| » ningsläsare som. hoppar över det. YtrevvYyvyv YryYYvvTY” w YTYrrevY TvrrYYYTY YTreveYyTYYvYFFEeyV verereervyvt veryrevyryrytYyYt YPPYYTYRTT "Fredagen den 28 april 1961 —=LT? Centermotionen 1959 " om en sådan” 'företagsbeskattning , att .de' mindre företagens konsoli- dering ' och 'självfinansiering ' bättre skulle underlättas fick . inte stöd från något åv de an- "dra partierna. Vid-' fjolårets riksdag anslöt: sig emellertid . högern och folkpartiet tillcen- termotionen. Vid årets riksdag ” väcktes även en folkpartimo- > "tion i frågan. Oppositionsparti- erna fick 'med'lottens hjälp " majoriteten i bevillningsutskot- . tet för center-. och folkparti--' . mitionerna och hemställde om .”en samlad översyn av gällan-" de. bestämmelser främst inom” sociallagstiftningensg och skat- - telagstiftningens områden med sikte på att skapa rättvisa mel- lan -olika-r företagsformer. och undanröja . de bestämmelser - som missgynnar sådan företag ' samhet inom tf. ex. hantverkets, handelns, industriens och jord- . ' brukets områden, som ej dri- ves i aktiebolagsform”. Den so-” . 'eialdemokratiska majoriteten i ; riksdagen såg emellertid till . att'förslaget”avvisades vid ons- - dagens plena/ : "Det kan inte bestridas, att ” "> småföretagen har mindre möjj- | : ligheter. till konsolidering än : större företag, vilket väsentli- gen kan förklaras av skillnaden mellan små och stora företags ' företagsekonomiska - struktur. ' Det är omständigheter som in- te beaktats av den gällande företagsbeskattningen. Opposi- tionen - ville 'därför. ha. en skyndsam utredning och en samlad översyn av bestämmel- - Europa, ee ns serna" — med hänsyn till an” sz : ör a > Pressen: och. Det. berättas att .en journalist ' en gång frågade dåvarande” tal- , nen i första k den ; ” respektingivande Johan Nilsson, . om denne ' utövade någon slags ' idrott. "Talmannen svarade jakan- ' 2 de och nästa fråga blev givetvis tt på vad sätt, — "Jo," jag hoppar Hdnr över ., — ” gelägenheten - att "stärka den . mindre företagsamhetens kon=] kurrenskraft. Vid : en sådan '-prövning borde man även un- ”dersöka - möjligheterna = att skapa en särskild företagsform för jordbrukare och rörelseid- "kare med mindre omfattande verksamhet i likhet med vad som skett i andra länder. '' Men socialdemokraterna ville alltså - inte, De hänvisäde till "allmänna skatteberedningen.: Ja turligtvis skall. väl den och "kanske också andra utredning- ar komma in på dessa problem. "Men . det' som: behövs är' en . samlad översyn och en skynd- sam sådan. För övrigt var det|. tydligt, att! gocialdemokimter- na inte hade något större in- tresse' av' en rättvisare före- FE " tagsbeskattning. Den socialde- 'mokratiske bevillningsutskotts= ' ordföranden hr Ericsson' i Kin” k inte under stod medl]: å . att han a Störtgjutaing med fyra skänkar vid Svecastföretaget AB Karl wo NN tads Mek. Werkstad." - . att han ansåg det vara bra som det är. Skattepålagorna var inz :te något bekymmer för småfö- "retagen enligt hans mening. Det bristande intresset från] socialdemokratins ' sida” måste kommer : frågan igen. . Nuva- "rande företagsbeskttning är in- te ' beskattning efter bärkraft. Kravet på rättvisa åt de min- dre : företagen kan 1' längden inte. avvisas, . Men det ären det underströks i centermotio- nen ' gäller det ju inte minst att. stärka . småföretagsamh: = "tens konkurrenskraft inför den nya ' ; marknadssituationen.«->i läsekretsen | " uppstår vid samtal man och man. emellan,” Vi vet hur; det "under" "kriget. kunde cirkulera de ' mest fantastiska rykten. Eller hur ryk-' ten kan gå om vissa 'samhällsfrå- gor, I sådana fall har' pressen en: : rakt motsatt uppgift; nämligen att .. eliminera ryktessmideriet. Tyvärr iF ”förek det, dessbättre i un- idro ttssid blev svaret.- vi . Förmodligen finng det ä även tid... ' mesta" som” skrivs -i tidningarna utom just idrotten. Intresseinrik: "ningen "är "nämligen ” "utomor dentligt, differentierad. Därmed " följer även att tidningarna spänner. över ett ganska, stort >egister, En del lösare finner föga eller. intet . intresse för ett visst slägs artiklar” "och nyhetsmaterial, "som andra slukar med stort intresse, Den tid. - ningsman, "som kan "göra en. tid ning, .vilken. helt fångar alla. lä. sares intresse, är förmodligen inte . född och - kommer sannolikt inte': ” heller att födas, - >. Dessa reflexioner föranledes'a av: ett referat från en bildningskurs i en norrländsk kollega; där press- frågor diskuterades, Enligt refe- ratet, ville. någon diskussionsdel= ” » tagare tillmäta pressen så stor be- tydelse att läsekretsen är en pro- dukt av denna, Detta är nog att tillvita, pressen alltför stor makt. Se förresten på politiken, En bra nyhetstidning, antingen den har riks- eller . nyhetskaraktär, läses 600—700 lediga platser fanns i Hallands” län i mitten av . denna "månad, vilka inte: kund« : tillsättas då ingen tillgänglig ar- : I inom alla Politiska läger. Men in- te formar den läsekretsens polis tiska inställning även om tidnin- - gen ifråga bedriver intensiv parti politisk" propaganda . på ledar- spalten, Tidningar, som frossar 1 s k sensationsreportage och stort lagna artiklar, skådas också snart av läsekretsen. Upp- . täcker den 'att det inte finns un- " derlag för de feta löpsedelsru= bk brikerna eller tillspetsade for=, . : muleringarna — och det gör läse-" > den tidningen därefter. . + Sedan är det väl även dessbätt- re så, att tidni som ” dantagsfall, att exempelvis kom- ” det fria 'meningsutbytet, som åts : munalmän undanhåller pressén konkretå uppgifte; och låter rykt | tessmideriet flöd regel före- ”för- « mel- ”; er 1 olika frågor, ' te” Körresponderar ' are | do DEN: :28- APRIC 296 LITE + givetvis 'beklagas. Naturligtvis | -Jhar detta samarbete "utfallit? ännu," cåststyrelsen, direktör Isak Fors- Stigande intresse. "För cirka ett År. sedan hände något "ganska . enastående inom svensk :gjuterinäring. Tolv av landets ledande gjuterier, nä ligen ASEA Gjuterierna, Bjö neborgs”'Jernverks” AB, AB W Dan? Bergman, Husqvarna Va- penfabriks! AB, AB Järnferäd- ling, 'AB "Karlstads Mekaniska Werkstad, ' 7 Lidköpings Mekani- ska Verkstads AB, AB Nordiska A [imaturfabrikerna, Norrefham- mars. Bruk, AB Pump-Separa-” tors” Gjuterier,' - AB Separator och "SKF "Katrineholm ' slöt” sig sämmån: i 'en särskild grupp; Kvalitetsgruppen Svecast, i. syf- arbeta för en: kvalitets- å svenskt gjutgods. Al alitetsnämnd att- övervaka fétenki Närmaste . avsikten med; . detta initiativ. var. att ge sven iska. sine BY. den. högre, kvalitet yerkstadsindustri ett köpare” av Vvärkstadspro- dukter krävde "både i Sverige at sidas ån och. därmed stär- Vi här bara. arbetat ett år ger ordföranden, i Sve- > kvalitet - för sivtgodsers lund, SKF. men det är" ingen tvekan om, att vi redan uppnått goda resultat. Intresset för kva- litet i gjutgodset har märkbart ökat inom hela verkstadsindu- strin, liksom också. inom "andra industribranscher. ' Man +. begär numera i allt större omfattning att få kvalitetskontrollerat gjut- god. . De - upplysningskonferen- ser, som gruppen, anordnat, har samlat stora skaror av företaga- re,' konstruktörer; inköpare" och verkstadsingenjörer, ; och : våra informationsskrifter har motta- gits' med - livligt 'intresse.' Både statliga 'och enskilda företag har begärt att få veta mera om vår kvalitetskontroll. Även” från ut- landet ' har” förfrågningar / kom- mit om: detta svenska initiativ. - Den svenska gjuterinä- ringen producerar årligen cirka 450,000. ton gjutgods.” Det' ingår i produkter som: på : marknaden har 'étt 'saluvärde äv” flera mil- jarder kronor. Det. är; alltså. sto- ra värden det gäller." .nv — Jag vill betona, "säger di- rektör: ” Forslund! till sist, att Kvalitetsgrupperi Svecast inte är någon exklusiv. sammanslutning. -| Varje gjuteri, som kan uppfylla nm Svecasts kvalitetskrav,” kommen i vår krets. vo OTIS minstone i - högtidliga 'samman- . hang brukar benämnas demokra= ”tins livsluft, Nog tål tidningarna "att diskuteras och kritiseras, men : i stort sett har nog den. svenska | ”nyhetspressen åtskilliga goda ' si- dor, Men så bra att den tillfreds- ställer alla skiftande : intressen hos läsekretsen kan den; förmod= ligen aldrig bli; "ctr iiande” Laholm" 410 . hgm kadj Larsson! km Nyqvist. Tjärby: 10 hgm m nvg. km Ny- qvist 11.15 ssk. hgm kpr: Raning: Knäred 14 hgm kh Gustafson, 19 scoutgudtj kpr Eriksson. Tis- ge ' 13. hen vå fattv-förhör . betskraft fanns härför. Cirka 250 ; . lämpliga för de befintliga ' arkets- ; kretsen gahska snart — bedömer av dessa var manliga och 2/3 av ' dessa " krävde ”yrkesskicklighet, främst inom metallindustrin. Hus- : ligt arbete och textilarbete domi- : nerade de lediga platserna a på "kvinnosidan, - Samtidigt fanns knappt 300 per- : . soner anmälda "som arbetslösa, | Oavsett" om några av dessa var : i 2 i I [ tillfällena — förefanns alltså” en bristsituation på arbetskraft i "vårt . län, Denna kommer sannolikt att ytterligare accentueras "under vis ägnar kulturfrågorna utrym- me i den mån de har möjlighe- ter därtill, bidrar till att stimulera . >: det allmänna intresset härför, En talare gick under nämnda . debatt till storms mot ryktessmi- deriet. Det förekommer givetvis att tidningar gör sig skyldiga till felaktiga uppgifter. Men i regel är det nog så att ryktessmideri » då bl a rese i tauranger och vissa andra 'ser- vicenäringar har högkonjunktur. : Beträffande ungdomlig arbets . kraft — skolungdom på ferier — har hittils 800 sökt arbete, varav cirka 200 från andra delar av landet. Så vitt länsarbetsnämnden nu kan bedöma kan inte arbete > bereda& alla dessa, Speciellt ung- dom 1 åldern 13—15 år torde inte kunna räkna med sommararbete, -- BOKNYTT : DJÄVULENS NYA KLÄDER, - Erik Ryding är docent i filosofi och läroverkslärare i Lund och har speciellt ägnat sig åt fransk upp= lysningsfilosofi. I Djävulens nya kläder drar han en parallell till tanken bakom H. C, Andersens berömda saga och vill påvisa att åtskilligt i vår andliga kostymeriog kan reduceras till slentrianmässigt munväder, I sin kritiska undersökning granskar han några av de mera prominenta plag- gen såsom frihet, människovärde, naturlighet och nytta Av föreliggande essäer är ingen tidigare publicerad i sin nuvarande form; däremot har Skonanie ARA i en del av dem förekommit i tiklar i dagspressen, huvudsakligen i Sydsvenska Dagbladet Snällposten : | dagskyrkobröderna bibelstudi- " um kpr Eriksson. -" Le Hishult 10 :hgm kh "Gustafson. Ränneslöv' 9.30 hgm mnvg för + konf. och äldre -kh Sjöholm. Ysby. hgm gemensamt med Rän- Våxtorp 9,30 hgm kh. Hårsabäcks skola '9.30 gudtj xådj | Hasslöv 13.30 hgm kh ö. Karup 10 hgm- kh" Ljungman. Kyrkliga arbetskretsen tisd.-19 «hos fru-Ånna Andersson. Kyr- kobröderna onsd 19 id. Karups - > församlingssal, ” kummeslöv 13 hgm: kh' Ljung- nian. 11080 ssk. Kyrkobröderna | Pp. Eldsberga lörd. 10.45 barngudtj . biskop; Giertz. Sönd. HO" hgm ”khÖAden) därefter visitationstal och ':”visitationsstämma av bi- skopen, lörd. 6/5 16 gudtj kh Adahl.”. ' Bildsberga-Tönnersjö lottakår firar 20-årsjubl. Elds- - berga hemvärn samlas. Tönnersjö Sej Eldsberga. Markaryds kyrka. 11 hgm m nvg Eh) Lindstam. Konfirmandjubi- ":Jeumie + CL Hinneryd 'Ssk inställd, Jordfäst- ' ning. 10.11 hgm m nvg kh B. ". Andersson. 1931 års konfir- -" mander” högtidlighåller 30-års- "minnet ' av sin konfirmation: > första nattvardsgång. OR: ER Vråkärr: Frä ningsarmén ssk 10. Hishults missionshus Ungdoms- möte ord. 19. tr Markaryds- Luth. ' missi "lenj.' "Sönd 15 off, möte, rP. Carlson "m.fl Ekeryd, Betania Lörd 19. 30" upp- io 'byggelsekonferensens «-inled- ngsmöte. Past Evert Petter- zon, Sigurd Engberg och'Bör- »ipsj Sång och musik. Kol Sönd ;11. s-skola; 13 "och 15,30 högtidsmötenh. Petterzon, .Eng- berg, Börjesjö m: fl Sång och musik. Serv." Koll” Tisd” 1830 juniormöte. ' Onsd | 19. 30 > sång- övning. - Knäred, Betel Sönd 10. 30 s-skola 13 'och ' 15.30 'uppbyggelsehög- - tiden i Ekeryd: Torsd. 17.30 junhiormöte. : faholm, Salemkyrkan . Sönd 11 gdtj Lindström em se Ekeryd, 1:a maj arb dag på Gullbran- ” na, onsd 17.30 GK t:Ekogaby. Hishult, Betania Sörd se Ekeryd id:a maj arb dag på Gullbranna, tisd. 17,30 GK, 19,30 Bibelcir- kelns avslutning, ' onsd: 17.30 GK .t Skogaby. Veinge, Tabernaklet Fred i”. 30 Pojkklubben, sönd 9.30 's-skola, - em se Ekeryd, 19.30 off möté, Tåndatröm, f1:a maj "arb dag "på Gullbranna, onsd 17.30 GK > t Skogaby, torsd 19.30 off mö- te, Lindström, komst t missionen. + - Tränget, 'Saron. Lörd. 18 jun.- möte. Sönd. 15 off. möte, Ing- rid Pramsjö. . Hannabad (Karl Johansson) Mån- dag 1 maj kl. 19,30 off. möte. man Pramsjö.. Onså. . Bön 19,3 Filadelti ja, ; Örkelljunga. Lörd. 18,30 enskilt samkväm i Stavershults- lokalen. Sönd. 15 stor invignings- högtid i Stavershult. Pastor Erik Wadenborg, Olle Holmberg, Karl- Axel Landin, Daga och Axel Vi- gelsbo, kapten Valborg Karlsson fr. Ängelholm, Horn och sträng- ” musiken. Kaffeservering. Måndag d. 1 maj Ungdomsdagen i Skånes Fagerhult. Möten 11 och 15 samt 19,30. Bertil Andersson,' Vigelsbo m. fl. horn och strängmusik. Stavershult. . Söndag 15 Invigning av möteslokalen. Flertal talare, sångare. och musikanter. , Fräl: men, Örkelljunga. Sön- Lörd 18: De ungas auktion, " Gunnar Gustafson. Söndag 10 s-skola. 15 Ungdomsmöte, Tahol Luth. Mi dag 14 pred av Enoch P, rsson. Elestorp (hos Alfred Karlsson) -Måndag .1 maj kl 14 Pred av Emil Olsson. Lördag 6 maj kl (Erik Ryding: Djävulens nya kläder, Natur och Kultur), Sön- |. - dag 19 möte å Filadelfia Örkel- oe Kapten I Ernst Nilsson m. f Våxtorp ” Frälsningsarmén, Vråkärr, 14 Pred av Hugo Kjellsson. hälsar vanlig j våren sitt sedvanliga Lanolm. Sion. Söndag 11 sön- |sätt med frå och festarran- bör 0 och bibelklass, > 18 | gemang i. Vråkärr. Det har blivit vån. 19. N frarlson, sångarna. tradition; förutom . kårens - egna v 930 Sn fissionshemmet, Sön- after, får vi lyssna till en skara musik; . Knäred, " Sion (Gostemplarloka- välkomnat. vi hälsar : ;trygga,. sitt. eget kvarblivande,, på min dagsin= - Kuba i 1 världskrisens centrum -— Det inbördeskrig, som nyss. - rasat ut på Kuba, är egentligen den tredje etappen i en flerårig kamp om makten på ön. Den första etappen begynte, då ser- geanten Batista tog makten och upprättade en diktatur som var lika operettartad som den var , " grym. Den andra etappen stod under Fidel Castros tecken: "Denne skäggprydde, fanatiske advokat — och haciendaägare bragte efter flera års djungel-" . strider Batistas regim på fall och tvingade diktatorn att'fly ' till utlandet." Upproret mot Castro är nu som sagt den tred- » je etappen i denna inbördes- strid, och den ser ut att t 4 ha slutat med seger för Castro.' Det' betydelsefulla i i denna tredje etapp av den kubanska revolutio- nen är att den iscensatts icke av den föregående regimen utan av Fidel Castros egna besvikna f d partigängare. Castro drog i demo- kartins narin ut i kamp mot Batis- tas diktatur; I demokratins' namn tylkade ' sig "de kubanska fri- hétskämparna kring honom. Men i demokratins namn har de trognaste och mest övertygade av dem nöd- gats fly till utlandet, om de icke dessförinnan. hade fallit offer förl. Fidel . Castros avrättningskomman- don. och terrorister, Castro upp- rättade nämligen aldrig någon ku- hbansk demokrati utan en stalinis- tisk ”folkdemokrati”, d v s en dik- tatur,. lika grym och hämndgirig som Batistas, som störtades för nå- got mer än två år sedan. Fidel Castro själv - påstår sig icke vara kommunist, men hans två närmaste män, brodern Raoul Castro och den argentinafödde Guevara, har aldrig stuckit under stol med att de äro övertygade kommunister, och varje opposition mot Castros kommunis- tiskt utformade diktatur har handlats som ”kontrarevolutionär” och behandlats som sådan med hän- synslös terror och avrättningar på löpande band, Av de över 600 döds- domar, som . hittills exekverats av Castros ståndrätter, har åtskilliga drabbat 1inän' som med mod och hänförelse stod ” vid hans sida pen mot de som i tid lyckats fly undan, drog sig antingen till Florida i USA eller till andra 'syd- och. mellanameri- kanska stater, Mannen som leder den nu tillbakaslagna revolten mot Castro, ' José. Miro : Cardona, var från början premiärminister i Cast- ros egen regering. Av, hänsyn för regeringen i Washington och för att amerikarisk mark har Cardona, måst ålägga sig. en 'försiktighet,' som knappast kan ha varit gagnelig för revoltens ledning. Kalla krigets medelpunkt "Om" det hela” nu bara "vore en i | Fidel Castro =: | USA:s 'undfallande hållning är klar. en” tivt ingripa i konflikten och hop- pats, att på så vis tvinga ryssarna att hålla sig till spelets regler och avstå från aktiv inblandning. Följ- den har nu emellertid bara blivit den, att Castro segrat över den då- ligt förberedda och illa iscensatta revolten, för vilken USA frånkände sig allt ansvar men likväl får bära - ansvaret för — enligt den sovjet- : ryska och Castro-kubanska propa- gandan, ' "+ USA har skött den kubanska frå=- gan -så illa som ' det överhus vudtaget tänkas kan och :inhöstat ' utmordentlig prestigeförlust, medan Castros seger däremot måste" 2. bedömas som en mycket betydelse-- full fr för I ismen Det är ett för USA ytterst risk- där . Moskva 'hånskrattande kastar fyllt perspektiv som härmed ”öpp- alla 'skrupler över: bord, har ängs- | nats i spelet. om Sydamerika, Kan, ligt. ställt in sig på den sovjetiska | Washington: framdeles lugnt och ” linjen. och ivrigt och högljutt för-|lidgiltigt åse, hur ryssarna nu.bru- klarat att de inte åvsåg att företaga | tit upp portarna till den amerikan- någon intervention till revoltrörel- | ska hemisfären och direkt utmanö- sens stöd. Motiveringen för denna | vrerat . Monroedoktrinen? ' Den krossade revolten på Kuba har fak- -- Man har därigenom "velat beröva | tiskt blivit ett världspolitiskt krigs- Moskva en -förevändning att' ak- problem av första ordningen, ! .: ” Högst u upp ir fastigheten Kungs- gatan 38 mitt i huvudstadens på storbiograferhas huvudstråk håller Statens biografbyrå till, alltså det ämbetsverk som utövar filmcensur här i landet, Sedan precis 50 år tillbaka — alltså nu ett jubileum — gäller. att all biograffilm (med ett undantag för journalfilm) som avses för offentlig förevisning in- om riket, dessförinnan måste vara granskad och godkänd av biografz byrån. - , Varför filmeensur? ” Frågan ställs till. direktör Erik Skoglund, chef för denna institution som är värl- dens första och äldsta, med sina nu 50 års verksamhet bakom 'sig. — Nog finns det fog för den frå- gan, säger dir Skoglund. I Sverige och- förhandsgranskning av teater- föreställningar eller verk ' av bil- dande konst förekommer ej. Men för filmens 'undantagsställning kan dock" anföras "åtskilliga skäl. ' Fil- men har ju en särskilt stark apell till den mänskliga inbillningskraften. Den har genom arten av sina mån-- ga uttrycksmedel, bild, ljud, färg, .) som. vädjar, till både-syn och hör- sel, :-en : utomordentligt suggestiv kraft, då film upplevs i första hand som n ett slags verklighet. H . Skärpt filmcensur ? — Redan tidigt hade filmen en viss kärlek för kriminalmotiv, våld- aheter och skräckj de effek- revolution av gängse syd kanskt mönster, . så skulle världen väl kunna ta hela historien med, ro och. lugnt” avvakta : tingens gång. Men Kuba är inte längre ett iso- lerat mellanamerikanskt kråkvinkel utan ' ett :'stormeentrum mitt . i världspolitikens hav. Det är kort sagt just nu det kalla krigets. .he- taste medelpunkt. - . Castro insåg från begynnelsen, |? att han; ensam var en nolla, som icke skulle kunna kävda sig utan anknytning till den enda makt som var jämbördig med USA, Så ställde han sig prompt .under Moskvas skydd och gjorde Moskvas sak :till sig egen. Sovjetunionen grep med tacksamhet och" förtjusning den chans som därmed bjöds, Kuba var en förträffligt ' belägen . utgings- punkt för ”yd- och Mellanamerikas bolsjevisering, Castro blev . för Chrustjov en hjälpare och vägrö- jare av första rang. Den skäggige kubanske revolutionshjälten-- blev Moskvas 'storfavorit och förklarade skyddsling: Den som rör vid honom rör vid mig! Visserligen finns det i den kommunistiska doktrinen en grundregel som säger, att varje folk har rätt att resa sig mot sina för- tryckare och att revolutioner är inrikespolitiska angelägenheter, som ingen utifrån har rätt att blanda sig i. Men för Moskva gäller den regeln bara, om det är fråga om en kommunistisk revolt. Om revolten däremot riktar sig mot en kom- munistisk diktatur, då ligger tingen till på ett helt annat vis. Som fal- let var i Ungern, exempelvis! Där- för har nu också Sovjetdelegaten Zorin i FN otvetydigt förklarat, att ”Sovjetunionen står på Kubas si- da” i denna revolt. Om Zorin hade sagt, att Moskva står på Castros sida, hade det varit närmare verk- ligheten, ty även om revolten nu misslyckats, är det därför icke sagt att den icke kars upp av. förhopp- ningar från en mycket stor del av Kubas folk, Ängslig amerikansk taktik Öm regeringen i Washington hade velat gripa in aktivt, skulle den gi- vetvis mycket snabbt och lätt ha kunnat störta Castro och göra slut på hans terrorregim. Men ameri- kanarna, som alltid har skrupler, ter,'- och + det:: var ' och är i stor utsträckning 'med" sådana 'medel många av. världens filmproducenter söker "locka . publiken; En , mycket stor del av denna väldiga publik är barn och ungdom med outveck- lade eller under utveckling varan- de' psyken, känsliga för påverkan. Och även "bland de i egentlig me- ning vuxna biobesökarna är före- av” psykoinfantila eller lättsuggererade. personer större än vad' man är benägen att tro. Den svenska filmceusuren tjänar främst som ett - mentalhygieniskt -' skydd mot sadistiska och ångestpressande inslag i i filmerna. . Kommissarie förbjöd Porslinskrossning i i film Tidigt uppenbarades hos filmen dess suggestionskraft. Och då våld, mord och alla sorters rysligheter ymnigt exponerades på biografdu- karna utfärdade regeringen redan i slutet av 1908 ett cirkul/r till läns- styrelserna vari dessa anbefalldes att erinra polismyndigheterna om noggrannare aktgivande på före- ställningarnas beskaffenhet. Polis- myndigheterna visade sig emeller- tid ofta sakna tid, intresse eller kompetens att hålla uppsikt över biografprogrammen, och den loka- la censur dessa myndigheter .ut- övade resulterade ofta i' helt olika avgöranden på olika platser, i lan- det, stundom i en och samma stad, så att det t ex kunde inträffa i Stockholm att en film tilläts i ett distrikt, men förbjöds i ett annat. Chefen för Klarapolisen, kimmissa- rie J Bergendahl, gillade inte alls|- filmer där det förekom sjöröveri, varför! dylika kunde visas på bio- grafer i andra stadsdelar, men in- förbjöd en stadsfiskal alla filmer med : porslinskrossning, enär ban ansåg att ”stans pigor kan lära sig den konsten tillräckligt bra på egen hand”, Mot, slutet" av 1920- talets första jum fördes en i kamp mot -den dåliga 'deckarlitteratur, som översvämmade landet och i filmbilder dök upp på biograferna, En stark opinion i hela landet väx- te: upp mot ”Pbiografeländet”," e opinion som';gav eko i 1909 års är friheten att i tryck meddela fak- |- | ta och åsikter fastställd i grundlag, te i Klara, I ett landsortsdistrikt] Svensk filmcensur 50 år s - den första i världen. riksdag. Där väcktes två motioner i vilka det begärdes en betryggan= . gram, En kommitté tillsattes . och ' avgav i september 1910 ett betän= ' kande med ' förslag om inrättande av en preventiv filmcensur för hela” riket, och den. 22 juli 1911 utfär- biografbyrå” och om den verksam- sc het som '”granskningsmännen av” biografbilder” där skulle utöva. Censurförordningen trädde i kraft ” den 1 december 1911 och samtidigt började biografbyrån sin verksam- '' het såsom världens. första centrala ' riksinstitution för filmcensur: Den” har sedermera fått tjäna som möns-" ter för filmcensur i andra länder, När filmeensuren i ingriper Sva Som bekant ”klippes” en hel del filmer "innan" de. visas offentligt; Klippdirektiv ges av vederbörande censur . och blir en film helt för- bjuden återgår den” utan vidare åt- gärd till..den ”persen ' eller firma, som anmält den för granskning, Blir ” en film föremål för. granskning till-" varatas . klippen av biografbyrån, - Filmägaren :kan då återfå dessa in- .. om en tidrymd av två år, om rv samtidigt återställer" tillståndsk utan vilket ingen film får visas. Annars makuleras klippen, såvida" de ”ej' av "byrån arkiveras för att ' stå till förfogande i studie- -eller': råns arbete inte är förgäves, därom ' vittnar de många hyllmeterna med flera tusen klipp i arkivet. ” " Första censurchefen "var nuva- ” rande fil. hedersdoktorn Walter Fevrell, som 1914 efterträddes: av Gustaf "Berg, Bjurman direktör och han kvar- -: stannade till 1946 då Jan-Gunnar, Lindström ' övertog posten. Är 1959 granskats '' omkring 97.300 filmer, biograflångfilmer av olika slag, med en sammanlagd längd av 6.336.947 tillåtna för alla, 80 för dem som fyllt 11 år, och 243 för dem som : fyllt 15 år, medan 30 blev -:för- "| bjudna. USA ledde med 204 filmer ” Under 1960 granskades 422 stycken": dades förordningarna om ”Statens =” de kontroll över biografernas pro=-- - 4 informationssyftén.- Att biografby=" ” blev Erik Skoglund ordinarie .di= ' rektör. Sedan byråns tillkomst har -. m.: Av de. 422 filmerna blev: 69 - och av dessa blev 20 förbjudna. - Som tvåa ligger England med 60 filmer, därav 5 förbjudna, trea kom Frankrike med 53 och 3 icke till... låtna, och sedan blev ordningsfölj= den bland' filmskaparna Ryssland, Sverige, Österrike, Danmark, Nor= i 1918 ' blev Gunnar ' | ge, Ryssland, alla med tillåtna fil+" >." mer, medan Italien och Japan har var sin förbjuden långfilm, Före Ja= .' pan kommer Spanien och Tjecko= : slovakien som filmleverantörer till vårt land, men efterföljdes av Ju- goslavien, Argentina, Polen, Rumä- : nien, Brasilien, Grekland och Ki- na. Den svenska långfilmsproduk« tionen under 1960 uppgick: till 19 stycken och ingen förbjuden, 4 'Försäkringskrig Thule hoppar av. Thule anmälde.” på tisdagen sitt utträde ur Svenska Trafikförenin= . gen och Svenska Bilförsäkringsföre= ningen. Som orsak anger bolaget den ” . räddningsförsäkring som tariffbola- gen beslutat införa mot Thules res: servation och som vänder sig mot de räddningsföretag 'som den se-' naste tiden förvärvats av" Thule. , Nu ' ämnar Thule inom kort pre- sentera ' kombinationer ' av : aktiv > hjälp och ekonomiskt' skydd, Situa= " tionen "blir då densamma inom det= ' ta område som t ex: inom grupp- livförsäkringen, där valet står mel-' ot lan tre' — Thule, Folksam och de ' övriga bolageri, säger divektör Ales var Lindencrona, en j
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.