"frrvyttv 4 ' LAHOLMS TIDNING Ne Fryvyeryrvt rr Yreryrvevvevev vovve er VOTE TERO P TNT VY YYYY FEV TY VY vyrveveYYYYvYYYYYYYYYYYESVYTYVYTEN Av Kärl , "Man Beredde sig ul att. sätta po= tatis i Storegården. Bengt Erlands- son, den unge bonden, hade' själv] - ' kört ut'säckarna på åkern, och det var en bråd tid, som "förestod. Våren hade kommit så hastigt spå, att' det blev en rent hektisk "takt i 1. utegöromål och körslor. + Det var då, som sonen i Store- gården kom med ett förslag $ inne vid frukostbordet. Der — Du mor, sade han. litet. säv- a ligt, vi behöver allt tet hjälp med : . Sonen och sade. cn MN arbetet i sommar. Det blir för imyc- "ket för:oss båda "ensamma med allt: både ute och inne." Jag menar > förstås mest för din del, nu då du > fått ont av värk i "lemmarna; på sista tiden. "io ” Modern tittade upp från sin kaf- fekopp. med en nästan vass blick "och skrattade till./-' om Nej men kära ud, har man - hört på dej, Bengt, har du nu bör- jat tänka också, sade hon i spefull ton. Har jag tänkt och ställt för dej "förut alla fem åren sen far”dog, så får jag väl göra det nu också, - —' Åhja 'moty mån kan väl ha ” en "egen mening också, sade Bengt undergivet, men det såg klent ut "med saken, :där han' satt och sno- "pet tittade ner i' bordet, fv +..." | Han var "så. van: vid att bli ; mödern;” att "det inte "föll honom än att protestera på all- var, Ändå "hade han nyss fyllt tjur gofem år. "och förra året på mo- - dens önsk blivit kriv n fö mor sin, liksom far hans varit i livstiden,: Ty Anna Erlandsson "i ”"Storegården var ett skarpt och ri- : vande frutimmer och hade” alltid varit van att härska och bestämma i huset. ön ViN Det var kanske därför, att Bengt var enda barnet, som 'hennes in- flytande över honom blivit så myc "ket: i störrejj Ända från ; barndomen hade han varit van att se I hur hans mor styrda, och "ställde med allt i " smått : och; stort , och hur fadern gick" där, mera:som en, dräng än 2 som husbonde på gården. Ty hus- bonden, det. var mör Anna själv, ; "Och när, hon blev. änka, över- flyttade hon: sitt husbondevälde "på sonen, Eljest var Bengt. Erlands- son en både:stor och Kraftig pojke, och 'utomkring. visste” han nog att bita” ifrån sig.och, vara manhaftig, öm det' gällde, Men inför” modern var all manhaftighet' och! egen vilja "nerstukad och innelåst' sedan barn: domen och 'nuvar det svårt” att ryc- ka upp sig. Men många gånger has de han känt bitteheten och skam- "känslan stiga upp inom sig. över att vara så dår 'kuschad och :'viljelös och jämt bli behandlad som 'en nol> la av modern, : Hade. han någon]: gång försökt rycka upp sig och ta ton, hade hari grundligt misslyckats och bara blivit ytterligare håglös,. "Mor Anna drack ur sitt kaffe, så tittade: hon. litet" Arlumferande på — Ja, det var. nog bra att du tänkte en. smula; " Bengt, men” det + kom bara för sent, för ser du jag hade tänkt före dej.: För fjorton dagar sen satte Jag in en" annons 1 tidningen' om att en "flicka, som är van vid lantbruk, kan få plats |. genast som inne= och. utehjälp vid mnikdre' lantbruk: Jag fick eltsvår ” från en flicka som heter Inga Lind- holm och bor i: grannsocknen i norr. Hon skriver, att hennes för- äldrar har ett litet lantbruk, men där är två systrar utom henne hemma, så hon vill ut och tjäna, » Och hon är van att ta itu med vad som kelst, För resten kan jag täla om för dej, att hon kommer i ef- |. termiddag, så nu sér du att jag . både tänkt å handlat utan att du behövt ha några extrabekymmer.. . Det där var'så likt mot Anna i Storegården. Hon brydde sig inte ens om att tala om för' sonen; att hon skaffat en sommarhjälp, myc- ket mindre att rådgöra med honom om det, Det skulle gått hennes ära för nära i vad det gällde att vara den sstyrande i huset: : a Bengt tände sin pipa' och drog hågra eftertänksamma bloss. .— Ja, det var ju bra det då, sade han" endast, varpå han reste sig ' och gick ut, Men han var förargad över moderns sätt gentemot honom, Aterigen kände han den där stie- ' kande känslan i bröstet över att gå och vara en-nolla liksom farhans varit, och känslan -slog över i en | +' ansats till spirande trots. Den väx. te till verklighet när modern öpp. nade köksdörren och ropade efter honom ut på gården: . ' Na — Bengt, har du tänkt på att du skall harva potatisjorden i dag, an« Williams - : NN naärs gör du det genast, så ä jorden |" hinner torka upp. = Bengt vände sig helt om "och TO0- pade tillbaka: -— Det där har jag tänkt på före dej, för jag harvade den i förrgår. Så det skall du inte ha några extra” bekymmer - för, ' mork. «= vi” s Mor Anna' 'såg ut som” om hon fått en spann kallt vatten över sig. — . Vad i all sin dar tog åt poj- ken, så där hade hon aldrig hört honom .svara förr! Men, med ens slog det. henne, att det bara var hennes egna, ord nyss, som hon fått tillbaka .... Och för första gången i sitt Liv fick hon en känsla av att mot sonen i sin sjukliga lust att ensam. styra och ställa: Bengt vår. ju inte någon. lillpojke och tänk om -han "vaknade UppPsss ctoMA Den nykomna flickan, Inga Lind- holm; visade sig vara både duktig och, rask. Hon hade 'inté varit'i Storgården mer än en "vecka förrän mor. Anna: till” fulld insåg detta, -| Men samtidigt” "kände hon sig oro- lig på något sätt. Inga vår farligt ung, bara” "tjugo år och farligt” vacker också” samt hade. Jätt för: att skratta och'låta humöret spela: "Och skratt var nå- got som sällan hördes i den tunga atmosfären i Storegården, Hon till och med avfärdade mör'Annas ofta förekommande beskheter och .snä- värsta var att Bengt också börjat honom sitt: vanliga översitteri. Och i Ingas närvaro för att visa flickan vem: som var. den verklige husbon- den" "och styret på gården; Mor An- na. märkte också, -att de båda unga höll ihop mot henne, och detta re- tade henne ännu fier. Men hon hå- de ju själv skaffat di kunde inté'gärna ävsk länge. det inte fanns någ: anledning. del." Bengt. och på. fälten under höskörden, : och hade det inte varit för den eländiga värken i. lemmarna, -så. hade ; nog mor "Anna. varite var'rädd varenda dem” vara ensamma och så kände hon "sig på något. sät -tillbakasatt: sédan'flickan kom dit Bengt hade också; tagit” stig" för ' att räta upp nacken så där självsäkert "och ”obe- sina "gamla. husbondefasonet... "Han bara småskrattade vänligt och nice kade, bifall och — gjorde som han själv tyckte vär bäst ... vr . Det hade nämligen kotam n tredje” husbonde” till" Storegården; ras och vars välde var oemotstånd- ligt... Den hette kärleken, ty under. sommarens , lopp hade -den växt" upp både" stor och stark mellan Bengt” ”och Inga: Och .det bästa var, att den hade väckt upp Bengt. Er- ländäson ur hans 'slöhet "och uns derkuvade självmedvetenhetskänsla och skapat om "honom ill en rak- ryggad man. ra När mor Anna fram på höstsi- dan till sin: .grämelse märkte hur det var fatt mellan de unga tu —= hon hade nämligen spionerat fli- tigt under den sista tiden — beslöt hon att göra' sin gamla myndighet gällande. En kväll, när Inga var ute i ladugården och mjölkade kal- lade hon in sonen i kammaren och tog i på sitt "vanliga härskamanér. Hon gick rakt på sak också, — Hör du Bengt du, sade hon barskf, Jag har sagt upp Inga till hon kanske inte handlat riktigt. rätt | sor med ett försonande skratt. Det |: muntra upp” till humöret och tagit ' sig för. att' "skratta i stället 'för. ått | inte tiga och sura, "då "modern + visade |:. | det gjorde hon så ofta hon kunde |. Inga arbetade ute |: 'hagligt;- när modern ' höll.på med : vars makt var "farligare ? än de and-|. . " Hetdén' och herdarna, : > "Jag är den gode herden” sä, ger Jesus. ”En god herde giver sitt liv för fåren.”- s " Bilden av, herden var Kär för israelliten.. ' Profeterna ” talade med : inlevelse om herden, som uppsökte det förvillade,' förband det: sargade; ' stärkte "det' Svaga, När "profeten Natan ' höll sin straffpredikan för kung” David talade han om "den fattiges lilla lamm; som ; växte" upp' tillsam- mans med hang söner, åt av hans brödstycke' drack ur hans bäga- re "och ”var för, honom. som en dotter. : "Fastän > vi aldrig varit. hörde: folk på samma 'sätt som. Israel har" bilden ”av herden blivit äl- skad även hos 088, | I många fromma höm här her- depsalmen i psaltaren," den 'skö- na. psalmen: 23, fått 'ge "innehåll, högtid,' "trygghet "åt " familjens fglädjedagar och varit. en 'stav att stödja "sig 'på" under mörka: och bekymmersamma vägstyckeni +" "Vid: varje” prästvigning i våra svenska ' domkyrkor. läser assi- stenterria: bl; a; Jesu: trefaldiga fråga till "Petrus: Älskar: du mig? och Herren "uppmaning .”Var mina" får” Från vi assistentordet: -”Varen' herdar för "Guds: väl mer än en gång sett bilder:av :herden, 'somi'för sin : hjord i"bet på gröna ängar Hera "lugnt. Men det hade du inte "behövt". bekymra dig om, för till 'såmmä tid — för en hel vecka sedan; För det är väl i alla fall hus- Här du.också sagt upp ran stammade: hon till sist. Och jag, som trodde . att det....var någonting emellan. er båda. Det vill säga, "att jag här a nog "märkt att det varit; så! å att du tyckte om flickan på "mer än t. Nå, det var ju'i alla fall. henne fåra sin kos. sr sin mor och sm SABBATSTANKAR: äv pastor Sigurd Karistrand, Stora Hariie, Tuhås stift Ide" .yarnade för fall. Met han häde kyrkoherdeinstallationer”, minnas | i «ma: De bortsprungna;' ide sarga- .loch en herde.” Hur?. När? Frå- äl. att. du tröttnat. och låter 5 Ja; men hon kommer hit igen våren, sade han med något av redan avgjort i rösten, För då skall : Inga. och Jag gifta ”osstt, " Mor Ånnäs svar. blev. « en dund-- rande smäll med den seniga näven , i: bordet, .- É ! reste sig" Nu är” det jag, som -be- stämm både för "gården - «och min egen "vilja! 'Du' har gjort det länge nog; mor, och kan behöva ta fritt för de bekymren: : SR - Mor Anna såg nästan med, vörd- - nad. efter sin son, när han .med fasta -steg gick -ut ur kammaren; Hon begrep ätt han blivit en man mi och att hennes ensidiga" välde var slut; Och med ens "kände hon sig gammal och trött, Det var inte lönt att .spjärna mot udden längre, Det hade blivit en riktig karl av hennes Bengt nu, det begrep hon, men hor förstod också, att det inte var hennes förtjänst. Det var en annan liten kvinna; som glort 'ho- nom till det och hon visste nog vem, ”. kärleken 2 är r en en farlig hus- bonde .: : Som livet dig bjudit ör Och skåda en lycka | Br från det mörka Låt dig förnöjas,, och . Men ge dig hjälp att Där lyser solen. 'och " Jublande I röster årönskan ” Göm uti hjärtat det vackra "och sköna - Då skall du glädjen den sanna' få röna "Allt som ger livet dess vånda och 've Vägen du vandrar så att du kan le... i - lÖppna: ett fönster Jåt värsolen lysa Värma ditt" hjärta och skänka dig ro ..Då skall ej längre ditt innersta” frysa 'Ty minnes att högt ovan molnen: de tunga | det liv hörs besjunga ' ” Som du i . drömmar ännu kan nå, som jag Jagt, svarade" Bengt och! : i dagar som gått i ljusaste blått och mardrömslika - minnen berika , på framtiden tro himlen är blå Ir Hilding Strand. iv” Kd och leder dem a. vattenkällor i den torra hedmarken. Ofta har på sådana | Id ; idyllen iver- vägt: " z AA Söndagens text talar or ulven som kommer för att röva bort fåren. Då flyr den lejde herden därför att han bara' frågar efter sig själv men inte efter fåren; Den ' gode ' herden, 'Herren Je- sus Kristus, gav sitt liv. för få-. ren. :. PE man” ör 088! " stetade, och seger : "vann! .- i honom Jäg nu ock segra kaj", : Jag” känner mina får? Hur visar inte Jesus t. ex: sista kväl- len i Getsemane' att han kände sina lärjungar” mycket. bättre (än kände "sig själva." Han ge- nömskådade deras övermod. Han också herdens omvårdnad: Sör ken I mig; så låten dessa' gå”. När" lärjungarna” efter”. långfre- dagen höll sig inom låsta dörrar, då" ck se' honom igen”uppstån- I den," levande, "så skulle dessa räddhågade'' "män'bli' frimodiga, djärva, ja trosvissa intill marty- + ”Jag"ha ock andrå år, ' som ill: detta? "fårahus”. "om människorna begränsar sig aldrig till'de fröom- då de vilseförda — allå omfattä- des. de av den gode herdens kä lek. i 5 "Så skall det: bliva”. en hjord gör som? bränner i denna sönd- ringens tid." Splittring, miss- tänkliggörande, snabba och hår- da domar. — det möter vi-ofta nu, Då" ser vi själarnas' fiende i arbete. En hjord och en: herde, på det alla: må' vara -ett: = 'så talade och bad vår Herre Krist, så talar och så' beder den; som har -herdehjärta,:. a ; "En Fader 085 - förenar, on En Herde och én fårahjord,. Ett dop, som alla renar, ; = Ett frälsningens- och livets ord”. isste Herren Kristus; attöm :; I Forts. om sak. vet jag ”åtmin-' stone, tänkte ' Viktor inom sig, och "det. tackar jag himlen för: aldrig kommer Jag. att lyfta min "hand mot Malexius;, om. han så spottade mig i synen: på en .öde hed: utan vittnen; men. det skall jag "passa mig för att säga honom, för då gjorde han det; Han tycker om att' skyrafa människor, ' och kän han pina. en stackare, så. glimmar ögo-' nen på honom av lust. Men” mig skall han inte rå på. ” ' Trots allt kunde Viktor inte "neka | till, att korpral Malexius hängde i "som. en fastbiten vessla, och något "slags näsa hade han också, ty han hittade "alltid . rätt på de frisiska | omkärnan hade hon vaggan ståen- gårdar, "där det låg sammansvärj- | ning i luften — det är som när en hund stannar och "vädrar, där det. osar katt, ' anmärkte "Viktor: till .- Skog. . Alltsedan ordskiftet . sökte : nog också korpral Malexius bålla ; sig en smula i skinnet, han skrek | åtminstone inte så gällt och han bar sällan hand "på någon; : Viktor kände också, hur' det kos” täde på för grovhuggaren att bet härska sig, och hur han hatade sin följeslagare och väktare — de gick alltid ensamma nu,'ty det fanns inte längre något att dölja, vitt åch brett visste man 'att det söktes ef- ter en flykting, och nu gällde det att ta sig fram obemärkt och dyka uppoväntat. Så en dag hade de från var sitt håll trängt in i en gård, som låg på ett näs i marskländer- na, tätt "vid havet;' det: var Viktor, som kastat fram, att det låg två små båtar vid stranden, den ena gömd. under vassen i åmynningen, och! hån 'var säker på att det tidi- gare inte funnits mer än en. 'Vik- tor. och Malexius möttes från var sitt håll den regnvåta eftermidda- gen på gårdsplatsen och enades om, att fanns det någon obehörig där, så hade han då inte kunnat smyga sig bort. Inne i huset var det den "| vanliga "historien; bonden, en ung man, var döv och stum, den” gamle drängen, som. fick öppna” "dörrar, kistor. och ' skåp, rörde sig så ona- iTae en titt på det här "horosko- | pet under den stjärnbild Ni är född: och Ni får vet? vad:stjär- Första, hälften av veckan ser tratt. bli mycket 'givande” eko- nomiskt. sett, men för den: "skull bör Ni inte slösa med pengarna. Det :kommer'; snart betydligt magrare; tider. Det: finns en hel "del ' fallgropar”: "på! Er stig den "närmaste tiden men om'Ni:hål- ler Er till der väg Ni själv ut- takat bi i; kunna. klara” Er una "Vattumannen 20 jan.-—19 febe.: "Nu" måste Ni absolut sätta Er |” ned ett” sg. och överblicka si- tuationen: har haft en' del motgångar oå "arbetsplatsen eller i "privatlivet: och nu gäller . det att klara av vissa problem ' om allt skall" bli som förr: Ni bör i det fallet inte :vara "rädd att ta råd av en 200 vän. i | Fiskårna 29 febr.20 + mars: Just nu är Ni överlupen med arbete, men för den skull skall Ni: inte. glömma ” bort att det finns något som heter privatliv. Lite - mer, uppmärksamhet från Er sida mot de hemmavarande skadar inte. Det blir ett par mindre: motgångar. i" början. av veckan, men med Er klokhet re-: der "Ni ut alltsammans med glans. ros sr ” Väduren 21 mars -20 april En trevlig händelse inom fa- | miljekretsen är i antågande. Ni bör då passa på att. koppla av ordentligt. Senare lär Ni få svårt | + att. hinna med - något : privatliv. Ert arbete kommer nämligen att ställa onaturligt stora” krav: på Er. ' En ekonomiskt glädjande tilldragelse ä är att vänta. > Oxen 2 april-20 maj Ni kommer att sammanträffa med em person, som Ni i fort- sättningen får en hel del glädje "och nytta av. Just nu är Ni in- spirerad -' till verkligt hårdjobb, men stjärnorna råder Er att in- te 'spähna "Er båge alltför” hårt. Det kan ännars finnas risker för bakslag av fysisk eller psykisk art. Måtta alltså med allt — är ven med arbetet. . Tvillingarna a maj- 20 juni Det är nu frestande för Er att. anta ett anbud men i det aktu- ella fallet är det tillvådligt" att Ni tänker Er för ordentligt. Man vet vad man' har men inte våd man får; det är ett känt och nog Iså riktigt ordstäv." Ni' måste nu se" upp med allt: Ni företar ' Er, ty Ni går in i'en: oturspexiod. > Kräftan ' 21. juni—21 juli: Ni måste bättre än hittills hål-' la tand för tunga. Ni:har: råkat ut. för: obehag: tidigare” "för ”lös= fmynthet: eller alltför: stor” fri- språkighet; Ni har annars många fina uppslag och idéer. men. kom. ihåg - att - det "inte 'går:att för- verkliga ':' dem allå:' Större ut- skillning, ger bättre resultat. : - brukar. tänka både klart. och "Iogiskt men :i'en viss fråga ser det ut som om Ni skulle ru=' så'' åstad - alltför " "obetänksarnt, Sätt Er.ner och tänk innan Ni. handlar. Ni måste hålla strama- re ;. ekonomiska ' tyglar: annars blir det: en. nog så' besvärande kris längre fram.” Framför, allt måste Ni hålla igen på de pri- vata utsvävningarna — just nu tär, de alltför mycket på Er kas- Jungfrun 22 aug—22 sept.: »- "Ni får en oväntad chans att föra fram eh fin idé i dagslju- set. Nu bör Ni passa tillfället och visa vad Ni verkligen" går för." I en' speciell angelägenhet måste Ni själv fatta avgörandet, -I Lyssna inte på de många varie- rande råd som kommer från o- ika håll, Välj Edra bekanta medi litet. större urskillning: vit " Vågen 23 sept; —92 ok : Ni har. en person inom vän- kretsen, som Ni bättre bör 'se upp : med. -;. Vederbörande har alltför ' lätt. att prata. bredvid munnen : och -.kan -' ställa: Er i verkligt” pinsamma” :situationer. Ni skall inte se så pessimistiskt på 'framtiden, -Just.nu ser det visserligen” "ganska" tröstlöst ut, men med Er ihärdighet kommer | allt att lösa sig till det bästa. > Skorpionen" 23 okt.-22 nov.: : - Ni tvekar och är obeslutsam i en viktig angelägenhet. Sanning- en att: säga ' bör Ni vänta så länge som, möjligt med Ert defi= nitivå avgörande; Det kan under tiden dyka upp véttiga förslag for s 4 XY i . till: bra lösningar... En: tillfällig VIKTOR bEJ turligt långsamt, tumlade och tred- skades så uppenbart, att det kliade i fingrarna även på Viktor; Malexi- lus tuggade fradga och knuffade den gamle .£ ryggen, som log ett långt|na ljudlöst grin ända upp till öronen, Inne i stugan höll bondhustrun på att kärna, hon hade den sura mjöl” ken stående i byttor på hyllor un» der'takbjälkarna, så brukades det|— i trakten; och hon visade öppet sitt missnöje: med besöket, Vid sidan de, och där låg ett' 'spätt barn; det är nog hennes förstfödda, "tänkte Viktor, "eftersom inga andra sågs till. Hon hade mycket att beställa, och när hon bar sina 'byttor, gav hon den pärgångné Malexins en DANN YH. F Fredrik: Bö fo ON ” försvarlig törn, "så - att den 'sura grädden” sprutade nå uniformen; därvid skrattade hon kort, i tydlig skadeglädje, och gav Malexins en föraktfull blick Korpraleri lyfte handen; men så kastade: han en blick på Viktor och lät den sjunka med en ed. När den unga bond- hustrun fått kärnan full med mjölk hördes ett svagt knarrande ljud i vaggan, ty, .på länge hade "ingen trampat på meden; raskt böjde hon sig ned och fick upp barnet. Hon vände sig med blossande kin- der möt soldaterna, pekade på dör- ren "och visade med tecken, att hon skulle amma barnet; till slut hade -hon pekfingret ' nästan i "ansiktet på ' "Malexius. Han . var” rasande. Gör dig inte så pryd, bondkossa”, skrek han och fogade några ohö- viska ord till. "PDu' borde -blygas, Malexius”, kom det ur Viktor, fast han i samma andedrag tänkte: 'det kunde jag ha sparat till. iängre fram. : Korpralen förvred ansiktet i ilska, barnet skrek av full kraft, och bondhustrun fick: plöstligt "mål i munnen: -”Skämmas' borde ni I bå- da- två”, bröt hon ut:på flytande danska, 'svenska kältringar, ni tar er lov att gå runt med laddade & ge> vär och slipade bajonetter och gör ra' hemfridsbrott — packa” er från gården i denna stund, så jag kan amma mitt barn utan att plåges. av er smutsiga mun?" «es Viktor gick utom dörren och Ma- lexius följde honom; de stod i den fallande skymningen -på den tom- ma gårdsplatsen, både' herre" och dräng var försvunna. De gick runt huset; på den sidan som vette mot "havet låg gödselstaden och ' där fanns en avbalkning av trä fylld med tång och sjögräs, som -bönder- na- brukade samla till åkrarna. Ma- lexius skälvde av' vrede och iver som en tax framför ett gryt; han gick bort och rörde om'i tången. Det kom fram ett stycke blått tyg, snabbt kastade Malexius undan ett "lager: av tång, och med.ett' ryck stod en man i fiskardräkt upprätt i -avbalkningen,.: det hängde" sjögräs | över ansiktet på honom, men :de svarta sammanvuxna ögonbrynen doldes inte.: ”Jost Jessen”, skrek korpralen; . fiskaren .' sprang över plankorna, 'men Viktor hade redan slagit ärmarna om honom och slu- tit ' konom i sin, famn, Korpralen fick 'upp det rep, som han burit i'sin ficka en månad, och ville sur-= ra benen fast. på fången. . . pa behövt inte”, anmärkte Vik- y. "då får vi bära honom, och td är han. Nej, räck mig repet, så binder jag handlovarna på ryg- gen; då kan'/han marschera 'med Oss, men att löpa sin väg går inte, det blir klent med farten.” -Jost Jessen fann sig undergivet i behandlingen, ty han "hade känt Viktors. ermar. om sitt bröst. Han leddes in i stugan, där bondhustrun satt ensam på en pall med barnet "| vid. barmen i skenet av "ett talg- ljus; Viktor såg den stumma blick -]äv bottenlös förtvivlan, .som väx- lades mellan fången och kvinnan, och det gick en köldrysning geriom honom. ”Var har du folket i går” mötgång I på. torsdag kan få. Er att tappa humöret. Det bästa Ni kan: göra är att försöka ta allt- sammans med jämnmod. un Skytten 2 nov—20 dec: > 2 Ni måste sluta tänka! på 'me- ningslösa dagdrömmar. -I stället måste Ni se mera realistiskt på Er tillvaro. Ni vet ju själv att Ni på sista tiden fått det bättre, inte minst ekonomiskt sett, Just nu” har Ni. alltför lätt: att-ge tappt.: Ett - trevligt meddelande når Er en av de närmaste dag= järna. Tho I den, din förrädare”, "Jarmade Ma! lexius 'och hotade med knuten nä-=" ..' ve, — ”Det vet jag inte”, svarade ' hon och lade handen över sitt nak= :- I : na bröst, — ”Ut med språket, din . falska kona”, var inte längre rädd för. Viktor, det märktes tydligt, nu kunde han. ta skadan” igen 'ocH rasa östraffat, ” — ”Låt barnet vara i fred”, svara= ” dé hon, Malexius hade kommit det ' bra nära, där det låg, mätt, soligt och smårapande. — ”Jag ger ditt yngel djävulen”,' ropade Malexius; > nu var han som från sina sinnen, ' i en blink ryckte han barnet till sig och kastade det på huvudet i . smörkärhan. '”Svara, svara”, vrå= ; tjöt Malexius — hän "' lade han med sina. ; Jungors- hela + 7 styrka. Det 'flammade rött för Viktors ögon. Med ett språng vär han fram= , . me vid kärnan, stack armen ' ner, fick fatt om en fot och drog upp | " + barnet, Han "räckte det till: den - likbleka hustrun, hon slet av sig bröstduken, så att båda brösten låg . nakna, torkade ögon, näsa och mun, ' som var täckta av sur grädde, och dig olycklig.” Viktor försökte tala darrade; hustrun” grät, barnet låg gud vare lov, tänkte” Viktor, ”han' hade själv gråten i halsen,.:. Malexius slet' och ryckte, men Viktor höll hårt fast hans händer, det. var nästan som en brottning. Korpralens ögon irrade runt -kring och med ett. skrek han: "Lejon, släpp, 'ser. du inte "att den Släpp mig, Lejon, Jessen rymmer” Det är naturligtvis bara ett knep,- for det genom Viktor, och släpper | jag honom, ränne han väl bajonet= ten genom' Jessen; — ”Du får. allt ' jag ger dig fri... Hellre låter jag Jennes löpa, än jag låter dig för= göra kvinor och barn!” -Han' hade” knappast. talat. ut: sförrän han för- vrårna' och borta vid dörren var han vred kroppen fram och tillba- rummet ock försvann ut ur dörren, Viktor såg att repet hängde fast vid ena" handloven; men armarna i en blink den stora brödkniven. Han kastade sig efter den flyende, men över skuldran, tog mot i dör= men över skuldran, tog mot i dörr öppningen; när than kom ut på att han inte ens kunde avgöra, i vilket väderstreck stegen försvun=, nit. ”Nej”,, tänkte "Viktor, ' "Jost Jessen får jag inte fatt, Han ä är FN rådet .Han är fri.” Den som är fast, det är jag.” ot "Som när en blixt" lyser upp det täta mörkret och visar ett landskap. man förut inte sett handen framför kund för". Viktor Lejon" vad han arrestera, han hade vägrat att lyda förmans i tjänsten givna befallning, burit hand på honom, det hade han gjort, + i: ; > Om Viktor” hade behövt I älp att förstå, att det skett "något oåterkal- helt förändrad — av 'upphetsningent " ting, med lugn uppmärksamhet föj de han Viktors rörelser, men det var en mörkare och djupare glöd i hans ögon än förr, och samtidigt skulle tor, och jag ser inte: vad. 50 kunna ' rädda mig, i | ”Ja, nu är vi färdiga på detta hårda röst hade en gäckande klang, . ”yj har uträttat vad vi kunnat, våt: och eri på sitt" sätt: Hur är det, Lejon, vi får väl i alla fall sällskap tillbaka?” as så lugnt han kunde,' men läpparha +" rummet som innespärrade råttor, ” ”Släpp, tyska djävulen gör sig lös! Släpp: lugna dig” först, . Malexius, ” innan - stod att Malexius inté farit” med. osanning: Skenet från talgljuset föll « På" smörkärnan och vaggan, men I, ka; i ett nu störtade han genom ' var fria, på bordskivan såg Viktor men 'geväret, som' han bar i rem= gården; hörde han springande steg - över markerna, men i skymningen tt kunde han ingenting se, ochi i regn," dimman 'ekade' alla ljud så dovt, . I natt går han över gränsen i söder ' till det preussiska ockupationsom= vå sig, så klar. stod. det i en enda Sem gjort: hati hade hjälpt "en fånge att ' rymma; som I hän haft i uppdrag att .” han hade visserligen inte - lyft: sin hand mot "korpral Malexius,. men | - leligt, så hade det varit tillräckligt... att betrakta korpral Malexius, sot Tin stod i dörren till huset, Han vär + föreföll han nästan röad.” Han vet - att jag är i hans "våld, tänkte Vik«- stället”, yttrade. Malexius, och hans :- lade barnet i vaggan, Viktor hade gripit korpralen om händerna, ”Du ". är ett vilt djur, Malexius, och ingen : människa. Styra dig, innan du gjort - a och kippade efter andan, men slut=>, =. ligen ' kom den stora förlösande" ” barnagråten som en störtbäck —” det halvskumt, Fången hade lång= ; samt makat sig hän till'ett bord" | : och ställt sig med ryggen däremot; med träd och hus och himmel, där +"
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.