vrryvr vtyrrverevverfrevev treveerverrevevvreYtYYTEY YT TYVvYFYVYYY TTT . i Torsdagen, den 18-maj 1987 "tycker vi också bäst om... " + Det här med matematik elle matte, som det kallas nu för ti-' -. den, utgör idel problem och vål- - Atminsto- ' öker. hjäl-. - kvot, rest, bråk, obekanta och lar en massa huvudbry: ne de gånger man fö ! . pa sina telningar att räkna elle ” bena ut mer eller /mindre knivi-." 8 ”pröblem, " "Meri det är lättare! segt än gjort, men det har ju sin: randiga orsaker: endera har ma: -glömt det man "lärde sig i skola +. eller det kanske helt enkelt be ” ” ror på att man aldrig kunnat räk: ” + nå, Ho vet.:. Och man får' tack: ; > 0 sin lyckostjärna att man inte ham > > "hat bakom någon affärsdisk, för”. .då hade det väl blivit litet si och "så med omsen, .Men det finns jt fandra jobb..; Där man inte be-' höver kunna alla räknesätten. At: vara "finansminister kan väl intc 'wara så knepigt, för en sådan her- 1 fe har' ju bara”att lägga: ihop: 5, Men "han bekymrar sig inte ett: dugg om varifrån han ska få pen garna; Men' alltid finns” det” s hågrå andra” 1' den kungl huvud- ', staden som ä hemma i de andr: > räknesätteri, eb ' ” Då och då får vi som sagt hjälpa » syårå "felningar med att räkna; och " def” är'ju alltid angenämt att' få Pe "gnugga sina 'geniknölar. Om" man ' ” några ;;. Och det har ma rst ska man ställa upp + Mr Anthony. "Arnistrong-Jones] ; os «har löst sin första "uppgift för 'det. «vor "brittiska institutet för formgivning. '' ' Han har träffat avgörande om, vil- . ken'av de två stolar som hade pres ' senterats för honom; som bäst äg- « nade sig för export, «.. En londontidning fann så "på att offentliggöra bilder på de två stö- farna och fråga sina läsare: ;" — Vilken skulle hi ha valt? .'”: N Lyckligtvis för mr. Armstrong- "' Jones ”visade det 'sig attläsarna i:'«. stort sett" delade hans uppfattning. | . och; tillfogar: 0-5 tt vs vv + Varenda én äv er är kompe Ett. två "tre: : Ja, det” här med att räkna har a sina sidor, och hur man än räk- nar och räknar så får man inte ett öre kvar. Nå, det var inte det . räknesättet som ” vi syftade "på : "utan fastmer de fyra räknesätten. Och dem känner väl alla till.i. I det sammanhanget kommer vi : att tänka på skolpojken som tyck-' te att det räckte med om "man det skulle vara öm man lyckades kan? lägga till; Det' gör ju alla ' som fiskar .'.; Och det räknesättet Det. föranledde. tidningen: att lyck- ', huvudbry. Man måste nämligen . ställa upp. talen så att de går att räkna uf cch man får inte ställa upp dem hur som helst, Då blir 's svaret I st hur som helst. Och det f/ ” det inte bli" Det bör bli exa! ; .. mma summa som lärarens sko" it säger, och "det är min-' komma över ett sådant facit för” ska man hjälpa sina telningar . hemma så bör man väl också ha att facit. En husfader kan väl va=- 'a lika god soin en skollärare... Ja, tänk så mycket det finns som tillhör matematiken! Summa; ; allt vad det heter. Inte en enda : bekant... Det är inte nog med, äft man får en summa. när talet: är uträknat, man 'ska också kun-" na förklara vad summan är" för > något,” Och det är inte så lätt i. --Men ' man | får : "förklara så gott > nan kan,. och summan av karde-. ” mumman är något som man får. '. av det hela; Men det är bara när man räknar med tal som -man får ågon. summa; när man räknar egen "debet och kredit så blir 1 summan åv det hela plus minus roll; Och det är ju Ingen summa > att tala om. Sådana "saker: som". kvot kan an ju hoppa, över, barnen skå :” ju lära sig "något" i. skolan ”också.”! "Det här lilla ordet.rest är däre! > mot mycket intressant, och det : inte bara” här mån dividerar' sorå. . mån får rest :Det-får man. vid " många andra tillfällen också; och nu lär det väl inte dröja så Jängé till. förrän man ser vad man har i . rest, Och det är ju' egentligen det enda begreppet: i "matematiker som''vi känner till, Och det är'en rest ..som' man alltid får. räkna Vårlig. solskenshistoria mm "österrikisk : ingenjör reste på kvar i i: konstaterade" han att ett trastpar under. tiden hade satt bo på bilens tak. Bilisten tog ut sin bil men vå- gade värken köra längre turer eller ville: störa .trastmamman som: inte ningen. "En reporter berättade om "i ' den österrikiska ' radion, Samma” dag erbjöd en bilförsälj- | ningsfirma: gratisbil. till: fågelvän- för den" tiden tills” trastparet ; om. det räckte” med" det, Nu" lägger hon" nåt slags: ”änsikts- .mask hemma också. ' sb = Nå, har hon blivit! vackrare? |: |: - Det kanske; man kan. säja, Men | st tre dagar i i taget; Sen: ramlar |” deras arbeté.' "Flerstädes i- våra ” bygder, 54 staden, är värarbetet. redan 'undan- ” stökat: och. »Innan, . Veckans slut: tor- N " magasinet förtöjd , tvättpråm Ha gjort. "Till ”förargelse för. den stads- delens mycket renlighetsälskande befolkning har pråmen nu legat sjunken i 14' dagars tid, vilket för= hindrat hushållens klädtvätt, «-' + Trots påstötningar till myndighe-: terna, hållandet ej blivit avhjälpt. . dd uridiska . rsmål "Under derna, rubrik besvaras tu- ridwka frågor "av allmänt intresse . mor én ersättning av 3 kr t trimär- ken Frågor som kräver ett mera inydende eller enskilt svar betingar , ett något högre arvode Alla brev adresseras till" Hallands Nyheters Juridiska . "avdelning, Norrmalms- torg 4,. Stockholm. Nor FRÅGA: svilka sjukdomar ä är det som utgör hinder för äktenskap en- let sverisk lag, "Vetgirig SVAR: Sinnessjukdom, sinnesslö- . het, 'fallandesöt, ' som härrör av inre" orsaker, samt -.1 .smittosamt skede san ser dock möj. ot alt. rå ansökan lämna" dis 1-- rand . ot ö ivervägande Yr har Kjälgt. fantmännen betydligt” il som 'man tycker skulle' ha | med saken” att skaffa, har missför= S ; sve > kvelstoff (hoj kveve (nyno) . ” kyla kvalstof (0 | kväve (sv). Cr kjole og hvidt kjole og hvitt. (da) . ) lag (day vad (SV) mer on melkeku (no), N mjglkeku (nynod I. i mjölkko (sv)- - myretue (da). maurtue” (no) myrstack -(sv) vV opgave (da) oppgave (no) oppgåve van, ppgift (äv) malkeko (da passende (Ca - passe' (no) ” . - hgveleg nyno) | lagom (sv) pjece (da). IX brosjyre. (no) roschyr (sv). > pölse (da) > pölse (no) soptunna (sv) : san ” inte så lätt. Tänk så enkelt ' > | I Jag vårsemester.;" och -- lämnade ' sin bil ” garaget. Då han återkom |; - med större hastighet, då han inte |” ens under” körningen avbröt kläck- Ne op i Finansministern bar 'in- «000 vigt en ny datamaskin som dh ” anses t o m kunna tänka. — Nu "blir här andra bullar av, ir : det vill jag lova, - Kl och kärvt är talet, kärv är Gun= H > nars min. > Jag, still mitt folkhem köpt e en . dyrbar gåva, en hyperfin och” tänkande mar « skin.” > Den, saknats i den maskiriella > parken oo P5 nu her den hävts, som "väl är, ju - denna brist : illförts inventarierna här i arken : est är faktiskt den är främst fast > den Den skall fa jobb, det vill Jag ” bara säja "> ” na ska den göra dag och "matt. rr ilv ska” sporra den med uppslag. Heja! c dra ska. den tänka få på skatt! "Själv. kan jag inte finna. några sv flera - u än em n jag hittills folkhemsbar- oo ofce7, nen skänkt svens. men kanske kan. maskinen ut ” > fundera sv Nos och uppslag ge där jag f änkt. ? Den iska få räkna ut til vilken 2. hage ' Jag; med min budget lämpligast Mir bör gå >. iår söm Kommer ty att fråga vt "> + Tage. det tjänar ju till ingenting ändå. Vi samarbeta ska i år som kom- i Kostnadsfritt medi inskå frågor ; ifrån. läsekretsen; "och kön. Det är givet att envars |. anonymitet "obrottsligt bevaras. Märk breven DOKTORN SVA-= ' "RAR och sänd dem tin redak- Sa Fe Om ni övrigt är helt och fullt utvecklad i enlighet med det normala för er ålder förefaller det sanriolikt att er ljusa röst är kon- stitutionellt "betingad - och ' därmed sannolikt svår att påverka, Ni- kan emellertid för att .få denna frågå utredd ; vända” er till halsläkare i Östersund. som efter undersökning kan lämna ett mera uttömmande svar i denna fråga KN i > P55årig fru”. Den av er angivna latinska : diagnosen betyder: Stän= dig oregelk hjär Detta förekommer ganska ofta och | brukar vänligen" ej medföra några större obehag för' sin: bärare eller nackdelar... 'beträffande ; > hjärtats funktionsförmåga, Anhtrenyl är en medicin som bl'a användes. vid kramptillstånd i en del inré: organ, främst mag-tarm- kanalen, vilka påverkas av det s.k vegetativa nervsystemet vilket vi ej kunna påverka med viljan. « Undrande 47 års kvinna”; aktal är &rn medicin somt br vändas vid olika" tillstånd i: och " blodkärlen "där viss” tendens” till "-kramptillstånd. Genom" sin sammansättring av ett "I flertal olika ' medel har' det ert kärl+ SJ IS och 'blodtryckssänkande H Likvä rdigt I den gamla goda tiden hade Nils i ursinniga noshörningarna; : Maharajans av Mysore på in + duiska "När jag f låga år sedan te Karizanga,- ett reservat som "är berömt för sina noshörningar, lär- de jag känna ridelefanten Jessie. För att få tillfälle att verkligen studera noshörningarna brukar man rida ut på elefanter och följa efter djuren tills de kommer ut på öppen plats. Elefanterna 'rör. sig hela tiden iien halvcirkel ' och". hindrar" ”bytet att fly undan i'det höga gräset, När sedan 'noshörningarna' har. kommit ut i en glänta slår: elefanterna en ring runt omkring. Våra elefanter skötte" sig utomordentligt, "det var hade goda skäl eftersom hon hade med : sig sin: femårskalv,' Farvati, hemma. : »' När. noshörningarna m rker att de är inringade blir. de despara- ooc)ta och försöker slå sig ut. Alla ele- fanterna stod på helspänn men i "| stället för att hålla sig bakom mo- dern, : började Parvati springa om- kring och kom alldeles för nära de - Jessie förstod mycket väl den fa- ra - som ” hotade, ' nära. döden, : rusade ; hon" plötsligt hel: bara Jessie som var orolig och hon I . Hon'. lydde , sin I : mahout; så: gott hon kunde, men i | när hon" upptäckte att: Parvati var fram och: ställde” "sig "mellan. ungen | : och noshörningen' medan hon höjde lefant skänker glans åt den .hinz gtiden Dusserah. i stone inte" för dcfanter." De: kan känna både ' rädsla,' glädje, vrede, Kdelse och till och med trofast kär-' lek för det motsatta könet;' > Maharajan av "Mysore äger "stora skogar i Sydindien, Två gånger om året skickas elefanter dit på skogs- arbete; Djuren arbetar hårt, från sju på morgonen till fem -på ”efter- middagen då de'förs hem till läg-' ret för att bada, äta och vila.” ändé det' i Bellagudi- bergen där "lägret låg 'det året, att en vild elefanthane från en" för- I bipasserande hjord blev förtjust i en :tam "hona. Han blev så föräl- skad ' att . han lät hjorden. dra vi- dare och stannade kvaz för att upp-- vakta : henne. ; Varenda : kväll kom han - till. lägret och ' stannade till morgonen: då han försvann”. ut i I skogen," Inkräktaren gjorde ju in” gen skada och brydde sig inte om vad som för övrigt hände i lägret, men elefantdrivarna tyckte inte: om hans ' visiter. Vilda elefanter rå- kar lätt i raseri; särskilt under par- ningsleken, och därför beslö sig för att köra bort honom. Flera kvällar i rad tände mahouterna sto- ra eldar och slog på trummor för att skrämma bort den :'ivrige. till- bediaren, men han höll sig kvar i närheten och kom tillbaka 'så fort oväsendet hade upphört, NÅ Man, hade inget vapen att skjuta och tr : hörningarna blev. skrämda och bröt sig ut på ett annat "ställe och Par= ag frågade” jägaren” som hadé hand oms vårt sällskap öm Jessie : | var särskilt modig, ”Inte alls”, svar |. : | rade -han. ”Men elefantmödrar tar vilka risker s som helst för att rädda En dag red jag ut på en ung elefanthane som :hette Inder, ett ståtligt .och mycket fogligt djur. Den noshörning - vi stötte; på gick gång = på "gång" och: kom, farligt . nära, : Elefanten klarar' sig visserligen - alltid tack vare sin' storlek, men risken ä ryttaren. kan falla av och bli trampad: : . ' Inder : höll - sig Ivgn. hela stångå honom i magen, skrek; ma- houten ett gällt kammandorop var- på den unga elefanten: lyften ena framfoten och sparkade till -så att noshörningen flög iväg som en fot- boll- och föll. omkull i. ett moln av damm. Sedan reste han sg has- tigt och rusade därifrån." I Efteråt. talade mahouten om för mig hur det kom sig att” den lugne Inder fattade humör..”Jag skrek åt honom -att det' här odjuret tänkte döda: oss. Sparka till honom, skrek jag; och då sparkade han, Mahou- ten' klappade 'sin elefant på- hu- vudet och 'sade stolt: ”Jag' älskar honom och han älskar mig. Om jag bad honom hoppa nedför ett stup, skulle han göra det utan att blinka”. ». Många tror att:djur inte har någ- ra egentliga känslor utan bara; ett slags instinkter. Det gäller åtmin- Men när noshörningen försökte |". måste kunna. i » med ,» och. » efter... långa diskussioner beslöt man sig för att följa den äldste 'drivarens' råd 'och fånga honom med lasso. Det 'van- liga sättet att fånga vilda: elefan- ter. är 'annars att gräva fallgropar, men det hade man. inte tid. med den här gången eftersom man mås- te bryta -lägret för monsunregnen. |; Honelefanten bands i en glänta i närheten av lägret och runt om- kring henne bredde man "ut Tassoz öglor av starka rep. "Mahouterna klättrade upp i träden med ett sta- digt grepp om repändarna. När ele- | fanten som vanligt närmade sig den | sköna, klev han i' öglorna "som ge- nast. drogs ' till. Det underligaste +=]. | var att hon fogade sig så beskedligt och fortsatte: med sin uppvaktning som om "ingenting hade hänt, "XX Men när man försökte leda bort honom: på ' morgonen, : blev han vild ' av raseri? och " var nära att |. spränga” sina bojor. ”Låt honom stanna hos henne”,- sade den gamle mahouten, och då gick allting bra. | ter om' saken, men en av de till-' förlitligaste uppger ätt det i genom- |, snitt pr år växer omkring 1.000 kot- ålder? Jo, ungefär fyra och en halv "meter.”Granen växer nämligen vars "I ytat utövar det' ovanför liggande "| vattnet ett enormt tryck på grund "| timeter åv- ens kropp = och -an- 1 talet-av dessa kvadrätcentimeter'är I” VEM VET: "Lexikon för én var av dr Ivar I EK i " Har ni någonsin ”fäknat hur mån- - ga grankottar det finns på en full- växt gran? Det finns olika uppgif-|. tar på en gran sedan den uppnått en ålder av 15 år. Vet ni förres- ten hur hög granen är vid 15 års ie m farsan I. Ye Sang och sh ri veg na än Jugend-möbler. ' tv Tidigt 1800-tal, fru Henriksson. ” - . V Tänk om man haft förstånd i: sin ungdom, säger en östermalms- > tant: som säkert inte”fålt mer av den våran nu heller. Så mycket : man kastade bort,' snidad Sräfat je år med ungefär wi ” Bara några meter under vatten- av vikten av dess massa. När man är t ex på 45 meters djup under vattenytan har: nman:nämligen in- te mindre än 70 tusen kilo vatten som trycker på varje kvadratcen«- just 'då mer än trettontusen 'slyc- ken! Om nu detta inte 'är rätt ut- |. räknat, så är def inte vårt fel, utan i'så fall den kände djuphbavsforska” ren dr :William Beebes. Det- är nämligen 'dr Beebe som räknat ut dessa siffror och han vet nog. hur detta ska räknas. Han var den'förs- te 'som' konstruerade = en sk ”bathysfär” = ett stålklot hängande i' en järnlina under 'en båt på så sätt att det kan” sänkas ned genom vattnet.” Dr Beebe värden förste som i ett sådant klot nådde så långt ner. under vattenytan som' till 923 meter, alltså nära en kilometer ner i havsdjupet. ; we "Der 'nedstigningen skedde i den | förstå. ' bathysfäreén,; » sorti . var ',144 cenfimeter i genomskärning; 3 em tjocka stålväggar och med tre styc- ken fönstercylindrar, eller ventiler, "lav smält genomskinligt harts. Des- sa "hade er genomskärning - av 20 - cm ock: var sju 'och 'en halv cml- tjocka samt infattade i'en”utskju- tande stålram. "Dessa hartsfönster | ' var alltså två och en hålv gång 'så tjocka som ” bathysfärens väggar. ; ha så dyra mattor i "ett tjänste- och tänk' bara... »=—' Nej, de här mattorna är nya och kostade 800 att låta väva på -hemslöjden. Men'de' är precis - kadana som de gamla som” var digt 1800-tal.3. " — Men kan det vara typiskt att t : mannahem från 1800-talet, und> -'. enbart” renässansmöbler "och. arbetslönerna måhän; a har: sti dan 1850-talet. ” Jag Minns en gång då jag hade Nn köpt teaterbiljetter till'&n fars och . gått kroppen ett gott mål mat och =” eh fin konjak. När j jag kom in i > foajén började en tand värka. Sjä- > "len var maktlös, farsen var inte. ce rolig längre, kvinnorna såg ut som - höpåsar och hela kroppen ed" o kved.” :'Sådan är den — ett. litet hi "ett. obetydligt: sår; några” futtiza snuvbaciller och kroppen hänge Där fanns, också : en; ingång som |: : emellertid inte var mer än 35 cm i diameter, Bathysfären vägde i i sin |” helhet 2.700 kilo. "; Utmed stållinan fanns både te- lefonledning och elektrisk kabel. Under åren .1929. till '1934 gjorde dr Beebe och Otis Barton, som va- rit med och konstruerat klotet, den ena, provnedsänkningen efter den andra ända fill man var. klar för den djupaste. ' Den skedde under sommaren 1934 och man' kom då; ned till 923 meter. Mycket djupare kunde man heller inte komma, ty stållinan, som höll bathysfären, var. inte mer än 1.000 meter. Det be- räknades att den vägde över 2.000 kilo i vattnet. Det var Beebe och . Barton. som gjorde” "nedstigningen, men för att kunna göra” detta mås te de ha hjälp av 28 man utgöran-' de besättning på moderbåten "och maskinister för alla maskiner, luft- aggregat, telefon 0 s Vv som an-, vändes vid det världshistoriska till- fället.! ' - Enligt ärtodlingsvetenskapen ska mani, aldrig 'odla” ärter på" samma jord' mer: än sex år å rad. Efter den -tiden är 'ärtjorden' i regel' så angripen av svampsjukdomar att vi- dare ärtskördar -rmåste misslyckas, Ofta. : förekommer”. det dock ''att svampsjukdomarna "uppträder re- dån 'på tredje och fjärde årets ärt- skörd, vilket då anses bero på att dén ; använda jorden använts ' till andra trädgårdsväxter alldeles för kört: tid innan den ' på nyt blev ärtodlingsjord, a 'Svampsjukdomarna börjar upp- träda” vid” midsommar 'och” sedan gämmalt : har därför / "sjukdomen i i foll fått Så länge han fick vara till: "med sin tillbedda var han snäll och sjuka — på sina håll också mer ånadi lydig, o hade han lärt sig allt vad en arbetselefant :-Men den ' kärleksfulla elefanten var ett alldeles för'vackert djur för att förbli skogsarbetare 'i hela sitt liv. En dag fick. maharajan . själv se. honom och lät föra honom till | Mysore” där han fortfarade tjänstgör som" furstens "personliga" riddjur. Hans tillbedda, som hade dragit ho- -| klara med att det är jordens svam- kallad vårtröttt Nu har man emellertid blivit på det pär som angriper ärtplantornas röt- ter. :”Rotbrand” "kallas därfö Och så var det skotten Vincent, som »bara' kallade" sig "Vin för. att spara” en cent," part ER RT nom in: i få jer, fick ' följa råed "och stanna" hos honom i; två år. Sedan skilde man 'dem åt. Ha- nen. sörjde » länge och, har "aldrig velat se åt en annan' hona sedan dess. "Han är en stor favorit bland måharajans ”stallpersonal som har gett honom smeknamnet ”Älskaren | . "| ni inte behöver vara orolig för följ-, : ”Tacksam för svar”, Möjligen kan : man tycka att en nittonårig flicka är en smula för ung att binda sig 7 .'. för : livet, men vad åldersskillna- den beträffar är den inte alls påfallande stor. Att' mannen -. är tretton år äldre kan tvärtom' vara, särskilt lämpligt när. fästmön. ä 'så pass unz. Hon får då det stöd on behöver och dessutom en man: som redan har en ställning och kan - försörja henne. Det är först när '- åldersskillnaden går upp mot tjugo år eller mer som man kar börja bli tveksam, men även det har många :. gånger visat sig gå utmärkt. Så säg åt era''tanklösa ' och-'. oförstående vänner att det här ska de inte 15 ga sig i! Däremot kan. ni gärna vän= = " ta något år med giftermålet så att . flickan verkligen hinner bli säker .',' på sina känslor. Skriv gärna” igen” Vv och lycka till! - ”Gallie” Snart nitton år”. För det första är ni knappast riktigt kär i er pojk- vän, Vore ni det skulle ni inte vara så begiven på att ständigt vara ute" och roa er och 'darisa på lördagen utan. skulle tycka det var trevligt att som han vill ibland sitta hemma och..se på TV. För det andra är: ni tydligen på tok för ung att bin='' da er: ni behöver fortfarande-kän- na er fri' och obunden., Därför ska ni ärligt säga till" er rare och sym- patiske vän att ni'vill återgå till. ett. rent kamratligt förhållande tills - ni, blir säker på era känslor, An-' nars : kan ni gör honom. djupt s: olycklig, han är mognare och 'av. mer: allvarlig läggning än ni. och . skulle. säkert 'ta det hårt. om ni lovade honom trohet och sedan inte orkade eller kunde hålla ert löfte, : Vad - det sexuella -beträffar, 'så ä . det säkerligen bådas er rädsla för ee | följder som gör att det intima um-"' gänget inte ger något utbyte. När ni en gång blir mogen för sådant . bör ni givetvis skaffa er ett .bessar..” på lasarettets kvinnoklinik, så att der, Detta kommer också att gel motparten den känsla av tryggheti han tycks sakna, Ta slutligen och!; läs '— gärna til mans — "den; 'utmärkta boken ”Hos läkaren” (pris ' e:a fem kronor) så får ni kloka svar på de flesta erotiska spörsmål, Skriv! gärna igen och hjärtlig hälsning. . ”Gallie”. : "Toms på Söderslätt k i överens lämna åtta kilo smör. Snart tyckte | sig bagaren märka att smörpartiet inte höll den överenskomna vikter. Ibland fattades det mer, ibland mindre, ' men alltid felades något. Bagaren instämde bonden till tin- get. Domaren frågade bonden: '!"' = Har ni vågskål hemma? =: — Ja ss ""— Och vikter? — Nej! s — Men hur kan Ni di väga smö ret?" | si fes — Jag väger det riot åtta av ba- garens bröd och hans bröd skall vä- ga” ett kilo stycket så då skall det väl stämma! =” sövs (da) "> "+ sats (0) > s sås (sv) |. . Domaren. hade” en del att säga bägaren efter det svaret. - fe med byns bagare att varje vecka . från Bellagudiskogen".. | KITE CET g' 5 TIDNING KITE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.