AA Man fnsntd Mad N 4 Vyyyty tt trerrerererv YTrevsvyfvrvter 7 Tr veverevsvYfvYvYeretvtvvewyveryYrvYVTYPEPYT Vv TTVYETT I :. Tisdagen den 30 maj 1961 H Den s. k Nätredjedslareseln i ATP har varit en orättvisa : mot: företagarna. Den innebar att företagarna — om de wille. vara med i'ATP. — inte kun- de få' pension på mer:än' två tredjedelar 'av' förvärvsinkom-.- " "sten över det s. kl dubbla bas beloppet, dvs. 8.000: kronor i 1957 års 'penningvärde.; Under . « "den senaste tiden har dföreta- .- gare i stor utsträckning bildat " - aktiebolag, varigenom de' som anställda i sinå «egna företag kunnat få pension som:lönta- -: "gare, dvs. på hela förvärvsin- + komsten över basbeloppet och upp till. 30,000-pronorsgränsen, Det har alltså visat, att-vissa .företagaregrupper warit 'miss- nöjda med ATP-utformningen. "På den punkten har regerin-" gen fått slå: till reträtt. Den "lade hastigt- fram' proposition . om att den &. k. tvåtredjedels-'; regeln, skulle avskaffas. Före-, tagarna skulle alltså få räkna ATP-pension "på samma sätt.” söm" löntagarnd., Denna ”änd- ' ring har nu godtagits av riks-" ' dagen. Därmed har man till-.: godosett . de företagare som: will 'vara med i ATP. — och", "mill betala pension 'av samma storlek.som löntagarnaåa. |. cc Men "för många företagare”. . blir detta en hård belastning. : . "Många småföretagare” har inte . råd med sådana avgilter. har. kapitalkrävande företag "måste" investera förhållandevis, mycket av ånkomsten” i. före-: "taget. Det gäller framförallt "jordbrukarna men även i stor - utsträckning småindustri. ! hantverksidkare.; "Det. > hej från den regerande ”social- per måste fullgöra: > skapar ” emellertid bättre trygghet för ålderdomen och minskar, så- lunda behovet, av ATP-försäk- "ring. Men ATP kan för många vara: angelägen främst som ef- terlevande>-.. och :ihvaliditets- skydd. Den självklara slutsat- . sen borde vara, att sådana fö- retagare borde få vara med i ATP på en lägre och. billigare pensionsnivå, Sådan valfrihet föreslog cen- terpartiet i motion i januari. . Efter propositionen kom ett så- sdant.' förslag även från” folk- i partiet. Under utskottsbehand- ilingen” "anslöt sig 'också högern, ; Valfriheten bör ju —' som det 2 ; framhölls i i centermotionen och - - sedan i den. gemensamma ' re- i servationen — omfatta '. inte : bara hela: inkomsten "och två tredjedelar av den utan också ; ydterligare olika pensionsnivå- "er, exempelvis halva, inkom- + sten. Men "regeringen och so- cialdemokraterna wille 7 inte höra talar om någon walfrihet i pensionsnivån för företagarna; Dock". hade i socialministern "skrivit i propositionen, att "han såvitt möjligt ville tillmötesgå . önskemålen ; från. de: berörda .. grupperna: Ett” sådant önske- . mål. har, RUFF.” framburit - till "regeringen, i. ; nämligen : "fråga som ökad walfrihet' för företa- garna "beträffande pensionsni- våerna. ”Socialministern borde alltså ha svarat ja: på” RDF: framställningen, | om han velat ” följa 'sin egen" "rekommenda" "tion. Men. svaret blev ' alltså 215:-per AD ' och månad: I åldern 16—19 år är » komst på ungefär 350 kronor i månaden .: ganska vanlig. :Hur mycket av'de pengarna är det rimligt "att betala hemma? Ja; tiltar v på ett så officiellt pap- per: som " skattetabellerna ser vi att fritt vivre — alltså bo- Ystad och mat — är värt 215 kro- nor i månaden, Det är. vad man bör betala för sig för att'man får! bo hemma, Sedan får man försöka klara kläder, nöjen och andra personliga 'utgifter på- de 125 kronor som är kvar, : TIDNINGAR : "TIDSKRIFTER s & X a v 2 kd v Då har man ändå fått gratis allt det andra som finns i ett hem: telefon, tvätt, tidningar, böcker osv. Siffrorna i den här » bilden visar vad några sådana . saker enligt Statistiska Central- , byrång uppgifter brukar på på per år och person. ad i Det är nog bra för oss alla att "ha litet hum om .sådana kost- " nader antingen vi nu är föräld- |. Svensson, . Falkenberg, omvaldes li-. | ter”ömvaldes fröken Hilma” Lind- Universitetskansler: - sö = Direktör ' Bengt Petri I Försäk- rings AB Skandia utnämndes i fre-j11. ljen till universi ker: för "tiden 1 juli, 1961—30 juni 1963.” 20.000 kr till 2 älgskyttebanor . Jägarförbundet + tillstyrker hos Km:t Södra Älvsborgs läns 'jakt- vårdsförenings. ansökan om bidrag "med 20.000 kr ur länets älgskade- fond för att anlägga 11 övningsba- nor för älgskytte. De skall uppföras 4 bl a Svenljunga, Marks, Sandhults,' Bollebygds, Länghems och Mårda- klevs kommuner, 2 2 vor Hallands skohandlare fé distriktsförening”". har haft årsmöte på Grand hotell, Falkenberg, under ordförandeskap "av dir Walter G Rosander, Halm- stad. Sedan, de rutinmässiga 'års- mötesärendena genomgåtts diskute- rades aktuella problem inom bran=, schen. , Av.. styrelsens : berättelse” framgår. att: en parmässig omsätt- ningsökning kan noteras för år 1960.' ”Försäljningsvärdet : beräknas : där- emot vara oförändrat om man un-' dantar omsättningsskatten, Tenden- sen mot ökning av skoimporten har fortsatt. ' Antalet importerade skor "under. år ; 1960 ” har | : ungefär. för- 'dubblats, : mot året: dessförinnan. Lagerhållningen beräknas ökad med; cirka .12 procent då komsumtionen icke 'stigit i takt med tillverkning och import; Samordning av "mode färgerna framhålles som önskvärt,' I berättelsen konstateras även. att. 'samarbetet; på inköpssidan genom” inköpskedjor utvidgats allt mer i syfte att nå större effektivitet gent emot andrä företagsformer... +, > Till ordf. omvaldes dir. Walter få Rosander, "Halmstad, och. till: v ordf” Sven 5 , Fal Även styrelsens ledamöter hrr Al” got "Svensson, Halmstad, Evert Nel- je, Varberg, och fröken Ingeborg Abrah Varberg, Ides, Révisorerna .frök m' Hilma': Lind-' kvist, . Halmstad," och hr” Ludvig kaså., Samma. var förhållandet med valutskottet; som består av, hr Karl Svanberg, Varberg," fröken" Hilma : Lindkvist,' Halmstad, 'och "fru "Alice Javefors, Varberg. Till. .ombud vid. YSkohandlareförbunds. kongress ; ågs > hre; Sven: "Svensson, Var= och: Algot Svensson, "Halm- g' höll talmetads | skohandlareförening sitt : årsmöte.” Ordf Walter: G;'Ro- sander "omvaldes, ', liksom .-v;' ordf "Torsten Norr. Till styrelseledamö="| kvist; samt nyvaldes” fröken ; Lissie" "Bengtsson. Revisorer”blev- hrr Stigs Tanidrötan JR styrelsen; bemyndigande; att ”för- söksvis under tre år meddela ”tand- öterskor individuella tillstånd att Svansko Borkförerinjan SAN AT hh inns "mycket mer som man har i ett hem men inte i ett inackorderingsrum.: Fartiljen har ju sina gemensamma försäk- ringar, kanske bil och sommar- stuga, rätt för sig hemma "och lärt sig vad saker och ting kostar är nå- gonting. som mån sätter värde KS längre fram när man själv a ta ansvaret för sin familjs försörjning,' Nylon NN NES FNS NYTT I KORTHET. . Internationella utvecklingsfon- den IDA — ett med Världsban- ken associerat organ — har be- viljat gibt första lån. Det: rör sig om, 9 miljoner dollår : som utlånas' till Honduras för un- derhåll och förbättring” av lan- dets vägnät, IDA, som upprät- tades hösten 1960. av 'en rad stater som är anslutna. till Världsbanken, har nu 42 med- lemmar. . Startkapitalet har nu kommit upp på ett belopp mot- svarande 863 . miljoner dollar. IDA. är ett oavhängigt organ, vars finansiella resurser är skil- da från Världsbankens. Lånet till Honduras ges räntefritt på 50 år. :' Återbetalningen, som skall ske i utländsk valuta, in= leds först om tio år. Sovjetunionen har: ratificerat ytterligare fyra av iInternatio- nella arbetsorganisationens kon. ventioner och har härmed sam- manlagt ratificerat 22 ILO-kon- vdntioner.» De fyra nya gäller kvinnors sysselsättning i under- jordiskt arbete.-i gruvor, löne- skydd, diskriminering i samband med sysselsättning och anställ- ning av arbetskraft samt mini- rar eller ungdomar, X miålder för | anställning på fiske- båtar, - - Att. hederligt ha' gjort |. inom” skol-- och ". ungdomstandvår- : den utföra lokala kariesförebygs gande behandling” med användan-' deav fluorföreningar, KE > Ett. effektivt skydd "för de. våt tentillgångar” som är eller kan bli behövliga : för - vattenförsörjning framstår. alltmer" som' ett samhälls- intresse av. utomordentlig betydel se, : vattenöv när den vikar sig om vattenvårds-; kommitténs' förslag till:skydd för vattenförsörjningen: Detta intresse! anser domstolen bli "väl befrämjat genom de "ändringar i vattenlagen som kommittén föreslagit. : , | Ifråga. om: gr skyddet N= SA för. centerns olika riksorganisationer i som- mar samlas i .Uppsalå till stämmor och ting sker. det på en plats där gedan' urminnes . tider : hållits råd- "slag av rikspolitisk' och åtminstone i ett fall av världshistorsk' I betydel- se; (Uppsala möte 1593). i Under .: medeltiden ' var . Gamla Uppsala Svearikets . huvudort, dess förnämsta kult- och tingsplats samt I dets historia ME : Uppsala domkyrka, Nordens största kyrkobyggnad. > I RR MA dandet gr av: Uppsala universitet, Nordens äldsta, Det var i februari 1477 som Jakob Ulfsson lyckades av. påven Sixtus "IV utverka : tillstånd - att upprätta ett universitet. i" Uppsala efter mönster av universitetet i Bo- logna,' Universitetet öppnades i' ok- tober samma år. Som lokal använ- des först ett numera försvunnet domkapitelshus, därefter 'Gustavia- 'kungaresidens: "I .Gamla Uppsala var också ; ärkebiskopssätet förlagt intill 1258, då det med påvens 'till- stånd flyttades till Uppsala, eller Östra Aros som "platsen då hette, "OQmédelbart' "därefter började ”Upp- "sala” domkyrka : att uppföras." Byg- gandet tog lång tid. Ar 1340 iynes största” delen av kyrkan” vari dig; "men invigningen skedde ' först 14335,” Den" hår sedan. 'ombyggts' och förändrats ” åtskilliga : gånger,: och den"senaste. restaureringen har" som bekant rätt nyligen avslutats... "Uppsala domkyrka, vars sm ickra! "dubbeltorn : är ” synliga ? vida. !om- på ;Uppsalaslätten,.” "är Nor- å ; Uppsala. i i domkyrka ”största antalet”. gr finns; bevarade” medeltida målnin- gar med. scener.: ur S:t Eriks 1e- ”gend. I ett annat finns grävplattan över "den heliga Birgittas fader Bir- ger Persson till Finsta. Gustav Va- sas gravkor finns också i domkyr- kan;' och bakom" högaltaret. förva- ras Erik 'den heliges skrin, 'sedan 1952; synligt uppställt, Till sevärd- heterna hör också domkyrkans sil- v e och klädk e, den” senare förvaras bl a Gustav Vasas och Johan III:s regalier/', «. I detta kyrkorum, som under sina höga gotiska valv rymmer så mån- ga historiska minnen, samlas stäm- mödeltagarna till andaktsstund på morgonen den 16 juni. . fås te : Nordens äldsta universitet ; ” Utanför domkyrkans södra portal påminner ärkebiskop Jakob. Ulfs- &ons staty om en annan betydelse- full "händelse i Oppsils och lan- Hj ärntvätt hos damfrisörskan? ? : LONDON (AEP) oas "Den engelska författarinnan 'Bär- bara Cartland har slagit larm och bör som kommittén ansett skydds- områden fastställas i administrativ ordning och länsstyrelse vara den| myndighet som anförtros beslutan-j derätten på området. Härigenom .vanns i förhållande till nuvarande, "ordning att skyddsföreskrifter en- ligt vattenlagen kan skapas av en myndighet som. äger att ta ”initia- tiv till behövliga åtgärder. Vid fast- ställandet av skyddsområden bör. emellertid ' föreskrift meddelas om att sakägarna” skall beredas tillfäl- le att yttra sig i ärendet. oo Förslaget till ny lagstiftning om skydd, för viktigare ytvattentäkter finner överdomstolen ändamålsen= ligt och väl övervägt. roa Stätlan var I kyrkan för första gången och såg folk knäppa hän.» dernä till bön. . ot .— Men mamma, sa hon häpen dom har ju alla kläderna på sej än! Lärarinnan: — Varför var Karl XI envåldshärskare? . — Därför att han var ogift. ST "+ SJÄLVFÖRVALLAT : i: Till Aberdeen reste häromda- gen McIntosh. Han hade sällskap med e nengelsman som började bli trött på alla historier som MclIntoch. berättade och där. han skröt om de stora -saker han: ut- fört, Till sist sa engelsmannen: + — Men berätta. mig nu något som ni inte kan göra, , så ska jag åta mig det! — Ja, svarade McIntosh, jag. kan inte betala tågpiljetten, " r de brittiska damerna att visa själslig styrka och icke kapitu- lera för de inflytanden som de blir utsatta för 'under. torkhuven vid damfrisören. Den påpassliga damen anser att kvinnorna under terkku- ven eller sittande och liggande på andra tortyrinstrument under den kosmetiska behandlingen ' utsättes för : hjärntvätt, en: psykisk press. Damfrisörer kan avlocka sina kun- |: der allehanda" privata" och offent- liga hemligheter. De "utsätter sina hjälplösa offer för själslig tortyr som de berörda inte ens märker. Det har vid flera tillfällen hänt, berättar Barbara Cartland, att hustrun": till diplomater, chefssek- reterare och kvinnor i ledande po- sitioner förrådde: statshemligheter. och sekretesser som de aldrig skul- le ha talat om under andra om- ständigheter. Nyligen måste en högt MR "evskedas- av brittiska utrikesdepartementet, sä- ger den välinformerade damen, se- dan hans fru hos damfrisören pra- tat om saker och ting som omedel- bart vidarebefordrades till främ- mande makt. ta . " Penningvärdet: Numera går det ganeta måna svenska kiuuor- på tN jälares vad: num;y' som" Gustav II Adolf lät på- börja på 1620-talet. Den nuvarande universitetsbyggnaden;. i vars aula SLKF':s och ' SLS" stämmor: kom- mer att. hållas, togs i bruk 1887, I Uppsala finns 'också vårt lands största bibliotek tniversitetsbiblior | teket . Carolina - rediviva, grundat 1620,. Där finns över 42.000 "meter. Bland” rariteterna märks böcker.” främst Silverbibeln.' "Slottet som ald g blev, färdigt. - " Gustav Vasa har” ju haft åtskil- ligt att beställa .i Uppsala. Ett -be- stående minne har han lämnat efter. sig: Uppsala ” slott. Dét 'var 1545 som' han - började uppföra ' en be- fästad . kungaborg på ”Uppsalaåsen” mn Byggandet av 'slottet pågick under hela. Vasatiden, men blev ändå ald- rig fullt ”fördigt" Rikssalen;” SLKF:s och centerpartiets festban- ketter skall äga rum, färdigställdes efter en eldsvåda 1572 och restau- rerådes' av Rågnar Östberg 1930- 1932. På" slottsbacken' häriger- Gu- nillaklockan i sin stapel sedan mit- ten av 1700-talet..Den- är uppkallad efter drottning Gunilla, Johan HE:S S gemål, ” al slottets' 'omedelbara närhet; på slottsplatån, skall- rikstinget hållas. da Det moderna "Uppsala : Men Uppsäla "är" inte ' bara 'de historiska minnenas stad, den är också en” modern stad med livlig handel och industri. På senare år har staden brett ut sig åt alla håll och inkorporerat både Vaksala och Gamla Uppsala och den är på god väg att bli en stor stad. Den har nu 77.000 invånare, därav ca'8.000 studenter. En modern studentstad ligger-en halvtimmes gångväg från universitetet. - : Uppsala , är också en grön stad. Närmast slottet utbreder sig Bota- niska trädgården. 'Den anlades" på 1600-talet av Olof. Rudbeck. Från | den. sträcker sig ett:'grönt: bälte förbi Akademiska sjukhuset ut till Milles Sturemonument; Ulleråkers sjukhus och Ultuna lantbrukshög- skola. "På Salabacke. utåt" Vaksala kyrka ligger Källparken, som ' ut- breder sig på ett område av nära 75.000 kvm. Av mera intim :karakz tä är den. lilla Liné-trädgården vid Svartbäcksgatan, ” ett. komple- ment till Linnés stadshem. '-- - - I Uppsala finns också landet tills vidare enda utomhusbassäng med internationella mått i det 1959, re diga Fyrisbadet. os : Förutom universitet, läroverk och lantbrukshögskola finns i Uppsala tre militära läroanstalter, folksko- leseminarium, fackskola för huslig ekonomi och ett nytt tekniskt gym- nasium. Vidare kan nämnas stads- bibliotek + , 2 landsarkiv; di stalt och regementena 5 1 och F 16 samt en betydande industri med en mångsidig": produktion såsom cyklar, keramik, ättika, tvål, siden, kappor, skor, livsmedel och mycket annat. i Uppsala ' har: också att pampigt Folkets hus med en förnämlig Stadsteater, där” centerpartiets och SLU:s stämmor "skall hållas och dit även mötesbyrån kommer att förläggas. - Det är: alltså till en intressant och vacker "stad, på en gång 'gam- mal och ung, som Årets riksstämo mor och ting är för'apda, förnäma Liga utfly kisuål finus också på nära håll såsom "Linnés Hammarby, Mo- ra stenar, där, sveakungarna efter ratt ha ridit Eriksgatan avlade kun- gaeden ' och hyllades av. folket, Gamla Uppsala med kungshögarna och den gamla intressanta kyrkan, Vaksala kyrka med valvmålningar från. ärkebiskop Jöns Bengtssons tid och många andra minnesrika platser. Kring Uppsala utbreder sig Uppsalaslätten, som är Upplands bördigasté jordbruksbygd. z : Antonius Jåckies: korta kjol - visar för: mycket sj herines fula knän!" ”. NEW YORK (TT-AFP) vil gat .' kritisera . USA-presidentens hustru för att hon visar knäna har fått svar på tal från experterna” i USA. 4 Jag tycker att frit Kennedy är. perfekt ifråga om god ton och smak,/ ansvarig - för ' presidentskans kjol: N längd. H ” Den ttalienske experten "Emilio" Schuberth hade skrivit i tidskrif-' är elegant 'men: kunde ha längre . nad från fru Kennedy har vackra Dietrich; framhö'l han. v | Mollie Parnis ' som. svarade, för förra presidentskan Mamie Eisen- howers garderob" skyndade: också till Jaqueline Kennedys försvar. - Jag såg benbilderna från Kanada och jag ' tyckte -att: fru Kennedy var: bedårande,' sade hon. (Benhil- -; derna togs under” presidentpanets be- sök i Kanada). ut :”Hon har'k dammodet än någon haft på hundra" år och kom ihåg att jag har sägt dét;, fastän jag sålde åt Mamie”, Av Henry Scherman som är vice" ord- förande i Diors filial i New York-- tyckte att fru Kennedys kjollängd: är ”precis lagom, precis lagom”. Schuberth hade också kritiserat; drottning Elizabeth för kjollängden.” Hennes var för långa: Den” delen" av kritiken ville amerikanerna inte: F uttalå sig om, ”Må britterna försv: ra sin , drottning själva”, sade de, i är du nöjd med" ditt äkton-. skap? - — Tja, varför inte? Min fru hn 1 per mig både med maten och dis-, ken. sn nu - SAv: den: Perättelse + .som URLF nu lagt fram över. sin verksamhet fö- olika områden. Bevakningen åv den jordbruksekonomiska ' och” jord- och i: berättelsen lämnas en utför- det området. I. en särskild artikel tion”. Det är närmast .en redogö relse för vad som - redan" hänt på området såväl i USAs som” i vårt eget land. "Utbildningen "och informationen ' och av berättelsen framgår att det speciella; studieämne; som "RLF ut- arbetat i samarbete med SLS, stu- derats av nära 5.000: jordbrukare som i ca 500 studiecirklar läst och diskuterat om "Jordbrukets" fram- HP na Aa . Serviceverksamheten har ' under året ytterligare - byggts ut och en mängd olika frågor hänsköts till förbundet från medlemmarna, Stör- sta delen av dessa: utgörs av vär- 'derings- och ersättningsfråger med anledning av markintrång för elika ändamål, vattenregleringar, vägan- läggningar, flygfält etc. | RLF har i mycket stor 'utsträck- ning utnyttjats som 'remissinstans i egenskap av företrädare för jord- bruket och landsbygden och - haft att avge yttrande i inte mindre & än 52 olika frågor. -. : Liksom tidigare ' har. BLF del” tagit i dot nordiska och internatio- nella”. samarbetet > jordbrukarna emellan genom att. vara medlem i IFAP (Internationel.. federation . of agriculturel producers) ”och' NBC (Nordens bondeorganisationer ' 'cen= tralråd).." s Av” "särskilt: intresse. : et at läsa "de kommentarer till' utveck= lingen "som centralstyrelsen /gö sitt.slutord. ” regående år fråmgår att arbetet be- : "| drivits med intensitet på en mängd: . brukspolitiska utvecklingen hör gi- - vetvis till de viktigaste uppgifterna! lig redogörelse för vad som hänt på ' behandlas AStordrift och integra- av medlemmarna har intensifierats - INT HAR jä. fr ÅNTEN: > . HALVT. TUNNLAND, J080. MEN E JAG HAR sin : Den” fortgående ”specialiseriigen' .det allt svårare att ange vad som : menas :med-. den inkomstkompensation somijerd-- bruket enligt avtalet varit berätti- "En italiensk modeexpert som. vå ; ben som. Sophia Loren och Marlene H gad tilll De besvärliga skördeska-- dorna har också medverkat till 'att vecklats gynnsamt och de skörde” skadebidrag som ställts till förfo. gande ” ger.» en mycket - bristfällig kompensation, «= «2 Poe ton Centralstyrelsen påpekar att sam. let kommit i åtnjutande av en fort- betydande grupp. jordbrukare på mindre" jordbruk under en följd av år fått se sina inkomster. minska. ökas” och har också vid uppvakt-' ningar" för jordbruksministern ' gett uttryck " för. den” uppfattningen, ' Centralstyrelsen fortsätter: "= + ov! ,; Om". inkomstutvecklingen ' inom. jordbruket under senare hälften av 50-talet inte varit tillfredsställande, om man fortfarande har ett, gott steg kvar till inkomstutjämning och : ta med allvar på frågorna om av=- sättningen framöver; både inom och utom '- landet, inger emellertid den : snabba produktivitetsstegringen.. viss optimism inför framtiden. De - ; Centralstyrelsen kommer bl a in 2 sota Md fd Jordbrukets inkomstutveckling har sett när sexårsavtalet träffades, » på. inkomstutvecklingen i inom jord- bruket i vårt land efter sexårsav- ialet öh kenstaterar att det före- legger, .. och rationaliseringen vid inte gått riktigt i den takt man Qv- 33 eftsrsdäpning beträffande svenska jordbrukarna . har . visat ” prov på stor förmåga” still" snabb ' anpassning till de nya förhållanden ': den tekniska' och ' ekonomiska ut- : veckligen medfört," Jordbrukarens tekniska-" kunnande ' och . 'intresse kommer att driva mekaniseringen! are till nya; områden av jordbrukets produkton,': t Den strukturella omdaningen av- jordbruket går snabbt och. visar, inga tecken på att sakta av. Detta: medför en omvåndling av landsbyg-' som. många gånger kan föror- 'saka problem för människorna där, inom näringen under senare 'år en : sade Oleg Cassini, mannen som är . ' "I ten: Oggi att'Amerikas första dam | ' kjolar. Knäskålen är alltid oeste- :, - | tisk, till och med om man till skill- nflytande - vå SS ”egentligt jordbruk". SS inkomstläget för jordbruket inte ut-" : tidigt som övriga grupper i samhäl= +" löpande -standardstegring så har en'' RLF finner det därför angeläget att > statsmakternas stöd till småbruket om det är. uppenbart ätt man måste + Men även om arealen i och" för; NV gående utvecklingen mot större en=; heter är en av vägarna för de en- skilda jordbrukarna att uppnå bätt- re lönsamhet i framtiden, : . Centralstyrelsen pekar I fo -' ningen på en rad frågor som '.be- : höver lösas. Kapitalfrågan hör till” de mest angelägna; den yttre ratio. .naliseringens . fortsatta uti är också betydelsefull, ormning, LAHOLMS TIDNING - = - det effektiva amnonsorg ån rganet Man kommer in på den vertika D s a "vu sig inte behöver vara avgörande; I: - för lönsamheten är 'det uppenbart,' 3 att den sedan Jång tid tillbaka' på-.;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.