; N 4 rel tvYSFPFOr FY a - LAHOLMS TIDNING Yverprevyy ren v wrerYrYyvvv FY VEYPPEYPPP ET FETTO YTYYYYYTYVYTYYYYYPYE SS STTE . I propositionen om'förstärk- : ning av.vissa delar av taxe- ringsorganisationen.. förordas | bl. al att taxeringsassistenterna ' skall överföras från .härads- skrivarkontoren till flänsstyrel- serna; I flertalet län skall för- . utom residensstaden ytterligare : stationsorter; komma - ifråga. : . Motiveringen för ändringen är . att man anser att taxeringsas- - sisterna. bör kunna wutnyttjas ' på ett effektivare sävt. Taxeringsassistentorganisa- ' tionen -är ju ' emellertid 'rela- tivt ny" och ännu inte utbyggd. Dess befattningshavare har in- te tjänstgjort någon längre tid och inte hunnit finna slutgil-' tiga arbetsformer och rutin. ;. Ett 20-tal befattningar är É. n. vakanta. Det förefaller därför mindre 'välbetänkt att mitt "under 'denna' uppbyggnadspe- riod företa en. så. genomgri-"" pande förändring som propo- . . sitiorien: inhebär; FE en .center- motion "med Hansson. i Ön- 'narp och Sundin som första namn yrkas därför att taxe-- ringsassistentsorganisationen ” "skall" warä anknuten till här "radsskrivarkontoren. Det .kan inte bestridas att. »de i :propositionen förordade åtgärderna skulle försvaga ta- xeringsorganisationens, : : inståns; framhåller motionärer« na: - Rörelsenämnderna ' skulle inte få tillgång - "till "en" och 5 samma "taxeringsassistent . wid : olika änendens' behandling utan assistenterna skulle växla mel-.: Tissot kvar på vå fögderik« ontoren ? Hörsta - , angående "uppbördsorganisatio- nen är ytterligare ett skäl för att man inte nu vidtar någon |. "ändring I beträffande taxerings- assistenterna. En kommande omläggning av uppbördsorga- "nisationen torde nämligen kom- ma att beröra häradsskrivar- kontorens: uppgifter « och. ställ- |: ning. . I motionen ”hemställes också om: utredning och förslag om . ökad mupplysnings- och wväg- ledningsverksamhet från lokala skatte- och ”taxeringsmyndig- heter i taxerings- och deklara- tionstrågor. = , » — Motionärerna hemställer 4 vi- dare, att underlåtenhet att föra räkenskaper "och bevara hand- lingar .. 'må kunna leda till fängelsestraff endast under för- "utsättning att brottet både är "grovt och har skett uppsåtligt, |. ” samt att ' generell skyldighet att: lämna kontrolluppgift .må ' gälla ifråga om. ersättning för . arbete å' annan fastighet såvitt den "lämnade ersättningen över- tiger 100 kronor i stället för | . proposition föreslagna” 3 kronor. Motionärerna anser vi : dare" att behov inte: föreligger av den föreslagna vidgade be- fogenheten 'för' taxeringsmyn- dighet att bestämma tid och plats för. taxeringsrevistön. Den enskildes - nuvarande rätt "att bestämma tid och plåts bör därför inte inskränkas, - "En vidgad kurs- och utbild- |; - ningsverksamhet för, de” för- tröendevalda < taxeringsnämn- lar "olika "ärenden, Det 'konti- i derna i "syfte a t förbättra de- nuerliga och förtroendefulla ' samarbetet mellan; närnd: och ras möjligheter att ge råd och " upplysningar” bör ägnas :sär- | irmot -enligt: prognosen att i hu- "1 skild” "upprhärksamhet. " Likaså . De'. pågående - övenvägandena Oesjefere fn ärigenöm El tyra 2 fd) da rade de socialdemokratiska tid- : ningarna” fräna attacker: mot i mot centerpartiet med påståen- ;. "iden som; satt ”centermotionerna - skulle, medföra fruktansvärda finansiella - konsekwenser.,. Nu : har folkpartipressen.:startat en ;' "aktion i:samma syfte, I en mer" a eller , mindre omstuvad cirku- | lärartikel i folkpartipresen' har man sålunda fått läsa, att cen= ' : ”terpartiet skulle ., . syssla ..med i ”överbudspolitik”;" . "finansiellt ”Jättsinnigt” osv. "Dessa grava anklagelser stön "der Folkpartipressen på följande : v de "(citerat — som vi tror — efter . den” ursprungliga "darebyrå): ” "Men de verkligt störa väx- larna "ställs ut. beträffande ' ”"dyroktsgrupperingens avskaf- fande” vid beskattningen, en "succesiv höjning av ortsavdra- 'gen och en allmän sänkning av folkpensionsåldern. Dyrorts. grupperingens slopande kostar staten: 110 miljoner och kom. ; munerna' 90 miljoner om året " och ortsavdragens höjning med 1.000 kronor för stat och kom- mun såmmanlagt 710 miljoner ' per år, (Skall Folkpensionsål- , dern sänkas till 65 år, vilken är den siffra som nämns i mo- « tionen, drar. det en liten 'nätt summa. på mellan 300 och 400 miljoner kr: pr år i höjda '/ "statsutgifter. Partiet kräver också att en allmän uppräk- ' ning av skilda statliga bidrag > till kommunerna skall ske”, : > Det är inte så mycket att anmärka 'på detta referat; Cen- terpartiet har framfört Wessa motionsförslag. — och står för S dem. Våra wänner i folkparti- pressen har emellertid ingen "anledning att beskylla oss för , ekonomiskt 'flättsinne." Den statsfinansiella — effekten ' av centerns partimotioner skulle för 1981/62 utgöra en budget- förbättring med drygt 60 milj. kronor. Centerpartiet har inte föreslagit, att något av de re- formkrav, som folkpartipres- sen nu törfasar sig över, skul- le uppfyllas, förrän vi har de finansiella resurserna, ' > Centerpartiet har helt en- kelt genom sina motioner an- "gett en målsättning för den fortsatta reformpolitiken. Det har varit nödvändigt att göra det, emedan vi har en helt . annan målsättning och ange- lägenhetsgradering än 'den re- gerande socialdemokratin. För - centerpartiet gäller det ju då att snarast möjligt inrikta re-: 11.3 bi röjligheterna . att niedge s längre" tid för det lokala taxe- ringsarbetet prövi hållet. Det ä kan. förstå positionspanti : arbeta, "5 s Till. en hel" "del av "detta 'korhmer: kanske folkpartiet att ställa "sig avvisande -—"t' ex. ill en rättvisare: kostnadsför-' delning += mellan "staten ':ioch -kommunerna:,/Men folkparti- pressen tycks vara "olyckligt okunnig. om'atit en del av:kri- väl — såvitt vi t så ett (opå iksdagen "bör motionerat : tiken mot: -centerpärtiet' ramlar tillbaka .som. en :bumerang -på . folkpartiet.,'T,.'ex.-i frågan om jda,. ortsavdragen... Även från: folkpartiet. finns det.ju wersionen motion -om ortsavdragshöjning "Från Folkpartiets .cirkulärle- : — t 0: m, om höjning med , omedelbar "effekt, nämligen med 500 kronor för gift och "250 kronor för ensamstående. Centermotionen : syftar: till. en prövning av: Ide finansiella > möjligheterna för en successiv höjning, (Målsättningen i mo- tionerna ' är densamma '— en höjning med 1.000 kronor för gift person. .I Yolkpartimotio- nen heter det 1. ex.; ”att en höjning av bottenavdragen vid den. statliga — beskattningen med :i varje fall 1.000 kro- nor. för gift och 500 kronor. för” ensamstående skattskyldig skall kunna genomföras under I . loppet av några år : "Tror då verkligen folkparti |. Pressen, att iden reformen blir billigare "när folkpartiet. mo- tionerär om den — än när centerpartiet” föreslår den? Stenkastning är ingen särskilt lämplig övning från folkparti- ets glashus, : s GREKISK SKOGSVÄRD . FÖR 2,300 AR SEDAN. Den grekiske filosofen och na- turforskaren Theofrastos (om-' kring 370—285 g. Kr.) var en lika flitig som märklig forskare även på det skogliga området. Han efterlämnade omkring 200 skrifter, inte enbart filosofiska och etiska utan också'naturve- tenskapliga. Däribland märkes 15' verk enbart handlande om plantor. Theofrastos beskrev så- lunda systematiskt alla skogs- plantor i hela Grekland och in- ordnade dem i klasser. Han gick också in på en rad detaljproblem såsom rörende klimat, jordmån och föryngring. Lika väl som Theofrastos kallats ”Botanikens fader” kunde han tillerkännas hederstiteln ”Skogsvårdens fa- der”, NS Atén (Skog-Press). "Tom: surströmming kwar, väder med riklig nederbörd i hela - "landet förutser ' den amerikanska : Övervägande för "årstiden kallt ligt mest fri södra och mellersta Sverige. Detta framgår . närmare ' av : vidstående kartbilder, s Tr Som kartbilderå utvisar beräk- has från England inkommande låg- |. tryck "medföra för årstiden mycket = temperaturer främst inom Ös- ersjöområdet, inkl större delen av .Bkandinaviska halvön, Svala tem- 'peraturer: förutses £ ö komma att förhärska i'större "delen av Europa "med undantag för spanska halvön. | 'Nederbördsöverskottet kommer där- ' rudsak«.. begränsas till: länderna Fotnot. Långtidsprognosen är in-= gen förutsägelse i vanlig meteoro- logisk mening utan en på globiala observationer grundad. bedömning, av den dominerande väderlekstypen | Överstelöjtnant Adolf.E ; | mänsklighetens. största När på tisdagen den drygt 55-årige Adolf Eichmann ställ öga v d i Jer mot öga med sina il Medb 1 Beit Ha'am anklagad för att ha bringat över 6 miljoner judar om livet, är han noga räknat 20.112 dagar gammal. Teoretiskt betyder detta allt- gå att han varje dag under sin levnad skickat 300 judar i döden. +. Anklagelseakten mot. Eic som omfattar många tusen ord, apptar 15 olika punkter, .Fem av dessa gäller ”brott mot det, jus diska folket”, sju behandlar ”brott mot mänskligheten” och de tre tående' hans dlemsi och som han ledde under åtta månader år 1944 i Budapest, Han anklagas också för att ha utplundrat de ju- dar som hamnade på hans så kal lade ”emigrationsbyråer” samt för en mängd andra brott, bland annat verksamhet 3 den nazistiska. S5- organisationen; vilken vid den sto- a krigsförbrytarrättegången = i Närnberg klassificerades som jen kriminell institution”... Eichmann . föddes den 29 mars 1906 i Solingen i Ruhr, någon må- nad » innan en annan . beryktad Adolf — Hitler — fyllde 17 år. När det första världskriget "började 'var han följaktligen 8 år, Efter krigsslu- tet fyra år senare flyttade familjen till Linz i Österrike, där Adolf fick gå i ett tekniskt läroverk. Han blev emellertid kuggad i slutexamen och blev då 'i stället . handelsresande, först för en firma .som sålde elek- trisk material och sedan för ett ben- sinbolag. ' Allt tydde till en början på att Adolt Eich "skulle föra sam- under den period, som omfattar. Prognosens' säkerhet , är störst inom de olika temperatur=; och nederbördsområdenas ' centrala delar samt under periodens . första c:a 3 veckor, : äl känd fyramän- ämligen : John Zon. Carl 'Jonsson, Albert ch Sme :Kalens. Jo-" 0 sade öd uthållighet, men, tim- mav;efter timma gör att magen ändå will ha även. annan mat. I Päror å sil är för välbeställda lertid ' och "emedan får det väl "duga i dag, men en. annari gång, ;ser- ni, då ska vi ha Ssurströmming! Jag har läst nånstans att surströmming är fasihgen så" rejäl måt,. och fint därtillockmed.: Det var - Albert som” höll: detta anförande: oe. »— Nej, nej, protesterade Jons-, son "och" fö föreläste - som "ur en bok:Strömming, som saltas: och mndergår-imjölksyrejäsning, är jen'i Norrland högt skattad mat- rätt, ”men” för. sydsvensken är den”avskywärd. så 3 säger jag, « och så är det. ar. onsson,, sa han,'de begriper:inte ett f—t dugg här- 'vidlag: Surströmming är smak-. lig och det:går mycket bra att svälja” den,” även för. en” mes, bara mi; n; tar tillräckligt många t ”gick vidare och re- sulterade. slutligen i i att Z. skul le rekvire rera hem den 'omstrid- da, vara Så skedde ock, men Z. kunde naturligt nog, såsom varande. handlande, ej beställa endåst ”en” burk, Det blev. ett halvt. dussin! en När? varan senare åg i lager- rummet, 'som lyckligtvis var bra kyligt, så kallades brödraskapet n, sedan Albert: lovat den :första burken skulle öpp- nas." Smens - Joan fick detta uppdrag, eftersom det ansågs ligga. inom hans fack, Han ha- de en fickkniv försedd med al- lehanda mojänger, och den kom väl till pass nu. Jonsson hade :sin uppfattning Han höll sig för näsan och wände sig halft från bordet. Och snart kunde "han 'säj med triumf i röstenr > = — Hade. jag inte rätt, va? Inte luktar: det där vidare gott, inte! Men dej,,.andra” menade att Jonsson.. borde vänta med att yttra sig så bestämt innan han smakat må sinnehållet i plåt- burken, -.. Z. och Albert var rejäla kar-: lar som uthärdat mycket i sina dar, och de 'ville inte gärna ge tappt. Smens Joan var neutral och reagerade sakta. Snart syntes dock ' samtliga i ringa grad bli intresserade av att in- gripa huvudrätten. Uppfattnin- ga, äckliga blev fort enhällig, ” och från köket kom .kvinntol- gen om det kväljande, värmeli- "Nu ”skulle det. nog smaka Nn ":] gott .med.i sill” eller. .pantoffler, . eller vad tyckeryni pojkar, sa = nyfikenheten och begäret. drev ken : inrusande - och ” avgjorde klart och bestämt att surström- mingen skulle kastas ut på evi- ga momangen.' . Utan .minsta protest” från de andra tog Jonsson burken för- siktigt .i nypan. och placerade den utanför ytterdörren, : Men nu hände något nytt. En ny, smakbedömning av.en ny varelse. Husets' katt kom ' smy- gande. Denne kände någon obe- kant,' tydligen ytterst lockande doft. Katten kom nånstans bor- tifrån och hade. kursen ' direkt]: ställd på nyheten, Att: börja med? >syntes attityden ” RR ningsfull, ”liksöm väntande” att här fanns något gott-gott dt kalasa ..: ipå. -Attraktionskraften verkade. Högst" synbart; : " ISnart- minskade" dock ”fram- farten. En wiss misstänksamhet att "någon slags. farlighet I kunde vara att vänta märktes." Katten stannade upp på påg- ra meters .avstånd,'- : Nosen förvreds 'en aning och det ryckte - i morrhåren, men . Med dröj nde, 4 rotktiga steg, men med” wilddjuret vaksamhet i rörelserna skred katten" åter framåt. : Tassarna : sattes fram allt försiktigare och försiktigare; och ryggen höjdes i båge. dI fönstret, som var öppet, för utvädringens ' skull, stod. de fy- ra syndfulla :männen 'och skrat- tade och hade sig. Allt i glad förväntan över evenemangets klimax. - -" uu Se I på katta-fan! Se, set. '— Han. går aldrig fram, sa Jonsson. « — Gör han inte det, frustadö Zonnander fram, 'så ska han hädanefter få' heta ”Jonsson” så länge han lever. Katten . drog sig något till: baka, men, var på helspänn: för ny framstöt. | : Så ett djärvt skutt i strid mot, tidigare - försiktighet. : Katten war framme och nosade: rejält på surströmmingen. - Det blev. omedelbar verkan, Katten tog. ett Iuftsprång, värdigt en. panter, och" wände helt om till full reträtt, . En fasans flykt! >> ” : tAldrig förr hade man sett en katt få upp en sådan fart. Det var den högsta: tänkbara, och fortare än tanken var den fly- ende utom synhåll. - - Katten, det: stackars djuret, kom ej tillbaka på en hel wec- jr fyra i fönstret hade” "förr varit med om mycket roligt, men något så skrattretande som denne katts reaktioner. menade de sig aldrig förr ha sett, och '! de gapskrattade så tårarna tril- , 7 lade och trillade, garvade kar |. lar som de ändå var. ce 3 — Det var roligt för peng- | arna, sa Zonnander och tillade: Du, Albert, som är van wid att! ta ett spadtag då och då, ta du ' och gräv ner all burkmaten, ty jag munnar ingen annan ätt få något - nöje av vår ' Surström- |" ming! | Nicanor Fritz, - ma småborgerliga liv som haris för- äldrar hade gjort. Men liksom må- laren Adolf Hitler lade penseln åt sidan för att ägna sig åt politik började också Adolf Eichmann bli politiskt intresserad. År 1927 inträd- de han, 21 år gammal, som medlem 1 "den tysk-österrikiska fronten”, och fem år senare anslöt han sig till det nationalsocialistiska partiet i 'Österrike, som då börjat få luft under vingarna, och hamnade i dess :SS-organisation. " "År 1933, då riksdagsbyggnaden i Berlin utsattes för. mordbrand och Hitler i en tid av den yttersta po- Btiska förvirring kom till makten som - rikskansler, 'mitt i den rådande ekonomiska de- pressionen sparken av sin arbets- givare och beslöt sig då för att i stället: bli aktivt arbetande nazist. Redan från början blev han snart betraktad som ”en expert på sionis- men” och förflyttades så småningom 'via Minchen till SS-högkvarteret i Berlin, "6. 7 Kort efter. det Hitler & år 1938 tå gat in i Österrike och förverkligat Anschluss-tanken : sändes '”exper- ten” -Eichmann till Wien för att or- ganisera ”en central för judisk emi- gration”. Året därpå fick han sam- ma Uppgift i Prag, "sedan Hitler upprättat ' sitt ”protektorat” Böhmen och Mähren. ' Till slut kal- lades' han emellertid tillbaka till SS-högkvarteret , i" Berlin, som då reorganiserats och : döpts "om till ”departement IV”. Eichmann fick "kaptens rang. och utnämndes till föreståndare för ”kontor; IV B. 4”, som handlade judiska angelägenhe” ter. ' . Fram till” år 4941 inriktade sig nazisterna "vad judarna' beträffar främst på att rensa ut dem ur det "offentliga livet, beslagta deras egen- 'dom och i många fall utvisa dem ur landet. Men sedan Sovjetunio- 'nen kommit med 'i kriget och krigslyckan börjat svänga, blev det också en omsvängning i nazisternas judepolitik. I olika dokument börja- de det talas om ”en slutgiltig lös- ning av judeproblemet”, vilket be- tydde detsamma som ett avlivande av alla judar som fortfarande fanns kvar inom de länder där nazisterna alltjämt hade makten. Här torde Vjudeexperten”. Eichmann ha varit en av de första som fick veta vad som" skulle hända. Mot slutet av år 1941 företog han inspektionsresor till olika ”likvideringsläger”, stude- fade hur de fungerade och förde or- ganisati kniska : överlä i med lägerföreståndarna. ' Han gav order om. razzior, ordnade med massdeporteringar ' och dirigerade hela det väldiga maskineriet som förde offren till de gaskammare och krematorier som snabbt uppfördes för att "förverkliga den siutgiltiga lösningen”, - vi . UTNÄMNDES TILL 0 I JUDEFÖRFÖLJARE . - I den officiella skrivelse där Eich- mann befordrades till överstelöjt- nant hette det att ”Eichmann har hand om alla frågor som gäller evakuering och borttransport av 'befolkningsgrupper, och han full- gör sin uppgift med exemplarisk 4 ånitiativkraft och med erforderlig fasthet”. .. - Den israeliska anklagelseakten är här mera detaljerad. I den heter idet att Eichmann efter invasionen i Polen :' organiserade ett samarbete mellan fyra specialorgan; varigenom : senbart under de första fyra må- inaderna 300.000 judar bringades om livet och ytterligare hundra tusen- stals den närmaste tiden efteråt, Vidare beskylles Eichmann för tatt ha anordnat en massaker på en halv miljon ungerska judar som förts till Auschwitz och andra döds- läger av det: ”specialkommando” fick . Eichmann | ' +. de ”biologiska exp ” som u fördes på judar, hans makt sträckte sig över hela det nazistiska väldet, och från Norge till Italien, : Men så bröt slutligen ”det tusen åriga riket”. samnan år 1945. I Ber- lin hittades i en bunker det för- brända liket efter Adolf Hitler, en mängd av. de överlevande nazist- pamparna ställdes inför rätta i Närnberg — men Adolf Eichmann var r försvunnen, « SEX MILJONER fUDAR MÖRDADES "Sammanlagt mördades under det andra världskriget över 6 miljoner judar, men år 1948 grundade de överlevande staten Israel och bör- jade samla informationer om na- zistiska krigsförbrytare. och deras illgärningar.. ' . Den 13 maj 1960, feraton år ef- ter den nazistiska kapitulationen, kunde så äntligen några israeliska hemliga agenter i all tysthet gripa en förman vid en Mercedes-Benz- fabrik i en av Buenos Aires för- städer. Mannen, som gick under namnet Ricardo Klement, , sattes ombord på ett till Israel destinerat flygplan, ”Klement” hade kommit till Argentina från Italien år 1951 försedd med -.ett pass .som beteck- nade honom som ”förflyttad person” från Frankrike till Sovjetunionen | Adolf Eichmann, - och som tillverkats för hans räk= -|ning av en hemlig nazistorganisa- tion. Åren före, från 1946 till 1950, hade - ”Klement” : arbetat som skogshuggare i en by utanför Han= rade upprättat krigsfångeläger, -De israeliska myndigheterna för- månader : innan - man" grep honom var man säker på hans identitet, och hela den tiden skuggades han dag och natt. Så rycktes' till slut den = försynte > fabriksförmannen sitt lyckliga familjeliv . med maka och ställdes i ”hela strålkastarsken som den värste än= nader . satt : han strängt ' bevakad i ett hemligt- fängelse, och ingen människa fick. se honom. ; Ricardo Klement plötsligt bort från. : PAtt hylla och hugfästa minnet av dem (lärare och lärjungar) ech deras . verk: har synts Värnamo Folkhögskoleförening, årsbarn med Värnamo = folkhögskola -högeligen : angeläget och därtill syftar förelig- över | v rade att” nedlägga verksamheten. -|namnet Ernst Lundahl, fil kand, gande krönika. Samtidigt kan för- generation, 'som i dag skördar där fädren sått ” "en skön nyttugh under- visning”. " Radertia härovan är hämtade ur förordet 'i en minnesskrift, utgiven med anledning av Värnamo folk- högskolas 80 år. : Minnesskriften, i alla avseenden mycket förnämlig, har skrivits av skolans : mångårige föreståndare, ta. Den är i förbigående sagt rikt illustrerad med ett ypperligt bild- material. inrar författaren. Då bildades näm- ligen den förening på vars tillskyn- dan Hvilans folkhögskola tillkom på hösten samma år. Det dröjde ända ull 1876 innan Jönköpings läns folkhögskola blev verklighet och när. man . äntligen nådde målet hade många år av sto- ra besvärligheter passerats. Den 1 nov nämnda år öppnades skolan "vid Wernamo köping”. Under de närmast följande - åren > uppstod emellertid dragkamp om skolan och det föreslogs bl a' att den borde flyttas till en centralare plats, för- slagsvis Nässjö eller Sävsjö, Denna motion avslogs men några år sena- re föreslogs, att den skulle flyttas till Tranås. Som motivering anför- des bl a att ”flera utskänknings- ställen utgjerde trots skolans prd- ningsregler ' och. lärarnas stränga tillsyn en fara för elevernas sedliga utveckling”. Dragkampen 'fortsatte och till slut föreföll värnamosko- lans "öde beseglat sedan även lands- tingsanslaget gått förlorat. Utan tvivel, heter det, hade skolan upp- hört om inte folkhögskoleförenin- gen på ett sammanträde ingripit i händelseförloppet, 'Majoriteten väg- Och så kommer, det sig alltså att Värnamo folkhögskola ' nu bedrivit sin verksamhet i 80 år — 1881 är nämligen årtalet för dess start. Sko- lans första föreståndare och rektor var fil dr Vietor Öberg. Vi skall i denna artikel inte när- mare gå in på de namn, som står upptagna på listan över. förestånda- re och lärare. Ett undantag ämnar vi emellertid göra och det gäller rektor vid skolan under 25 år eller från 1932 till 1957. : Rektor - Lundahl är kallänning, född i Alfshög 1891. Han blev stu- dent i Halmstad 1911, avlade folk- skollärarexamen i Linköping 1913, fil kand-examen i humanistiska ämnen i Lund 1918. Han tjänstgjor- 1913—14 och som e€ 9 ämneslärare vid Katrinebergs folkhögskola 1914- 16. ; Jubileumsskriften med anledning väntas att boken skall skänka den rektor Ernst Lundahl, Skriften -in-" rymmer historik, dokument och da- Den 17 april 1868 är den sven- /' ska folkhögskolans födelsedag, er-. de som folkskollärare i Varberg |' ; Rektor Ernst: Lundahl skrivits av v rektor Lundahl, som på ett sätt som måste ges högsta betyg fullgjort - uppdraget, Skriften . har blivit en diger bok om 206 sidor, som tidigare nämnts rikt illustrerad, På ett utförligt och belysande sätt skildrar rektor Lundahl de oerhör=' da svårigheter som de hade att be= kämpa, som i folkhögskolans -föd«- sloår arbetade för att åstadkomma dessa bildningsinrättningar, Det var svårigheter, som kan förefalla 055, sena tiders barn, obegripliga och att många av pionjärerna gav upp ' förvånar inte, Till lycka för senare att svårigheterna kunde betecknas som hart när oöverstigliga. " Skolan gick emellertid från' klar« het till klarhet, intresset för och förtroendet för läroanstalten ökade stadigt år från år vilket kan utlä= Elevfrekvensen, har givetvis fluk= tidrymd " som” gått.', Under de två första decennierna var elevantalet omkring 20 pr år. Flickornas till: träde 1896 medförde ett tillskott av, i runt tal 50 procent. Under åren. 1915—1932 ' varierade” elevsiffran, mellan 60 och 75 — 1925-26 note- rades siffran 91. 1933—34 passerades första hundratalet elever och 1941— 42 det andra. Åttionde läsåret hade skolan 282 elever, Folkhögskolans. 6.596 (2.072 manl och 4.524 kvinnl).; : Värnamo folkhögskola har allt. ifrån . början varit en bygdeskola, heter det, med lärjungar huvud= sakligast från det egna länet och till fördel för berörda parter har den alltid legat i Värnamo. Vid" Värnamo . folkhögskolas 20- årsjubileum ' hade G' Carlsson skri= som för tio år sedan: Genom arbetsåren ' glida vi förbi liksom toner i en vandringsmelodi. Sommarflickors i pojkars id, f unga > vårars sådd för livets skördex tid, ' allvarsord och kl angfull gamman, allt skall sällsamt tona samman > av Värnamo folkhögskolas 80 år har | i en, rik men. ofullbordad symfoni, sas i det ständigt ökade elevantalet, ' tuerat : mycket under den långa | sammanlagda elevantal under åren , vit en sång, ur vilken vi här åter . ger sista versen, lika dagsaktuell nu ' - nover efter att dessförinnan ha sut=. '. tit några månader i ett av de allie=, tröttades emellertid inte i sina. spa= " ningar efter Eichmann. Redan två ” världens ' nu levande. krigsförbrytaren: I.må= " generationer gav inte alla upp trots flit och . vintera:- - . Cynna ET:s annonsörer ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.