- LAHOLMS TIDNING : — : ar en en praktiskt begå vad man; I. höstas riktade" cen- -torpartisten : Nils G Hansson i Skegrie en interpellation till .ho- nom; huruvida han: inte skulle ” kunria "tänka sig överläggningar > om de" "el bli | vidgning av I företagens återlåne-: rätt i' ATP-fonderna. Vissa. för-" bättringar ifråga om hantverks-" : utbildningen synes också ha” ställts i utsikt. .Allt' detta ä cen- " terkrav;.. som av. allt att. :döma: . förts närmare sin lösning genom” . även; med företrädare för. hant- verk, "småindustri och jordbruk. Detta skedde i samband med att statsministern” till Harpsund ' in- : bjudit . «representanter, för . storfö- t hete att. till r dAskanf. sans Merensen, "« har Det kan .vara på. sin plats att framföra ett tack till statsminis-. ter Erlander för detta svar - på interpellationen > — eftersom inter-' pellantén inte fått tillfälle till det" i riksd Kanske kan hre' Er. med" regeringsmedlemmar disku- - tera den ekonomiska politiken. ” nu Hr: Erlander underlät emelle; "tid att;svara på ”Skegries” terpellation, under höstriksdagen. "Han" har inte heller låtsats om dess existens hittills under vår- riksdagen; Men:nu i fredags och ' lördags ' har faktiskt företrädare för -hantverket samt den mindre och medelstora 'industrin gästat” ; Harpsund och där haft liknande . överläggningar som tidigare" "stor. > industrin, KF, LO och TCO. ' Harpsund är "stätsministerns' dis- ponibla residens och därför bjuder :' naturligtvis han dit vilka han vill." > Dennå jälvklara rätt. har "givetvis "Skegrie" aldrig" ifrågasatt, Men när nu: hr "Erlander utnyttjade Harpsund som mötesplats även då det : gäller Kontakten med hant--: verkare ' och. småindustriidkare .; synes detta utgöra ett gott omen” för framtiden och : man: kan inte >a underlåta gissa, att hr Hanssor.' Å Y Masarna, skriver | Dagens ' Nyheter "- direkt förbindelse med långivar- > ling: "gen fått företräda näringslivet i Nn Skegrie. gav honom, ett fint tips isin interpellation, ”Skegrie”" kan” med gott samvete godta ' detta som: ' interpellationssvar. Det visar sam-. - tidigt "att statsministern hellre sva- . far med handling än i ord, vilket onekligen är betydligt. bättre-än - motsatsen, d v s ord utan, hand='- Sör "Nu "blev det alltså en. harp- sundskonferens med representan- ter. för” småföretagarna; och den -' N synes, ha varit värdefull för såväl r : som småför IF in= > - harpsandskonferens : med 2 bruket? : : Jord- Får. södra Sötrige husligt seminarium? . Det ser ut som-om läget inom” den husliga- utbildningen "skulle - ljusna; I en riksdagsmotion av fru, - Gärda Svensson i" Björnås "m :fl « centerpartister ' har föreslagits i - rättande av ytterligare ett semi narium för huslig utbildning fö; "lagt. till. södra” ' Sverige, Statsut- skottet "har "nu behandlat riotio- nén och i'anslutning härtill läm-!' nat en positiv skrivelse till rege- ringen. : oe Motionärerna fann det inte till fredsställande' att" hela den' södra delen av landet, saknar möjlighe- ter till seminarieutbildning på det husliga området, medan bl a två näraliggande städer, "Uppsala och Stockholm; har var sitt semina- rium. Ändå' har kraven på hus: ligt utbildade lärare i 'de södra delarna , av landet sedan” länge ; gjort sig starkt gällande; Olägen=" » heterna har ytterligare accentue-: rats inte minst genom enhetssko- lans successiva genomförande. =" Genom den nuvarande: lokalise-' ringen: av seminarierna tvingas "ungdomar. i - södra Sverige, " som önskar utbilda sig på det husliga området, söka sig långt från hem= " orten, Detta försvårar självfallet den önskvärda rekryteringen, Den "enda" effektiva åtgärd som kan: häva: den allvarliga lärarbristen - på "området är. att man inrättar : i ten. Bl a har regeringen lovat att till nästa års riksdag lägga fram . förslag. till lösning av. frågan om :': den .; långfristiga kreditgivningen. : till. småföretagsamheten.. Vidare "har socialminister "Torsten . Nils-- - son: lovat” ”att fundera: på: en ut” :; att tillmötesgå ett länge närt ; skemål om ett sådant seminari ett rium även i södra Sve=, / rige. ” Utskottets positiva' ställningsta- gande till fru' Svenssons motion tyder på att man inser de på Da: "de. olägenheterna och är b då "söderöver. a i DET DRÖJDE. LÄNGE - innan kmåföretagarna blev'.-: ihågkomna med 'en inbjudan till Harpsund, Ti- + En fyrpartiniötiön ? vari > föreslås - att « « 100.000...kr.. ur ' prisreglerings- " kassan skall få disponeras för :upp-'. lysningsverksamhet bedriven cent; av Inärand . digare har'i regel storindustrier och banker. tillsammans med tndustri- förbundet och arbetsgivarförenin- 1 3 de" " konferi tillstyrks Detta sker i samband med att ut-' skottet tillstyrker jordbruksminis-" ter. Netzéns propositon om fortsatt för-fiskpr av. jordbruksutskottet. med regeringen. Sedan missnöjet med denna il ion ta .Dudgetår. an av fiskpriserna under näs- : krater "reserverar! Vvädrats bl a i riksdagen. har stats- ministern ' arrangerat ett särskilt harpsuhdsmöte ' även för småföre- (En): ” Do! stora företagen kan träda i na på kapitalmarknaden. Närmast gäller det att skapa en t: sit för avslag på motionen om an-= slaget till fiskpropaganda. : " Rektorstjänsterna > 7 | "Ecklesiastikministern framlägger i en proposition förslag till åtgärder för att underlätta placeringen i and-" ra skolledartjänster av rektorer som: nu tjänstgör vi vid skolor som avveck= . rande finansieringsmöjlighet för mindre och. medelstora . företag. » Det gäller 'att. få fram, en låne- form:där kravet på säkerhet inte " behöver ställas alltför högt och "där "de minsta föret: behov genomförande. d med enh Vidare föreslår hr Edenman vissa” jämkningar på. poängberäkningssy« stemet" för rektorernas 'avlönings-" grupper i de fall 'då försöksskolas av lån på måttliga belopp kan : tillgodoses, Det är närmast detta problem som företagskreditutred- ningen måste lösa. Sm öretagen kommer "emeller- tid även.i framtiden i största ut- ” sträckning att få lita till banker- " na för sin normala kreditförsörj- " ning.:; Det är förmodligen bland -annat.i insikt om detta som små- . för gna repr ställt. sig tämligen kallsinniga in- för förslag från politiskt håll om ” väldiga statliga krediter till små- iseras '' med t ex skola under avveckling och en rektor . utses att..leda hela skolen-” heten, '. Vissa” jämkningar föreslås” också av' antalet rektorstjänster vid. det ' obligatoriska skolväsendet, I: anslutning därtill. vill ecklesiastik-" ministern bl.a att rektorerna skall vara skyldiga att fullgöra rektors= t göromål vid annan skolform än den där ir tjänsten 2 är placerad. . företagarna. Man inser att sådana åtgärder slår tillbaka i form av skärpta ' restriktioner inom den .- normala kreditförsörjningen, och av sådana är man inte intresserad. PE MINDRE FÖRETAGEN anser sig i jämförelse med storföretagen missgynnade . vid ;kreditfördel- ningen. Det är ett gammalt klago- ”mål som kom igen vid harpsunds- .konferensen, påpekar Stockholms- : Tidningen (sjö. I vs . - Frågan rör både kreditinstitu- ten och samhället, men vid detta tillfälle stod statens åtgöranden i förgrunden, Regeringens företrä- dare lovade att ”örslag' skulle komma till 1962 års riksdag om det planerade hypoteksinstitutet Sommarlördagarna | Första lagutskottet tillstyrker ju- Klings pri ition om äte likställa sommarlördagarna med skall omfatta juni=september och ' föreslås träda i kraft 1 juli i år. detta skulle pengar kunna slussas : till de... mindre företagen . från ATP-fonden, Det är fel, :som det ” nu är, "att. endast storföretagen" har. tillgång till fondens obliga- tionslånegivning. . företagarna också ha vidgad, 50-, cialministern. lovade pröva frågan, Det finns all anledning att gå: försiktigt fram. Skall det vara, nå- gon mening med talet, om att ATP-fonden skall gynna' de pro-. gressiva delarna av näringslivet, måste den automatiska återlånin=. för långfristig. kreditgivning, Via gen. hållas inom snäva gränser ” Tander nu. tänka sig” även en: gluket lager: och: långfredagsdans. TV-programmet . .påskveckan- Den kommande 'TV-veckan bjuder werkligen på ett” mväxlande program. Det blir film, dansspel, klassisk musik, underhållning (Schlagerparad och Siw Malmkvist-schow). . Förutom fröken Malmkvist får vi se en skånsk ädling: Povel -Rämel, en 72-årig pianovirtuos: Arthur Rubinstein. - - se Fnvåcl a Glada "låtar ' om wåren heter torsdagskvällens aunderhållnings- rogram, 'Siw Malmkvist spelade lin "det i Göteborg för fyra vec- or sedan, Tillsammans med Siw , uppträder Bertil Englund och Finn Kräftings danska kvartett. » På torsdag blir det också lång- I film. Man visar den amerikan- ka Våld i mörker, som daterar | sig 1948. I huvudrollerna spelar I Jane Wyman och Lew Avres, och för sin tolkning av -rollen belönades Jane Wyman med en Oscar. ' Fredagen är - Långfredag och i få TV-program har väl blivit så omdebatterade som Ivo Cramérs IGN . dansspel ”Bibliska bilder”. Cra- På tisdag visas en, film om mér själv är ledsen över rabald- Arthur Rubinsein, där han spe- I ret kring hans dansspel, men lar Liszt) "Schumann, Mendels- ' han ' hoppas, - att framförandet sohh "ge h. [ opin: Rubinstein är kommer att ändra folks — id est en, god...berättare. När han var. pingstvännernas' — förutfattade i iStockholmr för en tid sedan mening om Jhans dansspel. berättadé” hän om" ett besök i Lördag — Påskafton — bjuder Brasilia.. Han skulle ge. ett par TV: tittarna på den näst sista konserter i ien av 'konstruktions- schlagerparaden. Det är den här stadens. två enorma konsertsalar. : gången. melodierna från 1940—45 Det blev "något fel med rekla- 'som skall paradera och två pro- men 'och”här han kom till plat- "fram till 1981 och ' då lär det väl sén var endast ett tiotal indianer gram. senare” har, man hunnit där, nyfiket;bänkade. på: första knappast gå att fortsätta längre. bänkraden, ; Rubinstein bjöd då Än' på ett tag i alla fall. Lör- hem : sin?pulblik till sitt hotell, ” dagsrafflet "svarar hårdingen där : ;han bjöd dem på middag, Bronco för och kvällen "avslutas och spelade" för dem Hela natten. med Gryning ' över. Bergen, en vid, du oleringskonserten' dagen” "japansk dokumentärfilm, . som efter: satt några tusen hungriga skildrar hur isoleringen ien indianer? och "väntade. på kon-: liten :bergsby. - skingras: genom sert lanistén! Tisdagskvällen bju- en ”venda - -TV-apparat. - Filmen dér, "också på Indisk resa och fick ett andrapris- i Prix Italia SN. MALMKVIST bankfridagar. Den nya lagstiftningen - Den- direkta återlånerätten 'vill " så or böt Att läsa ANNONSERNA i LT 0 är både lönande" och roligt i 1 konsumentrutan. "pratas" det 1960 + tr ska : typen” kan bli, .kvar. ksdågeh: väntas någor gång i maj 1962-besluta: om: den nyå skolan, ., 'Erforderliga författnin- gar torde" inte föreligga. färdiga förrän tidigast i början av hös- ten. ING rben fota För de skoldistrikt, som" ännu inte:börjat”med försöksverksam- het; är ”frågan'. om: högstadiet inget--problem. Där : dröjer det ännu minst ett par. år, innan högstadiets utbyggnad ; blir -ak- tuell, Att man då direkt börjar med :den nya högstadietypen & är självfålletvö: = cc. ste sI::de distrikt, som, redan: nu har, . -högstadium, har 'skolbered- ningen tänkt. sig . en. "”mjuk” övergång till det nya. Vederbö- rande ; skoldistrikt. får själv av- Enhelsskolans högstadium "göra vilket högstadium | det vill vt "Någon obligatorisk övergång till det nya I högstadiet blir det inte1962,. om” riksdagen följer de anvisningar skolbered-;' ningen väntas" ge för” "genomförandet » avigenhetsskolan; AV olika skäl torde skolberedningen, enligt vad SvD erfar, kom-"” + "ma att rekommendera en ”mjuk”: övergång till;den av bered-: ningen föreslagna högstadietypen i' de kommuner där man . redah nu har nått upp till högstadiet: Man har tänkt 'sig' en : 2 övergångstid på i varje "fall ett år, aå den gåmla högstadie ha: 1962: det: som. redan finns eller. 'det nya. Skulle det av oli- ka: skäl vara: nödvändigt med att denna” övergångsperiod för- längs med. ytterligare något: år blir" det en fråga, / som "torde kunna tas upp senare. "Vs -I- de: skoldistrikt, som -- 1962 skall börja. med högstadium, får man anta, att den nya högsta- dietypen. kommer: på. en : gång. Det' torde' inte” från ' skolbered- ningens sida anseg' rimligt, att man 'där skall börja med t. ex. ett liniedifferentierat högstadium för att sedan efter” ett år gå över till det av beredningen för reslagna. > one ilj krv D på skogskonton” > ger god chans. ”stöckhiolm” "(Skog-Press) — Den svenska" skögens barnkammare är alltför glest befolkad, 'så glest'att experterna varslar om-en stor, ho- tande fara; Skogen föryngras med andra ord alltför långsamt, främst på den enskilda sektorn, Just i vår "I finns' det gott om plantor att för- yngra skogen "med. Brist på pengar 7 inte heller råda; på de speci ogskontona i ' banker'och jordbrukskassor finns i runt tal medel som” de enskilda skogsägar- na på statligt initiativ satt undan sedan "1954, ed = r och för, sig är. det glädjande att" många + tiotusentals ” enskilda skogsägare, kunnat sätta undan så 'mycket Pengar från skogen, konsta- terar byråchéf Wilhelm Plym Fors- hell "i Skogsstyrelsen,' Skogskontö- nas”storleksordning ger i ett nöt- skal skogens. betydelse för den en- skilde ägaren." Vad skogsnäringen betyder för vår nationabudget bör- jar. stå klart för allt flera; vi är helt beroende av våra skogars jäm- na, ständigt” stegrade avkastning: Vore det för mycket begärt att en del — låt oss säga. barå 10—15 procent = av, de på. skogskonton tående 214 miljonerna -.ginge till plantinköp och skogsplantering > od . | nu i vår? Om så. skedde skulle den högst oroande eftersläpningen ifrå- 214 milj. krsinnestående. Det är- | ga om återväxten till en del kunna hämtas in. Just nu är tidpunkten särskilt lämplig, :eftersom. skogs- vårdsstyrelserna. lyckats få plant- bristen hävd och kan stå skogs- ägarna till tjänst med förstklassigt plantmatérial i tillräcklig mängd. ' '— Som alla skogsägare vet stad- gar skogsvårdslagen reproduktions- plikt efter avverkning, som ' ger upphov still kalmarker, framhåller byråchefen Plym Forshell, Har man nu en, inkomst samlad exempelvis på dessa skogskonton. finns det ingen anledning att dröja med att skapa nya bestånd genom ' plante- ring. Utgiften är dessutom avdrags- gill vid deklaration, .. vadan den progressiva beskattningen mildras, | > ett avgjort plus. «vo - H "Den nödvändiga nyplaateringen gör skogsägaren i eget intresse. Bor han i södra Sverige och i vår planterar gran på goda marker kan han vid gallring få ut-av- verkningsbara dimensioner om 20 -—25 'år, ' Så talet om de alltför långsiktiga investeringarna i sko- gen, som inte omelbart gagnar ägaren, är en saning med modifi- kationer. Vi måste helt enkelt ra- dikalt föryngra våra skogar, om vi inte på längre sikt ska råka in 1 ett tillstånd av ödesdiger ut- tunning av våra skogar. Våra ex- panderande skogsindustrier. krä- ver allt större råvarumängder, som i sin, tur fordrar ökade av- verkninger. Men kommer inte ny In AA | dir. Månsson; Landshövdingepåret med på. | Knäred” 'kontrollförening Kontrollassistent Martin Martinsson, Veddige, ' mottager hushåll. mingssällskapets - stora . Sivermed.alj av landshövding I... Lindell. . Det 21:e'år nt yr a ens årsmöte försideskép av läntbrukare Joel Henningsson, Knäred. Av bolagets årsredovisning fram- gick bl. 'a, att ansvarighetsbeloppet : vid årsskiftet uppgick till 17.848.800 ; kr som innebär en ökning med 960.100 kr. I brandskadeersättningar har under året endast utbetalts 2.145 kr. Utgifter och inkomster balanserar : på 26.809 kr, med”ett överskott på 16.626 kr, som sty-" relsen föreslår skall överföras till - | reservfonden. Tillgångar och skul- der balanserar på 247.924 kr, Balansräkningen fastställdes och vinsten, 16.626 'kr., överfördes: en- ligt styrelsens förslag - till: resery= fonden. s Till ledamöter i styrelsen "för tre år omvaldes Sigfrid Carlsson, Knä- red. och. Emil Jönsson, Björkered, . med 5, Carlsson, Trälshult, som suppleant. Revisorerna, Gottfrid Gustavsson, Svenshult, och Alex Johansson, , Knäred, återvaldes. Ärsstämman godkände styrelsens förslag om att bolaget utan pre- micehöjning skall teckna kollektiv vattenledningsskadeförsäkring för i försäkringstagarnas bostäder och personliga lösegendom. Vidare be- slöt årsstämman, att försäkrings- premierna i fortsättningen skall inbetalas över postgiro i stället för den tidigare ordningen, då brand- rötemästarna uppbar / avgiflerna. y Till omkud vid Sockenbolagens Henningsson. Styrelsen konstitue- rade sig 'med Joel Henningsson som ordförande-kassör-verkställan- de ledamot och Edvin Josefsson, Svenshult,. som vice ordförande, Knäredsortens jordbrukskassa ' höll årsstämma på måndagen un- der ordförandeskap av lantbrukare Sven Svensson, Putsered. Karl ds” läns "kontroll. äde + förening klubbades raskt igenom under ledning av dir. Nils > Chr. Månsson, Halmstad. Stämman hölls på Grand hotell i : Falkenberg i närvaro av bl. > med maka Aja. . . Direktör Månsson hälsade väl | kommen och erinrade ora-länets topplacering ' / inom ' ” Sveriges mjölkproduktion. :Medlemsanta-. let har ökat med 65”) procent da senaste 15 åren, och f.n. är, 50 —51 "procent länets 'djuräga> re: anslutha, ' Ännu ” bättre 'bör det” 'döck .kunna "bli. hoppades : Köntrollassistent; Mår tin" Mari tinszon, Veddige; - som arbetat inori "köntrollverksarnheten - se |" dan; :1935;!- erhöll" ;Hushållnings- sällskapets ; stora: "silvermedalj. lj: Den” överlämnades: av "landshöv- ding: Lindell: som: tackade « Mar- "I redogjorde för. de, senaste rönen, ned H Ila tom Mauritzson, Elmhult, som tillhört styrelsen sedan kassan bildades , 1934 och de senaste tio åren varit ' a. Iandshövding, Ingvar Lindell . | ordförande, avsade sig på grund av: 4 « | ordföranden Knäred, Till styrelseledamöter omvaldes . Joel gen” "på "Kristines ätt” och, besåg senare på dagen Chr Olsson AB anläggningar i st taden, 7. sr Angående” frågan om ersätt- ning till styrelse," revisorer och k. etsombud” beslöts ingen. änd- ring, I styrelsen omvaldes" för e en ti av. två år Agne Jönsson, Trön- ninge, : Johan : Johansson, Järn- mölle, A. : Hvalgren,' "Veddige och Wiktorsson, Egernahult, samt. ny- . valdes Sven Svensson. Till supple- ant omvaldes Körsveka: Revisorer: 'Tage Persson, : Dyréborg, Svensson, Putsered, , Styrelsen konstituerade' sig med - Joel Henningsson: som ' ordförande och . Edvin Josefsson, . Svenshult, som vice ordförande, a och - Börje Carl” Erik Olsson,” Onsala. |: Ne . Till revisor . 'oråväldes” Emil |: ” ' i Danfors, . Krongården, och till revisorsuppleant Olof. H; :An- Centralföreningens "dersson, Apelhult, Tvååker. x :;. Den + rekordsnabbt: avklarade Hl stämman, avslutades; 'med ' före- ifdrag av byråchet. dr” Nils: Kork= man, .. .Lantbruksstyrelsen, . Som med ca '7,6; milj kr ' "Hallands" Lantmäns FCentralföra. ening har föreningsstämma i Fal?” kenberg. den 147april och redovi-: sar i.den. föreliggande verksam: inom nötkreatursskötseln.. : s H hetsberättelsen . en ' omsättningsö. Hallands Seminförenings a räkna med en' extra kostnad, om de vid djuranmälan, till > "> seminstationen reserverar sperma från viss tjur, Denna val-"' a "avgift kommer troligen att uppgå till. mellan 15 och 20 VR ; Bor, och skall debiteras även för omlöpande djur, fate fa H | Frågan vi vå ade lång debatt vid! föreningen. ,årssammanträde "i Falkenberg | 'på måndagen,” men stämman "enades" slutligen om styrelsens förslag och ordf." Ar- vid Andersson i Bergagård kun. | de klubbfästa beslutet, De' flesta | > reservanterna' ansåg ' att endast beställningen av djupfryst sper-, ma borde, avgiftsbeläggas, då den" färska inte: orsakar samma extra arbetsbörda.: Någon menade att åtminstone sperman från de.ic- |. ke avkommebedömda ' tjurarna börde befrias frå ån valavgift. Det påpekadeg också. att de bästa tjurarna 'gnom tillägget skulle bli "en' sällsynt inkomstbringan- de affär för föreningen, 'och man undrade ” om walavgiften inte kunde sättas lägre. Ordf.” Arvid Andersson ; genmälde, . att" det eventuella "penningöverskottet så småningom kan leda till lägre årsavgifter. Ett par medlemmar ansåg | sig ; missgynnade, då . de bor: i. slutet av : seminörernas ”rundor”? och därför begärde en omläggning av dessa. — Annars blir -det: så, menade en, att går- darna i början av rundan ' tar harid om sperman från 'de bästa tjurarna medan vi andra antin- gen” får. hålla till. godo med |. sämre sperma eller också be- skog i den gamlas ställe kan ka- tastrofen vara över 058. NV SLU. - Hishults' SLU-avdelning . inbjuder till tävlingskväll på His- 'hults nya gästis onsdag väll. Se annons! För internationell solidaritet NEFEFFYTTTTY TT! Insamlingen SVERIGE HJÄLPER " Postgiro 90.1961, - > FET EEPFS vids seminens årsstämma "son, Runeberg, 7.602.191 kr. Den är visserligen. inte. lika stor. som 1959, då omsättnin-' gen ökade i runt tal 9,5 milj kr, ': men tangerar dock 100 milj, elle : närmare bestämt 99.619.070 kr. Som : jämförelse kan nämnas att år 1950: var årsomsättningen -:40.655.729 kr. ” : .. Den största delen av fjolårets öm-' sättningsökning kommer på kraft= ' fodret, eller 5,7 milj kr. Totalt har ' under 1960 tillverkats över 66.000. ton kraftfoderblandningar, vilket är 10.000 ton mer än föregående år. För: att kunna /tillfredsställa efter-: frågan har skifteskörning måst till gripas under stor del av året. . . Beträffande centralföreningens torkanläggningar framhålles' i be-, rättelsen, att dessa utnyttjades till det yttersta för att kunna ta.emot säden under de svåra bärgningsför- hållandena ' förra hösten, : Genom, . ombyggnadsarbetet i valskvarnen sattes en tork, som tidigare utnytt- jats ur funktion, varför torknings-. resurserna faktiskt var mindre un=: der hösten 1960 än 1959, . .. Tillgången på förstklassigt utsä= de av såväl frö som spannmål är "mycket god. Till centralföreningen är anslutna 57 st lokalföreningar. Medlemsan=, "talet i de anslutna föreningarna har, ökat med 2435 st under 1969 och den sammanlagda arealen med 1.387. | hektar, Medlemsantalet i lokalför«e eningarna var 11.129 vid årsskif. tet och den areal ”dessa brukar 1251 651 hektar. , : Medlemmarna har gottskriviis rnodlemmar. får i fortsättningen ställa särskilt och därmed punga ut "med valavgiften, Sperma från de "bästa tjurarna: bör tas med i sådan "hatsträckning. att det räcker för hela x sträckan, menade' talaren, Önske- målen skall 'studeras "närmare före "nästa årssammanträde. : Utan debatt klubbades däremot” savgiftshöjningen . från ” 24" till 26 kronor, per djur igenom. Hälften av höjningen går till kontrollverk- sämheten. . Styrelsen bemyndigades att avytt- ra föreningen tillhörig fast egen- dom" samt att med gäld belasta denna och att mot säkerhet av fastighetsinteckning lämna förenin- gen borgen. ON F . Danne" Dellien, Eldsberga, efter- lyste bättre aktivitet vid distrikts-: mötena; och menade att t ex en bra ' föredragshållare nog skulle förmå ledamöterna att infinna sig. Beträffande - ersättning till full- mäktige, styrelse, revisorer och ordf beslöts samma som tidigare. | 986.018 kr i återbäring och efter- I styrelsen omvaldes Arvid An- | likvid för köpta och sålda varor dersson, :; Bergagård, Heberg, | 0 H nn . Gregor . Bendz, ' Vallberga, Jönsson, Trönninge och Albert Lar- Grimeton. Likaså omvaldes revisorerna Björn D:son Björnvad, Björnås, Långås, och Eric i "Nåxtorp' : Månsson, Bonnarps gård, Laholm, t Våxtorps bygdegårdsförenings styrelse Ad soc) höll på söndagen konstituerande sammanträde. Till ny ordförande . valdes Lennart Pålsson, v. 9 Lennart Amonsson, kassör. Einar h; sman Sve! försona Ynane illy Bengtsson, - och v. sekr. Ines Johanfeor- Svin - B ådkommitté Nise, ordf, Lennart fälsson, Einar Jönsson "och Sven Allan Jo- hansson. . - TS Dagens buskis På den tiden då bysimederna an-' itades för utdragning av tänder. com en dag Torpar-Jonas till byns smed för att bli befriad från en värkande tand. Denne smed bru- kade för att avleda smärtorna vid behandlingen - låta en smedlärling obemärkt med en vass, syl sticka patienten i ryggslutet. Då tanden lyckligt avlägsnats ut- brister Torpar-Jonas:: ”De va mej en baddare till att ha a långa röt-! ter”. Halmstadnoteringen på matpotatis den 21jö 1961 pro- tpris fritt gården i köparens dan Smak prima: Bintje och ' King Edward 23 kr. Övriga sorter . 18.50 pr 100 kg. Ordinär Bintje och : X gts King Edward 5 :50 övriga borter N . risavdrag 4:5 Te : ot Annonsera i LT '" on ; | : FF TES TTISTEVEVEFEYVVYYY TT Knäreds Brandförsäkringsbolag ' ; - . hade i går årsstämma under'ord= . Riksförbunds stämmor valdes 'J. Nn . ”Jåldersskäl och avtackades 'av vice 7 Henningsson, ' Få 5. Carlsson, Knäred, och Viggo ., . Karl E.: Svensson, . omsättning ökade: "| ning för 1960 på inte mindre än” - SS MAA AAA AAMAMDIRIAMDMAD MA MRI NAR DBRANAMAM PEPE TFETVETESTVETSTYTSTYFSTYSNSNVEFSVEFTFETTESN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.