Tryrvyveryv « län. Den. har utformats. under ev räknas mot. leveranser. .dersgräns, rmen' även: hon skall ej om vederbörande är arbetsför "kronor under till 11,000 kronor utan extra " ciellt för jordbrukarna, lämplig "fr Än Amerika till Europa och Asien! : Detta funderar man på inom den . Nkt system, För detta ändamål stäl- - själva göra -mevigationsberfkningar. . 4) Ingrid Johansson och Kurt Kris- - tiansson 6,5 p. ”Aktuelle'sra) Lei "Persson och rerevteteftryvv "reveeverveveroryYyrvyrvryvYttYPYYFYYYYFY PEPE TTT TT . den 24 maj 1961 Hallands : ce, | (Forts. fr. sid 1. Uber Frikyrkokurs i i Halmstad ' - Frikyrkliga' studieförbundet an- ördnär den 25—28 maj en kurs i er. Halmstad - för di . ning vid uppnådd viss ålder fö- . rekommer icke. Försäkringen är uteslutande avsedd att ge efter- levande 'ekonomisk 7 hjälp till lägsta möjliga kostnad. Ärspre- "mien '/för äkta makar tillsam= mans är. 132 kronor och för o- gift medlem 66 kronor. Försäk- ringsavgifterna' kommer att ut- tagas genom debitering av ve- derbörande . slaktkonto och av- Rätt att ansluta sig har varje regelbundet levererande Håess- medlem ' som är fullt arbetsför och under anslutningsåret fyllt eller skall fylla högst 67 år. Var- je gårdsdelägare eller delägarei sterbhus och medlemskap; i Hå- ess har på motsvarande villkor rätt att vara med. Betr. medför- säkrad hustru" finns ingen ål- våra fullt arbetsför vid” anslut- ningen. ' Hälkoprövning behövs och går med inom 2 månader. drån Idet anslutningsrätten in- trädde, «te ' ' För kringsbelopen.. : > höjs: 1961 utan extra - kostnad. | a Genom ”den "återbäring - på fordbrukarnas — grupplivförsäk- ring som tilldelas: för 1961 och som även tillkommer försäkrade Håess-medlemmar gäller för- säkringarna , för ' högre belopp under 1961. än som avtalats. "Så- lunda får-'den. som är 45 år och yngre sitt och hustruns försäk- ringsbelopp. höjda till: 16,000 innévarande "år och ,dewn' som ärr äldre: får för sig. och hustrun”.en' förhöjning kostnad, För försäkrade över 62: år gäller dock proportionell re-". ducering enligt en avtalad: ed . 1960. NN Jordbrukarnas säkring är 'f..n.' genomförd i 20 medverkan, "av . Sveriges Lant- bruksförbund och RLF, som te kommenderat den såsom en sPe- .| med utförligare referat framdeles, : lundertecknats "av : ;Håess, Scan friky. er Över! hundratalet beräknas bevista kursen, vars be- styrelse består av studierektor Her- man ' Holmgren, Stockholm, jämte ett stort antal medarbetare från olika samfund. Som kursvärd fun- gerar distriktsföreståndare Gunnar Björkbrog, Hovslätt, och riksstudie- ledaren O Arnaryd, Jönköping. . 15. 4. blir Str; 102 nde som just till kursens öppnande va- rit föremål för grundlig översyn. DE + som, FS arrangerar detta år; och redan till de två första dagarna, då" pastorerna ” från Blekinge och Skåne, Halland och Småland 'sam- las till instruktion med digert pro- gram, är över hundratalet anmälda. "Att antalet deltagare blir så stort beror på att studiecirkelarbetet på allvar kommit igång inom samtliga frikyrkosamfund, och såväl förelä- 'sare som övriga kursdeltagare kom- Kursen torde bli en”av de största | Både djar här en. 1 Jivsktigheten hos de ”flesia or- ganismer .—' såväl "djur som växter — visar en ständig växling mellan arbete och vila. Denna rytm hos organismen hänger , samman med de skiftande naturliga betin- gelserna i den normala omgivnin- - gen och sörjer -för att organismen anpassar sig till denna på ett ända- ålsenligt sätt. Or synes ha ett slags ”inre klocka” men hur Sdenna "arbetår tillhör. alltjämt. ve-. tenskapens olösta gåtor; Forskarna har samlat mer och mer material, som belyser precisionen och säker- och växter Are klocka” Av fil. dr Helmuth! Gottschalk'” sig. Bina: kan ställa in sitt: ur på upp till fem besök hos olika väx ter och lyger med stor precision ut från kåpan när bordet är dukat, Man - har tidigare trott att det finns något. samband mellan. bi- . nas inre klocka och deras ämnes«- omsättning. Därför borde ' man kunna rucka klockan i ena eller andra "riktningen genom .att höja eller sänka, temperaturen i kupan. Men försöken misslyckades, Binas tidssinne fungerade lika perfekt så< väl i varm luft som i kail ända till dess man placerade dem i ett rum heten .hog or ' men de har ännu inte kunnat pre, ”sentera en tillfredsställande förkla- ring på fenomenet. Man vet sålunda att de flesta väx- ter: producerar > nektar; för ; sina bl endast under vissa, be- mer nu från Bi fundet, Me- .todistkyrkan, na + Missionsförbundet, stämda tider, Till 'dem "som, är in- Frik Pings kel: och Örebromissionen. På torsdag den 25 maj öppnas kursen, : och . sens studiematerial får varje delta" gare i väl fylld. samlingspärm vid "kursens » början. > Vi återkommer Bil stulen i i Halmstad ” En bil stals natten till "tisdagen. ur ett olåst garage på en gård vid Syskonhamnsgatan i Halmstad, 'Bi- lens ägare hade låtit nycklarna sitta kvar öch själv var han bortrest, Det var en Ford Customline, ljusblå till fängen och märkt N 21861. Polisen i Halmstad - är tacksam för medder. lande; : . Å las 7 som . regel av slakteriföre- ningarna. ' Enbart under 1960 ut- betalade | medlemmarna i Håess" och 'som och ”Jänsförbunden av RLF i Halland. -'och-' angränsande län uppmanas jordbrukarna: -att' ta vara på den möjlighet att :kom? plettera . etterlevandeskyddet ' till form av: ekonomiskt familjer låg kostnad som 'gräpplivf rs Y it £ la Elektroniska bojar "skall | g å Vi Det måste vara möjligt att helt automatisk, utan en människa om- ” börd, kunna skicka iväg lastfartyg amrikanska marinen, där man gi- "vit dr I Miller uppdraget att un- dersöka möjligheterna för ett dy- ler den amerikanska regeringen år- ligen 10 miljoner dollar till dr Mil- lers förfogande, Ehuru det väl än- nu kommer att dröja, innan auto-- matiska skepp far över oceanerna, är de 10 miljonerna dollar inga bortkastade pengar, ty om man lyc- kas' utveckla detta system, så att det kan användas i praktiken, är fördelarna av. en sådan automatisk sjöfart enorma! ' Till mycket lå- ga priser kan man transportera enorma mängder frakt och man kan bygga upp ett helt nät av au- tomatiska sjöfartslinjer, också i om- råden, där klimatet är mindre till> de för el e Fobotskeppen impulser. ; > ne För detta ändamål vill dr. Miller ha en speciell jordsatellit för de auto- i i bör- jan. . Senare skulle dylika fartyg kunna fåra uteslutande med hjälp av bojarnas impulser. De automa- med ett stort antal speciella räkne- , maskiner, Förre befälhavaren . på” atom-ubåten ”Seawolf”, kapten La- , ning, arbetar nu med utvecklingen” av en elektronisk räknemaskin, sorh. helt. automatiskt skall utföra 'allt' räknearbete för navigationen - och jämföra resultatet ' med. varandra, Vidare håller mån på -med flera experiment ' för den automatiska sjöfarten. Så experimenterar. den” amerikanska marinen f n med myc- ket snabba fartyg, vilka endast bes : höver en femtondel'av den norma-'” la besättningen. En stor del av 'ar:i betet ' utförs redan: nu helt auto- matiskt. Dr Millar har vidare med-: delat, att de framtida automatiska, fartygen koråmer att föras ut från Dr Miller har redan ' "utfört åt- skilliga experiment med atom-ubå- tarna, vilka hade mycket tillfreds- ställande resultat, Dr Miller har nu givit en över- sikt över hur ett system med au- tomatisk sjöfart skulle kunna ver- ka, Han tänker sig stora, helt slut- ” na skepp, vilka i skrovets väggar har celler, som är riktade på i ha- vet drivande bojor. Dessa bojor utsänder impulser, som ger skep- pet ”kommandon” betr kurs' och hastighet. Dessa bojar kan också få ett fartyg ' att stoppa :Bojarna kommenderas från: en central post på fastlandet, Skeppen kan också » lotsar. I: öppet hav lämnar lotsen fartyget, som se- dan på egen hand, fortsätter resan: Väl anländ till bestämmelseplatsen > kommer en lots åter ombord på, detta' ”spökskepp” för "att föra det säkert i hamn, Skeppen kommer förmodligen att kunna fara 30 da-. gar i sträck och kunna stanna" 90 dagar på havet utan alltför stora underhållsarbeten, Om' man sedan får atom-motorer till sitt förfogan-" de kommer man att kunna stanna betydligt längre på havet. Det kom- mer emellertid att dröja ett tag in- nan den första helautomatiska sjö- fartslinjen i världen kommer att öppnas, enligt. vad dr Miller uttala sig. . AV SLU. Våxtorps SLU-avd. >: har haft tävlingsafton: Resultat: ”Vad vet Du om din kommun”: 1) Arne Gustavsson och Kjell Nils- son 8 p. 3) Karl Åke Akesson 7 p. bod Arne Gustavsson 8. vd 32) Sol-Britt Hansson 7 p. 4) Arne Svensson, Karl-Åke Ottosson, Berit Hansson och Linné Karlsson 5 p. a sr Nykter ungdom - skydd. "Försäktingarna £i imed- su ”gruppförsäkringsbola. |- SAT tiska skeppen kommer. att utrustas -|- de. av nektarproduktionen hör. t ex bina. Och de senaste årens "jakttagelser;' av binas liv 'i' kupan --och ute i naturen har visat att de "flitiga bina” faktiskt inte, överan- "stränger sig. De arbetar endast un-'| "der: de timmar, då. de för- tillfället aktuella bl d ar da" där t uren var så låg som 4 gr C. Då föll de så gott som i- dvala. "Deras inre klocka stannade, - När man efter fyra timmar väckte dem ' till. liv igen, . kom. den 'inre ' klockan. att länge gå fyra timmar efter." Bina arbetade precis som förut blott fyra timmars försening. Betydligt mera" okänslig för för- ändringar är tropikernas ”vinkan- de krabba”, som lever i hålor som den gräver 'i sanden intill stränder= -> na. När vattnet stiger under flodti> den kryper krabborna' ned i sina hålor, som de stänger till. med tät= pro ” gens nektar, Resten av dagen sitter de på ett lugnt ställe. och: tar: igen MAN T/ LAR : OM "vådo att permanenta stödet. till" småbru=. = försvinner takt! - som åren 1951-—56, finns det 'om .20'år te "längre några : att» stödja.: Så går. det.:förstås inte, fast:arealtill- ” ändra mycket i takten. Av prak tiska skäl (ml a för skogsbrukets ; skull): får” man även, önska. att " det inte går så. En brutal force- ng: av nedläggningen. skulle.” få ” olyckliga följder, även ur annän " synpunkt. än: den: » socialt-ränsk- liga. ev . : IL väntan på vad Jordbruksutred- "ningen ;kan komma att föreslå bör som" det innebär "att följa « Små” .bruksutredningens linjer: ” . Man. får också komma g att : "då finns en. inkomstgräns” base- rad "på: basjordbrukarnas inkomst och -ingen lär avsiktligt begränsa ', sina "inkomster för att få någon ; hundralapp i arealtillägg: Att ön- ka vore dock en rättvisare: ord- ing än fixeringen av areolmaxi- um till 10 .hektar;' ty. arealen r inte ensam avgörande, det er- UPPGÖRELSEN I KÖPENHAMN om. det' danska ' jördbruket, "som slöts” efter” de tre dagarnas leve- ransstrejk, här inte” bara "en 'eko- nömisk utan också en principiellt intressant sida, skriver" RLF-tid- ningen - i Den innebär att Danmark i sin jordbrukspolitik . tagit ytterligare ett steg på vägen mot det system . som tillämpas i flera västeuropei- ska länder, däribland Sverige. Ti- "digare- har de danska inhemska produktpriserna, framförallt när det gäller kött och fläsk, i stort sett följt. världsmarknadsprisernar Vv ägg. till. nytillträdande lär inte] i vi'ha råd: till den” lilla” kostnad | - ;en' kommentar till den o danska jordbruksstrejken: lutande proppar av sand, När se-' dan ebben torrlagt stranden kryper : de upp för att äta. Och hannarna söker locka honorna till sina hålor | genom ”att. vinka "inbjudande "med sina: stora vita klor, Det är myc- ket lustigt att titta på när honorna Paraderar mellan långa rader av iv=' igt vinkande : hankrabbor. : Men plötsligt förlorar de båda könen allt, 1 intresse för varandra; Alla krabbor. , Ina: försöker skyndsamt 'snappa åt sig något ätbart 'och rusar med det: ned i hålorna som proppas' till) Ett | ögonblick 'därefter ; börjar. vattnet åter stiga över sandstranden. - Men vad som är mycket märkligt är att de vinkande krabboörna hål- ' ler ebb-' och: flodtiderna från sin stränd "mycket. noggrant äve m de senare, fångas och ble eras ett en exakt gående, inre klockä. Mån-, ga. blommor öppnar: sina kalkar strax innan solen går. upp. Men : placerar man . dem i: ett absolut beckmörkt : rum : kan .man : känna med » händerna, ätt de "””vet” när gryningen nalkas, trots att inte den > minsta , ljusstråle kan: komma in i rummet, "= => Mån 'Kan”til 3 växter att passa" ett. bestämt” klock- slag, Om' man utsätter en växt för : en "iskall luftström slokar den med bladen eller -vecklar, samman demg:r Geh om man upprepar: detta gång : efter annan på ett. bestämt klock->- slag kommer 'man snart: därhän att | växten låter bladen sloka när tiden : : är inne, även skulle utebli. 7; ", Vi: behöver . för. esten . längre” än " till oss” själva för - att 'kunna iakttaga” denna organis- mens". inre. rytm. : Varje "mor , som skall ta temperaturen, på ett sjukt: barn vet "att hon skall" göra det vid: 8-tiden på morgonen och vid 6-tiden på eitermiddagen för att lä karen 'skall kunna få riktiga besled m :' .. feberkurvans ;: utveckling: , ' Kroppstemperaturen : är... lägst ; på | morgonen och högst på eftermid-.:; dagen.: Men samtidigt försiggår ett : 40-tal' processer i kroppen efter en liknande rytm .— pulshastigheten, blodtrycket,' tarmaktiviteten, syre=> omsättningen i cellerna osv... Till en: viss” grad är dock mänz i inre rytm elastisk. Den. som ;de; kalla luften Nu na, me X statens bistånd, "att laborera med ett -inhemskt pris och :ett helt annat. exportpris. . Därjäme : har : Danmark som ' bekant -: import- stopp :'för . jordbruksprodukter " . och" detta kan endast, riksdagen ' häva. Hur pass säkert detta sist- : nämnda skydd kan bli i det för- ändrade läget är svårt att bedö- ma, men med tanke på jordbru- kets : stora betydelse ' för ”Dan- - marks ekonomi vågar man nog "gissa att: majoriteten i folketin- get även i fortsättningen slår vakt om importstoppet. : . .Jordbruksstrejken ; i Danmark, har givetvis följts med största upp- märksamhet även av det svenska jordbrukets utövare och företrä- " dare, fortsätter tidningen, Den sven- ska ' hållningen till konflikten tol- kades i ett brev från den svenska |! . NBC-avdelningen, undertecknat av dess ordförande; Folke'Edblom, till den "danska" avdelningen, i vilket försäkrades att berörda svenska : jordbruksorganisationer var . helt införstådda med att i den upp- : komna situationen icke vidta åtgär- der, som kunde skada det danska «jordbruket: - Det tolkar den självklara sven- ska inställningen till jordbruks- konflikten i Danmark. När de danska .jordbrukarna, som under många år släpat efter i den eko- nomiska utvecklingen inom lan- det, ansåg det nödvändigt att ta strid för att hävda sina intressen, .- var det naturligt att deras sven- ska yrkesbröder skulle ställa sig solidariska och ” inte ge då ng - motpart någon trivmf på hand. flyger från Los Angeles över po-' len till Europa blir trött och hung- rig på ”felaktiga” tider ur europeisk synpunkt : sett. Men mycket snart vänjer han sig vid den tidsindelning som råder i Europa. Men om en” person sätts till ett arbete, i vil- ket ingår 12 timmars nattskift, följt — av 24 timmars vila — en arbetsin- delning som många industrier på sin tid försökte införa av arbets- tekniska skäl — så klarar han inte: uppgiften." Samarbetet mellan våra inre klockor råkar i en hopplös oordning och.magsår och neuroser blir det oundvikliga resultatet. - Det behövs faktiskt mycket litet för att påverka detta inre urverk, vars ' plats och verkningssätt allt- jämt är okända för vetenskapen. Växternas blomning är beroende av växlingen: mellan ljus och mörker. ' Det är. därför som ' det' kan; vara så svårt att omplantera en blomma : från tropikerna till ett annat väder= streck; även om den i sin hemtrakt växt högt uppe i kalla bergstrakter. Den tål inte förflyttning t ex mot norr, där dagen har en annan längd än i tropikerna. I en botanisk träd- . gård försökte man en gång att med hjälp av konstgjort belysning om- växlande med mörkläggning locka en tropisk växt att gå i blom. Alia försök misslyckades emellertid till dess man upptäckte att ett svagt ljus från en kontrollampa 'via ett laboratoriefönster reflekterades mot växten Den lilla ljusreflexen omin= tetgjurde hela experimentet. Albanien, NV "Som det svarta fåret i Moskvas satellitfålla har sedan åratal till- nien framstått. Det är i det närmas- » te 18 år sedan denna miniatyrstat "| ”befriades”. av röda armén och dik="" tatorn av. Moskvas nåde, ' Enver - Hoja) svingade sig upp till mak- : ten. Sedan dess har Albanien oav- - brutet fungerat som en skräckmo= dell för en kommunistdiktatur av stalinistisk typ. För närvarande stå= , tar landet med ej »mindre än 14 koncentrationsläger förutom vanli- dessa anstalter i i dag rymmer 30.000 ' politiskå fångar, vilket 'skulle be- tyda att'2 proc äv : befolkningen :- sitter inburad för politiska brott". Den hemliga polisen, av fullfjädrad regeringsinstrument; utrustad :med en rikligt tilltagen arsenal av tor- tyrredskap från. tumskruvar : till elektriska burar; i vilkas golv: och väggar strömstyrkan undan för un- dan kan ökas till dess' offren blivit mjuka 'och färdiga att avlägga de skuldbekännelser. man vväntar, av dem., ” I Diktator med förföljelsemani Enver Hoxhas mest framträdande egenskap tycks vara förföljelsema- ni. Han ser fiender överallt. Ny- ligen häktade han sin egen flottas ”amiral” (befälhavare. för "fyra ubåtsjagare - och några” minsvep- ningsfartyg) och anklagade bonom som deltagare i ett misslyckat stats- kuppförsök. Men framför allt tycks det vara Nikita Chrusjtjov i Mosk- va, som utgör. en ständig "skräck för: Hoxha, Det har i utlandspres- sen antytts, att vad den albanska diktatorn mest av'-allt fruktar är att Chrusjtjov och Tito skall bli vänner. och Jugoslavien återinträ- da i östblocket, varefter Tito skulle få fri hand att övertaga Albanien och placera Hoxha själv i något av de fjorton koncentrationslägren, i väntan - på att bli” Hikviderad? för gott. I. den situation : som. råder är. det minst sagt överraskande; att Hoxha funnit 'en ' ivrig. och : förståelsefull vän i Maos Kina, Kina ligger" vis- mellan '. Moskva ? och + Tirana, men det är i alla fall anmärkningsvärt, att Mao Tse-tung öppet tagit parti för Hoxha som ett led i sin iedo- logiska dragkamp. med. Chrusjtjov. Mao ihar '£ 'ö icke inskränkt ; sig till”att i 'ord stödja Hoxha. Kine- sefha har gått från ord till hand- ling på ett högst markant sätt ge- nom att i a installera militära och och - ekonomisk” hjälp "utsträckning åt den tämlig ruttmässiga miniatyrstaten. > Motsättningen mellan Hoxha och Chrusjtjov : kom till öppet "uttryck i vintras vid'den stora konferens med. alla satellitstaternas chefer, baka den lilla balkanstaten Alba- ' Hoxha (namnet uttalas ungefär som : : ga fängelser, och det beräknas att: i GPU-modell, är' Hoxhas viktigaste serligen " långt" från brännpunkten |: er förstås till: det ahdra benet och vi- . | om deras skor fortfarandz är riktiga i butiken är man förvånad över A den ryske ledaren för ”revisionism”, ord som kan begagnas kommunist- bröder emellan. Chrusjtjov blev gi- vetvis rasande och hotade Hoxha med att han dyrt 'skulle få sota för denna” "smutskastning". on Upprensning och avrättningar i Men: Hoxha föll inte till föga. Han reste hem till Tirana och sate te igång med en uppr > Marknadsbild från Tirana, Albaniens Kuvudstad land och dess regim! Det var för- ' vilket ju är ett av de värsta skälls- sta gången i världshistorien ' som det hänt, att personer i en kom- . muniststat blivit förföljda för sam= arbete med ”socialismens' moder- land”, som Time mycket exakt uta trycker sig. Men icke bara Moskvas folk her tråkigheter i i Hoxhas Albanien, Lika illa är det för Jugoslaviens legala «+, ” representanter i Tirana. Jugosla=" Jin] + klart antimoskovitisk - prägel. Han beordrade bl a, berättar amerikan- ska Time, att alla Chrusjtjovs' bil-' der. skulle- avlägsnas från de of- fentliga' byggnaderna ' och ersättas med Stalinbilder.: Den ryska per- sonalen vid Sovjets ubåtsbas Sase- no vid, Adriatiska havet utsattes för konstant övervakning av Hoxhas statspolis, och sovjetpiloterna på' de albanska flygfälten fick på samma vis sin rörelsefrihet begränsad. För något .mer än en månad sedan in- träffade . en. verklig sensation: två albanska statstjänstemän häktades och anklagades för att ha spione- viska förföljs, skälls ut. och misshandlas, så att de till sist '- måste ge upp. Helt nyligen lämna= "' de sålunda ett pår av Titos sände-” bud Albanien för att icke återvän= | da. En av dem 'uttalade sig för Ti=" + mes korrespondent och sade där- vid, att fördelen av att få lämna Albanien icke minst bestod däri, att han nu ”varje natt slapp höra” skrik och skottlossning, då hundra= tals fångar släpades bort av polisen”. '; . : I slutet av april innehöll världs-" pressen notiser 'om att Hoxha hade '' H avslutat sin upprensningsaktion. ge- nom en summarisk' avrättning av: 60 stycken av de mest framstående rat för Moskvas, räkning mot sitt politiska fångarna i i Jandet,; 2 : När jag öppnade den huvudstads- avisa jag brukar läsa hittade" jag en unik bild. En ensam flicka stod i ett buskage i utkanten av en fot- bollsplan .och väntade på sin hjär- tevän "som tränade: där. Hon stod och vilade. sina fötter, hade sparkat av ..sig .sin ena spetsiga och hög- klackade sko och stod på ”ett ben. När hon 'stått 'en stund bytte hon lade de protesterande tårna i.tur och ' ordning. Man 'undrade vilken vansinnets ande som ingivit. henne att ' hon "skulle 'promenera ut still en fotbollsplan i skogen med spets- klackade .: och - spetståiga skor på sina fötter, Man . har 'sett de : där skorna : under: bordet , på många . I platser och under bänkarna i biclo- kaler; och på anda. ställen där folk I samlas. ; - Det första jag tänkte" på när jag såg fotot var de stackars kinesiska flickorna och deras förkrympta föt- ter. - Sent ' omsider beslöt det re- formvänliga Kina att med hjälp av utländska kvinnliga missionärer ge- nomdriva att de kinesiska flickorna fick 'riktiga skor. Nu undrar man eller de återgått till. de gamla pi- noredskapen cch om man möjligen kunde beställa hit några kinesflickor som - xunde lära de svenska flic- korna att köpa sig fotriktiga skor. Faktum är att det finns en massa kvinnor : här i landet med svåra fotbesvär och mycket fula ' fötter. Och när man ser vad som bjuds att fötterna inte är ännu värre: än de är. i ; Men vad bjuds en kvinnlig sko- | Varför plåga föterna | "Av: Märta Leijon köpare i butiken? Själv behövd jag ett par nya skor, breda, lågklace kade och sköna att gå med i som- marvärmen: Alltså . beslöt jag att undersöka.! Mina "besök . kom" att : omfatta skobutiker i två städer och. två " större” samhällen, sammanlagt , åtta butiker. Det första jag fann” var att de spetsiga och högklackade" skorna ”övervägde- i: skyltfönstren och pi skobutikerna; Sen upptäckte 4 Jag att biträdena vars ganska hörselskadade, De hörde i in=,. te alls att jag beställde, lågklackade eyllorna i kade och spetståiga monstrum innan de ens kom med ett par skor som liknade skor. Antalet var lite stör- re eller mindre i. butikerna, De : om, att skorna. var otroligt "sköna." att ha på fötterna, att de hade den. absolut modernaste färgen. Så små> ningom kunde man få fram andra ' smala,” Man: måste absolut ha ett större skonummer ' än vanligt” om . man "skulle kunra klämma in si- na fötter i dem. Det verkade. som, .. om biträdena tillsagts att de absolut kläckade, skorna ' innan de började I sälja "några andra skon Sedan vi” provat. minst tjugo par:skor i en affär utan” att ha fått fram något: : sådant skopar som jag beställt köp= .. te jag ett par snygga trätofflor, De' var verkligen fotriktiga. " Jag: | rekommenderar dem åt all till. vardagsbruk och jag förstår varför, läkare och sjuksköterskor använder ' dem på ' fötterna när de arbetar, Omsider” kom jag på min rund=' vandring in i en”butik där biträ- / dena inte var av den vanliga ty; pen utan var på väg upp i medek- åldern. . Jag . fann ' att medelålders, biträden i skobutiker hör och för-". står. mycket bättre än de yngre! och jag rekommenderar dem till al-, la skoköparinnor. Dessa medelål- ders biträden hade verkli liga skor också även ' om. de ohyggliga var övervägande/ i i de- ras skyltfönster, Det är ju inte de" som gör skorna. Jag fick till slut ett par sköna skor med skön klack" och plats för tårna och ' Snygga var' de .. också, Jag kommer ”att slippa stå” ömsevis på det ena benet. och” det; andra eller att sparka skorna avs » | mig under bordet när jag äter. Men tänk vilket arbete det var ! både för mig och andrat: «= När tar kvinnoföreningarna upp frågan om damernas skor? En herre : sa nyligen att man vet precis hur” tokigt huvudet är på fruntimren när man ser deras fötter, :Vem kan välja dem" till . riksdagsmän och : landstingsmän och höga poster i in- dustrin som inte har ett par 'vetti- ga "skor. på "fötterna. . Man förstår , honom mycket väl. Men efter allt skoprovande j jag haft den sista må- naden förstår jag, de stackars da= | merna också. De. har det: sanner= framtidsungdom ker och skoimpor törer." skor men de flesta var alldeles för '; promenadskor.. De ' Plockade . fram > minst ett dussin par olika spetsklace=" försökte övertyga en” äldre:tant -'. - måste sälja de spetståiga och spets; ee gen hygg-. ligen inte lätt gent 'emöt kofabri-' N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.