; gramanmält detta till receptionen. -" Kitty mådde; Han och Carter, in- vrpereyvt . fn JR och ot on OT ST RR vv , MH reveerovyttrreveeftYret OY TPTVOPEFeV YT FPP YTTER PPP EPET OYT TyrvrYvTr vereeerevtttvreveereevveteeFFeveYTETreYrYYYYYVEYYYYVTTTT ! i , od ” Lördagen den: 2 mej 1961 De väntade vå Alan Cooper. Dej tillhörde årgång 1929 Harvard, ett tjugofemtal - före ' detta ' studenter som vart femte år skulle mötas på Hotel Lincoln i New. York. Flerta- det hade infunnit sig såväl Lå som 39, men Alan Cooper hade båda gångerna uteblivit. I dag skulle han emellertid komma. Han hade tele- - De hade kommit i god tid, dessa "före detta studentkamrater, Gould, flygaren ville gärna byta några ord med sin gamle vän och trätobroder, journalisten Henderson, innan lott- placeringen eventuellt skilde dem åt för största delen av kvällen, och äv samma skäl ville 'Kidhgell, do- centen, underhålla sig med Wilson, den blide poeten som gått och blivit bonde. Abington, arkitekten," tänkte diskutera dekoråtiv inredning med Fawkener, 'teatermålaren, och ma- jor Maclean var nyfiken.-på hur genjören, hade en gång i tiden sla- git för” samma unga dam, och Car- ter hade tagit hem vinsten. . . : Men alla stirrade på dörren. Nu måste Alan Cooper snart komma. 'Och slutligen blev samtalet allmänt: Cooper. Han var ibegåvningen, in telligensen, 'mångfrestaren, den för wilket intet var främmande, talan- gen, den: vänfaste kamraten, en Don Juan och populärast av” dem alla. Endast, Kidhgell, docenten, teg)” och de visste varför, de andra. En gång hade'han kallat” Cooper en sprängd begåvning och en drönare | som tyvärr "aldrig skulle komma att | rätt bruka sina gåvor — och detta hade åstadkommit en ordväxling. . — Minns ni när Alan tog mäster- skapet + tennis” efter åtta timmars träning. — Minns ni när Alan började spela, fiol för att kunna bli bekant med musiklärarens vackra dotter. ..: — Minns ni när: Alan tog upp| ordningsstadgan till diskussion och! sade ren ut vad: alla tänkte men få et nar dul fekten var så A påtaglig att & Hen". derson med- journalistens erfaren= het och sunda skepticism undrade . om den möjligen var beräknad. Men ä så fall det fick man förlåta; ' em man bortskämd i sällskapslivet som Alan Cooper måste väl helt enkelt bli något" av primadonna. Och nu var Cooper med ens me- delpunkten. Hälsningar, frågor och svar haglade. "Gift, nej inté än. Och du själv! Jo, för närvarande bor, jag här i New York. Nej, jag syns inte ofta. Reser mycket. Nej, se Kidhgell, du skriver ju på en bok om Johrr Harvard, dissenterprästen, som grundade vår skola? Och Mac. lean och: Henderson och Abington! Och Carter! Johnny; hur mår Kit. få ha henne ifred för dig och Mac: lean. Hon är gamla: gumman , nu, förstår ni, har tre egna pojkar att sköta. om...Men' hans stolthet stod" tjock i ögonén,'— UNI må tro hol kommer att bli glad när hon att ni inte har Hövmästaren öppnade” arna - till matsalen, och Cooper fixerade - sitt ur, / en glänsande tingset Lå guld... . Tyvärr kan jag inte. stanna mer ver. själva middagen, sade han när han drog lotten. Reser tidigt morgon bittida.och har mycket att göra "undan innan dess, H — Inte, sade Abingtoni, besviken. Vi träffas ju inte så ofta, och alle< sammans har vi.s.vo ” — Prat, sade Gould, "visst. sta Det kunde "vara en ung diplomat som stod här, skådespelare" : "det./Nu:; tog han sin egen ' fallrik med: ens bli en orkeste; och' lyfte den, precis som om "han en, valutakonférens .. i tänkt lyfta den undan till ett side- |" - ; si i v ; Och han såg oavbrutet KR Ibland undrar; jag över att ni : stannar "kvar, Ni är en man 'med det. är de det svårt just nu. — Tyvärr må- ste jag. ändå, sade han, :Flyger. till Washington i morgon bittida. Mås- te vara där för... för en valuta- konferens. | - = Officiellt ombud? Det var A- bington. som frågade. ” 4 — .Nej inte precis officiellt .. svarade Cooper med ett beslöjat ingen vågade sjunga ut med..." + — Ja, sade Abington, det ska bli; mt roligt; att få träffa den: "gamle gossen igen, Hoppas. uu gån för ; cv få debet och kredit att gå ihop. ' ” vudet; "+ skrattade, . ' lika bra för honom som . andra. Han såg sig omkring. ' vårdade sina lungor nere i Florida, ; > så fördömt. fylld: av- projekt och | föreföllo wälsituerade, alla”, des herrar A frack, 0 jäven" "om inge av dem"nått 'satnhällets Toppar, så, kunde heller ingen med skäl klaga" över tillvarons besvärligheter. Ett: undantag "fanns veterligen,” Carter! hade nyss berättat att Bigby, som hade skrivit att det var'svårt att] — Cooper hade en förmögen fars- gubbe, inte sant, frågade Gould, "ev »- Hade, ja, sade. Maclean, mar joren.i Men den' gode Alan var jul ja," det :minns ni "nog. Jag hörde talas om, jag minns nuj inte vem” som så det, att Han kasta-] de, bort ett par hundra . tusen: på: en filmexpetition till Himalaja. Han. var visst den ende som tålde luft-' trycket, . Och . hela apparaten blev visst förstörd: 25: ” Fawkener skakade "eende' på hur LO 7 Ja, den gode Alan! Jag tror] jag "håller. med Kidhgell. Om han fått sin begåvning . inriktad på eni. leende, : sv) . - Henderson, joumalisten, K äppte a ne N ovell. av: Peter. F ischer Nanna nanna " till.me fingrarna. — Javisst, va=l, lutakonferensen den hade 'jag så när glömt, Och han skyndade ut. i korridoren, . | d - Några- minuter senare" sutto de alla till bords, wid vita: dukar" och glänsande porslin. Vinet gnistrade i i 1 glasen, Samtalet var med ens liv- ligt, och : Fawkener ' konstaterade, |: med en nick till Gould, "att vännen Cooper var precis sig lik. Han di kuterade världsläget med Maclean, , som sått tre stolar bort, och trodde . sig -kunna.. våga profetera om "att ' 1950-talets världskrig : komme - att ' bryta ut'på Balkan och: att det skulle bli ett roboternas krig. Han . pratade hus och . byggteknik med | Abirigton tvärs över bordet; Man? I stod egentligen kvar på samma ni- I vå jsom. när: det : första stenhuset”, byggdes: och där skulle” man stå och: stampa : sill dess det verkliga enda isak... € lvis dekorativ! konst... ja, "då: hade jag kunnat gå hem och lägga mig..." Han '— Men vår det inte någon salt-> historia också, sade Abington. Var det inntte fråga om något projekt i Utah? . — Jo, sade Henderson. "Det blev visst rättsak av det, men: i så fall blev Alan lurad, för en hederligare karl finns nog inte, Förresten för- sökte jag få tag på honom-i den vevan, men nix, Vet ni hur många Alan Cooper det finns 4 telefonka- lendern? Inte. jag heller, Men så pass många var det i alla fall att jag inte kunde ringa (genom alla numren, ” Kidhgell sade: = jag kritiserade Alan: därför att jag tyckte att han inte brukade sina gåvor rätt, därför att han jonglerade med idéer, mest för. andras, räkning, . men ingen skulle vara gladare än jag om jag. fick orätt. För tänk om gamle vän- ne Alan kom som den förlorade sonen. sr I detta ögonblick hördes en sonor stämma från förrummet, och dör-- ren öppnades; Mr Alan Coopér stod där. Men inte som någon förlorad son. Den högmoderna fracken satt så utmärkt som ett-sådant plagg kan sitta' på en figur, lånad av nå- gon grekisk sagoyngling, och hel- hetsbilden sade att det kunde vara en ung diplomat som stod här, eller en framstående skådespelare i hjäl- tefacket som efter månaders borto- könstrugrädes. Var det Inte galet att värméfi i en fastighet, > vilken som helst ' "var så" stor vatt. man, faktiskt fortfarande eldade” för kråkorna. . , + . Dutnall, grossör i kol, skrattade. — Du vill ta brödet ur munnen på 1 mig, Cooper. - . s«t - id En frack längre bort: — Förr el? ler senare tryter kolet i i i jorden, vad gör vi då? : Cooper' log; För eller senare. inträffar” öckså ätt AN ger" rör : Det "föreföll s som om "Cooper. :hac t .nernas ”synktets, : = Upptäcktes'. eller i skrapade "mot. golvet, ch. 1e ansikten nickade tack åt toastmastern : Middagen var över, kalfet och? "cigarreterna vänlade. Men Alan Cooper sade farväl och tryckte, många händer. Nej, tyvärr, tyvärr kunde han inte stanna kvar, Plikten' Källade, "Men nästa” gång, rästa' gång, skulle han, nog laga så... Sortien bjöd 'samma. leende ” som Entrén, fast kanske "med en dragning: åt det:tragiska.' Och en otädlig gentleman försvann ur vän= Den; som ska till valutakonfé renseri har nog att tänka på. — Jag" Undrar — det var Gould: > våd, hari "egentligen" jobbar med, han wille inte utmed det; . — Jag har mina misstankar, jag sade Abington.; Var och varannan | människa är numera i hemlig tjänst Secret' service. Och vore jaz chef där skulle jag givit ta en intelligens som Cooper i anspråk. . «> alt t Majoren -ihostade ätt. Krävs Inte bara intelligens, min vän, Är dkrävs, öyoket, mycket arbe Och: "bårt, arbete, 2 aste djuret på jorden: Han ärna, uppslag ER idéer, n men,. "derso väg, för "att" intervjua, "och i frack, "det "har aldrig hänt. mig, förr, en sån" där 7 i; Cooper” unnade : den” underjor- ska: och steg. - än ' förde honom och ett femtiotal and ra, "medmänniskor upp "till gatuni- : vån. Hah hade”. nyss. ransakat sin ; klocka och kommit. underfund med att han skulle hinna precis: Mr Dyston, Arthur Dyston, var en god arbetsgivare på det hela taget, men vad han krävde var absolut punkt- lighet.” Cooper tog sidingången till den 'palatslika byggnaden. steg in i en hiss och Jlärtnade den först när- oss värmen trådlöst och till ett fa-' bulöst billigt pris. 0 cv oa — Anpropos pengar ,— det var. Henderson — dan du ge mig ett tip! om valutakonterensen? ... av mast takåsen. Han tog av rock och hatt" och konstaterade med er gri- mas att hän endast be hövde byta halsduk. för ätt gå in i.sin var- dagliga ' skepnad och hamn. Han ordnade snabbt den detaljen. och Cooper tycktes besinna: den sa-. efrågade sig. samtidigt, med en lätt I a ken: han, skakade på huvudet. — Knappast. . Det finns intet. pro-' blem som har så många aspekter och som kan tolkas så olik, Toastmastern reste sig; och från .den punkten .tog samspråket ny lan” och dess minnen och luftade |, | angenämare ting än de som varit Listan till förmån för den sjuke kamraten gick runt,'och checkbla- den råsslade, Cooper tog åt bröst-: fickan, Tyvärr. ;.. han hade aldrig plånbok på sig i frack. Men.... och han fick fram ett par sedlar ur fickan. Har -tycktes bekymrad över detta, ellef över något annat; och Kidhgell såg och registrerade! Något Var ändå som det inte borde vara. En tankspridd. Cooper, det in- Vvaro gör sin Ttatré på scenen... gick ändå inte 4 Famratmodvetan-" suck, ' vad Abington och Gould och Henderson och Kidhgell skulle tän- ka om: de visste... Och 'så : kanske .'borde han inte ha nämnt det "där om valutakonférensen .. Men det hade varit « så ätt att ta | kosa, flätade sig kring ”gamla sko-' till... En signal; I och han lämnade sitt rum, sprang nedför. två . trappor, ) 1940-talets” första hälft beskärd. 1 knackade på en mabhbognydörr och steg in, Bugade avmätt, vördsamt. En äldre herre som tycktes gå helt i grått, från håret till skorna; såg upp från ett skrivbord, full- belastat med böcker och papper. — Bra, där är ni Cooper! Vi far alltså . till Washington i morgon. Han lade från sig pennan. Det blir ett par. jäktiga veckor, där alla "brottas med alla. Föreställ er, Coo- per, att ett tiotal gentlemän som + aldrig.trakterat ett. instrument. ska | "| kilo får man tv med: i | hovmästaren , gick för; att - öppna I Postgiro 90 1961, idéer, nå 'de är kanske litet svå- rare "att omsätta i' pengar, och ni borde:ha alla möjligheter." Sefn ..— Jag hade alla möjligheter, sir. Men så kom den där saltekraschen. Det där stället jag hamnade på sedan hade”! så . små - fönster' "och var' litet obekvämt. Jag tycker om att ha det vackert omkring i mig och bekvämt, Jag är hovmästare - — han log, . och jag trivs:.; på det hela taget. Så. att. Mr" Dyston, sir. "Men edra vi mer; Cooper? vad säger der» Mina vänner, vet ' "Ingenting. - > Alltså tjänster här är hemlig. Han log. Jag 'ska komma ihåg det. Och så,: min bäste” "major ' domus, ser. vi till att allting & är perfekt för morgondagen. Min portfölj: tar jag själv hand om..; Och hur mycket Cen flyg! maskin :. .? Ha, allt det där ordnar . Ja, så var det ingenting mer, Jo.s det kommer en herre ' om en stund," var snäll: tag) hand om ho- nom, Pearson har ' Väskorna - voro i det:n rmaste klara när "det ringde på dörrei och Patentlåset, . Gentlerhannen. som stod där var Under i några tommå isiga sekuni der stirrade de varandra in i vit - — Henderson! ” . "Cooper tänkte: Min egen dumhet! Varför skulle jag "nämna det där om” valutakonferensen, sväcka den björn "som -sov? Mr. "Dyston;: én blivande finansminister; måste ju vara ett tacksamt: intervjuobjekt .. Hehderson tänkte: Kidhgell fick i alla fall rätt, eller åtminstone ser det ut som han, hade rätt, Men jag är inte den som skvallrar ur sko- lan. Vännen Alan” ska få behålla sin hemlighet. "Hemlighet .. "Och så spelade två gamla: vänner en kort komedi med varandra. — Hemlig tjänst, mumlade Hen- dersön frågande... '.— Hemlig tjänst, svarade Cooper lika lågt. 7" Han öppnade dörren helt. ;— Var så god stig in, sir! Mr Dyston tar emot... . se i dag: LINNEA : öv Solen går upp ky 3. st I och ned ÅkL 20.21, : T morgon " HALVARD " ” "Solen går upp kl, 3.55 och ned | kl. 20.23. > Ah Måndagens namn . Söndagens namn -: | SOFIA " Solen går upp kl. 3.53 och ned kl. 20.26. Hjälp våra grannar i fjärran genom SVERIGE HJÄLPER! : Nä VIKT O R LEJON. - | ”För resten kan' det nog vara, att Skog har rätt — jag skall tänka det över i fred och ro, god tid att tänka” kommer' nog. inte att fattas 'mig:; Vad säger du, Lans, "tycker du otkså att det Jät som om Skog hade rätt”? > - ”Jag vet warken ut eller I in”, svar rade Lans mörkt och klämde hårt om geväret, ”Jag vet bara att jag hellre vill:ha orätt samman med dig än rätt samman med någon, an- Därmed vände han sig in mot väg- gen, och snart sov han. ; + Borta i gästgivargården satt däre- mot kapten Krumbach länge uppe; han hade fått en del att fundera på.: Till att börja 'med hade han varit "synnerligen , missnöjd över rapporterna från ' Lögumkloster. Han hade nämligen blivit avbruten i en" viktig sysselsättning: sedan mer än en vecka höll han -på att komponera en romans om hertig Magnus, som ' förälskade sig i en sjöjungfru ' och 'kastade sig ner i -hennes våta famn, det vill säga i I Vårskymningen ”"ågade de ner till Haderslev och gjorde halt fram- : ne >, mig får du skyla din nöd. ' för den gamla gästgivargården vid Sönderbro, som speglade sina ut- byggda 'karnapper i, vattnet. Där --- inne hade" stadens , kommendaåt, kapten Krumbach, slagit upp sitt: högkvarter. Furir Skog gick: upp. : | RADANENNR till honom med 'det förseglade ku- vert, ' som innehöll korpral "Ma- lexius” och sergeant Nygårds rap- porter; Lans och Viktor satt i vakt- rummet ' och , värmde sig vid en torveld: | : Redan samma ' kväll blev Viktor överförd till en av cellerna i källa. ren under rådhuset. Det beredde honom ingen större överraskning, han hade warit 'där en gång förr, |]. då han följde” krigsrådet Gadolin |" för att besik den för anklagade dansken, som borgrmäs- tare Kier envisades med att hålla i fängsligt förvar, Viktor hade tyckt synd om stackaren, ty' den trånga fönstergluggen ' satt höggt uppe” 3 taket, och man såg bara berien på dem -som : vandrade förbi, "fuktigt och rått var där också, så att det välmående och jovialiska krigsrådet behållit : ; vargskinnstulubben = på, medan Viktor klädde fången naken, och det hade också kommit att stå i intyget, att ingen kunde sitta. som fånge i Haderslev rådhus under ett par månader utan att ta skada' Hu |: 2 sin hälsa. Så länge behöver jag nog ]- heller inte bli här, tröstade” sig Viktor, och för resten är här åt- skilligt varmare nu. än här vari vintras. Han. förde :sin kappa med : sig, och den gamle rådhusbetjänten, som hade en skramlande nyckel- knippa fastlänkad vid bältet och en de -rovoljelampa 'i handen, gav honom inte, bara ett'lerkrus med vatten; utan - räckte" honom: också en fårfäll, som han bedyrade vara fri från ohyra. och alldeles ren = han :hade tagit den från sissions- rummet, där den nye borgmästaren, som "hette Lassen och led av gikt, brukade ha den under sin stol; Om dagen måste. den ju finnas på sin. plats, men varenda kväll skulle den | komma ordentligt ner i källaren, så länge det kunde behövas, ty råd- husbetjänten' ville inte” ha" på 'sitt samvete, att 'en tapper svensk sol- dat skulle bli förkyld i Haderslev. r "Viktor « tackade för : vänligheten, lade fäller över fötterna och sträck te.ut sig på sitt läger —: han Hade blivit sömnig av vårluften, men den | gamle hade inte så brått att; gå och ; var nyfiken. Småpratande skaffade | | han sig en del att beställa, och han undrade om Viktor hade givit nå- gon paa: Kassen, eller om han råkat dricka en smula för mycket -av det goda slesvigska : kornbrännvinet, som uppenbarligen var några 'gra- der starkare än vad; de: svenska krigsmännen ' hade vaha "vid Han hade: haft både den'ene' och .den andre av :dem här nere på : besök, för det hade ja blivit drucket skarpt på värdshusen. När soldat i kvarter, skulle de egentligen; bara ha bett mål hos: värden, till frukost och kväll hade de fyra skilling ban; ko om dagen; men hur det nu var, svenskarna ' var väl lidna,. och i de flesta husen bestod man dem så många. mål de någonsin; önskade. Följden var, att de kunde köpa brännvin för fyra skilling var däg "] som Gud, gav, och därtill för de tre skillingar de hade i tobakspen- gar, och det blev en Paegl så stor "| som så här; och det kunde många av dem inte klara, det blev deras olycka. Kanske hade det också bli- vit olyckan för Viktor? Rådhusbe- tjänten stod deltagande lutad över Viktor och lät lyktan falla på "de allvarliga dragen. « - : > ”Nej”, svarade. Viktor, - ”rmin olycka ser litet annorlunda ut)” : "Han försökte säga det i en lätt ton, men det måste varit något i Viktors stämma, som inte passade hop med den gamles föreställningar ty det kom ett förskräckt Gud be- vares!, lampan föll till marken och slocknade, den gamle tassade till. baka till dörren och försvann, läm- nade Viktor kvar i mörkret; i "Jag skulle ha "frågat honom”, tänkte . Viktor, ”om .det: brukar komma thåsar från Haderslev fjord och sätta sig i fönstergluggen;. Om detta skall vara. länge, -kan jag komma. att. behöva ' förströelser.” na låg I vallgraven kring Vadstena slott. Avis 'redrik Bö öök Kapten Krumbach hade fått upp- slaget till denna romantiska fantasi från sitt haderslevska: kvarter, ty hans 'skrivbord stod i karnappen, som sköt ut över vattnet, och i nat- tens stilla timmar, då han öppnade ett” par av de 'småblyinfattade ru- torna, "hörde han böljorna klucka : under sina fötter, Det var i hög grad inspirerande, och mer än en gång ' hade han ' tyckt sig 'skönja sjöjungfruns vita ansikte i glansen av vårmånen; Hon stod för honom som 'den trolska och sugande in- karnationen av hjältedöden på slag- om än med knapp nöd lyckats stå mot herimes lockelser, men i roman- sen var det meningen - att hertig fältet; i verkligheten hade han ju, Magnus, hans demoniska andra jag, skulle duka under och 'störta sig i. hennes armar, För sig själv måste han ju medge, att sjöjungfruns drag tillika bar en viss likhet med den yngsta av , kammarherre ' Riegels” döttrar, Friede, och det var också , för henne som han tänkte föredra . sin komposition — så snart han / fick den färdig, skulel han 4 göra sig ärende till" Aabenraa. Poemet. hade - han redan diktat, och han trodde 7; det vår ganska verkningsfullt; en > grön stjärna rimmade perfekt på en" skön tärna, och sjöjungfrun Ito sina vita armar upp ur sitf, element," medan hon viskade: | ' Hertig Magnus, hos mig får du kyla din glöd, hertig Magnus, hos. Yan böll just på att ge den sista ' . fullandningen åt musiken, då han '. stördes av den besvärliga rappor- ten om 122 Lejons missförhållande, ' ' och med en suck hade han fått lägga undan notpapperen "för att studera tjänsteskrivelserna, - Efter hand som nattimarna skred, blev kapten Krumbach dock" mera ” : intresserad av den bedrövliga hi. storien, och ” det gick upp för ho- nom, att han vid den oundvikligen stundande . krigsrätten war: kallad att verksamt bidraga till at den svenska härens vapensköld blev.” tvättad ren från de fula fläckarna. Ty det undgick honom” inte, när ral Malexius' rapport, att: 122 Le." jon genomgående lagt i dagen en tydlig motvilja mot att ordentlig: : hålla "efter. de schleswig-holstei ska rebellerna — han kunde, rentav misstänkas för" att” 1 ; hemlighet” sympatisera med de skändliga upp- rorsmakarna. >" ce "Forts. Stenbocken 21 dec Det ser ut att bli en äventyr- lig : wvecka.: Klarar Ni upp. de knepiga uppgifter som . väntar Er, de 2 första dagarna. kan: Ni vänta beröm och bevis på upp- skattning. Ni.har ett "problem Ni måste lösa. Tro inte 'att Ni kan smita undan. Det bästa" Ni kan göra är att göra slag i saken och klara av alla | missförstånd." Vattumannen 20; jan: 19 ferbr.: : Grattis — lyckan tycks verk- ligen "stå. på Er sida. ett: tag framåt, Ni får ekonomiska för- delar, helt: oväntat, kanske” är det en vinst av något slag, och- vidare ler lyckan emot Er även i romantiska affärer. Passa på att slå Er lös, Var inte rädd att visa Era innersta känslor" för en person som står hjärtat nära. Fiskarna 20 febr.—20 mars: - Motstånd är till för "att över- vinnas. Ni känner Er. 'motarbe- nedslås. Gå på med samma friska mod som vanligt så skall Ni se att Edra åsikter till sist vinner. Fredag—lördag är gynn- samma dagar, Passa på att göra det" inköp Ni så I länge funderat på. Väduren 2 mars—20 april: En nyhet kommer att göra Er mycket överraskad.- Det är inte säkert att Ni blir glad när Ni får höra den, Arbetsbördan ser ut att bli tyngre ett tag, men Ni har ju fysiska krafter och obän- dig energi, så det klara Ni med glans." Ekonomiska - framgångar och ' lycka. på... kärleksfronten gör att perioden i alla fall blir "Oxen 21 april--20maj: : - 'Ni vet inte riktigt sad Ni vill just nu, "Ena dagen är det: si, andra. dagen så.:. Ni' måste" i alla fall fatta beslut — warför inte "lika " gärna nu- som” att skjuta på: det hela? Edra be- -| kymmer. smittar av sig på. om- givningen och det ser ut att bli gott stå på Er, det är inte bara Ert fel att det är som det är. Trillingarna 2 mäj—20 juni: Nu gnäller Ni nog liet i i onö- dan. . Visserligen ' har . det trassligt på många håll, men, så svart som Ni'ser det är det i alla fall inte. Upp med hakan och kämpa vidare, Innerst inne är Ni en optimistisk och glad nätur, så varför gå ,och tjura? Ingenting ...blir bättre för: det. Förändringar - på arbetsplatsen är Eöreståonde. la : = Veckan 14—201 maj : "Ta en titt på det här horoskopet under den stjärnbild: Ni är na född och Ni får veta vad stjärnorna förutsäger. N d : för den närmaste tiden. = —19 jan: 7 tad och modstulen. Låt Er inte | gräl i familjekretsen, Ni kan Kräftan 21. juni-21 juli: pot ett slag. Visst kän det vara - tjusigt att leva hektiskt och all- > tid vara ”i svängen” men det'- "tar på krafterna och är Åintenyts € tig för hälsan. Ni är inte så sark .” som Ni. kanske tycks tro: Tiden . är lämpad för vila och avkopp- | ling. Stjärnorna råder Er att ta det lugnt. Ni kan snart b "krafterna på annat håll, : " Lejonet 2 juli-21 aug.: il os Ni är litet förNlysterkwvist dust « nu, men det är kanske inte att: undra över. Ni kar håft mota gångar och känner Er på valla sätt ur. gängorna, "Ta det lugnt några dagar framåt så'skall Ni' se 'att krafterna och livsglädjen ,: återvänder. ' Varför inte ta: en. ledig dag? Ni'behöver verkligen : avkoppling från bekymmer” 0 och. plikter. a Å "Jungfrun 22 nug—22 Sept. Har Ni-glömt bort morgonda= gen; så vårdslöst som Ni händ= : skas med pengar just nu? Ni -. måste dra åt svångremmen re-- dan. nu om Ni skall kunna' göra . den planerade långresän, I Er ” beundran för en viss person är ” Ni alltför ensidig. Det är. inte bara munwvädret och mtseendet . det. hela kommer an 'på. Det finns andra egenskaper också. ” Vågen 2 sept—22 okt.: Är Ni verkligen så förstående och omtänksam mot Edra när- maste som Ni borde vara? Det skadar inte att Ni funderar på den. saken. "På fredag. har Ni möjlighet att göra en fin affär ' om. Ni håller ögon -och' öron öppna, Ni kan nu med fördel sätta igång det. Ni så länge, gått och funderat på. Tiden är -gynn- : sam och riskerna för bakslag är minimala, ? : - Skorpionen 23 okt.—22 nov.; "Livet går sin gilla gång och att bli händelselös, Ägna tiden åt Edra närmaste. och ' till: att koppla av. Ni skall inte" lysna. till skvaller, det kan ställa Er i en ibesvärlig situation senare. På” . lördag får Ni ett oväntat besök, - - Skytten 23 nov—20 dee. - Er lust attralltid-säga san- "ningar i ögonen 'på folk: ställer till förtret och retar” andra. Ni tillväga., Ni, råkär ut för. några fallgropar, i början . av..veckan "men, mot slutet, kommer Ni att känna Er lyckligare och. mer harmonisk än på försiktighet å Värlakgari ha romsorgsfullt läste genom korp= SS Nej. nu får Ni slå av på tem=>" måste försöka gå litet stnidigare " veckat kommer: praktiskt taget
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.