reveYYTveeXYTT YTV Pt YYYTY YE PET EF VY POET YFYT EV revvYr Ywvrerr vrvver ev ve vev yv "LAHOLMS TIDNING "0 Red Tert eytt veverryvervevveevevrvevvevYYYvererFrYXYFFeYeYY Ev YYTFFYFTEPYY s a a + . Md Det förefaller som om -en län- ge diskuterad, av somliga omhul- dad, av andra kritiserad -myntre- form sannolikt skulle komma att realiseras i Finland i början av år , "DEN 4 MAJ 1961... Finnmarken" tyngre: än: kronan: > siffror av för vanligt mänskligt förstånd ofattbar storleksordning. "Man tror med andra ord att en myntreform skulle befordra 'den + iska” ansvarskänslan, fast- 1963. Finland skall då, - enligt ett förslag av Finlands bank som principiellt godkänts av rege- ringen, få en ny tung mark, till » sitt värde motsvarande 100 gamla mark, Eftersom en svensk krona i dag är värd ca 62 mark och den: norska och' danska kronan något mindre, skulle' alltså den ' tunga marken komma att bli en tyngre myrtenhet än kronan i nå- got av de nordiska länderna. Naturligtvis kan man fråga sig vilken praktisk nytta Finland skul- le ha av: denna ganska genom- gripande reform, som innebär att ade gamla mynten och sedlarna så , småningom helt måste bytas ut och att det åtminstone för en - tid: kan bli rätt krångligt för statistiker och andra att rita be- gripliga kurvor över den ekono- miska utvecklingen, cc Myntreformens anhängare går naturligtvis ut ifrån, att höga tal alltid är besvärligare att laborera med än lägre, Bokföringskolum- nerna är väl breda nu, så att säga, Man räknar också med en förmånlig psykologisk effekt, äg- nad . att öka sparsamheten och respekten för pengars värde. Det ' : ningvärdet intill dess hunnit bli” lr ju nämligen så, att det är lättare att ' konkret uppfatta innebör= . den av ett litet än av ett stort tal. Med det nuvarande värdet på - ”finnmarken blir var och varannan ; ” människa miljonär i Finland och £ det offentliga livet bollag med-' än det ju strängt taget inte lig- ger någon reell skillnad i om man säger att' en sak :'kostar 10.000 mark eller 100 mark, så länge det' krävs "precis lika mycket arbete för att tjäna ihop till det ena eller det andra beloppet. NM Av de uppgifter som hittills nått allmänheten framgår inte klart, om - avsikten är att ge de nya, tyngre' mynten nya namn, eller om mar- "kens värde helt enkelt skall höjas hundra gånger och den' glömda > pennin tas till nåder igen. På' grund av att under den debatt kring frågan, som förts med jäm- na mellanrum: under senare år, ingen lyckats komma upp med ett förslag till nytt namn -på rikets mynt, som skulle ha väckt någon mera allmän entusiasm, och med "tanke på det exempel som Frank- rike tämligen nyss föregått med, . förefaller det troligast att ingen namnändring sker, ': nl Till slut en allmän- reflexion i sammanhanget: . Ända” sedan myntreformen . blev , ett samtals-'" ämne i början på femtiotalet har det hetat, att en sådan åtgärd saknar mening om :' inte : pen: något så när. stabilt, Finlands banks rekommendation och re-' Beringens' principbeslut synes ty" da på, att tilliten till markens rec' Jlativa värdebeständighej just ni är god, « > > " ve FNPRESSEN: > tat a L DETTA ÄR EN ORIMLIG diskri- , minering av. hustrurna 1 jordbru= ket, skriver Jordbrukarnas Före- ningsblad med anledning av att riksdagen åter vägrat dem samma möjligheter" till förvärvsävdrag: som kvinnor 1 det övriga förvärvslivet tillerkänns: FRAN "Motiveringen för riksdagsmajo- ritetons -avvisande 'hållning var att man ville vänta och se hur i 8 g | Till Mors dag sångerska Birgit Nil -och del: Barbro Joha S lärarinna smle varje år utkommer sedan snart tju- D .|gofem år: tillbaka + publikationen 'IMors Hyllning. Årets utgåva förelig- ger"nu och bjuder på ett rnycket omväxlande” och gediget i ,bly het; och samv het, hen- cket | nes gudsfruktan. Man fick veta att ' | "hon: meddelade sig med omgivni Ör : [una Bridgman var på sin tid : känd och omtalad i alla kul=' ,turländer- och - lika världsbekant som i.våra dagar hennes lands-. ”maninna Helen Keller. Hon föddes - 1829 och tycktes ha alla förutsätt- ningar att” utveckla sig fult nor-' . malt. Men' några dagar innan hon .skulle- fylla tre år angreps hon av: en' svår scharlakansfeber, som full-' ständigt berövade henne syn, hör- : " 3el, lukt och smak. ” : . På. grund av sin dövhet kunde hon inte lära sig tala och det åter-" ” stod sålunda endast ett sinne var- med -hén kunde komma i förbin-' delse ned yttervärlden — känseln. : - + Charles. Dickens skrev om hen- ne: ”Hön "var ett väsen, som var 2 gänglig+ för varje ljusstråle, varje -ljudbölja; men fram "genom en springa i muren räcktes en liten "vit hand liksom för att vinka åt en eller annan god människosjäl att hjälpa 'en odödlig ande som längta- . de efter att väckas”. - ör .Laurd var helt isolerad från sin Tatira Bridg egångerska ”"inneslutet 4: en marmorcell, otill-". hade kommit . fram till begreppet + stol : Men det var naturligtvis inte till- räckligt att hon lärde den i dess helhet. Man måste ock- så klargöra för henne att de var av flera bokstäver. För omgivning i hela sex år. Men hös- ten 1837: inträffade en avgörande vändpunkt, Doktor Samuel Howe, direktören för blindinstitutet i Bos> "ton, som - hade ' hört talas ' om det ' sällsynta fallet," uppsökte Lauras föräldrar och lyckades utan svårig- het förmå dem att anförtro henne i hans vård. Dot : . 'Inget furstebarn, ingen miljonärs- dotter, kunade ha blivit föremål för sådan omsorg som Laura, den fat- '-tiga farmardottern. Inga kostnader "skyddes, ingen möda sparades. För- "utom doktor Howe och hans lä- : karkolleger sysselsatte sig en lära- j rinna,» Mary Lamson, uteslutande , med Laurass cooc oc I 'b' Ar efter:år publicerades detal- jjerade redogörelser - för Lauras framsteg. Hennes personlighet be- iskfevs”i' digra verk. Och' slutligen :utkom' en av henne själv författad : och skriven levnadsteckning; 4 :- ;., Världens runt löpte berättelserna jom herines utveckling.' Hennes ka- iraktärsegenskaper : 'beskrevs och "lovordades ;'—. -hennes. 'medfödda med reportage, artiklar och förströ- elseläsning i lagom blandning. Två svenskor presenteras som på var sitt område :- gjort = uppmärksammade insatser; - dels vår världsberömda . msson, lärarinna, mis- ionär och ”riksdagsman”. eTanvuold I anyika. Om dem berättar Operans... presschef Bertil. Hagman resp skol-, prästen K Gc Laring, Några kvin- tal de nya bes na från I fjol verkar — fast det bordö”ligga alldeles uppenbart att fjolårsbe- tä 1 inte, löst probl d vi 4 loges > 1 Vilhelm. Mobergs” iktning analyseras initierat av Sig- ard Mårtensson till utomordentliga : . Man hänvisade vidare till All männa Skattcberedni arbe- slumsystrarnas diakon; av, Uno Stallarholm, Om . och " församlings” te: — till utredningar kan man alltid hänvisa när man ingenting - vill göra, men eftersom skattereg- >» lerna för kvinnorna Inom jord- «bruket varit på tapeten. 1 15'år kan man knappast säga att det var risk för ett beslut 1 överil- niug, Det medgavs av en talare för vegeringspartict att skattereg- lerna för hustrurna. inom jord- bruket är en skönhetsfläck, men det talades också- om kontroll- svårigheterna, och då måste man Ju fråga varför just jordbrukar- hustrurna skall vara utsatta för dessa retsemma misstankar. När man vidare misstänkte att bakom "motionerna ' låg cn önskan att hindra progressivitetens verknin- . fär, så kan detta knappast vara fallet ifråga om jordbrukarhust- rurvoa, F ö tycks betänksamheten "mot progressionens verkningar sprida sig till allt vidare kretsar. Do underligaste skäl kan mobili- « Scras, när man vill, men det sak- " ARS övertygande sådana för att en dylik kategoriklyvning till jord- Lå Ss r tjusar både öga och öra, . - + För publikationens novellmateri- X fensamma : gamla. . . berättar Walfridsson efter, att hå fasad, Om" konsten att pryda. vägg skriver Nils-Eric Björsson och och fina målet, framställningen, Ett bildsvep över den svenska specialskrivna dikter av Emil Hag-. ström slår.an en -lyrisk ton - bland Willy ' ingående tuderat denna sant human åra in=. ats bakom folkhemmets välputsade vår ekommenderar särskilt den'-billiga . grafiska konsten för ända- Instruktiva: bilder stöder midsommaren med som al svarar bl a Anna Kajsa Halls gard och Folke Fridell, Ebba Lew- enhaupt har letat fram en kultur- historiskt intressant sak: En Vad- stenanunnas kärleksbrev till sin äl- skade utanför klostermurarna. Hans Ruesch berättar om eskimåernas liv. Ewert Karlsson (EWK) har gjort utsökta teckningar till en pristäv- ling, som är en historisk port- rättsamling av unikt slag, i ren” gör Rune Pär Olofsson tänkvärda reflexioner, och G "leda- några ertrud "gen genom teckenspråk och att. hon "kände igen 'gamla bekanta som hon "inte 'sett på flera år blott genom att beröra deras ansikten och hän- p der, bys Kr et a Hur kunde hon I: Vad. som mest intresserade lekt , och lärd "var hur. man :bibringat , henne .de lärdomar hon inhämtat. "Doktor Howe hade börjat under- ' visningen med att förfärdiga pap- persremsor med namnet på allmän- :na föremål. såsom kniv, gaffel, kam, "stol tryckta med blindskriftens upp- «höjda ' bokstäver 'och gav . sedan Laura ett av "dessa föremål 'och .lät hennes fingrar glida över pap- persremsan som ” återgav . föremå- "lets namn: Efter det detta med oli- 'ka föremål upprepats otaliga gånger fick flickan småningom begrepp om "att det existerade ett visst samman- MN ARAN sig? , : skriften ock” efter” hand 'gick det "sor, respektive bokstavssatser bé- t tecknade föremål med bestämd art. , Det var en glädjedag både för lä- i rare- och-elev då Laura med ett hänryckt leende tog ordet chair — ' stol — och Ja det först på en stol och sedan: på en annan. Hon begrep "att detta ord inte bara betecknade (ett visst ;enskilt föremål utan be- ! gagnades om alla andra stolar. Hon i Olsson. bidrar med synpunkter 'på det ,svåra j ämnet barnuppfostran. -Man finner med andra ord en lång rad fi ående medarbetare i årets brukarnas nackdel 'är berättigad, anser JF, cc I KONFLIKT MED FÖRNUFTET sätter RLY-tidningen som rubrik på en ledare, i vilken tidningen dis- kuterar långivningen till byggen= skap på landsbygden. Det gäller en jordbrukare i Bohuslän med för gande har vägt tungt. tiden, om förhållandena motiverar det, är lämpligt att från tomtom- rådet avstycka de. tillhörande jordbrukstunnlanden. och med em förstärka kringliggande jord- bruksfastigheter. fel : Lantbruksnämndens ställningsta-. Länsbostads= har liten gård, som har sin, huvudin= komstkälla vid Uddevallavarvet, men som vill bygga en ny bostad » På den lilla gården några mil från arbetsplatsen för att kunna bo där och för att kunna bereda sina svär- föräldrar en bostad på den gård där de levat och arbetet, Han be- gärde statligt lån, men eftersom det gäller en ' jordbruksfastighet, så skulle lantbruksnämnden yttra sig ”från jordbrukspolitiska synpunk= ter”: : Lantbruksnämnden ansåg att - gården var för liten för att bestå som bärkraftigt jordbruk. Nämn- den har alltså avstyrkt ansökan om lån. Trots att nämndens om- bud på det livligaste tillstyrkte, Icke av ”jordbrukspolitiska”. men av andra skäl. Lantbruksombudet agi Ärendet har överklagats i styrelsen, där det nu torde befin- na sig. Vi vill inte göra gällande, säger RLF-tidningen att inte lant- lå ökan. bostads=. d. £ följt Det finns i regel paragrafmässi; täckning för nästan vilka beslut som helst. Lantbruksnämnden måste se sådana här frågor ur ”jordpolitisk synpunkt” och där- med basta. Man har väl inte rätt att se dem mer vidsynt än så. . Däremot kan vi inte hjälpa att vi tycker att paragrafen här kom- mer i konflikt med förnuftet, Om det skall vara något annat än löst prat i allt talet om att man bör underlätta för människorna att bo på avstånd från tätorterna för tt bevara'så mycket som möjligt h br konstaterar bl a att fastigheten är centralt belägen och säkerligen ' kommer att utnyttjas under över- skådlig tid samt att det I fram- v befolkningsb en, måste de förfat ä i na för låneärenden av detta slag ändras, säger RLF-tidningen, f "Mors Hyllning, inte minst på om- slaget som signerats Albin Amelin. Den "sobert. redigerade publikatio- nen : kostar :2:75 inkl omsättnings- 'ckatt. och utges som tidigare av Förlaget By och Bygd i Falken- isberg. ” , Resa på egen risk är en" detektivroman av FElisabet >Kågerman. Namnet Inger Anders- son var det enda Kickan Store viss- "te om kvinnan, som låg bredvid henne. på BB i Drottninghälla. Att pejla: rumskamraten visade sig fruktlöst, - + I längden kunde inte Kickan , kämpa emot rökbegäret längre, smög sig undan sköterskans blic- kar, men var tillbaka om .10 mi- nuter. Då var hon emellertid en- .sam' patient på rummet. Inger An- ”dersson hade rymt från sjukhuset och tagit sin nyfödde son med sig i en läderbag. N Kickan hade ingen aledning att bry sig on. vart Inger Andersson tagit vägen, men slumpen förde In- ger Andersson i Kickans väg än en gång, men då hette den försvun- -ha något annat. Och var fanns poj- ken? Och varför begicks mordet? På sitt snärtiga sätt förer Elisabet Kåserman läsaren in i Kickans att möjliggöra detta lä' ställa de av henne redan kända or- den i rörliga metallbokstäver.. Så höll han barnets hand i sin, bragte bokstäverna i oordning och la dem sen åter i rätt ordningsföljd. Sedan dröjde det inte allt för länge förrän Laura kunde bilda 'ori stäverna alfabetiskt och lägga ner dem i en ask i rätt följd, ">, . För . att "möjliggöra -en > kontakt mellan flickan och hennes lärare lärde man henne de dövstummas fingeralfabet. Och sedan gick Lau- ra allt snabbare från- klarhet, IK " Genom ' sin : vänlighet N språkslöshet ' vann hon snart: sina blinda ' kamraters hjärtan, För att kunna meddela sig med henne lär- de sig må Laura” Bridgman. : : En 'da; kom en” kvinna på be sor” hon" inte ' kände... Detta” över- ". vara från hennes hem. Men hon sig känna or- t Howe fram- d, -ordna . bok- klarhet till ch. an- en Keller. -lad. Hon hade ju aldrig kunnat - ne och nu fruktade hon att hennes : henne.. Slutligen kunde hon inte i sin famn och kysste det... Och då . med "ens visste Laura att hon "de hon utan hjälp skriva ett brev , brev var det väl inte. Det bestod :av lösryckta meningar utan sam- .) slutligen kunde skriva bokstaven”, "| gladde” sig åt halsbahdet. Hon" lät tygade hon. sig-om' genom att be- röra hennes : ansikte och” händer. Den' främmande "var "hennes 'mor som länge'längtat efter att få sluta sitt barn i sina 'armar.' Hon: försök- te; ge” sig tillkänna genom ”att "ge henne ett halsband, 'som” hon . burit när hon , var: "hemma" —" det : var den tiden. brukligt: att barnen bar bärnstenshalsband, «. som -:;ansågs skydda. mot <halssjukdomar, Laura oavlåtligt :bärnstenspärlorna-' rinna genom händerna; som' om' hon ville bekanta sig med var och en av dem, men för gåvans överbringare visa- :var' stor: och hon ställde varje 'dag” "nya frågor. En dag 'tecknade' ho allt var. skapat av Gud gav hon bortglömd ansikte och händer och tecknade därefter åt doktor Howe, att damen om gett henne halsbandet måste anade fortfarande inte vem den besökande var. Modern var förtviv- meddela 'sig med sitt. barn, hade aldrig haft någon kontakt med hen- barn ' för -alltid gått förlorat för behärska sig längre. Hon tog barnet vi- lade i sin mors famn, = . Tiden gick och vad det led kun= till sin mor, Nå, något egentligt manhang: ”Laura skriva moder brev. Fader köra Laura, Laura sova moders säng...” ; 2 ': Flickan visste då "inget om pro- nomen och betecknade sig själv i: tredje person, Och det gör väl ofta även normala barn. 7 : Först hade hon endast fått lära sig benämningarna på kohkreta ting och därefter beteckningen på deras egenskaper, såsom" kantig,' hård, mjuk..:'därefter adjektiven i för- bindelse med substantiven och se-" dan de allmänna verben, Först där- efter fick hon lära sig 'skriva, Och det omnämnda brevet till modern var det första försöket. ”Det var en upplevelse att bevittna den:stum- ma förundran med vilken hon hän= gav sig åt sin:uppgift, hennes ut- hållighet då hon förde pennan fram och - åter i- samma spår, tills hon skriver Howe. ler, oa lg I en av sina rappor« «Vem har gjort landet och havet - - lärde hon sig 'sy och brodera och kunde utföra lättare husliga 'syss- " lor. Hon gjorde 'snabba framsteg på alla" områden," Hennes" vetgirighet ”Människan” har: gjort hus, männi-= > skån har gjort grytor, men vem har gjort landet och havet?! ::.. :- Då man förklarade för henne, , att. ; sina lärare ingen ro med 'sina frå- ' gor, förrän -hon'-tillägnat" sig full- god kristendomskunskap. Hon bör- jade- läsa: Bibeln.'Mest . intressera»; de hon" sig "för Nya :Testamentét.” Ju mer' hon läste, ju mer försvann” hennes frukfan för döden som förut plågat henne. Hon hade fått visshet X I hang”mellan föremålen och reflief- |. ; uppför henrie, att bestämda rem- |. de hon inget intresse. ' Då 'gav ' man henne en nes leksaker, en skallra. Nu bör- jade Laura instinktivt ana ett eller annat sammanhang — hon strök ännu en gång med sina .små käns- liga fingrar över den främmandes OKT "no av hen- om'att det fanns att liv efter detta,” Och sin bärnåtro bevarade Laura Bridgman livet igenom." "5 : : . DÅ” hön' avled sextio år gammal hade .Helen. Keller nyligen lärt sig ' läsa och fått kontakt med ytter- världen... - Bertil Hanzon;. ; Iuola -träd (USA) > rr 5000 år / : 4000 c LÄNGLIVADE - ÅLDERSREKORD - 4 Sköldpadda (Galg- je 8 pagosöarna) 200-300 3 100 a a EE POOR 500 SRA Sven (England) zz HO NV AD Blåbärsbusken kan bli den verkliga Methurzalem. Det finns många människor, som blivit la. Så föddes 't ex. 1537 en viss P Czarten, om vilken det, sagts, att han uppnådde den respektabla åidern av 187 år. Om detta är helt med historier om mycket gam- i Ungern år Növe- när det gäller livslängden? Tabels len "här ger ett svar på den frågan, Tydligt framgår, att träden har en längre livslängd än djuren. Ätmin-' stone vissa träd, ty långtifrån alla blir så gamla. Hos djuren leder sköldpaddan, som i vissa fall kan rensstämmande kan säkerhet fastslås, lika litet som i fallet med” negerkvinnan Louisa Sydamerika, som på- stods ha uppnått den höga åldern Trousco i av 175 år. Dansken berg hör också till denna kategori, eftersom han då han i oktober 1772 avled, ansågs vara 145 år. Ja, detta är nu väl mer eller mindre legen- dariska med inte Chr Draken- » ehuru den trollkrets, där kriminalmysterier sköts med samma goda handlag som SÄLLSYNT TUR . Högst uppe I Himalaja sitter två famla filosofer, Många vintrar har det snögat på deras hjässa, de är böjda och och har sett det mesta. Den ene heter Sum, den andra heter Lum, Inte gör de sig — Det hade varit bättre om vi inte alls blivit födda. - oo svarar REG Ja, men det är lan man hör ågon haft sådan tur, OO oöSön som Köp en bok. Hjälp till att utro- den möda som ligger å att samtala. | ta T' Men en dag säger Sum; . Annons I amerikansk tidning. tlande babies, även om de är knepigt komplicerade scm i ”Resa É egen risk”. Albert Bnniers för- berömda Methusalem ansågs ha uppnått en ålder av 1.000 år. I allmänhet blir mä emel- uppnå en ålder av ca 200 år. Be- römd är sköldpaddan ”Tui Malila” på Tonga, som år 1773 omhänder- togs av den kände kapten Cook. Naturligtvis är den ovanligt höga åldern, som vissa djur uppnår, av inflytande på det lekamliga välbe= finnandet hos dem. Så, ver t ex pPapegojan i Sydney, som blev ca 140 år gammal, utan fjädrar över hela kroppen, och svanen i Derbys- hire (Ergland) som blev 170 år garnmal, kunde den sista tiden k simma mer. Ålderdomen lertid inte mer än 45 till 75 år. Men bur ser det nu ut i nalucn kommer med skröplighet, hos dju- sen såväl som hos människan alltså. 'Rumsprydande tavlor : till billiga priser. ”” Äkta van Gogh-kopior, låter : det inte tilltalande? ”Äkta” ko- pior, efter ett original, det är " väl sådare som konstnären själv : målar, alltså repliker. Men om - "Äkta van Gogh-kopior” an- nonserade faktiskt en gång ett stockholmskt ”konstförlag”. Ny- fiken som artikelskrivaren är, "+ lopp han snabbt till denna säll- synta lokal för att få skåda en ny: revolutionerande konst- - art. Jojo, den ena kopian var . inte lik den andra och ingen liknade originalen av van Gogh. "Den berömde konstnären var faktiskt så illa”misshandlad att ”förlaget” ' borde anmälts ' för öm namnet anger skulle Hö- torgskonst. vara en” konstart: med tillkomst vid Hötorget, liksom man talar om andra konstperioder, så- som ”Dicsseldorfare”, ”De fria”, m fl. Men - sådana högstämda toner kan man nog inte använda sig av vid talet om ”hötorgsmåleriet”, Konst har visserligen länge sålts på torg, och därtill' verklig konst, ja den berömde . spanjoren - Murillo måste ju i sin ungdom livnära sig på att mångfaldi donnabilder, som han sedan utbjöd till salu på Madrids torg. . - :Men Muriltos efterträdare på Hö- torget i Stockholm var av helt an- nan typ. Han hade inget-”stånd, - utan uppradade . sina ”rumspry- dande tavlor” efter Hötorgshallens vägg, där dagligen tusentals männi- skor passerade förbi, folk som för det mesta inte hade en aning om konst. Vackert inramade och till- dragande för blickarna var onekli- gen denna skräckkonst, mest av- bildade 'i onaturliga storlekar och grälla färger odjur som skulle fö- reställa , orrar eller tjädrar sittande på trädgrenar, . eller en röd liten stuga med en vit liten ' björk, in- till en 'grön' liten sj ö tjusande. Och försäljaren, gubben med den vita mustaschen, han som blev urtypen för. Hötorgskonstens nasare, ja han, eller hans uppdrags- givare, gjorde goda affärer. Från 20 dyrast, medan källarmästarens var en replik och alltså något billigare, varför han blev släppt. Men i nästa stad upprepades samma historia; och fortsätter väl än, då konst- närens repliklusta och försäljarnas företagsamhet = fortfarande = gör svenska orter osäkra. nej Konsten efter turismens färdevägar ningsobjekt moderniser. s ”konsthandlarnas” avyttringsmeto- der. Den där vandrande nasaren med ett par hoprullade dukar un- der armen, har ersatts med en mo=.” dern herre i bil och husvagn. Han : . ställer upp sina tavlor på markna- derna och tycks göra goda affärer. Likaså har sådana försäljare vilka i likhet med hötorgsgubben radade. upp skräckkonsten efter husväggar- " na, försvunnit öch ' efterträtts av” konsthandlare vilka hyr utställnins- .:' lokaler och där visar upp en och annan god målning, men samtidigt utbjuder massor av importerat ut- ländskt skräp, tavlor av samma sort som lockar svenska turister i Ita- lien och Spanien till inköp, tavlor. = med det mest grälla kludderi man kan tänka sig, Minnen från en här- .' lig resa. . oe Men det är nästan lika illa ställt s vägar. . Följer man med en's k gruppresa per :'buss och har det trivsamt, så inträffar det ofta att reseledaren låter bussen stanna vid' en kåk där man finner en skylt med t ex texten ”Konstnär Johan Bombart”. Namnet här. naturligtvis fingerat, Den skylten skulle passa .- utanför en målarverkstad, men inte för en konstnär. Man blir inbjuden att titta på ateljéens arbeten, och naturligtvis "med baktanken att. | man skall köpa. Om det nu begär- ” des rimliga priser,' så fanns” väl” ingenting klandervärt häri. Men i den målarverkstad man stiger in i - uppvisas konst av mycket tvivelak. tig halt och för den. begäres sum- .»> mor som om det utbjöds konst av erkända mästare, Sällan ser man”. till 50 kr, allt efter storlek, kostade dessa mästerverk och man behövde inte” betala' kontant, "utan 2: kr i veckan räckte gott, Många fastnade » på kroken, därom vittnar fortfa- rande. åtskilliga rumsväggar' som "dekorerades under åren 1915—1930 ,under : Hötorgskonstens storhetstid. Gubben : fick . förresten: inte ' vara € I ..geschäft, utan snart dök det upp nasare' litet varstädés '4 vårt land; nasare som radade upp sina” från ' Danmark och "Tyskland ' importerade fabriksmässigt påklad- , dade dukar. Ramaffärer var impor- törerna, som ;tillhandahöll ' nasarna dem till låga priser, Och sedan, ja "så framåt som vi är här i landet så igångsattes egen ”konstindustri” vilken fortfarande för en, om 'ock- så tynande tillvaro, då nasarna nu- mera funnit att de målar lika ”bra” själva. et : ». En konstköpenickiad En verklig ' konstskojarkupp ge- nomfördes någon gång på 1940-ta- lets slut i Stockholm, Det var när en visserligen god målare tillät sig att utställa i en större salong sina verk och begära höga priser, ända upp till flera tusen kr. Man han aktade sig för, att nämna att knäp- -past' en enda tavla var original, utan av honom mångfaldigats och för cirka 50 kronor sålts till kring- resande konstnasare. Undertecknad som upptäckte skojet kontaktade en känd konstdoktor som skulle. slå larm, 'Men därav blev" intet, utan saken tystades ned på något un- derligt sätt. Innehavaren av den stora konstsalongen hade tidigare ägt en ramaffär där han salufört samma konstnärs verk, inköpta till billigt pris. - ' Vid ett tillfälle besökte vi en ram- och ”konsthandel” som just var i färd med att uppacka ett par av ovannämnde konstnärs alster. Som de ej hunnit torka före ex- pedieringen hade de klistrat ihop sig, Men det bekymrade inte motta- garen. När han fått loss dem be- fanns det att tavlorna var skadade, men då sade han: -— Äsch, det lilla felet, det målar vi över själva. Belysande för hur fräckt konst- skojare kan gå tillväga är följande sanna historia från en norrlands- stad En av den här nämnde konst- närens försäljare gjorde staden den äran av ett besök, som lämnade spår efter sig I en polisrapport. När doktor X en dag som vanligt kom till stadshotellets restaurang för att intaga sin middag, fann han till sin häpnad att ett konstverk som han själv någon timme tidigare inköpt av en resande ”konsthandlare” för 500 kr också hängde i restauran- gens matsal. Precis samma motiv och färger. Efter samtal med käl- larmästaren, som uUppgav att han betalt 300 kr för tavlan, ringdes efter polis som förhörde försäljaren. Men denne satte upp en förvånad min. Här hade inte alls begåtts nå- gonting bedrägligt, påstod han Dukiorns tavla var originalet och | till den s k konstnären, och han återfinns ' endast i undantagsfall "i ' något konstlexikon, ' utan han . har anställt en- pratsam försäljare... rerna ganska obekanta med kons- ra sig till inköp, på vilka resele- daren sedan får provision. Vid en skap lyckades ' försäljaren prångla . kr stycket, trots att målaren - är fullständigt . okänd i. konstkretsar och uppslagsböcker. . - Naturligtvis finns det både duk- tiga konstnärer och s k bygdemå- " lare som bör uppmuntras och är ” värda det, Dessa begär inte heller hutlösa priser för sin konst. oe Till, en ' bättre värld har den '. gamle hötorgsgubben gått. En sak." . kan dock räknas honom till godo . Bara det att man talar om konst, även hötorgskonst, lockar också till intresse för ägandet av kunst, Och konstintresset har onekligen ökat '- betydligt under senare år, liksom» . konstförståsigpåandert. Intet ont som : . ej har något gott med sig, och må den åldrige skaparen till slagordet, ”hötorgskonst” vila i frid, sn Katolska kyrkan växer fort i USA Näe Antalet katoliker i USA har un- der det senaste årtiondet ökat med drygt 47 procent och uppgår hu till över 42 miljoner personer, (TT= Reuter) : En trälåda "innehållande 30 kilo ynamit och. 300 sprängsatser har påträffats nära Uleåborg i Finland, Hela vintern har barn skidat över platsen utan att någon olycka" in= : träffat, Den som glömt kvar lådan var en entreprenör fö ängnings= arbeten, (TT-FNB) ” fprängnings- ” Filmskådespelerskan Anita Ste- Ward, känd från Stumfilmens och -vaudevillens glanstid, , har avlidit i en ålde Förhandlingarna om ett nytt av-' tal för de norska busschaufförerna' ; har brutit samman, och om riksför«' "ikningsmannen inte kan åstad-| komma medling blir det strejk från arbetstidens slut nästa fredag eller lördag, (TT-NTB) " r av 65 år. (TT-Reuter) ., En helikopter störtade och brann upp nära flygfältet vid Bryssel då den var på en provflygning på fre. dagen. De båda männen ombord ' skadades svårt. (TT-Reuter) Under april flyåde 19.803 Perso= ner från Östtyskland och Östber- lin vilket innebär en ökning med : Hae flyktingar jämfört med "mars, Hälften av flyktingarna är un, 4 år. (TT-DPA) oo Ao under 28. LAHOLMS. TIDNING - ENDA TIDNING SOM LI UTGIVES i LAH Liksom med alla andra försälj= , . : efter den svenska turismens färde- " . a i någon större turistort, just framför ” ” a tens verkliga utövare och Iåter lu= -. dylik” fesa' 1 ett nörfländskt fändttst på turister tavlor för 800 och 1.000 NV .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.