yyygyy ve RET —Kemedy o och Castro > ekonomiska standard. För det! "+ breda massan man vänder" sig, och > den" söredrar. till 20 procent lätt KT köntdeneden rs —— LAHOLMS TIDNING: + - erevrvryvvevvevYYYerYYFEVGOA vovveveyereYyYVvefFeTeYyTT s | a : i Md a — Torsdagen "den '18 maj 1961” är det cubanska invasions- försöket misslyckades hade den kommunistiska — wvärldsrevolu- | möttes ' av 'kalla - Washington/ Eisenhower och |" ” tionens strateger anledning att: belåtet gnugga händerna. Det” misslyckade cubanska äventy- : ret satte ner Förenta Staternas prestige, ökade de latinameri- USA och gav Sovjetunionen” ett nytt tillfälle att posera som ; kolonialismens - främste mot-'' ståndare och de förtryckta fol-. kens beskyddare. Ne: AInvasionen på Cuba ', var — naturligtvis -'inte organiserad ' av den amerikanska regeringen men den bar indirekt ett an- " svar för densamma, därför att revokledarna tillåtits mtbilda " sina. gtyrkor: på amerikansk;' mark.. En "del: hade emeller- ; > tid - utbildats i. Guatemala; - Det war Eisenhower, söm håde gett tillstånd till utbildning i” ». USA”; och « därigenom”. ställt efterträdaren . :Kennedy ' inför . ett. i fullbordat faktum.” Såväl” revöltledarna som den ameri- " kanska” regeringen felbedömde den! "oubanska befolkningens! "Änställning till Castroregimen, : Deri synes ännu ha 'ett starkt ” stöd bland" den fattiga befolk-'' - ningen -.på - landsbygden och .., . därför -blev :det ingen "folkres?, ”ning:möot Castro. Men det veri;, så. stark som män kunde ha kar högst” sannolikt, att Castro hade kommit att förlora för=,. : troendet bland den:stora majo= riteten” av "Cubas” befolkning, ' ' om hans inkompetenta terror- ; "regim fått" löpa nn ut utan invasionsförsök ; > förtid. Det' visas inte minst därav att den : tekniska. personal från : kom-: muniststaterna, som kommit; Hill: Cuba, är förtvivlad över: . den virrighet :och dåliga orga=-' : nisation,-som råder där, Många '- har återvänt, då de funnit det ' hopplöst att. utföra sina 'orbets- : : uppgifter på grund av regimens : oduglighet.' förlängd : nådatid genom» det ' När Castro på sin tid: starta- - -de sin revolution skedde detta . i de bästa avsikter. Han wille. . . bryta" makteti hos godsägarna och de stora" industriföretagen, ägda av' utländsk kapital, int ghinst” amerikanskt, som hän” ”synslöst sög mt befolkningen . ekonomiskt. En social revolu- :' "tion på ,Cuba war högst nöd-"' wändig. Castro var från: början: ingen kommunist, 'FHar- ville" i föl behövdes lån i utlandet och! "Castro wände sig till ”Eiseft:''> kanska > folkens misstro mot - "statsman han wverkar att vara : slutsatserna. av, misslyckandet. "Nu fick ; den "en :';- Dessa öppenbjärtliga dekla- diktator | ” .« dumdristiga: invasionsförsöket.. "har sannerligen , inte” fallit. il. ” höwerregimén för att be om hjälp. Det är sorgligt att han handen i "hans ministrar -;som praktiskt den "amerikanska storindustrin - taget alla svar hämtade från den I amerikanska storindustriens o. sforbankernas tänkte mera på det amerikan- ska kapitalets: affärsintressen .än på att hjälpa Cubas fättiga |” folk.' USA stötte bort , Castro och drev honom i armarna på Sovjetunionen... 0. > i Nu får Kennedy bära - derna av Eisenhowers misstag och även av:sitt. eget misstag |- att tro att Cuba var moget för en ny-.revolution,' denna gång mot Castro. Cubaäventyret var en' hård och smärtsam läxa för Kennedy men som den smidiga synes han ha ' dragit de, rätta Man kan wänta, att Kennedy kommer att stödja och (hjälpa|. de krafter i hela Latinamerika, som arbetar för ekonomiskt "framåtskridande och människo- värdiga förhållanden 'åt dess folk. . Kanske? har . Kennedy också haft tur, ty. misstron mot . USA på grund av invasionen i Cuba werkar inte. ha blivit "anledning förmoda. Det beror i så fall på missgrepp av Castro själv. Övermodig: genom :sin "seger "över de invaderande styrkorna har: han nu helt kastat masken "och proklamerat | . Cuba som en ”socialistisk” dvs kommunistisk stat, Han har - också i offentligt tal sagt, att han inte' för framtiden tänker anordna politiska val på Cuba. Det behövs inte, menar. han, - hans egen: regim kan tänka för "folket" och föra den" politik, som den i ; lämplig för sina" syften: ratiorier "från 'Cubas - . god jord i övriga stater i Mel- 1 ch Sydamerika. Man örjar där inse hurudan , Cast- ros regim .i: verkligheten : är och entusiasmen för hans revo- Jution börjar: svalna: De latin= amerikanska / "folken har ingen i lust att apa. efter Castros. me- |" ; toder, "och ' öppna "dörren : för ; kommunistiska. diktatursträva- ir, "Kennedys "chanser att repa- rera:den: cubanska fauten ver- ”"Skval förolämpande + 4 Jag kan inte riktigt föstå var- för man kallar Sveriges Radios ut- vidgade sändning . med lätt musik för ”skval”. Det är en förnedrande benämning som inte på något sätt är adekvat med den musik som sändes. Jag anser att underhåll- ningsmusiken t. o m har en större uppgift att fylla än den klassiska musiken, Det är "ju. ändå den Under denha rubrik är de- | batten fri under förutsättning att inläggen" behandlar frågor av allmänt intresse. Har Ni något på hjärtat, så skriv till Laholms Tidning, Laholm och märk kuveret ”Brev från lä- sekretsen”. Om ' Ni” skriver under signatur. måste namn- sedel bifogas — den publice- > direktörsrum, | Den” ”atikanska tr eiskam- i :"pens vågor slår in över An- gola. Under det sista halvåret hår en mer organiserad opposi- tion förekommit, men det är först genom den senaste måna- dens: sammanstötningar mellan . :' rebell- och . regeringstrupper ' som de fruktansvärda missför- hållandena i . Angola dragits > fram" inför” världens ' ögon; Att - Portugal styrt sina kolonier el-' "ler. provinser” med järnhand "har. man, redan tidigare velat cenom, di n negativa omständig- - heten,” alt” så litet sipprat ut « därifrån; ” Befolkningen består "till: 9,75 procent av afrikaner och till-2,25 proc av europeer, européer. > i ? Angolas, och därmed Portugals, ekonomiska ryggrad, ligger .i lan- dets norra delar.. Det är. där "den revolutionära aktiviteten är störst, koncentrerad till området norr: om floden, .Cuan; och den. nordligaste järnvägslinjen. "Hela kaffeskörden, som representerar ett' värde av ca 50 miljoner dollar uppges ha blivit Norsk; fyraårsplan räkna med stark prödaktionsökning | Norska. regeringen . har, nyligen lagt" fram 'sitt långsiktsprogram för fyräårsperioden 1962—65, och Ar- betsgivaren har gjort en ten över- Prögrämmet bygge på, heter det, prognoser " om "en "jämnt stigande konjunktur "och "räknar med ".en stärkäré'produktionsökning än den man haft under den; nu avslutade fyraårsperloden, - ne - "Investeringarna i industrin, kraft-. utvecklingen':och 'samfärdseln. skall ökas: Särskilt utvecklingen av. alu- miniumindustrin' väntas sluka stora . .sämmor;”. "Man siktar dock på” fi- nänsiering medelst "utländsk kredit. "Bostadsproduktionen skall utvid- gas. under . hela fyraårsperioden, men ökningen ser inte ut att bli| så stor att någon väsentlig; förbätt- ring av bostadssituationen kan spå- ras., Stora :.investeringar , kommer samfärdseln;' skolväsendet och and- ra offentliga projekt att sluka. . Man räknar överlag med en stark produktionsökning, Räknat i dagens priser skulle nationalprodukten sti- ga med över 6 miljarder kr.;Un- gefär hälften av denna ökning fal- ler på industrin och sjöfarten. — = ” " Likaså väntar man en stor ökning inom järn- och metallindustrin. Re- geringén :räknar bl a med ett ökat behov av personbilar — 35.000 nya bilar under loppet av fyra år . Stort: litteraturpris . +; till Sara Lidman. - 5 z "STOCKHOLM (TT) i + Årets. svenska , Dobloug-pris på 15.000 kr. shar av svenska akade- min: tilldelats. författarinnan Sara Det : norska" priset " har i över- ensstämmelse med norska 'nämn- dens” förslag tilldelats författaren Alf Lärsen med samma belopp. Den doblougska fonden grunda- des av den 1944 i Oslo avlidne norska affärsmannen Birger Do- bloug., "Han skänkte hela sin för- ihet på 715.000 "kr till Sven- ska akademien som ett legat för . Enligt stadgarna skall avkastnin- gen delas lika på ett svenskt och ett norskt pris. Motivet för dona- tionen var norrmannens tacksam- het. mot Sverige, där han vistades under andra världskriget. Priset delades ut för första gån- gen 1951. Det svenska priset dela- des då mellan Gunnar Ekelöf och Eyvind Johnson medan. Arnulf .Överland fick det norska. Över- av priset sker Ad 17 maj, den noiska nationaldage a N Som framgår av kartan har Angola åtskilliga flygfält: och desca 3 utgör målen för de närmaste +e bellaktionerna, eftersom flyget” är? | det enda snabba transp ortmedlet i i dessa trakter. : 435 vin här bonne förstörd av rebellstyrkor, medan” dessa försiktigtvis undvikit att för- störa de skördar som kan vara till nytta för dem själva. Områdets dia- mantgruvor, vilkas årliga export. värderas till ungefär 20 miljoner - dollar, Jigger nu övergivna. Många av invånarna norr om Cuanza har flytt undan de massaker som portu= gisiska styrkor verkställer, och i Kongo. har omkring 3.000 infödda vägen mellan Thysville och Matadi; - Det uppges att Ghana stödjer re- bellaktionen, och att 'en gerillasko- la upprättats nära staden Matadi i Kongo. De portugisiska myndighe- terna ' påstås ha "dödat : omkring 20.000 infödda, medan deras egna förluster 'stannat vid 500 man. Re- geringsstyrkorna består för närva= rande av 7.000 'vitå 'soldater, som utökas till 10.900 om några veckor, av 8000 man infödd militär: samt -: milis. Lissabon meddelar att Por-' tugal ej släpper Angola, ' och” att efter regnperioden, som upphör. om ' några :. veckor; kraftiga + militära : aktioner skall insättas i savann. och :djungellandskapet i norra Ant gola. : ; Trots en utbredd livsmedels och näré styrkorna inte vik Den stolte. garvaren : och Linné: Carl v von "Linné, en av vårt länds. största vetenskåpsmän; och än i dag... med skäl kallad ”botanikens Åur- ste”; "gav "som bekant inte särskilt stora” löften för' framtiden under" sina första " mödosamma fjät ” på kunskapens 'stråt. I Växiö skola, och, även vid gymnasium visade han så föga lust 'och fallenhet för studier=" na att flera av lektorerna allvarligt rådde hans far . att: sätta sonen i hantverkslära, då” det antagligen aldrig skulle bl" något & av, honom > på den lärda banan. + En annan gosse. "däremot = kan ju' kalla, honom Truls Pålson — prisades av lärarna "och framhölls" ; I såsom det :exempel gossen 'Linné . borde söka efterlikna, om han med sin "ringa begåvning trots allt-en- visades att” vilja fortsätta med. stu- dierna. ”" - ' Själv var "Truls medveten om sin överlägsenhet och! ansåg det som en förolämpning att : bli jämförd med ”odågan' Linné”.” Efter skoltidens slut. ägnade sig. unge:, Pålsson : åt . det : hedervärda - fortsatte på den lärda banan, där han slutligen erövrade ett världsbe= römt namn, som gjorde att flera länders vetenskapsakademier” gav honom fördelaktiga anbud om pro=. fessurer. Bland dem som hade svårt” att fatta Linnés verkliga storhet var den forne kamraten från Växiö sko- la och gymnasium Truls Pålson. Då Linné" efter en av: sina: utländska resor, under vilken han överho-" pats med hedersbevisningar och ut= märkelser, anlände till fosterbyg- den och händelsevis kom att gästa den "stad, där han gått i skola, föll det honom in att uppsöka sin gam- ' la skolkamrat, den dryge och fö mögnae garvaremästare Påison,, Denne tog emot Linné med ned- låtande vänlighet och frågade om" hans levnadsöden. Linné berättade om sina resor, sina vetenskapliga arbeten . samt om de lagrar han skördat i utlandet. Den gode garvaremästaren '. bli- gade storögt på Linné. .— Såå, sade han misstroget, du” skulle alltså nu vara en både, lärd och ärad man. ..? : N — Det har gått mig väl i händora därute i den stora och lärda värl den, bekräftade Linné. :— Ja fortfor garvaren tvärsäkert, . nog (usan finns det mycket skräp, som de skriker om där utomlands, men sådant är vi för kloka att bry slagit sig ned enbart utefter järn- ' ammunitionsbrist ger de revolutio= - Pålson livligt” - garvareyrket, under det att Linné ' Arsmötet tog sin början under lördagen med val av presidium, föredragande av rapporter - och framläggande av styrelsens för- slag. "Som 'ordförande fungerade pastor Event Petterzon, Häl- singborg och rektor Ingvar A- rönsson, . Vankiva. Av: årsredo- görelsen ' framgick" att arbetet under det första året på andra seklet varit livligt och förhoPp- ningsfullt. Årsmötet uttalade sin särskilda uppskattning över det arbete som distriktsförestånda- ren 'Bernhard Andersson, . Häss- lekolm, utför. Revisionsberättel- sen 'uppvisade en kassaomslut- ning av kronor 33,659 med en behållning av kronor 1,376. Till kassören och styrelsen i-övrigt -J uttalade årsmötet ett varmt tack. Årsmötet : beslöt vidare att sty- relsen få i uppdrag att anordna halvårsmöte,' kretsmöten," fält- missionsdag . och leda distriktets evangelistverksamhet. Medel till soldathemsföreningarna i Häss- leholm, Ljungbyhed och Karls- krona anslogs i årsmötet. ”Sédari. förhandlingarna för. gen avslutats höll hr Nils Svärd, Venestad, ett , anförande som följdes av "samtal och -bön. Där- efter... informerade missionföre- ståndaren Simon Öbery om mis- sionen . hemma . och utomlands. Kvällen :: avslutades .med sam- kväm. och: tåésupé. '.- . Under .. söndagen hölls | två mycket: välbesökta gudstjänster. På förmiddagen ledde världsför- samlingens. pastor, Kjell Peter- Talrikt. besökt årshögtid hl Baptistkyrkan Betel Sydsvenska Baptistmissionen höll” under 101:a årsmöte under synnerligen 'god uppslutning. Ombud " och deltagare från såväl Skåne och Blekinge. som land gästade Kristianstad. Som högtidens huvudtalare verkade” -missionsföreståndaren Simon Öberg Stockholm. veckoskiftet sitt Sydhal- med- son, ”misstonisföreståndaren pre- dikade och solosång utfördes av Pastor Bertil Tönnäng, Mörrum. En rik tacgsägelsegåva uppbars. På kvällen hölls det stora sång- och missionsmötet då Distrikts- kören under ledning av musik- direktör Alvar Björklund, Lund, svarade- för det sångliga insla- get. Färutom 'missionsförestån- daren, medverkade. med tal två av de nyinflyttade pastorerna, nämligen Gustav" Behrendtz, Halmstad och Bertil Tönnäng, Mörrum. Även nu uppbars en rik offergåva. . Till styrelse valdes: Sven Wadstam, Hässleholm, Georg Jo- hansson, Hörja, Evert Petterson, Hälsingborg, Otto A. Olsson); Y- stad, Arvid Andersson, Ströms- näsbruk, Assar Åkesson, Bjär- num, Erhard Karlstedt, Lönsbo- da, Ester Nilsson, Lund, Allan Kraft, Vinslöv, Enock Wigg, Ronneby, Rune Magnesjö, Ky- linge, Valter Andréen, Malmö, Harry Salomonsson, Kristian- stad, Karl Estmar, Halmstad och Kjell Peterson, , Kristianstad. Suppleanter blev: Åke Larsson, Hälsingborg, John Ekman, Höör, Josef Bothzén,' Lund, Gustav Behrendtz, Halmstad och Ingvar Aronsson, Vankiva. or « Till revisorer utsågs Gustav R. Svensson . och Sven Melbourn, Malmö och som deras supplean- ter Arne Karlstedt och Sigvard Grahm, Lönsboda. ' Till repre- sentanter i Skånes Nykterhets- I förbund valdes John Bengtsson, Säger r raggarna ”asociala element. . och är det' asocialt att försöka ta hand om raggare? — Nej, : äger” raggarnas speciella Jean 2 dAre, 'allmänt kallad Morsan ” - Hon "styr med fast hand 'och” ”-stridslystet rött ” hår raggarfi-". : kens kögborg Hollandia i Näs-' by Park utanför Stockholm. : sök —' Jo, säger. alla som. bor i: trakten och störs av. -bilarnas.; vstarter . vid kvällarnas stora . uppslutningar; "Reaktionen. har "bl.a resulterat i plank för par-. '" keringsplatser ' och . rep över » bensinstationens infart på kväl;. "Jen. Nn - "Morsan - —i det” ”ojvila” fru Edith Jansson — anser att problemet har betydligt fler sidor än "man i all- mänhet tror, .På sin charmerande Ystads-dialekt berättar hon om si- na synpunkter på raggarna. Ett om- råde hon känner sig hemma på ef- ter att ha sysslat med denna före- teelse- sedan 1953. Hennes uppsatta "regler efterkommer . de « flesta och utanför dörren kan man läsa: . Grabbar! Vill ni ha detta kafé kvar, så var änlig uppfyll dessa små fordringar för Er egen skull. Parkera Er bil myggt och or- ”dentligt. ” Ingen signalering; » Inget skrän och oväsen. - Inget fylleri får: förekomma och inga brännvinsflaskor. Detta gör ni om ni vill ha kaféet kvar, Morsan. 4 Tyckte synd om ungdomen -- — Det började när jag satt natt- portier på ett kafé och tyckte synd -om alla ungdomar, som inte hade något ordentligt ställe att samlas på, berättar Edith ”Morsan” Jans- ungdomen; som” är . mycket" an- gamla. Jag köpte då kafé ”Plåtis” .vid Kyrkogårdsvägen, men där bör- jade snart grannarna att gå med lstor för att få bort mig. "' — Ta och stick, sa många, Du stödjer brottslingar. ' Till slut blev. det så att jag fick här istället. Raggarna är lika hän- vi är som en enda stor familj. Men det är klart att det kan bli 150 bilar. en kväll. Den parkerings- plats som användes spikade om- tänksamma människor för, vilket resulterat i att ingenjören som äger kaféet kommer att riva golfbanan och spränga bort en bergknalle för att få ny parkeringsplats. - + Polisen är bra och betydligt ren- hårigare än många av dem som bor här i trakten och klagar på rag- garna, säger. Morsan. Skallet mot mig var som störst när raggare för en tid sedan påstods ha hällt ben- sin över en liten grabb och sedan tänt på. Det visae sig ju sedan vara fas givetvis inte. Kom ihåg ning mot alla som ycker om h god . 7 - - 7 ; i : N Lidmans voxva >) fö bd 5 SET FN 9] fä lslelsisja Far la [el förs leg 13 söks vi rlelviäelorol selv |7)a] Deg "(| Ö kel o1kl4fölete | 2514 fatelo Le] fl ve £14 [vr] el AG IGEN vlaivjelet 4 Vares el a [41710 la vec ÅA AR KIsaImg FIRE ka litteratur, [äg Fel elle 17 Fetwlv lvla "e[flefalefal) br iwivlelsirlölk fört fel ATA OG fel4 [kl AToTZIS]s [2 ATslafololé 710 le 1212 Hcl SISTA I IMER kaclelzebelalo a V10 Mlsr) 7 JE FA RtelTi ek ielelelölsjata ; sTalelvla vise förrslulefalsie Tölelsleleetvisirke RAIS stela fe |4] 0 Getstelolvlela lvl I lämnand Fa L-mElvtul ei elglslklelvisexlsirv : Eh |A förl L basar LE |O | AE |) yR S|vjATRIA FEtelA ol lebija lll? "AIG KV ILjLIS| 710 ZERO 10 £l71s5 Tu folo itelolada Fefstelelyimirta - en ren lögn, men de enda som kom och : berättade om läget och . var ledsna över skallet mot rag- garna — det var polisen, — .- . Annars ringde folk och kallade a ting De talade om att iag höll rag«+ son. Jag ville själv 'göra något för! språkslösare och tillgivnare: än vi slå igen .”Plåtis”, och nu är jag : givna här som på andra ställen — litet livligt när det kommer 100— mig ”raggardrottning och sk-t-kär- De flesta + raggarna är bra - förföljd kafémamma garna ' och brottslirigarna bakom ryggen, Men.tro inte att någon tog tillbaka vad 'de hade. vräkt ur sig mot mig. Ingalunda, - "De fostrar varandra På det här stället är det inget fel på "ungdomen, berättar Morsan. När vi stänger klockan tio, . går jag ut och säger: Kom nu grabbar så går vi hem, Då reser sig varenda en | och lämnar kariske 'en "halv Coca-" cola kvar: vid bordet. Men sitter - nu några och håller om varandra, så kallas det genast för hångel. De här ungdomarna fostrar var-. andra. Alla vet att dom inte får ha kaféet kvar "om dom bråkar, och det är den enda sämlingsplat-. sen som: finns här. Det finns inte ens:en. .bio som ungdomen kan gå på ne Här: kan samlas 400-500 ”ungdo- mar under "en kväll, och då är det ganska oundvikligt att det blir. litet ljudeffekter, Man säger att rag- garna är kriminella element, men sådaha finns det ju överallt. Bland” en så stor samling ungdomar finns kanske fyra—fem kriminella, vilket : inte'är så märkligt. Resten är bra . ungdomar, Vi har det också 'he- tydligt trevligare än på ölkaféerna, där hustrurna står utanför. för att tigga sig till lite matpengar av sina män som sitter och dricker. De insti förklarar att de tycker om ungdo- men, men inte vill ha dem på mitt kafé. Men det finns ju ingen annan- stans dit ungdomen kan ta vägen på grund av lokalbristen. Därför ' kommer dom till mig, säger Morsan och går ut för att ta adjö av ett svartrandat raggaråk, Det gör en rivstart ut mot vägen. + ” "Irving Castro tillgriper” "öppet våld 'emot katolska kyrkan HAVANNA (TT-AFP) : Castro-anhängarnas fiendskap mot katolska kyrkan på Kuba har på senaste tiden tagit sig uttryck i öp- pet våld. I Camaguey, 570 km från Havanna, har katedralen ” enligt ögonvittnens berättelser plundrats av. milisen, Milismännen stormade in i kyrkan för att gripa biskopen som tagit sin tillflykt dit. De slog sönder altare och rev itu mässkru- dar ' samt misshandlade Präster, uppges det. I Jadibonico i samma provins ho-' tade milismännen att skjuta präs- ten på grund av ett rykte att vapen hade gömts i kyrkan, Reguljär mi- litär ingrep och avstyrde exekutio- nen och präster kom så småningom till Havanna för att sedan 'återvän- da till sitt hemland, Spanien. Ett fyrtiotal spanska, colombianska och kubanska nunnor har också kom- mit till Havanna efter att ha drivits Även i. huvuds den h arrost fa en ar ar präster , . : ; : 2 ut ur sitt kloster av milismännen. ' 64 länsbor. har lärlingskontrakt. inom hantverket" " STOCKHOLM (PRE). ” Hantverksmästarna har lyckats ge sina lärlingar en trivsam och loc- kande utbildning som väckt deras intresse och håg." Den slutsatsen anser. sig byrådirektör Tore Hessler i yrkesskolöverstyrelsen kunna dra ' av den undersökning av den med tsunderstöd bedriva Järli bilda som nyligen verkställts” om överstyrelsen och som bl a gett vid handen att bara mellan 20 och 25 procent av lärlingarna avbrutit sin utbildning, Om man tar hänsyn till att hantverkarnas lärlingar ofta ' saknar. jämnåriga. arbetskamrater och arbetar i under: enklare för- hållanden, än vad som råder i de moderna yrkesskolorna är. detta procenttal förvånansvärt lågt. Över hälften av avbrotten i lärlingsut- . bildningen beror f ö på sådana på förhållanden utom” arbetsplatsen beroende " omständigheter som att mästaren eller lärlingen insjuknat," att: mästaren avlidit eller lagt ner rörelsen, att lärlngen följt med sina föräldrar vid flyttning till annan ort att lärlingen gift sig eller blivit havandeosv. 7 Av undersökningen som refererats. i senaste numret av SHIO:s organ Hantverk och Industri framgår ock- så att den med statsunderstöd be-. drivna lärlingsutbildningarn” "(som kontrakt upprättats mellan hant-= ' äldrar) är mer omfattande än vad. folk vanligen tror — antalet lär- lingar med statsunderstöd är fak- tiskt icke mindre än hälften av totala antalet elever vid samtliga centrala verkstadsskolor. Verksam= fattning i olika delar av landet. Per manlands län med 5,4 och näst högsta Kristinastads län med 5,1. Lägst ligger Stockholms län med 1,6 en något missvisande siffra som lingar arbetar hos mästare i Stock- ligger Gotland och "Värmlands län med vardera 2,0. Antalet lärlingar var i Hallands län 64, d v:s 38 per 10.000 invånare. Motsvarande siffror. var -för Älvsborgs län 81 och 2,2. Byrådirektör Hessler på- ”Järlingstätheten” är ett ofullkom- ligt instrument — de påverkas ju en del av verkligheten. 1H-årig flicka. stal. plånbok ::med 4.000 kr - "En elvaårig flicka i Sölves-. ! borg har. blivit. fast för en plånboksstöld, . vilken gav ett pengarna i ett stengärde där. . " polisen hittade dem. =." , " När flickan, besökte en "familj, där hon kände. en av. döttrarna, upptäckte hon plånboken som stack upp ur en ficka på ett par byxor. som hä "ken. Familjefadern upptäckte för«' kom då ihåg elvaåringens besök hos - dottern, Flickan ' nekade först till tillgreppet men så småningom er- där hon gömt plånboken, Kristianstad, Hälsingborg och Ingvar Arons- son, Vankiva. Att representera distriktsmissionen: i Hallands Gustav Karlsson, Halmstad. Som rePresentanter i Föreningen Sol-: valdes Sven' Wadstam och Josef Kullberg, i Ljungbyhed Georg Johansson, Hörja och 'i Karls- krona Enock Wigg, Ronneby. ..: NIF påminner: fartbegränsning 19 maj kl. 0000 — 24 maj kl. 2400 ” bl a innebär att skriftligt lärlings- heten har dock mycket olika om-. holm och redovisats där. Näst lägst pekat att dessa siffror utvisande bl a av relativa antalet. mästare i de olika länen — men dock ger "SÖLVÄSBÖRG (FT) eg ängde i lägenheten, I ett obe- ”vakat ögonblick tog bon plånho-'. lusten efter någon timme och man Nykterhetsförbund valdes herr : daternas Vänner. i Hässleholm FANAN verksmästaren och lärlingens för" "" 10.000 invånare är antalet bidrags-'" rum i hela landet 3,0 Högsta mot- svarande. relationstal har Söder=. beror på att många av länets lär= ;" 4 - utbyte av 4.000 kr. Hon gömd2 2 : känade hon och visade den plats . Carna, ' Larsson, . ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.