VYTEFTFFPRT TEE tyttetYyvtYYTt YTV EE VENT YS vv ver vYrvrevr Trrvevevveev tYTTervvY truvvtvvrevtverterevYettYretEREF FY TYY VTT t i « allt och även våra bäst utbygg- "nog abdt-begrunda om” inte, en —=LT. : Nid-'skogsvårdsstyrelserefor- men i fjol genomdrev social- .” demokraterna bl. a. en genom- gripande förändring . av .kost- nadsfördelningen i fråga. om skogsvårdsstyrelsernas : verk- samhet. . - Skogsvårdsutredningen hade beräkmat .att cirka 45 procent av köstnaderna för skogsvårds- " styrelsernas' verksamhet borde falla ' på : offentlig' verksamhet och cirka 53 procent på ser- viceverksamheten, Men rege- ringen . jade 30 procent. av - köstnaderna på den' offentliga .. deleri . och : 70 procent på ser- vicedelen. Resultatet "måste ju. bli en chockartad taxehöjning " för. skogsägarna. Taxorna har, höjts från-girka '50 kronor till. cirka 80 kronor. '' . ”Resultatet. härav har blivit. en « avsevärd -minskhbing ' av .. skogsvårdsstyrelsernas service- : - verk hos” sk Det måste även "den socialde- mokratiska' "majoriteten i jord- . bruksutskottet medge wid, årets | behandling! i frågan. I' och för gg bör man väl kunna wara' ense om att skogsägarna själva ' i så stor utsräckning som möj- ligt bör klara serviceverksam- heten” Å' samverkan :— t. ex. : genom gkogdsbruksområden och DEN 2 APRIL 1961 i Sko sgövårdsstyrelserna IT =>, genom kogsägareföreningarna. Men ännu så länge är skogs- ägarna i stora delar av landet beroende av skogsvårdsstyrel- sernas service i ' fråga. om stämplingar o. dyl. - I motioner érån de tre oppo- sitionspartierna hade föreslagits att småskogsägarna skulle kun- "na få miss rabatt på de högal" : servicetaxorna. En taxekostnad av 80 kronor per dag är för ' mycket för många smådkogs- ägare." Men' det. ville” socialde- mokraterna inte vara med om. De genomdrev också sin vilja i när: frågan avgjordes i. riks? : dagen på fredagen. a + Utvecklingen : i; fråga. "0 ” 'skogsvårdsstyrelsernas > ">: verk- " "samhet är mur vissa synpunkter £ äl - oroande. Men' det, är kanske socialdemokratins . mening, att skogsvårdsstyrekserna skall bli oppositionspartierna : framhöll i '.sin resenvation- bör "man ju "dock räkna. med 'att” ”skogs- |X vårdsstyrelsernas allmänt råd] givande ' verksamhet behöver "ökas. Denna har, som det ” framhölls i" réservationen,' nu ” ett allbför snävt utrymme. Men "inte heller' på. den - punkten ville socialdemokraterna. vara med... vo Bättre. samverkan. i våra ' Allt oftare ställs svenska företag inför olika. Förslag framträ 2 1ill krävs exportkampanjer tamland framför allt på "internationella mässor, men också sådana omfattande 'pro- : ' Jekt i Exportföreningens regi som t, ex. Hollandsåret 1959 « 60 och den nu pågående kampanjen. i Storbritannien, , Det" finns" "paturligbvis" ingen - möjlighet att vara med över da' exportföretag måste medve- tet väga de olika länderna mot varandra » och: därigenom få fram olika kategorier av mark- nader, wilka kan anses kräva olika ' mått av försäljningsan= .strängningar, ' skriver Svensk Export, 1a oc S . sådana, allmänsia” kampanjer är' huvädsaken att redan. från början "få med agenten i: spelet — deét' tilfälle han förmodligen just har wäntat må. Agenten bör stå i centrum för det är på ho- fom" det hänger om "man: skall få ut det mesta av ett utlands- "framträdande. Överlag är hog |" -Bgenterna föga bortskämda med stöd” 'från huvudmännen" vid » mässframträdanden, och det tål uppmuntran genom ett initiativ I : emellanåt . kan KN hemifrån allt vara på sin plats. VRT Vid: administrationen :: av - de allmänna kampanjerna försöker |1 man” automatiskt framkalla :så lä mycket publicitet. som möjligt om Sverige och svenska . proz dukter. För de enskilda. företa- gen gäller. det därvid att förse Exportföreningen. eller den” ins stans som 'svarar för' PR-arbetet med. lämpligt: material. Dess! värre" är det. nog : ingen "överi drift 'om "man. hävdar satt” def alltid råder "en" stor brist på aktuellt publicitetsmaterial väl2 ket medför. ett. hektiskt jagande efter bilder" och text. Kung och folk stödet ; insamlingen” SVERIGE HJÄLPER I Postgira 9 901961... me rent” fiskaliska » organ." "Såsom ä "sÅr 1939 bröt andra världskri- get ut nere på kontinenten, och snart började oroligheter mär- kas även här uppe i, Norden. I Sverige mobiliserades strids- krafterna och männen inkalla- des. : 7? = I Hasslöv medförde” upprust- ningen en del förändringar. Bl. a. ansågs - inte skyddet för de hemmavarande tillräckligt, sedan de flesta männen blivit inkalla- de, ty. örutom fjärdingsman fick även kommunalnämndsordföran- den; polisimans rättigheter samt ett4 mausérgevär med femtio ikarpå/ skott.” " sordern kom mycket ör en ung man här Han "war nämligen d ;'och' tänkte gifta :' sig, och hans fästmö hade ni skulle han rycka in om två dagar.- iDe? ;ville inte wänta med dö Han" äldrig kom hem mera. Vad skulle de nu göra? Fästmaån och fästmö överlade om: saken och ..komsöverens om att ringa till prästen och "försöka få krigs- bröllop mutan bröllop, "di v. sc råe ide” lysning, ägt, .o och, gjort! Men prästen "I var litet skeptisk 'och wille först inte gå med på det. Emellertid ringde : han "och" diskuterade sake; ed några ämbetsbröder och kom 'till den slutsatsen, att han kunde gå med på bröllopet. Päret skulle få komma till prästgården och. bli vigda ' se- nare ”på”kwällen, ', ' inte fästmannen eri. "ban ”åyckte. att” om rde” sakta med ”släckta skulle” idet' nog .-gå' bra å " kvällen klev "alltså brud och" brudgum," samt vän- nen, som "skulle tjänstgöra "som ,' in: i bilen och man rullade, sakta bort: i skymningen. eSamråax kväll - fick" Bjärdings- nen” "ett" telefonsamtal "från "polisen. nniaboda. Det svar kusliga saker han fick höra, En bil. med shallandsnummer- hade häde ; setts i” Emmaboda, "men mannen som Körde talade tyska, och nu trädde man, att det var. en spion. 'Man hade sett honom ”södra Halland, ” "och skulle "alla. vägar där spärras. 'Fljärdingsmannen skulle därför gå $å' pass vid vägkors- ningen Lå Hasslöv- 'och stoppa NL Ng an gång, före folkhemmets dagar, talades det ofta då brottslighe- Aten, framför allt ungdomsbrottslig- " heten, fördes på tal om att brott och fattigdom var intimt förenade och att vi i ett framtida välfärds- samhälle där den mest påtagliga nö- iden avskaffats också skulle bli be- Urlade från brottet. Bakom brotts- IHgheten låg vid denna tid i regel vidriga levnadsomständighe- er, penningsknapphet och fattig- .» Idom, I dag har vi nått därhän i Ifråga om allmän välfärd och sociala åtgärder att ingen längre gärna ikan gömma sig bakom ursäkten lumbäranden och svält om han — jeller hon — råkat överskrida la- - gens "råmärken. Och lNkväl har brottsligheten — framför allt ung- Idomsbrottsligheten — aldrig varit skrämmande hög som nu. Förmodandet att' brottet och fat- ttigdomen skulle följas åt hand i hand har alltså visat sig rimma ganska illa med utvecklingen här i Mandet. Tvärtom förefaller det nu- imera som om brottsligheten skulle ara lägst under hårda tider, Säl- Nan eller aldrig har ungdomsbrotts=- Vigheten varit lägre än under de isvåra arbetslöshetskriserna på 20- och S0-talen, då tiotusentals ung- domar vind för våg kastades ut på Jandsvägarna, utan möjlighet till jarbete och försörjning och utan att a tsamhället hade den rtingaste bjälp latt bjuda. På den tiden resonerade ide unga som så: "Vad vi i första hand vill ha är arbete. Har vi inte lett fläckfritt förflutet får vi aldrig inågot att göra”, > > I dag brottas Inte ungdomen med några problem vad det gäller att få tett arbete sedan den nått upp i Hörvärvsåldrarna, Vi lever under iden "fulla sysselsättningen” och vi ihar gjort så under flera år. Ung- domen kan — och har länge kun- nat — direkt från skolbänken in- ilemmas I förvärvslivet, under hygg- tliga villkor och med 1 regel goda - Av Willy Walfridsson” ger ' ungdomsbrottslighetskurvan och har gjort så under åtskilliga år. Den' omfattande ungdomsbrotts- ligheten har blivit ett av våra störs- ta och mest svårbemästrade proc blem. sh Naturligtvis ' kan - det ha sina vanskligheter att med visshet an- ge anledning till denna trista och tragiska utveckling. På somligt håll vill man: tolka de :+tilltagande brottstendenserna bland de unga som 'en följd av att de i dagens samhälle har det för lättvindigt att de inte behöver förlita sig till sig själva; att det såknas kamp för framtid och leverbröd. Allt är för tillrättalagt och den äventyrslust som evigt hör ihop med ungdomen måste få en utlösning, som tar sig uttryck i överskridandet av lagar= "behållna! de ”äldre.' Enligt en ny-: ligen företagen undersökning inom 'städer och storkommuner i Bohus-' Järn 'ochr Dal visade det sig sålunda! att inte, mindre än 56 procent av: : Jalla pojkar i l1-års åldern, inom: | tätorter och omgivande landsbygd; använde tobak; motsvarande siffra! för flickorna i samma ålder var 30: procent; 13 av ella barn i 11-års' åldem rubricerades som vanerökar re” En undersökning s som denna kant givetvis av mången anses äga föga eller intet samröre med ungdoms- brottsligheten. Men om man när- mare dröjer inför saken röjer den. utan ' varje tvekan, "på ett icke oväsentligt; sätt, de uppväxandes inrutning i vanor som de vid den-. na ålder knappast torde äga möjlig- heter att fi . Många kioskin- na. Att vår allmänt höga 1 standard och den relativt goda pen- ningtillgången inom de flesta sam- hällsgrupper spelar sin roll. inte bara i ungdomens utan i allas vår utveckling kan väl heller inte föra nekas, De goda tiderna har skämt bort oss över lag. Vi har fått vanor som vi för ett par tiotal år sedan aldrig ens kunde drömma om skulle kun- na bli våra och allmänna. Hela lev- nadsstrukturen har förändrats och vårt ekonomiska sinne känner i ty- värr allt för många fall inte till någon återhållsamhet. Alt detta spelar givetvis sin avgörande roll inte minst vid de ungas fostran. Vi har vant oss vid att kräva och ständigt begära mera. Och var ser vi någon gräns för våra vanor, el- naste åren ideligen givit oss? En följd av allt detta —' av de goda penningtiderna — är bl a, efter vad som omvittnas, att ung- domen mognar tidigare än förr och med denna mognad följer inte bara positiva ting. Den frihet de upp= äxande släktena från tidiga år ger den möjlighet löner. Ingen ' som vill arbeta be- höver gå sysslolög, Trots detta sti- att redan under skoltiden skaffa sig vanor som förr var enbart för-" ler för den standardökning de se- d brott," begångna av skolbarn, har haft nikotinbegäret som drivfjäder, liksom spritbegäret för den äldre ungdomen ofta ligger till grund för de begångna brotten. : Aptiten växer medan "man äter, säger ett gammalt ordspråk ' och så förhåller det sig inte minst med våra vanor. Den ungdom som re-. dan i 11-ars åldern rubriceras som vanerökare förefaller i varje fall en äldre iekttagare tämligen avan- cerad och vägen till nästa utveck- lingsskede, spriten är förmodligen i många fall inte så lång. Studerar man : brottsannalerna förefaller det som om ungdomsbrotten till en bör- jan i :stor utsträckning begåtts främst av nyfikenhet, Man bar re- dan prövat det eller det och nu jagar man efter något nytt Med 117 (e och undersöka valla misstänkta bilar. , : 5 Då han inte ville gå ensam, sade han till kommunalnämnds- ordföranden, som tog sitt mauser- gevär med sig, och tillsammans gick de två ut på "vägen och tog sitt mausergevär med ' sig, och tillsammans gick de två ut på vägen och ställde "sig på vakt. De enades om, att om det kom några mystiska bilar, skul- fe fjärdingsmannen försöka hej- da dem genom att blinka med an ficklampa överbunden med rött papper, som han tagit med sig. Lyckades inte detta, skulle kamraten skjuta mot bildäcken. - Medan de stod där, dök plöts- ligt en stor. bil upp, med all belysning släckt. Den närmade tig sakta, krypande. utefter vä- pen. Männen" ryckte "till. Den Pilen såg wäldigt konstig ut. Det war nog bäst att undersöka den. fFjärdingsman . viftade nervöst med ficklampan; "Bakom honom jade den tillförordnade' polisen jzeväret till kinden: Bilen. sak- tade "in. ”Halt, eller' wi: skju- ker”! skrek fjärdingsman. Bilen stannade, Fjärdingsman samlade :; Bitt mod och röt: ”Vad är ni för ena, som kör utan lyse så : fär dags på dan”?. ooo, . >. Sällskapet - i bilen. var inget ånnat än wårt brudpar, som vit wigda. De kände 'inte igen polismännen, utan blev mycket förskräckta. De trodde väl all- raminst, att tyskarna tagit Sve- rullade 'ner rutan och förklara- de, att de varit ute i ett vik- tigt. ärende, ”Viktigt ärende”! frös” fjärdingsnran, ”är det skäl för att köra. utan. Iyse. itt i natten”? ”- - Nu "ingrep " dmellertid wigsel- vittnet, som "ju. också var eha- ulfför. Han hade sin gård i när- heten ' av. fjärdingsmans'. och kände igen' honom.:”Vad är det här för: spektakel, Arthur”? frågade han fjärdingsman, ”kän- ner du inte igen oss”? ' Fjärdingsman släckte sin lam- på i rena förvåningen, och kom- munalnämndsordföranden sänk- te geväret. Jovisst, nu såg de vem det”var. Så förargligt,: att inte kunna skilja på. en tysk spion” och sina egna grannar! Nu blev det till att förklara för varandra, och till slut hade man fått ordning i Idet hela. I Heter . ett . hjärtligt farväl: for bröllopsföljet. vidare, fortfaran- de: med släckta lyktor. Kvar stod de båda polismännen, kan- | ske lite snopna "över: att inte ha fångat någon "spion. -:' - | vo Kristina H. : Knäreds Biograf - ,. , ger i morgon söndag den lovorda- de .. svenska filmen ”Bröllopsda- gen” med Bibi-' Andersson, Max von Sydow, Christina 'Schollin och Edvin Adolphson.i huvudrollerna. Äntligen - en svensk filmkomedi som handlar 'om människor, Som är klok: i tanken mjuk i. ansla- get, rolig i depliken,: med glitter i I spelet. : : Vi ingjuder Er att vara med om ett bröllop vars like Ni aldrig har upplevt!. En munter: bröllops- komkedi. om" vad: varje brudgum bör veta och varje; ung brud kän- na til! ” Filmen” är: barnförbjuden ös .Vallberga Biograf” ger söndag :kl.& den spännande och fängslande :krigsfilmen ”Krig och kvinnor”; Mycket: stark,- står högt :: över: genomsnittet, skriver Pressen .om : denna utmärkta film, där man i huvudrollerna ser Mar- lon Brando ;och Theresa Wright. Denna säsongens. absolut.starka- ste krigsfilm. om krigets kalla verklighet. är en film man ej bör försumma.. Barnförbjude t " Växtorps Biograf ot visar söndag kl 8 det hejdlöst, 'ro- liga svenska lustspelet ”Sommar och syndare”: En film med sol o. -Isalta vindar, många snygga bru- dar och många: förvecklingar. . | Denna: trevlia underhållningsfilm är. inspelad i färg och i rollerna ser, man, Karl-Arne. Holmsten, Y- vonne ” Lonibard,- Gio ” Petré,' Nils Hallberg,. Dirch. Passer m. fl. och föreställningen är garnförbjuden. "-Hishults' Biograf Vv ger i morgon, söndag kl 20 sen- sationsfilmen ”Ligan”, som ändå till förra året av censuren varit portförbjuden i vårt land. Det är en film. som handlar om hårdföra gangsters och hela föreställning- en :rubriceras som en stark och intensiv. gastkramning. .I huvud- rollen spelar kände ' Humphrey Bogart, som vanligt i en utmärkt rolligestaltning. Barnförbjuden. a Fagerhults Biograf " presenterar söndag kl 8 den ska- kande och uppseendeväckande fil- men ”Jag vill leva” med Susan Hayward i huvudrollen. En film med en iskaM spänning, man tyc- ker sig uppleva ett stycke ohygg- lig verklighet, upprörande! om- skakande! slutscenerna är nästan outhärdlia. Barnförbjuden. me "sk Fagerhult. FÉ anordnar Fisketävling. i Skånes Fagerhults IF har be- slutat att även i år anordna en Fisketävling. Det blir andra gång en föreningen ger sig in på ett sådant arrangemang. I höstas ha- de föreningen ett mycket vällye- kat sådant och trots dåligt vä- der den gängen, var tillslutningen stor både vad det gällde metare och åskådare. Man hoppas att när det blir den 11 juni skall väd- rets makter gättre bistå än vad förhållandet var vid den första tävlingen. Den 11 juni biir alltså den stora tävlingsdagen. Att den kommer ait ske vid Fedingesjön är så gott som säkert och troli- gast är också att samlingsplat- sen även denna gång blir vid Fa- idiga måste självfallet följa tidig över mättnad som tar sig uttryck i det ständiga begäret efter nya njut- s Flygfält. Metarplatser- nå torde också i stort sett bli de- samma. Här var ju en ur metar- synpunkt. utmärkt sträcka och de delt cirka 200 tävlande, nings- och förströ: Är inte detta nyhetsjäkt, intimt förbundet med standardjäktets jakt efter ständigt nytt och nytt. Och är det inte frukterna av omättliga ha-begär som oftast ligger till grund för att ungdomen råkar på glid fick till allra största delen fisk. Napp hade väl alla deltagarna och det var en allmän belåtenhet över denna tävling. Olika anord- ningar 1 basarform. Musik och dyl. kommer även denna gång att anordnas. Annonser om den stora fisketävlingen kommer att infö- ras i denna tidning senare, - :l inte i Sverige. - Vidare bjuder Fu- "Örkelljunga Farulunds lördagsprogram ' » blir som vanligt gediget och i undomarnas. smak. En glad kväll med : ungdomsfavoriterna ” Bengt Wasstigs orkester utlovas. Kl. 22 bjuds /på - medryckanda show i mystikens värld. Det är de väl- kända svenska artisterna som går under artistnamnet ”AMOS” som svarar för ett program som bry- ter. av från .det vanliga. Ett sti- ligt svenskt "artistpar som . blivit omdebatterat. mycket på grund av eget TV-program i Danmark. Under 6 söndagar har nämligen dessa . artister, arrangerats av Dansk TV: för ett eget program och :många . har undrat varför svenska artister av denna: klass har program i TV utomlands och rulund på de sedvanliga basaran- oråningarna och förstklassig ser- vering..,. Bussar :. flertal orter. Tidtabellen som "vår införd i ännons i gårdagens tid: ning bör "observeras. ; Karl XII: » -Voltaires levnadstegikning över Karl XII (1731); är den mest spridda” och oftast omtryckta av alla "fränska klassiker. Voltaire var. nära , jämnårig med Karl UH, han 'hade' några. år före kungens död umgåttts' med den intrigante minister Görtz, och hans verk bygger till stor del på intervjuer med personer ur kungens omgivning. Bilden av Karl XII har. därför fått en starkverklighetsprägel, och den har Jyst igenom även i. den svenska Karl XII-litteraturen ända fram till wåra dagar. ' . Med sin blick för det litterärt verkningsfulla har: Voltaire på ett utomordentligt skickligt sätt tillvaratagit de dramatiska mo- menen i Karl XII:s levnadslopp -— och sådana saknas. ju som bekant inte. Hans skildring är livbull och spännande och dess- utom skriven på ett klassiskt rent språk. = 0 oc t BEfterskrift av landsarkivårie Gunar Fritzell. Ingår i serien Levande libtera- tar.; . "Voltaire: KARL xt. Natur "+. och Kultur, - Bilar över disken på varuhus i Kanada,. Ett stort varuhus i Kanada har börjat sälja bilar ”över disken”. Den nya given blev en stor succé — första da- gen bilförsäljningen . pågick i varuhuset såldes 70 stycken Austin 850 och varuhusets led- ning räknar med att sälja minst 1.000 sådana vagnar per år. Av- betalningsvillkoren är förmån- liga men varuhuset tar inte in några bytesvagnar — man sik- tar främst på förstagångsköpar- na och familjerna som köper en ”andrabil”. — Skytte Hishults skytteförening. - ör sagen den 23 ds med början kl. 08.30 börjar cd songens skjutning på basar a ed träningsskjutnin; Alla gamla c och nya medlemmar välkomna, - rige också. Den nygifte mannen | avgår. från ett, bl a. landshövding Ingvar Lin. dell, landssekreterare Segrell, Tänsarkitekt - Carlman, överlant- mätare Back m. fl, Frågan för- En elbelyst . : .' - (Forts. fr. sid 1) . POS VO a Ta attan att Genom den ena kabeln blåses det ut luftbubblor som bildar | en riktig ridå och den andra ' kabeln blir försedd med en massa glödlampor. Genom den- na belysta luftdubbleridå tän-- ker, vi kunna köra ålen till ena "sidan "där det finns; ett vattenuttag — "ett stort rör — — Det är givetvis inte någon billig lösning och om den är' verkligt effektiv återstår att se. Vi inom Sydkraft anser att det finns en bra mycket bättre och rationellare lösning på hela pro- ålen . ' uppströms . krafiverken,' kanske främst vid Skeen som Själva Lagan kan man givetvis inte stänga av men. nog skulle det gå att sätta ålkistor och ålhommor i alla de mindre wat- tendrag, som mynnar: ut i La- gan eller i sjöarna där uppe. Därigenom skulle ålen, werkli- gen kunna tas onv hand 'och bli nyttig. Men det fordras då att vattendragen får avslängas to- talt. : — Här i Laholm är återfång- sten inte aktuell men här fån- gar Sydkraft inte mindre än c:a en. och en halv. miljon ålyngel årligen, och planterar ut i La- gans , vattensystem, främst -de stora sjöarna Bolmen, ' Furen och Fiåren men även i "regle- ringsdammarna, Det sistnämnda anser -jag inte vara så bra — där hamnar de direkt i turbi- nerna. Men ålen går rätt -så lång tid och växer till i sjöar- na — riktigt hur länge vet man inte då det inte går att märka de små ålyngel man fångar här på Lagaholm '— men man tror att. den. går där imedeltal åtta år. Det kan dock skifta mellan fem -och femton å år beroende på näringsförhållanden, tillväxt o. dyl. Men en utvandringsfärdig ål väger -i allmänhet 9 'hg' och då wi varje år: planterar ut 1,5 miljoner, ålar, är det inga små saker det gäller. Så nog skulle vi-i Sydkraft gärna se att ålen förr fångades 'än att den dör i turbinerna, lutar. Jägmästare Martinell, es ng da in Cel i > [Hyggebrand .. ci (Forts. fr, sid. 1) betade der var, där som elden åter blos- sat upp. En avdelning ur, Bå- stads. brandkår :ryckte ut till platsen: och fick ett 5 timmar långt : arbete innan man blev herre över elden, "Den kraftiga blåsten hade tydligen åter satt fart på de kolnade glöderna ty gårdens' folk hade vid 20-tiden gjort en ihspektion och då inte förmärkt några glöder. . FIRA a Aes ee aa (Forts, fr. sid. 1) LLA AAA LA a vara c:a 30.000 invånare varför det var önskvärt att Södra Hals lands kommunalförbund skynd- samt toge kontakt med Båstad och Västra Bjäre, Till entreprenör för en träd- - gårdsanläggning vid lärarebosta- den i Hasslöv antogs trädgårds- mästare Helge Åsbrink, Hasslöv. Kommunalnämnden fick i upp- drag att hålla auktion på Hass- lövs gamla skola. Om antagbart anbud erhålles skall detta un- derställas fullmäktige, I frågan om lärarnas fortbildning beslöts följa - landskommunernas för- bunds rekommendationer. rups sparbank för åren 1962— 65 omvaldes snickare Karl Pers- son, Östra Karup, lantbrukarna Erik Nilsson, Finsbo och Bern- hard ”" Bengtsson, Hemmeslöv samt nyvaldesg lantbr. Ivar Karlsson, :Eskilstorp. ” Byggmästare Bertil Nilsson lämnade en redogörelse för or- saken till - förseningarna. med tätbebyggelseplanerna på olika håll inom kommunen där den blivande Kustvägens sträckning spelar en stor roll. Det” råder mycket delade meningar om var den skall gå och därför hade hela länsstyrelsen för någon vecka sedan besiktigat tätbebyg gelserna där. I besöket dej log anledde intet beslut men däre- som lede ålen förbi turbinerna. blemet ' och det vär. att) fånga ' ju ligger vid Bolmens OERET N Landshövding . occt Till huvudmän för Östra Ka-|- |. Thure. Andersson v blev landshövding "efter-von. Heland "Den nye blekingelandshövdingen . -Thure Andersson. Till ny landshövding i Blekinge län från 1 juli utnämndes i freda- gens konselj riksdagsman» Thure Andersson, Ronneby. ; "Samtidigt beviljades 1 g Erik von Heland avsked från sam- ma dato. Den nye landshövdingen Thure G Andersson från Ronneby är född 1908 och metallarbetare till yrket. Han bevistar nu sin 15:e riksdag . där han är socialdemokratisk' leda- mot i andra kammaren, Bl & är han vice ordförande i bankoutskottet. ': I sitt hemlän "har han: en rad. förtroendeuppdrag. Han blev sålun= da 31 år gammal stadsfullmäktige- ledamot 1939. Fyra år senare valdes han till stadsfullmäktiges, ordföran= de, Ishövdi Halland mister... . (Forts. fr. sid 1) Orr +” 49424 mande utredning följer iden sam- delningssakkunniga gjort : kommunblock i Jönköpings län. Denna . .sammanställning har gjorts för att se om' teorierna stämmer. i: praktiken. och . det sycks de göra. Nu torde det på nuvarande 'stadium vara svårt verskrida länsgränserna.- Ränneslövs SLKF-avd. "hadé månadsmöte' på torsdagen. Ordf. fru Karin Juhlin hälsade de närvarande " välkomna ' och' ledde kvällens förhandlingar.' Inkonina ” ten. i ' Solbacken valdes . Dagmar Karlsson, Karin ' Juhlin och Amna Jansson, Ordf. redogjorde för. dist- riktsstämman, i Falkenberg. . Till värdinnor för nästa möte i "maj omvaldes Anna Nilsson och Anna Larsson, Ränneslöv med Anna-Lisa Paulsson, Staffanstorp som ersätta-, ra. Efter förhandlingarna följde ett trevligt "samkväm, : t ; FRIA ORD "TILL HEN RNE JOHANSSONS Åter - har kyrkklockorna min; dödens budskap över nejden. -gingt na gången var det för dig Henrik, Du har kämpat mot sjukdomen — en lång; svår kamp och nästan hal- va Din levnadstid har Du tillbrin- gat på sjukhus, Du bar Din sjuk- dom, med tålamod, och ingen. har. förstått vad Du har lidit,” Du hoppades att få leva, en som- turen, 'som Du älskade. Men det blev "Dig inte förunnat; Du gick bod ns av 2 fa a då naturen sig aj ståndelse. ? ma sin Horugpr ' Skulle vi sörja över att vår Hi ler- re hämtade Dig, till det sköna land, där ånga växlingar finnas mellan dande” och ljus, icke .Sorg och li- mar råda. — Farväl Henri ik. Vila ljuvt din långa sömn, givet är döden skönare än livet, ' > KON. pen för Skummeslöv 5:24. före roanden meddelade;' ”att fullmänar a . sammanträde skall titta 1ges . ledamöter själva dernal gr cbyggelsen vid strän- tres a uppmanade han in-', ;serade att ra ”fadderortsfesten” i 1 Savolax. den 17—21 juni. Där är allt fritt — det enda man själv får betala är resan dit, : RESTAURANGVÄRLDEN. -— Fröken, . vad är det här och rörde i' efterrätten. — Hur smakar den? > "= Som lim. ' -— Då, är det krusbärskorn- vär Påronkompotten smakar manställning 'som kommunalin ” | Ränneslöv--' Ty för den som sjukdom Blott ä är deltaga i den .sto- - Lördagen den 22 april 1981 N | Kd att fastslå hur man kommer ö- , skrivelser upplästes. Till kretsfes-- mar till, och få se den härliga na=- utan där evig vår och som=.. 4 GR SINE egentligen för nånting, sa gästen ' : mot beslöts viss ändring av v pla SS N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.