yreervend fer Aer dfres? FARA PEPPUPPPP IPPET FY TTO VY TV VY Ve TVR DT TTT TTT | . släpet. Det var solbrända; friska " flottarbasen som kapten. ryvtvYyveeYTYYYPY YT "LAHOLMS TIDNING: öv 4 veerevevevYyv”rYtryvrYtYTevveTreTYrYTt Vert YYYTYvYYTY NR YFrYTeYyTTYYYYYYFYTYYYYYYTYYVY PEPPE TF YYTFYPFETEYYyvrvtYTY oc . Lördngen, den 8- spell 1961. : Av Kalle i " Floitarlaget låg med sårig: förankrat ute på den stora sjön och väntade på nattlugnet för att gå ner till åmynningen med timmer- pojkar med ' den gamle grånade ' En hjälpsam arm sträckte ut en båtshake,: och - min lilla. fiskeeka' förankrades i lä, så att jag kunde kliva ombord, Det var Nordin, som var chef för laget, en gammal grå- nad flottarbas, trotjänare i bolagets | ' tjänst, . med ; lika "många : livsfaror bakom 'sig i arbetet som han hade knappar 1 kläderna och med en humor inombords, som aldrig 'för- » nekat sig, inte ens när livhanken hängt på en vältrande stock, 7: : Nordin hade” en hel del att be- - rätta om, sen vi sist träffades förra året, då - han låg- uppe: med -sitt ”flottmanskap i storsjön. Bland' an= nat hade han varit och tittat på film; En landsortsbiograf hade va- rit "ute på turné och spelat en ra- sande fin' flottarfilm, 'men : Nordin "var inte kropp att komma ihåg vad |" men han hade - ning. .det gällde" och då' skulle han > förstås vara nyfiken. Och okristligt bra va dä, riktigt rejält å naturligt, j "döm flottåre. nere i Sydsverige. den hette bara, Annars rände visst inte gubben. och. såg på. sån lort, tt'det war flott- se, Fast inte va dä precis likt som ; — Kansk menade jag. tt trå vassare, drog, åt | också, fast nog kan det gå hett till ' den där, filmen hette, Nordin vid flottningen' även här, Men han va inte kropp te å komma ihåg a Lp Sången om def eldröda lom- ”v föreslog jag. ; nd 2 Där ha vi et, sa Nordin 'och ” lyste upp! i sitt brunbarkade 'an= lete. Fast inte ä dä nåt namn. ålls, Nn då det gäller: flottkarlar, Men så hette dä. år en rasanides styv pojke "va; dä te änna på stockeri. Men sten fruntimmer 'mä i spelet också A då blir dä alltid hett, Jag] I kommer” ihåg, Nordin reste sig från trosshögen, där han suttit, och gick in i skydds- hytten ' på. flotten.' Om "en; minut ih kom han: igen "och. hade, en blank . tigest i handen, Det var en blank- |" . "sliten' och :bucklig snusdosa av sil- k tionen, Där: stod: :"”Alfred Nordin, Minne från flot- tarkarårater i Sollefteå 1905”. > — Så, Har Nordin varit flottare Ho i Norrland "också?/" !— Jojomensan. Jag låg uppe ve järnvägen” är. ett par år å sen på . sommaren: kom: ja in i ett'flottar= lag uppe ve Långsele. Ä dosan fick > ja för-ja va mä å åkte utför forsen på en bröte . under” Sollefteåbron, Ja, jag: fick: den ju inte precis för att jag åkte. själv, utan därför att ja räddadé zNordkvist förstås; >— Vem. 'var Nordkvist?-: " — Jo, se dä va'just en. tocken "där "våghals, som ja såg på film- biografen, A en flicka va också mä i spelet. Hon hette Evy för resten å va fäbsgjänta eller” stinta, ” söm dom säjer däroppe, i en, fäbodvall uppåt Spannsjön österpå Sollefteå. ÅA hon va minst lika vacker som | .. den där jäntan som kallades den eldfängda bl på biografi a - SABBAT Av wyckohider ARVID HERN Tvivlets fattigdom öch trons Sö »:> > rikedom. Mö "Då är offa bland människor så att tron liksom framställes I Dalen såsom ' mindre värd än tvivlet. ÅH fa " Att tvivla det är att tänka själv "å alla gick i båtarna å for. därifrån. "och inte låta sig nöjas med nå- Men hur dä var hängde hela mas- got mindre än en självständig san kvar på ett par stockar längst undersökning, Så” framställes framme, å ingen vågade gå dit och tvivlet ' såsom något :i och för lossa. Nordkvist, å ja va dom sista, 'sig gott. Var och. en 'med den som stod kvar på bröteny färdiga minsta : erfarenhet ' i; Fråga -om att hoppa i båten så snart det bröt människohjärtan torde dock veta, loss. Just i dä momanget fick Nord- att intet i. själva verket, är så kvist se Evy uppe på bron, där, billigt och enkelt som just tviv- hon stod å vinkade åt honom mä "Jet. Att tvivla betyder ofta:det- sin ljusa schalett å var så grann samma som Plindhet siter okun- som ett skogsrå. N nighet." ÅA då flög den brålede i Nord-= : erfarenhet alt ig ofta vid T Te kvist. Han nappade sin båtshake ', nas. Det: går inte att hålla fast och sprang tillbaka ända ut te-yt-- "vid sådant. sedan livet själv fått tersta kanten på bröten å började tala fullt sitt .ofta kärva: 'och lossa på hållstockarna. - Förmannen ps, dhänta språk Många äro de skrek å folket skrek å ja. ropade som efter en "ungdom av tvivel åt Honom att låta bli, men Nord-" « och framför allt av säkert ut- kvist viftade åt jäntan däruppe och" "talat tvivel kommit fram till höll på, Han war som" förryckt; se; en ålderdom med tacksam. tro. å dä va ju jäntan. som gjorde € 'Var det inte något åt det hål- sån. För hon hade ögon som kunde. et med lärljungen "Tomas i wår locka en karl åt den bleka döden, text.: Har var / visst en" -ärlig Just som folket skrek som värst å ryivlare, men: Herren. "kom och dä började knaka å å smälla å gunga liksom böjde" honom. ' Guld. har j bröten sprang 'ja upp på den för "makt ått göra med de sina efter å få Nordkvist. därifrån. Men "just gin" vilja: Han kom 'också till sin i dä ögonblicket? va dä som om, tvivland ärnljunge . och : förde dom "kimmit;' Bröten'. .vaggade. och - honom" len sann tro. Hans skrek å å stora timmerstockar knäcka" "tvivel dt | sttare Nordkvist åka i väg mä stockarna: kunde” döljas just för:dess: st nerför forsen; å själv sprang. få för. hets dess "rikedoms skull, - är. någo ' Sve : En 'stock smällde mej i "sidan så. > ja tumlade, överända å sen såg ja . och sme! te. artigt 3 sin buckliga 3 si in ing' annat än: 1 å vat- verdosa : tenskum å stockändar på en lån; ” stund, +. : r: dosan. som: ett minne utå' flott arläget. Basen å Nordkvist å neråt forsen” på en jättestock” å satte” i' gång: 'möet å å ga mej. den. va än över än under vattnet, Men Å- dä kändes -liksom en' ära för bå stocken släppte -ja inte, Just'som , mej å me i, Småland, att norrlands= ja kom dansandes neråt fick ja se pojkarna gå mej den för en bragd, Nordkvist virvla runt i en eda ett "dom - kalla tet. För själv. ä' ju dom stycke nedanför, ' fastklämd i en duktiga” Bottare, sade: Nordin ef- 1: drogs med och hade ett stort hål i”pannan, Han va 'medvetslös, ' åt- Evy, flickan" från... FR Spannsjön va hon” ifrå. minstone' bra nära; å skulle” te : sjunka ' när som helst; Just” "som "jomensan;' min stock "svängde in i dan tog "nästan" avundsjuk a på. honom. För ja ett jätteskutt- å "klamrade mej” "sex hart iopade; På dä” domliga" guds beläten i- täckhet,. viset låg ja mä den hjälplöse Nords: Dom ä som drömblomster som han t vi drevs. neråt for-, så, gamle Smålandspelle. en gång I d Smål land, just”: som beredd” å ge upp alltsam- ". — Ju mans, då; Ja fick, höra ett frun inte å "för hackor, dom heller: Han j STANKAR LUND, Viberg, Göteboas stift. tyder ätt våga någöt: En äv vårt grannlands stora tänkare Har om tron sagt att det att tro är att likna vid att vågsamt kasta sig ut på djupt vatten. Ja, för den som står utanför tron tycks det verkligen ,vara något djärvt att trö.. Det är liksom ett äventyr. Men för den troende. människan är. det något-helt annat. Att tro betyder ' att "lämna isig i Guds hand. och: njuta. avi hans frid. Sedan, "Tomas, kommit till tro var. Han »lugn:> Han följde :de övriga apostlarna. Han tvivlade varken på, sin Herres : mäktiga hjälp. eller på tin egen kallelse. Att tron "innebär » en rikedom" är. ofta fördolt här 1.tiden. Trons” ; | människor. äro ofta så föraktade. . Tate" synas "de äga.något, som” synes vara särdeles - eftersträ-='" vansvänt. Ja mina vänner, men” de orka göra vad'som pålägges" den, De veta att bakom allt: står en' personlig Gud. I sin tro "VIKTOR: LEJ Forts... end Na Så fick Viktor en medhjälpare i efterspaningar,' det var en "korpral från. Livgrendajärerna, i. 'Aabenraa, som ett par gånger sett Jessen med egna ögon 'och svor på att han var karl att känna igen honom vid för- sta ' blicken, om krabaten så satt i fruntimmerkläder ' och : knypplade. Korpralen hette Malexius och så fort Viktor hörde det besynnerliga namnet, fick han - en" obehaglig |. aning; .när de råkades,. blev det genast ovalja dem emellan, och det blev inte bättre | äv att de, måste - hålla god min och följas åt var dag |. i ett par veckor; Malexius var hem- ma någonstans på gränsen mellan Östegötland och Småland, och han talade ett smattrande 'och rullande språk, som på något. vis föreföll . Viktor oblygt och anspråksfull; men 'det värsta var att han war en rå obarkad. sälle, som "ryckte . i "dör- Kn äga de en styrka, som gör: abt' "skor äro förnöjsamima c 0. Kunna de 'verkligen orka, när mången” som barn glädja sig åt sådant, annan tyckes duka under, Man : som deras i 4ron. mera, svaga kan i fromma ' kretsar få höra bröder - visst + icke : wilja : lägga att ”Idet blivit styrt så eller så”. | märke - till -utan betrakta 'som' Detta innebär i all sin enkellhet | något helt naturligt. Ja, så-är en bekännelse att den. som 'sä- | tron tacksam, tacksam mot. Gud ger. tror att det eller det visst ;för den-:rikedom,'. som är. för tes som, vass: Ja "hörde folkmassan” han förgäves sökte, dölja. Hans] skrika till. däruppe” på bron, å såg: tro innebar en, rikedom: som ej: . hundrasextiotvå sänk! ” Merrimac: av. "eka" "begripa. dä," Kal, att jo, för allan del; dom går + icke kommit till av en tillfällig- tron utmärkande. "het, utan att det står den starke : Guden | bakom, Sådana; männi- Amen. : | Pvangelitexten Joh, 20: 19-31, .« rarna, skrek i stugorna och. aldrig försummade "att visa 'sin makt och myndighet. Viktor : skämdes - ati komma till gårds i hans sällskap, men han hade fått uppdraget och det fanns ingen annan att lämna det - till;. korpral Malexius kunde inte själv göra” sig begriplig, och han förstod aldrig ett ord av vad dé, stillsamma -bönderna ; svarade hönomy så att Viktor var oumbär- ENAT Av, fore F Fredrik Böök juni lig are äl än någonsin. Det kunde fö- rekomma;, att. : Malexius tog. en bondkäring i armen eller" en ti- gande gubbe i'kragen och skakade karna höll han i håret, medan han spörde ut dem, Viktor blev allt sämre till mods, och så snart de blev ensamma sjöng han ut: ”För det första har du ingen rätt att bära hand på danska undersåtar, vi skall gå fram med lämpor;:'det har vi order på,: för det' andra kan du väl begripa, att vi till slut inte får ord av dem, om du skräm- «I mer:dem, ' De är inga spargrisar, som du kan tömma med att skaka stlådan" Sydsta- ternas till"synes oövervinnerliga The" cheesebox” 2 ostlådan Monitor, . John Eric- sons skapelse 'som: ingen. trodde på. . Den” stoltä'- Merrimacs "öde blev "vändpunkten "i" det iameri- kanska: inbördeskriget; och - den lilla ; Monitors.; besättning "blev, hationalhjältar. skriver: Mi. I Holmgren å: Sveriges :flotta.: ;. Omkring år nittonhundra lev- de: i Brooklyn i Newyork' en : Den ” kapten: Hang Anderson, ' den :sis- te av. Monitors besättning. Han M - | var, väl då omkring sjuttio" år och. ägde .en :literi ; speceriaffär. En. pension på. tjugufyrar'dollar Kapten" Anderson; som" var + | hallandspojke,äi ikom” till. Ameri- >ka som ung man ”och prövade på livet som "sjöman först i ameri- . kanska handelsflottan och sena- re; i. marinen: Han nedskrev på äldre. dagar sina minnen från farcaitörs kamp: med Merrimac. Hans redogörelse, följer. dan. men och vi anlände till vår de-! stination . den åttonde ' mars på kvällen. Det var "dystra nyheter "Jötsen häde att :förtälja. när' han :kom ombord. för att ta oss in till Hampton : Roads, förfäxliga Merrimac " hade: just samma" dag kommit ångande ut från : Norfolk och tillintetgjort större : delen --av : Nordstaternas flotta." Fregatterna Cumberland och : Congress, "de: största : och starkast beväpnade i hela: flot- tan vari: totalt förstörda, i den förstnämnda rämmad av Merri-, mac: och sänkt, den sistnämnda skjuten i i brand, ännu brinnande och lysande vägen: för Monitor intill: Chesapeake' Bay., Största delen av besättningen hade dö- dats av: Merrimacs”kulor eller drunknat under försök” att sim- mande undkomma: Minnesota en tredje fregatt, satt på grund och var endast genom mörkrets "in- trädande "räddad från att dela Congress” öde. rn Som, redan är sagt hade dock under natten Monitor anlänt och Sydstaternas I: - som gjorde världshistoria "li "vatten. Slutligen : avtog. stor- världshistoria” fick ' en ' mycket ståtlig militär begravning: dem fram och tillbaka; vaktepoj- | dem.” - Det "måtte, vara dåligt garna”, "svarade korpralen öch gåv Viktor en sidoblick, som inte bå- dade gott. "Det är jag som har fan så dålig hjälp” Viktor stred hårt. med sig själv, det' frestade sekunder gå, sedan yttrade han med - lugn, men en smula pressad röst: ”Diciplinen är det : nog inget fel” på, jag: vet både vad” jag gör och - vad jag säger. Jag kan inte hindra inte/hindra mig att göra anmälan okristligt fram. » — ”Håll din: käft; göingadjävul”, "for " Malexius ut,- du, så slår jag ” — ”Jag är ingen . för resten inte heller. Det märks aft du kommit för långt bort från dit €get land, för du hittar dåligt och du rasar i blindo. Folket här på, det kan du låta vara dig sagt)" -— ”Folk hit och folk dit”, svarade Malexius, ”jag tror min själ du” packet — "akta dig, eller: du kan . komma att ångra det!” — ”Ta du var Viktors svar, Han” var "glad, och gick över till ett vanligt gräl; han gjorde vad han kunde” för att' nödtorftigt återställa freden, men : satt kvar. han kände mer' än ' väl, att taggen. Forts, "Stenbocken 21 'dec—19 jan.. "Ni har en tid känt Er pressad av en alltför” tung arbetsbörda. Nu måste Ni absolut ta det litet lugnare. . Även - ekonomiskt bör Ni gå försiktigt tillväga. I slutet av veckan får Ni ett frestande erbjudande, men; "det finns : all ånledning . till : ertanke - innan Ni bestämmer Er: Lördagen” ser "Vattumannen 20 jan, —17 febr. > Sitt inte i .Er kämmare 'och grubbla över verkliga eller in- billade. svårigheter. (Sök Er :i stället ut. bland vännerna så skall Ni se att allting. Häll sist ordnar upp sig. Fredagen ”med- -— Veckan 9—15 april " Ta en titt på - här horoskopet under: den' stjärnbild, Ni är: - född och Ni får veta vad stjärnorna förutsäger I . för den närmaste iden. ut att helt gå i glädjens tecken. |” område väntar Er en besvikelse, men om Ni tar motgången med igen. "Närmaste tiden ' förefaller." ut att kunna vänta Er en "trevs gåva, tipsvinst, lotte dylikt. Tördagen” fär ett Fvänta "inslag, . Lejonet” 22 juli aug. göranide beslut får inte bli för- med diceplinen på Norra skånin-' SS kommandot, och inte du,-.och! du |: kan ge dig djävulen på att jag skall plocka fram Jessen, fast jag fått |" -honom att ge Malexius en bredsal= - "| va; men han svalde och lät ett par dig att styra och 'ställa som >du' ls finner för gott. Men du kan'heller ”jag tror du morrar; men - biter håller med rebellerna och det tyska - vara på dig själv, jag passar mitt”, att trätan mojnade. ut en' smula, förnuft blir” allting "sanrt bra i hastat. Ni måste försöka tygla rt Er impulsivitet.' Det leder 'an> - -- Yn på dig, om jag tycker att du far ”-: ” hund. som tar stryk, göing är jag: . nere förstår du dig . fördömt litet .'. ; annars att bli harmonisk. Ni sep cs lig överraskning i form av en Dö nst eller - as Ni har ett wiktigt avgörande "> : att fatta, Stjärnorna råder Er ' alt tänka Er för, Et så livsav- i Jag. ödd-i Fj ärås i Hal- nästa ' dag, ' som :' mänskligt, att | för en påtaglig ljusning av för- nars till något som Ni kan Hål ångra. senare. Håll. också ett 7 skulle" bara sett "Olivia, hustru min! land. den? trettonde juli aderton- då hon va itjuge, ås gammal. Hon hundratjugufyra. Mina ' förfäder én, å Nordkvist vaknade” kunde :" titta: upp » blåklockor mä te liv å börjades slå-å fantisera; Men ögonen "mitt i i vintern.: Men nu" flickan skrek å bara skrek i "ett; gunås; tittar” hon: så lagom, för dä: — Håll honom, håll honom, bå- äju så” må alltings förgängelse .. st ten kommer; hörde, ja henne ropa Den gamle" ”flottarbasen, reste på som i en dimma. Å då gjorde ' ja sig och ropade åt pojkarna, som nåt, som jä inte visste själv precis, ”slöäde. på: flotten och i hytterna men 'ja bara :tänkte på flickan å' — "Hallå, pojkar, nu ro vi ut Nordkvist, Jå: kände fingrarna,” ”katten” ; ankaret) å "kasta" 1085 släppa taget om honom å såg ho-: spelet, Äl i nom gå neråt, men då böjde ja ner. ',;'- Se Bolmen, den a ä inte å leka huvet -å bet mej fast i blusen mä den heller, om. han: sätter te. ” Sen /wisste ja ingenting” Men gamle Nordin har spelat kille, förrän' ja "vaknade ve att en karl|mä den sjön i så många år nu, på land båda & va räddade... - Nordin gjorde” ett litet up inte. Dä" har, ja vatt mä om för möcke te i "mina dar... + Nordkvist å ja va på en fisketur |” uppåt : Vallsjön å Gravvattnen 'en da, å då blev han bekant mä jän- tan å kär i henne mäsamma. Fr då säjer ja honom, Kal, att en norr- .ländsk fäbostinta :ä dä lätt å bli kär i, Dä ä rent som om:dom bodde närmare himlen däroppe. än vi gör « här nere sörut.' Å jänterna ä som änglar, ' " na " Där.va en gammal gästglvare på den tiden, som hette Svärd, ”, en ” Ssmålänning för resten, å Smålands- ' pelle kallades han visst också — en rasande gohälli karl, å' i hans tjänst var Evy. Så hon kom :ner te Sollefteå ett par gånger å häl- sade på. AA dä wa just i sammä veva som vi låg mä flotten där i älven, Så en söndag hade dä sam- Jats en stor jättebröt mä långtim- mer strax ovänför bron, ve ett utå » spetskaren, å den bröten växte å "växte å hotade rent spränga bron. Hela laget arbetade ute på bröten ). mitt i forsen. å "hundratals män- niskor stod uppe på bron å tittade på. När vi fått loss en del timmer å bröten började vagga -å knaka kommenderade : förmannen reträtt, | Dörr > Jag går mot morgonrödnaden; N tidigt medan nattdiset toy +; ännu ligger tungt över markerna och skyarna purpras + | : som fjärran rosengårdar. : och den blodröda färgen ot se "kastås i strimmor. mot 7 fättedaken. es oe Med lätta steg -” "går jag mot saldklotet, som sakta stiger Vv BA .. Och väller ut milliarder rubiner MÖSS ee > d på rimfrostens' silverglänsande. - pt 'morgonrena matta. ; " "Skogen ligger tung och mörk" : Dit in tränga inte guldstrimmorna 2 ännu, » men i dunklet hör jag hur Pan spelar : och håller andakt med blåsipporna. nea ER TEE RR om ett växthus” skimrande rutor. SR lysa gula fjädrar i ett påskris : - "och ett fång av liljo; glädja sig åt solen, stod mä en träpinne i käften på så ; vi” kämner: varandra." Å håller mej; å. bände loss tänderna mina bara. länskoppleri,' så "inte. ska ja: från Nordkvists kläder. Å då a vi | tappa många stockar för; bolaget | ,. voro. "sjöfolk "och" när jag" fyllt tjuguett följde: jag i deras fot- spår och gick till -sjöss.. År ader- I tonhundrafyrtiosju” kom" jag för första gången" till" Amerika och besökte under de därpå närmast följande” åren i egenskap av sjö- man "flera av jordens länder. Sex år före det amerikanska' inbör- ; | deskrigets' utbrott tog: jag värv- ning : i amerikanska : flottan och "tjänstgjorde, på fregatterna Fal- moith och, Congress: Med sist- I nämnda" fartyg "ankom : jag! till New, York: vid jultiden”, 'aderton- ' hundrasextioett, :och: då jag hör de: att Monitor, "John Ericsons nyuppfunna fartyg," snärt | var färdigt att gå till sjöss,' men ått i dess besättning ännu ej var full- talig, anmälde. jag mig som” fri” villig i Monitors besättning. Det var inte lätt att samla ihop folk | "till detta 'oprövade,. egendomliga fartyg: som låg med. däcket en knapp fot över 'vattenytan och som spåddes, skola sjunka i för: sfä bästa storm. Jag blev därför :Jantagen > och löstes" från 's min | tjänst. på Congress, Flertalet av besättningen var svenskar. Mo- nitors.. dåvarande . befälhavare måtte ha varit nöjd med oss för Ji sin”officiella. rapport till sjö- ministern sade han att ”det var "| den bästa besättning en fartygs- "| chef” i: amerikanska flottan ' nå- gonsin haft äran att kommen- dera? vo > Well, , Monitor: lämnade New York för Hampton Roads i Wir- ginia den sjätte mars aderton- hundrasextiotvå. Stora folkmas- sor hade” samlats vid Battery Place och vid Castle ' Garden, hurrande och viftande farväl åt oss. Resan var mycket stormig, vattnet rusade in i maskinrum- met och släckte” elden under | pannorna. Någon. matlagning var inte att tänka på, vi fick ingen annan mat en. spickefläsk. och hårda Sköppskrallar s som blöttes döma skulle". bli "ödesdiger: för Nördstaterna, medförde i stället en lysande: seger.” | » Klockan sju på morgonen dén nesota. Hon saktade färten någ=, ra ögonblick för att ta en titt på |den . obetydliga : Monitor. "som oförskräckt lade." sig ' emellan Minnesota och Merrimac ' mera på skämt, tycktes det, oss, sände Merrimac. några kulor över. OSS, men : Monitor gav "svar på: tal med "sina båda elvatums' Dahl- gren-kanoner, "och: den fruktans- värda tvekampen var i full gång. Striden varade i tre timmar. Då . styrde ''Merrimac i" sjunkande | tillstånd tillbaka till Norfolk." - Monitor ' träffades” av tjugutvå kanonkulor.: Då. Merrimac å att elden: inte: hade" någo: verkan på - Monitor " sökte "hon ramma oss. Men den lilla Moni- tor var kvickare i, vändningarna gen sidledes' kolliderade. Tr 0 När Merrimac för andra gån- gen kom' ångande för att sänka oss: fyrade vi av våra: båda ka- noner, laddade med dubbla skott. När krutröken skingrats. såg vi att Merrimac fått ett hål i sidan så stort att man kunnat köra in med häst och vagn. 2 " Efter striden vid Hampton Ro- ads kvarstod jag några år i flot- tan. -Sedan tyckte -min fru att jag kunde ta avsked, Jag: fick kaptens titel och tjugufyra dol- lar i månaden i pension. Och så blev jag speceriharndlare i Bro- oklyn. Det var jw inte” så äro- fullt :som att vara officer i flot tan, men det gav mera. dollar och mera lugn'på äldre dagar”. Kapten Hans Anderson, «den siste. överlevande av ' Monitors första besättning, den .som med heder deltog i striden vid Hamp- ton Roads, dog några år in: :på det nya. seklet.” » Fjäråspojken som var: med. om att skriva BEVOREE nionde mars kom Mérrimac ång- |. ande mot den" grundstötta Min-| fast. nog fick vi'en ordentlig . uppruskning. när de båda. farty- hållandena, 'Tacka 4ja' till 'den inbjudan som "kommer — den kan ' medföra : en oväntad och värdefull bekantskap. "Fiskarna 18 febr—20 mats. Slumpen hjälper Er den: här veckan ur en penibel situation. Den erfarenheten skall Ni lära av, så Ni inte.ibegår sanima dumhet en gång till. Veckan har flera trevliga inslag i beredskap åt Er, men rusa inte åstad mtan attt tänka. Låt också förståndet |- vara med på ett: hörn. Se upp med intriganta personer. - » Väduren :21'mars—20. april " Er "energi hjälper" Er att nå det mål Ni uppsatt. Ni måste dock Vörsöka se till att samar- betet med människorna if Er om- givning blir bättre, Håll inte'så benhårt på prestigen, Ett gräl om pengar kan. störa sinnesfri- den i slutet av veckan. Lycko- talet för- veckan är 7.02. Oxen 2 april—20 maj . En trevlig händelse inom fa- miljekretsen kommer ' att . uppta Edra tankar den närmaste tiden. Stjärnorna” råder "Er" för övrigt att tänka mer ekonomiskt.'Oför- utsedda utgifter är i antågande. En "träta med :en -:närstående person väntar och tycks inte kunna . undgås, Men war” inte långsint — låt salltsammans bli som förr igen, En planerad resa fr ut att äntligen (bli verklig- et. H "Tvillingarna 21 maj20 juni Ni' står inför, annars kanske Ni får, ångra Er längré- fram. Ni råkar ut för bekymmer. men med hjälp av Er intuition' kla- rar Ni Er ur knipan. En kwvinn.- lig bekant kan ställa till ytter- ligare trassel. Bry Er inte om' det. Höj hakan i vädret och gå vidare. v Krä ftan . 2 juni-21 juk. Ett snabbt beslut kan .ge vec- - nn kan” en god. start, På ;hemlivets Låt förnuftet råda vid det vall stadigt tag om pontmonnän, "Jungfrun 22 aug.—22 sept. avseenden. :Passa därför på att” utnyttja tiden "på bästa" sätt. Förnya gamla wänskapsbanden: och strö litet vänlighet omkring Er $å skall Ni ee att Ni korn=- mer att "känna, trivsél med Er själv. Den "ekon iska ”kris- Ni befinner Er i ser"inte "ut: att bli löst den. närmaste tiden. Vågen 23 sept:—22 okt, Veckan blir 'genomgåenid. pos, sitiv men Ni bör wara' Försiktig - med ' Er. fantasi, annars -skenar den :iväg- längre, än wad 'som är nyttigt. Ett oväntat besök är i' faggorna' och 'det är inte. all- deles säkert att Ni tycker det god: min för :det. Litet större självkritik skulle svagheter och brister precis, som ' .andra människor. I " Skorpionen 23 "oki nov. ISkorpionens barn brukar säl del De brukar få kämpa hårt dé veckari ser: ut ått bli ännu” mera krävanlde än tidigare. Ni kommer att ställas på hårda - prov men ser' ut att klara Er' med glans, De små - detaljerna kan få' stor- betydelse, » så det gäller att inte slarva ifrån ser Oväsentligheterna.” : Skytten 22 nov.—20 dec. : Just nu leker Ni en farlig — - och ganska onödig — lek. Per-=" sonligen. är Ni endast förstrött. intresserad, men Ni kan ge mot< . parten bestående skador. Klipp av,' det är stjärnornas råd... Nya och ' intressanta' möjligheter på ' ett annat håll: dyker upp i stäl-. : let, Där bör Ni försöka hålla Er framme, .Nihar ett -ekonomiskt bör törsöka göra upp. Veckan. blir "gynnsam i alla” - är välkommet. Men försök hålla oh inte "skada. Rent ut'saigt borde Ni förstå att: även' Ni är behäftad med vissa ' lan nå sitt mål med enkla me- och målmedvetet. Den komman= mellanhavande som-Ni snarast
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.