, a » Mjölkkorna” bade tagits SET FET PEPEFYTYTETTYV TYFererev Y vrereveriv SEYVYYEYYTSYYYYYTYTYVVYYTVYVYYYYYYYTYYFYETYVY Yr , | ” ' NS. en for mv Lördagen den 29 EE i Oktober "kom. med väldiga stor- rasat ner tillsammans "med "ett | par mar, . Slätten. låg kal och "bar, Nu! stenar. Nu blir det god "plats för " hade bördernå : plöjt sinå stubb- åkrar och många träd hade fått tr sina löv. Dungen såg inte längre : så inbjudande ut. i - ännu gick» ungkreaturen i hagarna : där gräset började få en gul färg- > ton, Ofta stod ungkossorna och såg hemåt -och : råmade : längtansfullt. Visst var sommaren. underbar 'och : + friheten i hagen begärlig, men nu då storm och kyla kommit längtade de i: alla: fall in .i de värma och ombonade stallarna och till det t gor da, saltade höet. ; rar. Slätten. verkade steril och död Jån.. ga stuirider. Ingen fågelsång hördes. : Kanske strök en katt över åkrarna och en sork tittade upp ett slag, men många. djur. fanns inte. Rapp-. -: hönsen Höll till i: störa flockar och strök : från plats till plats. Ännu hade de: då ganska gott; Mat fanns r: deras |: än' snön "kom -'éch lade sig "över marken och hindrade dem från att . : komma ner till det dukade bordet. Under: de mörka nätterna strök ” ofta. ungrävar -över. dälderna norr om Bäckagård. Just i: skymningen "> kunde man få se dem, men också om morgnarna” sedan ' ljusningen " kommit, Det fanns mer" mat här, rapphönsflockarna fick' ofta" släppa . till mat. åt räven, men ord morgnar- "Stormen kunde ignälla i lösa . bräder, knirka i trädek och. rista: grenarna. "Ibland piskade Tegniet över slätten, Bland "Natten. häde sitt liv. trasiga; olnskyar "tittade månen fram" någon gång. Nu hände "det också att stjärnorna glimmade högt H uppe. Ve : Bakom Bäckagård, just 4 slutt- ” ningen; ligger en gammal byggnad som, numera | står helt. övergiven. Det har ofta varit på tal att riva "ner det. Men så har: det” inte blivit av. Deh minner :'om- flydda tider. - Farfar kommer ihåg när man tvät- tade kläder: där. och” bakade i en stor murad bakugn. > Nu här: -spindelvävarna tagit band om ;brygghuset —' dammet ligger " tjockt överallt. Men levande varel- ser finns det här och har:fönnits under många. år.' Både: vinter och "sommar bor Fladder, kattugglan, här med sin maka Glosöga. Nu, så , här sent på hösten, finns bara en av deras "ungar kvar här, "det är Trix, en ung kattuggla' som inte gett sig bort från p : föddes.s- fav! Kattugglorna.: syns . Sena kvällar kar det hända att! nåz gon ser dem mot” "himlen; & som en ljudlös? tygtrasa sont fladdrar förbi. De brukar också. sätta sig på stall” taket och då kan det hända att man får höra deras - skarpa läten.. Mor -Emmy har äldrig kunnat tycka om dessa skri, men Olof säger att man gör klokt i att tåla dem och låta kattugglorna vara i fred, för en gård som har sådana hyresgäster slipper. en annan plåga: råttorna! Råtforna betalar ingen hyra, : de äter i stället hyresvärden: utfattig. Kattugglorna ser till att råttor och möss hålles kort. Därför får ugg- "Nå är det Kvä Stormen vräker på från väster.” Mörkret liksom "smeker sig fram, bara. på några minuter ändras . skymningen” till mörker, Då vaknar Fladder, Glosöga och Trix. Fladdér' är den första som Med] G från den bjälk. där han suttit. Med några tysta vingslag far han ut "genom hålet vid gåveln, Han glider i . runt stallet och hela tider ser de stora ögorien, efter rov. Men ingen- ting Syns, : rg Fladder sätter sig på taket. Däri- | , från ser han långt. Han har mycket goda ögon :så snart som: mörkret : komtnit. När människorna tänt ljus i sina hus och dragit sig: undan, då börjar dagen för ugglorna, Bara litet senare kommer Glosöga fladd- rände. Hon glider tyst utåt ängar- na, Trix har. satt sig på Fbrygghu- sets taki". — Klävitt! Klävitt! ” "Gång ' på gång skriker Trix. Hela tider ser han sig omkring. Han är vaksam, men ännu har han mest lust att.leka och :rasa, 'De andra ungarna har givit sig av. Trakten "börjar bli mus, och råttfattig, då har en uggla inget annat ätt göra i än att byta jaktmarker. " Men Fladder och Glosöga trivs : här. De här bott här i många år. : Brygghuset har blivit deras hem. ; "Eden gamla -shuren' har. sotluckan]. Ve ugglorna att komma "in" där och ij derina hålighet hår de haft sitt bo. Just sorå Fladder' ämnar ge sig'av utåt" åkrarna för att hitta :någon sork får hari syn på en råtta nere vid väggen, ' Råttan har just glidit ut från : ett ” hål. ' Fladder : tar - till vingarna, far tyst och smidigt 1 ner i väggens skugga, ” : Råttan hinner aldrig: ens' undra över "vad :som' sker. :> De sylvassa klorna griper tag och råttan lämnar jorderi, Fladder flyger hem till boet för-att där njuta av sin måltid. : Glosöga har redan kommit,-Hon 4 har: en mullvad som hon äter på. | . | Fåglarna sliter. sönder bytet med bl de: kraftiga stora "slamsor '; med kött och "skinn och ben: De syns kunna svälja hur stora: -bitar. som "helst, Snart finns kvar av fångst Då har Trix också återvänt. Men han har bara fått "tag på en mus. Det är bara en munsbit. Deglorna är storätare, - a : . "Lite. "senare får Glosöga syn vå en:; kaninunge. som” ännu : inte är fullväxt. : Hon drar: sig” aldrig” för att fånga ens ett så å stort + byten Det ger mättnad. - Då morgonen I kommer sitter ugg- lorna' uppspretade” på sina platser; Undersidan på /fågeln lyser jämnt grå med mörka fläckar. Ryggen är spräcklig i grått och brunt, mör- kare än undersidan. Den kraftiga näbben är böjd, ;. ögonen stora, De sitter stilla och smälter nattens mat. Då och då kan det hända att de stöter upp stora bollar av skinn, | . fjäder och ben; det är sådant som magarna inte kunnat smälta” och som de nu lämnar ifrån sig." På golvet har dessa bollar sam= lats i hög, de ger en tydlig vink] om att ugglorna håller till här. ir och" genom "det dammiga fönstret. Men hela tiden är här. halvmörkt, behagligt fören uggla. 7 kh Stormen . tjuter. Nu, bö mot taket. - Någrå dagar senare sjunger trös- kan på logen i .Bäckagård. Rem- marna löper runt, runt.” Pressen dundrar. Säden går med ett sjun- gande ljud genom tröskan och kor-; nen skiljes, från ågnarna. Olof står och silar iden - genom fingrarna. Kornen ä är så glatta. Det är bondens I guld som han trivs med att se på och. känna på. Tröskdagen är Jen högtidsdag. ' i - Det ser ut att bli gött sädår, Det rinner och rasslar ner i de nya jur tésäckarna. Här skall bli havre och korn åt grisarna och råg och vete åt dem själva. ve Nät golven tömmes är det massör ned möss där. Några slår tröskar- betarna ihjäl. Mössen samlas alltid i ladorna så snart det blir tomt på åkrarna. . i t . Olof ser mössen: De — Dom ska snart ha gjort åfrån sej, skrattar har. Nu har dom inte säden att gömma sej i. vi har en ugglefamilj »här! / - ve ; " Och den natten blir det test för ugglorna, Ded rar sig inte för att flyga in i den stora logen där de snart äter sig proppmätta på feta och fina möss, .... Nu ska de ha-en bra: tid tills "| och var, Några talgoxar håller till Av: INGVAR WAHLEN. +. .| snön, De hade svårt att Hgga se | de- inte i. dunklet. "Dagen glisar in.genom springorna | :; regna. Tunga droppar. som sjunger i i trossbottnarna och föröka ' sig. Men utan de tre "ugglorna, skulle möss ochråttor blivit: ett verkligt gissel. - Så gör Fadder, Glosöga och Trix mer nytta än skada, | Det. är. snart jul Slätten ligger grå. och. trist. En'svag hordan gli- der. fram. "Det börjar frysa till. Himlen är "gråblek, litet tung här i trädgården på Bäckagård där de' kommit upp ett fågelbord, med di- Verse. läckerheter:. Talgoxarna var de första som upptäckte matstället. På "kvällen börjar det snöa. Först bara några: enstaka flingor: Men så kommer det, alltmer snö. Flingorna han; inte så vaksam som de garila | | ugglorna, Så fort som han får syn: på en mus eller en -råtta går han till anfall. . Denna gången anfaller han på samma gång som er grå katta, Det är vildkatten Sara som' ännu hål- | ler till i logen med sina ungar, som nu. själva jagar i markerna. Ännu har inte ens husets folk märkt att Sara kommit till Bäckagård. : Hon kan konsten att hålla sig undan. Ungarna är skygga för människor- na och jagar endast m natten utom- hus, Vid ett par tillfällen har män- niskorna skymtat någon av katt- ungarna, men endast trott att det var någon äv grannarnas katter yhg re och Iuädigare: Marken börjar bli” vit . Vinden mojnar, . Snört faller allt. vackrare. Det blir med ens julstämning över markerna; : Ulf "och Stina” har jublat över om. kvällen.” Ed morgon ska de få komma ut och leka i snön; Den första snön har lika: stor: lockelse som. vårens första blommor. ”". ” Den" gråa och trista. och under vintern fula : slätten blir med. ens inbjudaride vit; Så långt. ögat kan se är det bara witt, Träden klädas med snö, Det blir rent. Slätten har klätt sig: i vacker vinterdräkt. I7PE natten har ugglorna lätt för att fångå sitt byte. Det drar ännu 'gott” 'om möss och råttor mot husen. I det begynnande snötäcket har de svårt för att ta sig fram. En uggla Behöver bära svepa förbi och genast är det.ett:litet gnagardjur mindre. Men "det. är. kallt i "ugglornas gamla Hus. De burrar upp fjädrar- na och sitter som stora, runda bol- lar. Ögonen gliser till. I övrigt syns ä n En natt har. Trix otur. Ännu & är som var på besök. ' Sara är inte ens rädd för att ån- falla en "uggla. Hon tvekar aldrig. > Just som Trix söker lyfta med sin > fångst skjuter katten, framåt. Hen- nes hugg tar strax bakom nacken. Klornä borrar sig inide vida ugg- I H levingarna, Några snökorn röker "omkring då I ugglan gör sina sista ryck med de fjäderklädda "benen, - Vildkatten morrar: dovt. . Här. har hon fått dels en råtta och dels en kattuggla. Hon äter råttan på plat- sen, det knakar då hon biter i ben, | och hela tiden kommer det morr- ningar ur hennes hals." vt oc: Med Ugglan högt lyft upp i luf- ten "smyger Sara bort till gamla |: logan för att där fortsätta den. av- brutna måltiden. ::' Fladder kommer" just glidande över katten, i klorna har Fladder en talgoxe :som han överraskat i eri buske, Så kan" kattugglorna ibland göra ont, men det är endast i undantagsfall som de fångar små- fåglar. : Natten börjar bli kall. Himlen klarnar.: Stjärnorna börjar blinka. Norrskenet syns Jitet i' norr, som växlande girlanger i: - vitt. Snön glänser, Slätten vilar vit och stum... Få stid är, rik på andar. Mån ter” Topar på" torgen:."" Följ Imed & 055. De flesta står förvirras: de.” Vem' skall jag. lyda? Varje profet: drät med sin far, stor eller liten åt sitt håll. Detta kan ju synas.vara ni | rikedom. ' Så. stor "sortering åv andar ”och' ledare i olika kvali téter och prislägen. Var och en kan välja sin egen väg. Indivi- dens |ödhet' är fullständig och odiskutabel. Men så. enkel är inte bilden. Den' brokiga mångfalden av än; ar Har, nog istället: sin. öve; raskande ; förklaring i att vi tid” är fattig .på: ande.. | Denn ; sbrist-. röjer : sig i en: ”]längtan efter fasthet, söm är: så” stark'att' man beredvilligt följer en ledaré; även om hans 'halt är'''4 usel och hans lära ihålig; :blott hans ' hand . inte' darrar, håns grepp inte slappnar, Det. -synes' inte" spela 7 ;någon roll om man ledes till - -undergång . eller. död: blott man” ledes, Hur skulle man | eljest kunna: förklara att: dettä: sekel;'som ”begynte med så stora löften : redan blott: korimet till hälften, "är" präglat i Kistoriens långa" kavalkad 'gom' diktatorer= näs "och de” grymma, massrörel” ernas epok. mössen är uppätna, Några möss ska klara sig in på magasinet "och leva "Längtan efter” ande, efter n fast hand som leder 055 är mäns- niskans '. utsträckta hand 3 mot Nu tändås. ett Hopp, I Nu: vaknar livet i lycka "cc ae I allt som finns och Kasta bekymren de. : Och glädjen blir ren . Mot solljusa dagar framåt det går - Då. blommorna” ängarna smycka, | Nu ljusnar vår dag, o gläd dig ett tag Y-”Åt dagar som "stunda och komma Då livet skall I sprudla och blomma, Du sorgsamma själ stå ie lös och fri. . Lev för det sköna och 'känn . där uti: : De dofter du helst ville fånga sv Då ljusnar din dag, du känner 'dig ung. Och lätt blir den bördå som tycktes dig tung Och vållat din oro och smärta, EN v PER 2602 LM e ökad RV z sov PM RRg nu nalkas en vår : ba gömmer 'behag : många” 1 ditt hjärta." Gud. "Men a vi ofta Tappar ori- enteringen. kommer ..en annan makt. och ” griper: vår hard ' och I” yrider: den, så att det: gör ont. . 2Vi "vill därför "be om Guds ande. Men den kan vi inte fram- besvärja. - Vi vet inte varifrån den "kommer eller vart den .far. Men' vil kan lugnt svt ifrån, tror och: känner. Alltför mycket har, vi inriktat oss på att kän- na anden. I stället. borde vi lä- Ira. oss att känna "igen den; Guds ande vår. nykter: dch stål ” dägs- ljuset, ty dem; är. sanningens. an= het SE oeingka ale som bär "skulden" till, att vi inte känt i- gen, "denna Guds Ände.: i » Vår längtan" går gärna äl den, sonr kan föra oss bort:från” oss själva och: vardaagen, gärna på ett sällsamt, berusande sätt. Men gäninihgeris" ande" "hår ”stigit' in i just'denna vårdög' och. utför där sitt "verk. Ktistus' säger: : San- ningen skall göra eder fria: Det- fa- ord - har: varit en tändande firihetsapell, men: den "är i och för sig ett oändligt strängt krav. Uthärdligt ja välsignat blir det därför; fatt: han": som” :sade det öckså om sig'själv'kunde vittna: Jag är sanningen! I' honom mö- ter vår. längtan och vår blottade svaghet: tillvarons innersta $an- ning. Ur. detta, , möte framgår människan, den dödsmärkta som evighetsvarelse. : Ty: Kristus ' sa- der” Jag är sanningen, och livet. | Amen. Psalm 138: 1-5. " Text: Joh. 16: 15 - 7 Solen går upp kl. 428 och ned kl. 19.51, . ba Solen går upp kl, 421 och ned kl. 19.54, or. . Måndagens namn | VALBORG : vv a - Solén går upp. kl. 424 och ned Kl. 19.56, Tisdagens namn. ! Solen går upp. kl; a22 och ed + gl kb 19.58: . Än Forts, ' ; : Rummet . var” emellertid ' tomt, korpralen . hade” -avlägsnat -'sig åt. gårdssidan; Viktor ställde från sig geväret mot fönsterposten, sergean. ten slog sig ner vid skrivbordet och pekade :på en trästol vid dörren: ”Du kan vara trött, Lejon, sitt ner!” Viktor lydde; men det lugnåde ho- nom inte' att sitta, Tvärtom, han tänkte: ”Jag måtte vara bra elän- dig, när man blir så vänlig ” mot mig.” 1 dörren varit högre, så skulle han rätta mig hur allt har gått till? Jag har hört den ena parten, och en gång och-för andra än mig, det som du vill ändra. Du är i fätt att försvara dig” - Nej, sergeant”, sade Viktor. Det : ju hade med" ens ”plivit - . fullkomligt : stilla inom honom, och ångesten gjorde sig inte spord.' "Nej, ser- ' geant. Jag ämnar inte försvara mig, Jag gitter inte. Till ingenting skall . jag vrida. på. Här vrides och ljuges "och nekas och beskylles tillräckligt | allting som "det var; döma bäst ni kan”, "Därefter började han "Berätta. 's 'rgeanten hörde : noga på, ibland böjde » han: huvudet, bekräftande, imen "hän bröt : inte av. en enda ' gång. Först när Viktor" slutat, äll- de han en frågat. HE ”Du är säker på, Löjoni a du i i "den stund, då du tog korpralen om handlederna, ' inte 'sett att Jessen höll på att göra sig fri från repet?” ' Viktor. jakade, >. 7" ”Varför höll du Korpralen fast” frågade sergeanten,'' : a ”Det har jag redan sagt; men jag |. kan' säga det en gång till”, "var Viktors svar. ”För' att hindra ho- t geanten, och nu talade han så sak- känner, att när korpralen, bad "dig släppa, så svarade du, at karna dansade” runt baköff” hans |” som trängde” g fram, och ;en ses kund övervägde'; han; möjligheten satt neka. Men så jagade han bort hela häxdansen, drog ' hårt ; efter andan och "svarade ett .enda ord: « "Jan Sergeant, Nygård b betraktade ge Viktor och teg. : ”Du- kan, också säga mn . Lejon; | bondhustrun, och; då. kommer det an på, här mycket kon förstått ock; |» ! I har ingenting att ändra; sergeant, För "min : skull: kar "vi lämna herne' i fred”. ”Sorm, du; vill. För mig blir det enklare så. Men du har väl, klart re: för: dig, om de” orden blivit osagda”. : i ':”Det vet jag fuller vär svarade Viktor. Han hade rest sig upp; tröttheten ' och förlamningen . var borta, det hettade i kinderna,' ögo- nen glänste. ”Jag vet också, att jag inte ångrar dem”, "tin r ”Måtte du allt framgent kunna säga "detsamma”, "yttrade sergean=- ten; det lät inte som en hotelse, snarare som en suck. Även sergeanteh hade stigi upp från sin plats. ”Ja,'nu ärvi två färdiga med varandra, Lejon, "det iblir andra 'som'får ta Sid. Jag skall skriva rapporten i natt, och i mör gon skickar jag dig till Haderslev sammin ' med Skog. och" Lans, Haderslev ligger kapten Krumbach "| med "resten av kompaniet. Hur han kommer att gripa sig saken an, skall jag inte kunna säga, Men jag tänker inte det behövs att någon Tföljer dig till ditt "kvarter, ty du är inte av den sorten som Jägger benen på ryggen”. ir När Viktor skulle gå ut, tog han av gamla vanan 'sitt gevär, som han "I ställt från sig; bajonetten var ännu påskruvad dch knallhatten "satt på tändröret. Sergeanten lyfte handen avvärjande, ”Nej, Lejon, geväret får av nog ändå lämna här, det är där ingen= ting att: göra vid, os: 2 a Viktor sträckté' på sig till giv akt och gick" tomhänt ut. Så är jag i alla fall ärresterad; tänkte han. Det är ju klart, then Jäg hade: gömt ”Du har väl klart för dig, Lejon, | att detta är en allvarlig sak?” bör-" jade sergeanten, ”Vill du nu be-. jag behöver höra den andra. Tänk : dig för och ge dig tid, du kommer nog att få berätta om detta mer än . ändå: här i världen: Jag skall säga” ch så får ni; ta och tydligt, att vartenda ord var |” liksom omgivet av tystnad, ”du er= |. ” Å under: den stjärnbild Ni i | förutsäger: för” den närmaste ti panna. Det, var så: oän dligt mycket - Men i så fall måste vi skicka efter | "Idag :ser ut' att komma: med nå- för .dig, Lejon, att det varit bätt- |. har inte kunnat göra annorlunda | än jag gjort. ' Farväl, . Lejon! Jag]. | på, kvinnan och skrämma livet ur henne. Jag var också rädd för att han skulle kunna ränna bajonetten genom bröstet på Jessen.” "Du tänkte alltså, aldrig på att vilja hjälpa Jessen att fly?” "Nej, sergeant... I det ögonblick jag såg att Jessen fått armarna fria och sprang på dörren, släppte jag korpralen och satte efter honom. Hade jag inte glömt att.jag hade geväret över skuldran, eller hade heller inte ha.kommit undan”. ' TOR LEJON , fått ränseln under huvudet, sade ' han sakta: ”I morgon bittida får vi - sällskap till Haderslev” "=" ”Jäg ;| går gärna med”, svarade Lans lika stillsamt. Sedan blev allt moltyst, det hördes ingenting ' annat > än ' prasslandet av halmstråna, när nå. gon vände sig, och vattnets drop- pande från takskägget. därutifrån. - » Strax därefter märkte. Viktor till sin. häpnad, att det var klar gry= ning; Lans stod vid sidan av ho= : nom och muttrade: "Den som gco- vit bäst i denna lada 'under den "Men fu erkänner", frågade ser- ANN or Av F redrik Böök nen NN "det. Mälexius däremot, han går . runt med sitt gevär, han är en fri man, han har inget ont gjort; Bar- net fick han ju inte död på i smör- kärnan. - Det smakade så bittert och beskt i munnen att han stannade fram- för" huset och 'spottade;' men det lättade inte. Jag börjar förstå hur far kände det, mumlade han. Han hade det allt inte så galet för sig. Men han bar det; jag skall också bära det, Inne i hättemager Nissens lada hade det blivit alldeles" stilla; så har nyheten redan hunnit hit, tänk- te Viktor, medan" han trevade: sig fram i mörkret till den spilta, där han hade sitt läger. Hans närmaste granne var. Lans, och den gamle var vaken, Viktor kastade sig kull i halmen, framstupa, men om en stund kände han händer treva på sig; det vtr Lans, som' häktade av hans” bärrem 'och hjälpte” honom av med ränseln. Viktor lät det ske; deras händer "snuddade :wid va- me men de teg båda. När han bästa är ju, om du aldrig får något natt som gått är visst i alla fall du, Lejon. ” 1 den öppna gången” ut till gården syntes redan furir Skog i full fältpackning, färdig till 'av= ', marsch, regnet hade hört upp, och solen , glänste i "vattenpussarna, vw. ”Här | är ingenting att vänta på”, CC förklarade han, ”vi har:styva fyra ” - mil till Haderslev, före kväll är vi ändå inte framme,” Innan plus. > | tonen hade hunnit morna sig rika, : tigt, var de tre soldaterna redan 1 väg, men det kastades långa blic- kar efter dem, och' det ljöd ingen hälsning ' til" farväl, De vandrade genom Lögumklosters bygata utan ' att någon lade märke till dem från -. de sovande husen; och. det var heller ingenting märkvärdigt alt se ' : utom det att de båda underbefälen marcshedare med'gävar på aveln, medan soldaten var. utan, Litet ” längre fram på dagen, när de' lagt |. den första milen med. sina kärr. :- marker bakom sig och tågade ge= ; nom "Agerskov och Rängstrup, där. : människor och djur rörde sig vid 7 gårdarna och på åkrarna, var det. heller ingen; som I kunde finna nås got besynnerligt på patrulleh, ty'nu .: var "det. korpralen ” och: soldaten, högre rang likmätigt” var. befriad ., från” sådan börd; nom att rycka till sig barnet igen. |. :- För att hindra honom att bära hand | :..” Veckan 30 april6 + maj. : Ta” en titt på: horoskopet här född och Ni får veta vad stjärnorna |: I mom nt av, ; olika a korsar Er väg. "Ägna Er åt familjeliv och ” avkoppling, 4 Kräftan 1. juni-21, juli, Allting ler mot Er och Ni gör vän. Handen "på hjärta är "delvis Ert eget. Därför” Ni" också "vara ödmjuk nog att tå det första steget till en för-' :| soning.' "Ett problem som Ni i tysthet - grubblat - på : löser sig i" il själv i slutet av veckan. God. e- konomi väntar Er, en tid. Vättumannen 20 jan 219” fbr. "Stjärnorna | varnar Er. för att alltför mycket hemfalla åt va-' nehandlingar. Ni skall passa på :latt ryckas med äv allt det roliga som bjuds, inte -bara” gå i en inratad fålla. Torsdag eller fre- got. glädjande. . "Fiskarna. 20 febr.—20 mars. Ni. är ; på ekonomisk fram- marsch, - .men . det betyder inte att Ni ”skall- slösa" med slantar-' na. Närmaste tiden ser ut att bli rik på. upplevelser av skilda slag, även romantiska sådana. Pässa på att gripa tag i "lyckan medan "den > är inom räckhåll. Var inte rädd för att visa ”stör- re självständighet ” — jamsa inte bara med andra jämt c och stän- digt. Väduren 2 'mars-20 'april.” Ert. i- vanliga fall goda ryk-. te ser ut att vara hotat. Är det inte så att Ni gjort något rumt? Erkänn det i så fall — det är bättre än aft' försöka smita un-' Iidan' med ohållbara lögner, Ett långväga Brev närmar sig. Inge Er inte: för stora förhoppningar om innehållet”. oo - Just nu'har Ni större möjlig- het än på' länge att visa' vad Ni går för. Med Er okövliga energi bör alltsammans gå vägen, även om uppgifterna i förväg: verkar nog "så : hopplösa. Trivsamma upplevelser väntar ”Er tillsam- mans med en person i Vågens tecken. Ett råd: Håll Er till de kända," pålitliga vänneria. "Tvillingarna 21 inäj—20 juni. 'Ni är en sådan där människa som älskar aktivitet och att det ständigt skall -vata rörelse runt omkring Er. Just nu ser det" e- mellertid ut att vara: nyttigast "livet Bry Er inte”om' en pers. '- å | son, sdm försöker. ställa Hl trasa ilsel för vEr. Ni har så många” Å verkliga vänner som står på Er Ni låter smicker och ytlig älskz :Ivärdhet i imponera på Er. Ni bor- verklig. lycka-även. Ås. sällskapsa" sida. Penningbekymren ger' vika och Ni får en hy. värdefull be kantskap i slutet. av, veckan; i Lejonet 22 juli-21 aug. bland är'Ni' för obetänksam. de' istället lära Er- att se under. der poler; radé ytan — Kanske Ni | där kan. upptäcka saker och ting - som borde görd: Er betänksam, Ni är alltför. självsäker i en viss: sak. Det kan straffa sig: Se upp: för. en farlig. fallgrop, på fredag. ; Jungfrån 22" aug; 22. "sept. < Ni.tycker Er missföbståd i i det mesta — inte minst i förhållan det till hjärtevänner. Allt ser ut verkligt trevlig .veckohelg till-' sammans. De inköp Ni så långe ser ut att gå ihop i alla fall. "Vågen 23 sept: io "okt, ” CE initiativrikedom är det i ing-. et fel på, men ibland har Ni all- | hetsbetonat på lived, Akta ' Er för att avge" ett löfte, som se=- nare kan bli 'till ett svårt hinder | för” Er. Ng ar Skorpionen 23 okt—22 nov. '/ Ni måste beväpna Er med tå larnod, så ordnar sig det mesta - till full belåtenhet. Ett eller ani> ; | nat bakslag" måste Ni försöka tåla. Om Ni får chans att kom- ma på en festlighet bör Ni pas- sa på, även om Ni känner Er li- tet ur gängorna. "Där kommer Ni att göra en bekantskap, som vä- gentligt lättar. upp tillvaron, Lördagen blir bra” . Skytten 2 nov—20 dec va och hårt arbete om Ni inte sr av på takten. Ni borde tänka Y tet meda på familjelivet — a - varligt talat är Ni alltför själv- upptagen och svår latt. umgås med i hemmet, Söndag har vissa . utsikter att bli en bra "dag. Tänk Er för! tfben "Ni beslutar i en att -ta. det-litet lugiste, Farg« . 2$ ve ekonorlskt viktig arigelägenken." Yn > Ideles för högtflygande planer. vv "Ni borde försöka tygla Er fan -Itasi litet och se mer verklig=" som , bar. gevär; medan furiren' sine att ordna upp sig, så Ni får en; gått och funderat på, kan Ni gör ".' ra med gott samvete. "Ekonomin sr Ni sliter ut Er 'med sena nöjen .” x SS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.