YTyv FFrevrv TrerteTteTeYYYOTNIY YT? vervtererr ANANAS rvevetrvgereyryfrtetteverYYfVEYTY veryvyvrtYvYyTYrtYF FET YVYVY + - x vrveyvertevreerveveYvYeYYeYYeYeeYTTETYFYYTYTYEYYYTYYPYTYYS PEYVYyvVYTT yyvrYtYrevYeeyrveyvYVYFYTY VY Tisdagen den 14 mars 1961 ATEA one ester ÅA "> blev kalla Nu är det 8 sk säsong: vilket - '. betyder att ”folk”i farten”, folk . som syns och folk som hänger med ”-har en massa kvällar "upptagna ” . med "att: gå på middagar, baler, ce ” bridgeparties och allt möjligt an- nat. En del tycker det: är voligt, andra "måste"; » Fruarna har aldrig. Pnågonting att ta på Sig”, Tmen "kommer märkvärdigt nog ändå in- .. te nakna: "Atrinstone i inte alldeles, ” ”Herrarna "har 'en "mörk kostym, ” «fräck eller smoking." Det vill säga de som inte hör till det där.spe- ciella' folket i farten; har för det.. mesta”inte egna högtidsplagg utan hyr från firmor, som står till tjänst ” med dylikt ”i glädje och sorg”. Då kan det låta så här: ij — Tjänåre, har du lust att kom- ma hem på en enkel vardagsmid- ' dag till oss.om lördag? "> > => Tackar... ga du enkel... får. . man alltså komma i' egna kläder? ' I varje fall fracken hör numera sällan till de egna kläderna hos ”vanligt' "enkält” folk!" Tiotusentals” . personer hyr vid behov både smo= king och frack, en del också den" mörka kostymer. Det. är ,ekono-- miskt 'oh praktiskt för dem som inte ahvänder sådant ånnat ä > undantagsfall, så 'det' är ingenting att skämmas, för. Följande samtal; Utspann sig ellan två herrar i ett bröllop; ANSE ryck äst t att vara' försiktig; ni har. ett . hål i högra innerfickan! + Hur kan ni veta det? .- "+ Jo, förra lördagen vär det jag som, hyrde den fracken. = i "Från generalkonsul "Petterkvist senaste" "middag berättas om en ” "I glädje. och sorg” nn Förlåt min herre, men det är ” nen är färdig att gå på bjudnir gäves varit 'rlnt i stans alla af- färer för uthyrning av kläddr, men överallt hade man beklagat sig och sagt "ungefär som så: ned Tyvärr är min herre för sent ute.: Alla” våra frackkostymer för dagen är .redån . uthyrda. Alla sa att dom 'skulle på middag t till ge- neralkonsul Petterkvist. "=... . Att historien är sann förstår ju - var och en. Men högtidskläder be- höver ,nöävändigtvis inte... vara hyrda. . för ' att ' man ska kunna » ha "roligt : åt. dem,. förutsatt - ätt mån är begåvad med ' verklig hu- mör: av det äkta 'och' hjärtegoda Haget. Ätminstone fäste sig inte "Iå enligt egen uppfattning” djupt |N humori: tiska herrar "vid den”sa- ken, - när - de: mot slutet av. en glåd herrmiddag med saxen i hög- - sta, "hugg". kröp "bakom stolarna . och Klippte av alla. "frackskörten. > Plötsligt viskar den ene av de — Vi hoppar över Johansso! han förstår ' sig inte på skärt! Detta om herrarnas klädbekym- "mer . vid ' högtidligare” ' tillfällén. "Med damernas. är det minst sju .” gånger värre, och "inte bara med kläderna förresten, - utan: också 1 + med allt det som. inte döljs av dem, till exempel håret, ögonfran-' sarna,: huden och "allt annat som . möjligtvis kan. göras "till. föremål för konstgjord påverkan. När dar en' eller ta. emot sina' gäster, är hon” ofta 'så trött" att. hon inte orkar : ”ha- något roligt. och: inte heller orkar visa det. glada hu-. " mör som kan glädja andra; , Mindre make up men" mera vila. före skulle vara trevligare Ye herre”som infann sig'i kavajko- + för. alla”, . parter, -prukar - farbror "+ stym; ensam" i”det ö riga” frack- "och 'ordehsprydda' sällskapet. Hö ursäktade sig nied vatt han för hinner: allt och ordnar. allt, har I han för sin. del aldrig påträffat någon annanstans äni veckopressen. NN oo Det är så tråkigt när du har jh m kvällarna! landgång, utrustad 'med karbin. Han rummet. »: Beväringsmannen. knackade -på dörren och när han kom'in i gun- rummet "gjorde; han ställningssteg, tog av sig mössan "och bockade sig - djupt för chefen, Men då röt denne till. och "sade: Vi egte oo "Men: va fn ser jag, tar ni av er "mössan och bockar er? Då förstad jag att jag gjort någöt galet; tisten. : YA , Av r Inte knusslig Det: är ska Ölle, som be En gång” var "jag ute och "told med sommargästen våran, gross- handlarn. 'Han tände en stor, fet ci- garr: och när han hade dragit någ- ra bloss, slängde han den i sjön. In- nan: cigarron" når vattenytan, hop- - paren gädda upp, hugger cigarren och" börjar röka på den, Med no- sen över vattnet simmar gäddan se- dan två varv runt sjön medan -rö- ken'står som ett moln runt huvu- det på henne. » 5 7 —Nu skarvar du allt, Olle, säger någon." si. = Skarvar, riej då, svarar Olle. LESS at! väldigt, klokt! som inte ' : [börjar jaga” ”" lantingen” talar, med Hems "riburtius nog så rik igt anmärka, den "där 'grabben' upp på rummet. - Att han blev" purken visar bara .t att hän kände sig ”satt på plats”: Öm jen, . bojke verkligen tycker om 'en flicka - bör han” "respektera hennes önskningar: "Även -om han inte skul- le dyka upp igen — vilket han an” tagligen gör — så har han åtmin- : | stone fått respekt för er, Och niska N o att han: -häde gjort det for- tare — pm ni-hade gått med honom. Tvärtom! ; Månnen' är nu- én gång ; till, sin natur jägare, och vilken j jä- gare tycker att jakten är spännan- de om villebrådet sitter och väntar]. på att bli igat — eller. rentav |” aren. Med, Djärtliga hälsningar, en ””Ulla 1961”. Det bästa' äl länet eller' också vänder er till”n: got större varuhus eller någon fir> ma för stickade plagg och frågar om de har behov av era arbeten. Sedan kan: ni ju "annonsera, efter hemar- bete! eller : meddela att ni åtar. er lappning och lagning och hemstick- ning. Det finns troligen många yr- "Ikesarbetande fruar som skulle vara Det : var. jen; beväringsman vid k vakt vid fartygets tacksamma för sådan: hjälp. Om ni' | Dagens rim- N vi konstatérar med en viss be- on " klämning - att. vinterns speciella vårdag- ? ".. stämning . ' den "håller i sig envist: dag för sie dag.v : Med undran frågar vi och högst aan! - försiktigt -: om det är verklighet och riktigt "riktigt tt med dessa dar. Så frågar du och jag. z - h inte vår dei . ; klämnings 4 sjä va verket trivs vi med den tr stämning > ct! - och kropp bereds' av "dessa dar: "Vi hoppas fast vi yttrar det -siktigt ler, vilket är så Epil = :och oli. kuar.; ÅA t Främlingsleg gionen. skall nu” "upphöra Noman Interna, anvisningar av franska regeringen har utgått till främlings- legionens ;- 'värvningsställen -: som uppmanas att för tillfället och tills vidare: icke" anta” nya legionärer, Utlöpande" kontrakt får inte "heller förnyas, ,tills andra order kom- mer. Därmed har de första ste-: gen , tagits till avveckling av-”La Légion ; étrangére”, som” efter det väntade slutet på Algeriet-kriget inte längre kan få nya uppgifter. : Legionen. bildades år:. 1831 och omfattade då bara sju bataljoner. Der organiseras efter de frivilliga soldaternas nationalitet. Frärmlings- |" legionens "verksamhetsfält var allt sedan dess grundläggning Frankri- köes algeriska områden och endast i sällsynta” all kommenderades en- r: ur "främlingslegiohen till änd- ra franska besittningar, där legio- nens" "hårdföra män sattes in för att kväva ; juppror. Under 1800-talet har mindre "enheter - ur främlingslegioz I nen ibland tjänstgjort på "avlägsna = TR - | krigsskådeplatser, som t ex i Krim- kriget och vid Frankrikes ”misslyc- kade aktioner i, Mexico. Under and- ra ' världskriget > omfattadé : främ- Tinoslesi s till 8 ment; och ' tillhörde ; under : general "de | Gaulles. ledning det ”Fria' Frank-. rikes”, armé, I Indokina bar främ- : lingslegionen : under, åren '1950—54 en ansenlig: del av inbördeskrigets - bördor, men återfördes till Algeriet, där främlingslegionen under ”1950- talet. omorganiserades till "en mo- |: dern' trupp.. Värvade; "behövde var- ken "Uppge riktigt namn eller legi- lingslegionen. Där måste de'åtaga sig tjänst ”tinder 5 års tid under vil= ket namn "som helst. Legionen om- fattade under sin 130 års levnad många, eftersökta - förbrytare . och äventyrare . som underkastades en synnerligen hård disciplin. Just nu anses att främlingslegionen' till. en tredjedel. ”kanske' till hälften, be- står av £ d hitlersoldater,: legoknek- tar; som i legionen fick 'skydd mot timera. sig; då de inträdde'i främ- - Fåglarna fick lust att: en kung. Men hur skulle de "finna den' som lämpade sig bäst? Sankte Per tar ibland € en promenad på jor- den — och så var det'en dag + några fåglar som . upptäck” e e'"honom. De kände igen honom ' på "det långa, vita skägget, det skalliga" huvudet och de rasslande nycklarna vid hans bälte.” "Dé beslöt att: fråga Konom till råds "och därför sändes"en" "flock fåglar fram till honomi! "> = äre Sankte" Per, "sade "deras anförare; ' vi” vill "så" gärna ha en kung.' Men hur ska vi finnå en? 3— Vad "ska "ni ha ”honöm: till? frågade Sankte Per, CCT "— Ha "och" ha —': vad använder andra en kung till? När andra har en kung, så är det meningslöst att inte vi.också har en. aret . Sankte” Per. stod 'en "stund och strök ” 'sig över. skägget. med högra handen medan han skramlade med nycklarna 'med. den vänstra sam- tidigt som hän brummade något för sig "själv. På" det sättet tänkte han alltid. ss — Det gäller att finna den. duk- tigaste, sade han till slut, Och när det gäller fåglar är den duktigaste väl: den: som flyger : bäst. Ni kan bestämma, att den som kan komma närmast. himlen. — alltså den som flyger högst — ska vi er kung. ? Fåglarna" "tackade idén - och ög tillbaka till de andra. " v Man arrangerad n höj hHingstävling. Men" t. gick -nu inte så bra, D fuskades nämligen — och "de | man 'ju inte göra i sporttävlingar; En -mycket liten få- gel kröp bland "örnens fjädrar. Och då örnen hade flugit högre än någon "annan, gav sig den lilla fågeln iväg med friska krafter och flög nästan ända upp i himlen, Den lilla fågeln hade alltså vunnit och kallades från och med den dagen för" kungsfågel Men det hade: ju all h = juridisk nyfi het, "ss = Över 3.800 Y utställare. fån 21 i Jän- der "deltar i Wiens 73:e interna- tionella' vårmässa, som öppnades på söndagen. Sverige, Danmark,' Nor ge och Finland är representerade blånd utställarna. (TT-Reuter) ? bor i en 'stad eller större samhälle och :har något så när gott om ut- rymmeé kunde ni åta er att ta hand omi idagbarn” "eller. också erbjuda er ”som'' barnvakt det är” också ett förslag. Lycka till och hjärtlig häls- ning, Ja; möjligtvis kan: jag pruta å de tär vasvib åunars är det sant. ” ; VÅREN HAR KOMMIT... Det "bar 7 hoppar Tep, men här kar vii är inte så vanligt att smågrab= alla fail ett par som prövar sina ” tördigheter' skett genom; fusk, och. de: andra fåglarna blev "rasande. på den. De han flydde ifrån dem och gömde sig i ett mushål, som var för litet för att någon av "de 'andra' fåglarna skulle kunna få tag i honom. ME - Ugglefar, sade en av fåglarna, du sover ju i alla fall, inte om nat- ten." Kan du inte vakta hålet och hugga gunstig herm när han kom- mer ut? "a Det kan jag "visst - det." sade ugglefar, Och så flög alla de andra lugnt hem till sina reden och lade sig att sova. "Ugglefar satt troget och stirrade på det lilla mushålet. Han såg bra i mörkret. Men - kungsfågeln satt också och kikade på honom neri- från hålet, =." > " Plötsligt prasslade 'en mus bland ögonblicket, ' tänkte: 'ugglefar, så jag huggér. den där musen. Men' i samma ögonblick smet kungsfågeln ut och Hög långt bort och gömde sig; - Då vedlefar var färdig med mu- sen satte han sig igen att vakta hå- let utan att veta att det var tomt. Han gjorde sig ganska löjlig som satt där en hel natt och vaktade” ett tomt mushål: ” ville fånga. och straffa kungen, men |. kos, blev de mycket vreda på uggle- far,' och det har de varit alltsedan, Det kan man'se därav att ugglefar alltid, blir utskälld: av de andra fåg- larna så snart ' han visar, sig om dagen. ov sår KR "Men vad skulle den nu.ta, sig ull? Er: dag gick Sankte Per nom skogen. "RA — Käre Sankte Per, sade en av fåglarna, det gick inte med den där flygtävlingen. Man fuskade. Vi vill helst ha eri ordentligt stor och ståt- lig kung. "0 t oe '— Utmärkt, 'svarade Sankte. Per, men det skulle nog vara klokare av er att nöja er med den lille. Men när ni inte vill det kan ni ju välja örnen, som ju i själva verket vann flygtävlingen. Han kan få hök 'och falk och vråk' till ministrar. För när vi inte kan undvara en kung, kan. ni inte heller undvara minist- rar.” ” — rack för jådet, sade fåglarna. Och de valde örnen till kung, '... Men det kom de att bittert få ångra." För kung Örn och hans mi- nistrar lät folket betala en hög skatt. Det var flotta men hårda herrar. ” Nu är alla de små fåglarna led- sna för att de:inte hade röjt sig med den Hlla > ” kungsfågeln ' "som kung. c Hemma och "borta" — Du lär ha en förtjusande fru: Hemma i i konst, litteratur! och” mu- sik, hon är hemma." . NES Ett vilt tjut hördes från 'barnkam- maren. Mamma rusar dit och finner att babyn fått ett gott grepp om lille bror Svantes lockar och drar för allt han är värd, ' . — Du får förlåta honom, Svante, säger mamma, babyn: vet inte att det gör ont, snö rear » En stund efteråt "Hördes åter vil- |? da tjut från barnkammaren. ,— Svante, Svante, vad är det för mamma, hon kommer, och a hälsar på l : sation. Har en privatperson ägode- dag åg att fågeln hade! fugit sin , Istollar." och den därtill; hörandej. ningen. MA Ja men det är bara så | sällan k u = Nej men så roligt! Det är från | oss i veckan, '' Ur minnenas bok "När en affärsman i våra ' "dagar | vill rensa upp i sitt lager, tillgriper j han den vanliga åtgärden — reali- lar, : som han ' vill avyttra, söker han 'sej till;en auktionsbyrå eller har privat auktion. Även på landet har .man haft privatauktioner 'se- dan sekler. tillbaka -— de var all- tid ett uppskattat folknöje. I rena jordbrukssamhällen kunde det. de.€ «eller bortarrenderade sin, "gård. & mycket folk som möjligt till auk- hade" oftast inga eller få något ex av”. ortstidning. Annonsen kostade även pengar och det blev så mån- ga . avbränningar ändå,' så man anlitade en annan. ”kungörelseväg” — "annonsen upplästes” från egna socknens och grannsocknarnas kyr- kors predikstolar. Kyrkorna var ganska välbesatta, så rätt många fick del av upplysningarna och de i sin tur berättade för vänner och" bekanta om den remarkabla hän- delsen: Ingen prästman lär ha kun-, nat neka utföra detta uppdrag, men en del var nog:lagom förtjusta att: dikstol i detalj räkna upp alt, som ev skulle säljas på den till- tänkta auktionen. Ofta var kungö- relserna både illa stavade och av- fattade och säkerligen var den kun- görare något av en filur, som ur en dylik kungörelse ordagrant läs- te: ”— — —och förrsäljes även åtta sofan!” Svenska-språket -har” alltid | haft, sina bekymmer 'vis-a-vis stav- På själva auktionsstället rustades orrentligt veckor i förväg, Släkt och vänner skulle ha. mat och alla andra kaffe och kåkor. Grannar .till den; som hade ' auktionen, skulle visa sin solidaritet genom att hjäl- pa till och bjuda in någon ”känning” (bekant) och laga så han blev på prima humör. - Under : auktionens gång hade detta en påvisbar ver- an då det gällde att djärvt ”bju- da över”. Mången, som måhända bjöd över gång på gång, för att visa sin ekonomiska solvens,' fast- nade' måhända , till sist 'och kom hem med inrop, som äventyrade fa- miljefriden! Det berättas att även en lanthandlare av den gamla äkta. typen, med bleckspannar, fotogen- kannor, enörade uppsamlingskärl m m prydligt hängande på krokar i butikens tak, kom på idé att även han hålla auktion på sitt lager. För "der något nytt. Och radiohandlars "= = > = "na har ingenting emot att det blir : « galade ungefär samma iver som : adresseras till Hallands . Nyheters 1 dröja tiotal år mellan varje auktion, ; fots avdelning, . |ty den hölls blott då en bonde sål- Det gällde "då som nu, att få så dom, Har ej försörjningsplikt. Jag har tänkt söka förtidspension, Då' i! tionerna, 'I avlägset liggande byar sådant fall behovsprövning före= efter 'sin predikan från samma pre- |. : rältarkonst, parad med viss Psyko= our Sagt och skrivet. Def är aldd roligt när det hån. " nina när In; flér sändare. Ökad efterfrågan på , ”' radioapparater förmärktes redan i a går. IN i Själva var vi inne jen radicaf- för på Vasagatan, där en äldre-v. dari kom inknegande med andan j halsén öch bad att få ”en appa= - rat som man kan få in Radio Nord : spås Det lät på henne "ungefär gom... i om det inte fanns någon:annan > station att lyssna på, och hon åda= —; den bekante dalmasen som gick, " - in i en affär och bad att få en” " jordglob med bara ' Dalarna på, Cello i Expr.) I 2 a Juridiska Nn . / Döramål. Under denna rubrik' besvaras ju= ' fidiska frågor av allmänt intresse: mot en ersättning av 3 kr ifrimära | ken. Frågor som kräver ett mera ingående eller enskilt svar betingar , ett något högre arvode. Alla brev Norrmalms: org 4, Stockholm. = "ca CT oX FRÅGA: Är 60 år och är oförmö= . gen till arbete på grund av -sjuk= kommer undrar jag om ett sparka=. —. pital på 6.000 kr utgör hinder för ' erhållande av dylik pension. Andra inkomster eller tillgångar finnes ie=" De ke. S M - et CN eg, Invalid sr SVAR: Ni synes vara berättiga till full pension och bör i saken hänvända Er till penslonsnämndens «ordförande. : - SVAR till Spetsons matte. Uppgiv. amn och adress, så skall svar er= brott emot ett mindre postför. FRÅGA: Hur stor blir arvsskate - > . ten på 20.000 kr till barn och till : systerbarn, or En som ej frågat fört SVAR: Å en arvslott å å 20.000 ke - har barnet att betala 590 kr, syster='" "barnet 2.040 kr i arvsskatt 1: oc ne 2 MR logisk blick att avgöra om en: kö- pare var benägen att betala än mer för ett önskat utrop, är' säkerligen - än i dag utmärkande för de flesta auktionsropare, Munvigheten måsté nog till, men kanske ej på samma . > sätt som ”roparn” från Mora vil- ' ken fick ett bud på en gammal tvåmeterhög dalaklocka." Köparen var 'en antagonist till ”roparn” och ”-'." av. denna betecknad 'som” ganska - feg. Ängsligt frågar ev köparen in-: nan han vågar fortsätta med sina ”bud”: ”Slår ho?” SI än ja tror du törs gå det rappa svaret. LO Near Allting roligt har en ände” — även auktionsdagen, till stor sorg för" oss, barnungar, som åtminstone några timmar fick ha 'pin livat, då vi fick springa runt hela går len och t o m in i själva stugan! — på vind — i källare. Men inte var ' det lönt försöka sej på något räc- bladen, Det händer ju ingenting för |". ” a fel med babyn? .. vv. end > Inget alls, Men nu vet han, > > - Sara ”— När får jag strykjärnet s som än Då de andra fåglarna. följande lovade mej? > att hålla gubbarna vid prima hu- mör, vinkade han in' dem titt och tätt på sitt kontor för-att få en ”pärla”.. Då ”roparn” efter några tirmar tar en paus för att få mat, frågar handlaren ej utan viss ängs- lan, hur -auktionen egentligen går. Han ' får då det lugnande "svaret: ”Bekömra dek inte — nu ha göbba fått såpass, att döm köpa stövla stöckevis.” Och ändå finns det folk; som kan 'inse spritens . värdefulla betydelse! i bord Huvudfigurerna vid en auktion "I vår ju ”roparn? med sin' klubba har den förstnämnde 'fått figurera i ett otal skämthistorier, mer: eller mindre trevliga. Munvighet och be- och sekreteraren. I all synnerhet] obehagliga efterräkningar, som upp på ”ändan illa bekom!” .— På vä garna var en livlig trafik fram mot" tade "hem grisar, som. dom” köpt, ' korg — ”säakyba” '— full med höns" — När det skymde samlades ung- man dansa på en auktionsdag, alltid fanns det någon loge som kunde hjälpligt rensopas och så. gnällde bälgaspelet til opp." Me en farbror hade på ryggen er stor ”. osv. Några hade nog av sej själv, H ty vägen hade blivit betänkligt smal, - ”sola i öster: gick . karetyg, då. riskerade man -omé> delbar ”hemresa” med ty åtföljande : kvällningen, ” Där kom en gubbe - släpande på en madrass, några mo= ' domen, ty enligt god sed 'skulle :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.