LAR OLNS TIDNING ' '. FryyrvY yryvevryYereYY Erp” 4 og Don +! i : w i 23 "Det gick en -svår- influensa= "epidemi i den lilla staden, Sjuk-> domsfallen Kade duggaåt tätt he-. Ja' våren och ute i landet hade till och med ett par dödsfall rapporterats, så det var inte nå: gon vanlig förkylning. Det var! ” nästan så man började gissa på, ” att spanska sjukan hade kom-' "mit tillbaka, "| . Hemma i svecerihandlare Ad- > rian Olssons familj hade -'alla' " bårnen haft -skolfritt och legat Kemma i mässlingen; De var på > bättringsvägen, men fick:inte gå utanför dörrarna, ty au farnins ju” ">" också risken för den" otäcka in- fluensan, och det; var FP bäst att vara försiktig; ” " Adrian ' Olsson själv satt” på: N "sitt kontor en vårkväll strax fö-/ ” re stängningsdags och kände sig > Visste. Adrian föredrog ärter-och olustig. Han var inte riktigt ku-' » rant helt enkelt: I allmänhet var det ihget fel med "Adrian; ty" . han hade en avundsvärd hälsa, ” men så var det' hans. speciella. | "lilla svaghet förstås, Han tålde absolut inte att höra talas om. , sjukdomar, för'då blev han all-, ” tid ängslig, och överflyttade i. fantasien allt:möjligt elände på sig själv. Fick han tag iren' lä- karbok, var han snart färdig för. . sjuksängen. Han inbillade: sig: genast, att'han till" punkt” och " pricka uppfyllde symtomen på de hemska- sjukdomar, ” ” ! Det var ännu "en ”halytimme - till stängningsdags och Adrian gick nervöst fram ; och tillbaka på sitt kontor. Han kKände' sig. orolig och. matt i knäna och'då och då tog han ett grabbtag om. ' handloven för; att - känna : hur . pulsen slog. Så 'korå han att tän= ka på att det var torsdag i dag ; . och. med. ens glömde: han sitt . filla illamående. IHan' skulle ju "få ärter och fläsk, när han kom : . hem och det var. "det bästa han ; t LR fläsk framför den allra mest ut- : "sökta supé, Han tittade på kloc- ; » kan -—' ännu en, kvart kvar; men. .' det gav han katten. :Han kunde; "redan i andanorm se” de: gula, ! mosiga ärterna /öch 'det himsal- . tade, kokta och rödrandiga' fläs-. ; ket, och .så grep han. efter rock > och hatt:för att:gå hem. - "Då knackade det på köntors-: " dörren. och Adrian ropade ett. . något misslynt slg' in" Men när han fick se den besökande, "blev han med ens, på dåligt ' humör ' i igen, Det:var gamle, syssloman | t£ . Broman på lasarettet, som 'stack? Än sitt 'blekfeta och:sorgmodiga "ansikte i dörröppningen och klev in med många, skrapningar och? a hostningar, ". : Adrian. rent. | krympie ihoj Fanns det en värre människa, 1! hela! stan att kunna: bära; omz kring dåliga nyheter? Ty några? glada och goda:hade han 'aldrig: " med sig. Hans ' specialitet ” var +» att tala om: sjukdomar, andras . helst, Han såg ut" som en be- gravningsentreprenör ' ” och ” han - rent av frossade i sjukdomshis- torier, - ev a Sit :gudda” gudda;” Adrian, hälsade han och lade ifrån sig, hatt och käpp på en stol Jag" "tänkte bara titta upp ett litet! slag och prata, innan du 'stän-, ger kontoret, Se dä ä så, att jag «just kom från lasarettet. . ville upp. där och titta: till vår ge-' +. mensamme"' vän - Elmkvist, ' du. vet, som legat där i snart tre' veckor, Som du kanske minns, ' så hade han fått en förkylning, | vanlig influensa, för en tid sen, "å den slog sej till lunginflamma- tion.. Och kan du tänka dej: så "sorgligt, så : sorgligt." - Broman gjorde en paus för att riktigt dräpa till med effekten: ' — I natt dog han, i natt kloc- - kan ett och femtio! Unga män- niskan, bara femtiofem år..." Adrian kröp ihop i stolan han . sjunkit ner I och kände i samma ögonblick ett pinsamt stick i ryggen. Bromans : blekfeta,- val- kiga och "avlånga likbjudaran- " sikte såg ut som en tvättbräda och munnen glappade, .. . oc Ja, suckade han,-du kan inte tro, käre bror, så mycket elände där var uPpe på lasaret- tet. Fullt å varenda' bädd. Dom > säger att den där influensaepi- demien, som” går ' nu, är den " svåraste vi haft sen spanskans tid. Det börjar med värk i lem- 'marna och ont I huvet å frossa å feber, å sen vill dä gärna slå sej på lungorna. + Broman hostade fram en liten paus och såg: plötsligt upp pålv sitt nervösa offer, 7 E bror : Adrian? Du ser sannerli= "gen inte kry: ut du -heller . NAR I Adrian -satt' verkligen» - och kallsvettades. i stolen, Huvudet kändes tungt, "pulsen ' bankade | och. han, kände otäcka stick i ryggen. Nej, sade hän i det hän Fp reste sig ur stolen, nej, jag' känner mig illamående" och ämffar genast gå hem, Så du får ursäkta, : De Broman" var ' idet. medlidande, rent så påss att han njöt av det. :— Jojo, käre ”bror,. sade” "han, -du får vara försiktig. Jag ska tala om .att fabrikör Bengtsson, du I vet, han "som aldrig ' varit sjuk en dag, ligger nu också på NS a. : Längre kom” han inte: förrän Adrians köttnäve slog i | skriv- ' bordet: så det skrällde, - -—' Jag ger så många som bå- de flyger, och far i dina jobs Pt Poster, röt han eldröd i-synen. Du är ju jämt så full av dålig- heter som. en ambulans!" 7«Därmed föste-han Broman fö- "re sig ut genom dörren 'och sat- "te själv iväg utan att ens. säga adjö. i ic : « Under : hemvägen "kände :Adrian allt sjukare och sjukare. Han frös' och svettådes om vart- annat och när han kom in i vå- ningen. hadé" han häftiga ' fross- " brytningar: "Han höll rent på att d skrämma” slaget: på sin fru; när han”med: darrande röst och ska- "kande i allla lenimar, genast sade till om "att han ingen; mat skulle ha utan måste gå till sängs .med- samma; Inom: fem . minuter” låg han mellan lakan i sängkämma”. al tren och. stönade. tungt. i Febertermometern,' ge mig febertermometern, : Inez lilla, vis- kade; han” till sin? uppskrär da Febertermometern, ja, var anns "den, ni ' Jo, det ;var. så -sant,'den' hade ju jungfrun fått lut i köket för att lära sig sköta |" ä "den sen barnen” hade mässlingen, ; Fri Olsson hade "sagt: till sin i jungfru ' hur hon, skulle wkaka ner. :den och « Jäsa av graderna |" "0. SJV "Nu fann hon den” på en ; hylla i köket, grep der och hås- : tade in tillsin ,'nervöse make: i sängkammaren: : Där "berättade 4 denn ei jämmerlig” ton: allt” han "fått höra "av: syssloman Broman på lasadettet och frun kunde in- te lå i bliatt”se-en' smula 'miss- nksami "ut. Hon kände'sin mans -benägenhet för. att ta intryck mädväidig d förmåga att” svarte | tåla; sade 'hon, "Ta nu ”tempera- . turen'smedan "jag: går ut-att se till.maten: Du vet ju "att vihar ärten och «fläsk, i dag, ' Adrian, Du skall bara inte. jaga upp. dej oc: h rädet inte över trettioåtta, tycker jag gott du kan 'stiga'upP. em minuter/,senare;' kallades, fru Ölsson' in från köket av 'ett nödrop. från sängkammaren, När. "hon "köm i in, låg maken blek. med ångesten 1 ögonen. och "höll" fe- bertermometern; i,;sin, darrande hand, Med en röst,. söm: räder] tycktes ÖN gränsen, "viskade han, fram: +" — Inez lilla, vill du vara snäll och ringa ;efter doktorn genast. Det är visst 'ute med' mej nu. Med, ett. stönånde räckte. Han henne termometern; ; «. -- — Se själv, viskade han' matt; säkerligen ' redan dubbelsidig lunginflamation. Aj, å, vad det bränner och sticker' i ryggen, Jag kan. I. knappast + .andas.. er Men : titta nusjälv—fyr tio en graders febert' Apr : Fru Olsson grep ängsligt det lilla ödesdigra instrumentet; och tittade, 7 —.Jo, sannerligen, kyigksilvår- pelaren stod verkligen: och spö- kade på fyrtioen grader!) Så ned ens kom hon att tänka på något och sprang ut till jungfrun. .. 1 Säj, Inga, hur skakade Inga 'ner den här sist-, sade hon. > Inga tog termometern, och vi- sade. -— Så bär, frun; sade hon "öch gjorde några energiska skingar mer armen, Och under tiden höll hon , termometern - upp och ner med kvicksilvret uppåt! ! Fru Olsson > andades lättare och hastade in i sängkammaren igen sedan hon gett -termome- tern den rätta balansen, ." — Säj, Adrian, sade hon, det var I visst något fel med den här. Om vi skulle ta om temperatu- ” Då tar mest dom friskaste å I synnerhet fetlagda personer st men, men va ä dö mä skull, Jag kanske får. hjälpa dej. : Adrian svettades och stönade. j BÅT Sar ren igen och se för säkerhets" SISARBAT Av kontraktsprosten a > Betraktelse på Ffa sönd. efter: Trefaldighet över dagens evan-: gelium.” Luk. 167 19—31. NN Xx: rov Va 3 Jesu liknelse tom den rike, man- + > hen och Lasarus. I "Från barndom och konfirmar tionstid minns -vi- Luthers för- klaring ” till inledningsorden till Fader vår. Det lilla ordet Fader vill skänka oss barna-sinne och det lilla" ordet: vår vill .ge oss brödrasinne, -Rätt kristendom är - Jatt leva: i lydnad för den him- melske Faderns vilja och i kär- lekens ”.:gemenskap "med :. våra medmänniskor: > i > Let Jesu "kända ' liknelse om: den rike" mannen : och : Låsarus -kan sätta. många tankar" i. rörelse inom : oss: men. först och : sist tanken på "att vi alla äro: barn av samme Fader och varandras bröder öch systrar; att vi böra leva som” det 'står ..i > "psalmen ”som bröder med varandra”, - > Att Jesus ogillade : den - rike mannen: i. liknelsen; det” är up- penbart. Varför gjorde Han det? Vilken” är" den rike ' mannens synd? ' djupast sett är synd icke i. första, hand" överträdelse av vissa . yttre” :befallningar . utan kränkning av livets lag.” Det var idka: rikedomen; icke : purpurn, lädjen och prakten i och sig, som” Jesus klandrar den rike mannen "för, utan 'det klan- dervärde låg däri; att han" -kun- nju wv allt detta, fastän Lasarus "hans närhet och inför hans ögon; dvaldes :i' fattigdom, sjukdom och nöd. Att han: icke hade" en tanke på att hjälpa La- sarus satt; i. dela med" sig av sitt Na r den rike männens har det "bra? Ty. det är: natur- ligtvis till: .dem Hari riktar sig! Har ”man "icke /' rätt: tilll-någon förmån; pig. ditet extra. i livet, kan Hed: ”egendomslöshet?: Om svaret på dessa frågor är ja, då är det sant; att kristendomen är kultunfientlig, och, då | finns 'det ; Som icke några kristna ätebrjde sig 'ge- nom, arbete för: : vilket: han upp- att Han "åtigrade detta; Han :ha- de vänner. och" lärjungar bland människor, or hade det bra on Kommer: (doktorn snart? viskade” kan. Det känns... :som, om... det snart skulle vara. ute med mig. .vv bara, fyrtioen grader! 5 : Fru Olsson.satt med klockan, :|i handen och räknade till tre mi- nuter, På läste hon; av; resulta- tet och. räckte med. ett litet le ende termometern åt sin man. — Se: där, Adrian; ' 'sade' "hon; du har precis trettiosju” och en tiondel. Och" det. är: ju genska normalt! - : Adrian stirrade, skakade ner termometern och tog: för säker- hets . skull ' själv om det hela igen. Ja, det 'blev ackurat sam- ma: resultat. Frun var, finkänslig nog att försvinna på en stund o: när hon kom in i sängkammaren igen höll hennes make på att kläda sig. .— Adrian, sade hon och vän- de hänsynsfullt bort sitt skratt- sjuka ansikte. Skulle du inte kunna försöka äta en tallrik är ter? Det skadar ju aldrig med litet mat, £> nn > Adrian åt tre rågade tallrikar med ärter och fläsk och ett par dussin plättar med sylt efteråt!! Och sedan tände :han en stor, fet. cigarr till kaffet och kände sig rätt så återbördad til det härliga livet igen. "=" Men när hah sedan ck syn På syssloman Broman på” gatan,' tog han långa omvägar för att slippa möta honom. Han behöv- de”bara' se den mannen "för att känna sig som Öm han var uppe. i fyrtioen. radNrs. feber. +: i ill. den, som ' saknade |: skheten,' kärlekslös- / / morgonsol, Ä Ett” STÄNKAR- of Mörk, Stora Harrie. ” larna i Gallieen ägde hus, båtar och fiskedon. Och; Sakeus i Je- riko var ' rik och "skänkte hält- ten av sina ägodelar. till: de fat- tiga, :men' det "hade Jesus icke befallt honom? att göra, utan det gjorde "han; när” han ”blev gri- 'pen' av' Jesus och'fick ett nytt sinne: Jesus kräver aldrig 'ovilla korlig, 'egendomslöshet + av ' sina lärjungar 'med' undantag för 'så- dana; som måste lämna" allt 'för att fullgöra ett: visst uppdrag. ''Jesug'ger inga' klara och be- stämda regler för, hur: en hans lärjungar ' skall . förhålla : sig ; till penningar: och, ägodelar” utan Han lär om ett nytt sinne, en: ny - inställning '- till -medmänni- skor, att vi skola leva som brö-. der med varandra, Med liknel- sen 'om den rike :mannen, och Lasarus : vill Jesus. säga till oss alla: .Lyssna, till livets egna rös- ter, Lev med Gud som din Fa- der: och med människorna som bröder. Synd är allt; som man låter, hindra sig-att ha Gud till Fader och människorna till brör der. = 3. | + Och : livet: hr genom”. många exempel visat,” att. den 'som ' så lever i Jesus sinne han kommer själv att behöva allt mindre och mindre: och " han kommer .. att räcka till för alltfler och fler. Allt människosläktet av ett blod Den store Guden danat.'; vv Och” allas väg Han:vis- och god Fill samma -mål har” banat, På "det som bärh av samma Far Och bröder med varandra Vi skulle våra ”prövningsdar I jendräkt genomvandra. SM Amen... då göra gästabird. "Och lärjung- | or 3 Sessionssalen "uppe på råd- huset hade blivit: vtpplåten, och det var överstelöjtnant Rappe, som, skulle” slå" sig ner: på borgmästare Lassens fårfäll. Vid sin' sida" hade han kapten" Krumbach ' och -löjt- nant ”Ringheim,” och från Livgre- nadjärerna, ' som fortfarande låg i Aabenraa, :hade kapten Uggla och löjtnant, Vingård kommit upp; de var korpral Malexius' ; närmaste överordnade, och ingen kunde säga annat :än "att allt var; väl- beställt för en' ren och 'ordentlig rättegång, IKTOR LE I på korpral Malexius, som vissorli- gen var en oborstad sälle, men ni tisk i tjänsten; kom han bara dräg- ligt "undan, så bekymrade de sig inte” "alltför mycket om, ” soldaten Lejon: — honom borde Norra skå- garnå fa hand om, och de. var ju i övervikt, Löjtnant Ringheim var eh hygglig ung man; som förde andra Plutonen; han visste mycket väl hur 122 Lejon såg ut och hade hört a han varit dén khäste bland fjolårets" ekryter, men han hade aldrig haft honom under sitt befäl, och naturligtvis vardet Krumbadhs sak att fullständiga” Ihgens före + Det var auditör Belfrage, som för redrog handlingarna i målet, och sagd; men sedan det värvet var mannen att ta ledningen i försara= förundra 'sig över, ty: han” hade i många krigsräter förut, och "denna sak var åtskilligt vanskligare än de vanliga; han var också ensam "i främmande land och hade ingen att ta: råd” och ' ryggstöd från. Baron Rappe satt i djupa" tankar, "med blicken riktad på" sin stövelspets, men' det var lätt att räkna ut vad han mest tänkte på: på durchmar- scher > och tåg, på embarkeringar och proviantering, ty hemresan stod | för dörren, och: han hade händerna | fulla .— för honom : skulle det 'be- tyda. en: stor: lättnad, när denna förargliga . historia blev” lyckligen avförd från "dagordningen. De båda grenadjärofficerarna ansåg det vara sin huvudsakliga plikt 'att se” till, att det inte blev taget alltför hårt skopét: -under' den "stjärnbild Ni är: född och "Ni ;får. weta. vad stjärnorna förutsäge för den närmaste. tiden. '" TONER kömhier sin: i en period, som : otrevliga "upplevelser. ', En större penningutgift för en när- ståendes” skull kan tyvärr inte undvikas, I arbetet ' finns det medför obehagliga konsekvenser: Vältfumannen :20 jan. 9 cbr: «Ni har all Anledning -att. vara så : försiktig och: diplomatisk - under ij första” delen 'av veckan: Ni:rå- kär: in i en del 'svårigheter men om Ni håller huvudet kallt skall Ni så att alla bekymmer : så små- -|ningom : skingras ' söm: dimma .Ä ” trevligt» nöje väntar Er. : "Fiskarn 20; febr—20" mars Sen: änskap "Ni: äger: "måste att. det” snart. nog. kan wara” Ni själv som behöver råd och hjälp i" svåra” "situationer." Tänk" inte för ; mycket på de ekonomiska « | bekymren, : det: är fler” än” Ni tror-som, har det ännu svårare, - | Håll" hakan :högt och gå; oför- trutet widare: äver 'om' en, viss) händelse går Er sår Nerve ” Väduren 21 "nars20 april: . Tappa inte humöret "och. bli inte. irriterad: för minsta mot- gång. Något. som Ni-sett' fram emot "med stör” spänning kom- mer. inte att. motsvara förvänt- ningarna, : men, häng” 'åinte läpp för, det. Ni vinner mera på att hålla. masken. Kasta Er: inte. in i inköpsutsvävningar 'även. om det kommer lockande erbjudan” den. ' Oxen 21 april —20 maj: Håll inte så benhårt på E rätt. Ni har större nytta av den uppskattning .som en tillfällig eftergivenhet kan skapa. (I ett avseende måste Ni nog säga nej: När det gäller mer arbete. Ni har nog att klara ändå. Tänk på hälsan -— den har Ni slar- vat med länge nog. Är det inte dags för rutinundersökning hos läkare? FR. "Tvillingarna 21 maj—20 juni: : En liten känning av svartsju- ka tycks Ni inte kunna undgå. Låt bara bli'att bli. upphetsad, det kan bara förvärra situatio- nen. Yttra Er försiktigt i både tal och skrift. På "lördag: blir Ni. ställd inför. en - svårbemästa. Veckan 4—10 juni ma" en ditt på "det här” hoto- I som bjuder . på såväl. trevliga a risk. för ett, missförstånd,: som Ni vara mera mån om. Tänk på |” rad situation. Lyssna efter. riubtets röst. -x ftan 21 juni21 juli: Ni är inne i en verkligt frams gångsrik” period; bara Ni tar. va- : [ra på tillfällena.' Slösa inte: mid krafterna, » stora i påfrestningar äntar längre fram, Ett! kärt be- sök, är i antågande" och” kan medföra stora ekonomiska" för- delar. "Visa ökad hänsyn i ro- mantisk frågor: i Lejonet :22 juli—-21- aug: : Släng bort 'Er' . pessimistiska attityd ' mot omgivningen. Era problem är trots allt tämligen små, det "upptäcker Ni om Ni försöker se på dem på litet av- stånd. "Ni brukar '; kunna - lägga orden. ä ig en, viss "situation: ser det mt som om" Ni" skulle', tappa "fattningen och säga" mer. än 'vad. som; är Ryftist Försök att hälla, tand "Jungfrun 2 "aug-—22 sept.: a Ni kommer att skifta ' mellan olika" sinnesstämhingar närmas- te veckan. Först blir Ni 'dysfer- kvist "av en händelse i arbetet eller i hemmet men mot slutet av. perioden återfår Ni Er .wman- liga optimism och. levnadsgläd- je. Ett meddelande gör. att Ni kan: tvingas: ändra alla planer Vågen 23 3 sept. 02 okt. > Det : finns "anledning" för Er att tänka också på Er "själv, in- te bara: på andra." Det behöver inte: "betyda; att: Ni blir en' in- bunden enstöring -utan bara att Ni litet bättre slår vakt om Ed- | ra personliga" intressen. "Även" i ekonomiska frågor bör Ni säga nej i stället för att låna ut kon- tanter. till kreti'och 'pleti.” En ny bekantskap blir till glädje. , "Skorpionen 23 "okt; Mr noy.t 2 +: (Närmaste tiden har flera' än> genäma överraskningår i il bered" skap åt Er. Låt dock ingenting ändra - de. uppgjorda planerna. Koncentrera alla krafter på att lösa ett problem Ni ställs inför på fredag 'eller lördag. Någon i bekantskapskretsen sviker Ert förtroende: Kanske är det lika bra att först som. sist kapa den förbindelsen? un 4 ; Skytten 23 nov—20 dee.s" " Den "resa Ni så länge: plane rat kan Ni” dvingas "ställa på framtiden,' om Ni inte dessför- innän löser" wissa ekonomiska problem.' Erkänn" att: Ni varit alltför lättsinnig med de pengar a Ni haft. De skulle ba-sarit väl. |. såsom krigsartiklarna kallade det. I så länge han läste" innantill, var : han varken stammande eller för-: fyllt, visade han, sig just inte vara : lingen. Det var inte så mycket att själva. » verket” inte. varit. med om NANNA mb 'F redrik Böök - DONE NNE skrifter med personliga erfarenhe-. ter av den "anklagade, ''v- Md : Kapten -: Krumbach var '. också , fullkomligt. villig därtill, och det var han som behärskade det inle- dande ;”tankeutbytet; : krigsrättens medlemmar hörde "på, medan han utvecklade sina synpunkter och! framställde - sina iakttagelser, . och |. fastän han inte gjorde anspråk på att fullkomligt ha genomträngt den juridiska sidan av' saken, var han inte tveksam i fråga om uppfatt- ningen av den anklagades "karaktär "och av de djupare sammanhangen: 122 Lejon var opålitlig — ordet kom tillbaka ett par gånger — ”och det var tydligt att han låtit sig påver- I kas av förstuckna sympatier. för rebellerna. Det var därför han givit .. korpral Malexius så dålig hjälp och till slut begått öppen insubordina- tion med övervåld mot förman; Vil- ka lagar och författningar som han därvid brutit mot kunde den lag- kloke : bäst” avgöra, och auditören funnes ju där för att tillämpa dem, men . Kapten Krumbach' visade sig också ha en god inblick" i krigs- "T artiklarna "och läste "upp ett halvt dussin : paragrafer. Alla "lyssnade, baron. Rappe '. kanhända "med en smula kylig förströddhet. i'anlets-] dragen; grenadjärofficerarna under skönjbara tecken ' på lättnad, -Jöj nant/ Ringheim med djupt” "allvar, som: gränsade” till rörelse, ty: han hade en dyster aning, att han skul- le nödgas' vara ' med "om att fälla en', dödsdom: Allra uppmärksam mast hade emellertid "auditör Bel- frage' hört på; ett par gånger såg det ut, som, om han velat flicka i in en anmärkning, men, det blev bara en stamning, och till råga på för- treten bi prjade han också rodna, « "Till: slbt” fick han likväl mål, i munnen; men han gjorde inte någ- ra långa utredningar, han bara för reslog helt ' blygsamt; att parterna | skulle få företräda och vittnet hör- | ras; därefter kunde det bli tillfälle att närmare diskutera de'olika pan ragrafernas tillämplighet. : Korpral Malexius 'kallades in; han var ge- nast där, ty. han hade suttit 'hela morgonen wte .i förstugan" bland vaktsoldaterna och väntat. Med 122/:' Lejon tog det litet längre tid, ty frådhusbetjänten. fick skickas ned i i källaren 'med ein nyckelknippa, för att hämta upp honom och till på köpet fick gubben: stå och vänta, medan . Viktor blev "rakad färdig, ty sin. egen kniv hade han inte fått behålla. Båda fick stiga fram från | dörren och ställa 'sig på var sin sida "vid: nedre' änden ' av bordet; Viktor hade i begynnelsen svårt att fi sig "med den skarpa julisolen, stod, och blinkade” not dagen med" stora svarta pupiller, men han | var lugn och fattad, och när han |-väl vant sig vid ljuset, riktade han I blicken stadigt på överstelöjtnän- ten "och: tog' den sedan aldrig bort - föreföll som 'om han glömt trupp- | yttermera visso, om han hade nå « got att anmärka eller tillägga till” den framställning "av . förloppet i. bondstugan, som där” givits efter korpral Malexius' muntliga" och skriftliga” 'redögörelse, män; "Viktor :- svarade” ett lika klart och lika en- stavigt nej: ”Auditören”såg förbryl-” lad "och nästan förlägen ut, 'vände på sina” papper och fingrade-på sin ; | mustasch; men överstelöjtnant”? Rap«: VS på, som, dittills sett ut genom fönst=- . ret ner på torget, där en: pluton av ID Norra 'skåningarna stod uppställd under gevär, vände "sakta sin profil tillbaka och betraktade noga Vik= tor, som "mötte "hans blick. Från > och 'med det ögonblicket var baron Rappe inte längre” förströdd, "det cl i; Så | dispositionerna och hemresan; :. sir > Auditör Belfrage fann sig Jikväl "snart tillrätta" och bad, att bond hustrun Stijne Hinrichs skulle. för as in; Hon steg raskt in om dörren och" gjorde en I kort nigning; 1 ars” marna höll hon”ett bylte insvept I en schal, och det visade sig innes "hålla hennes gossebarn — man såg | en ljus lintott sticka upp. ”Det får | de höga herrskapen' ursäkta”, an«<". märkte hon fullkomligt obesvärad, : ”men jag hade ingen att lämna ho-- - nom till, han är bara fyra månader 1” Auditören rodnade, som' om felet ' varit hans, och- på sätt | och vis förhöll det sig verkligen så, ty detta oväntade och på något sätt. de inslag i kri 18 för. handlingar ' var verkligen, frukten av hans enträgenhet, Det gick också” ett sus kring bordet, alla de stela bisittarna 7. bytte'. ställningar, . och man hörde baron :Rappes ' "sporrar klinga, ”Fjtnant Ringheim lutade sig mot kapten Krumbach och viskade” i hans: öra: corpus delicti;- efteråt såg han sig rädd omkring om. nå gon märkt det. Men: ingen” hade märkt det, ty: allas ögon var rik. tade på Stijne Hinrichs' smala; re gelbundna” ansikte under; den fri siska :huvan och på lintotten,' som brann i solskenet — allt annat. av gossen var begravet i”en svart och vit-rutig ylleschal. Den, ende: å isa len, som inte: hade : ånsiktet vänt" mot kvinnan vid dörren, var Vik Tor: han. stod lika” orörlig som förr och såg på överstelöjtnanten. Över"; ; bäron Rappes: drag spred; sige nästan : omärkligt - leende, när ' en knarrande barnstämma med £ull-” ständig tydlighet förnams; det var ' inte gråt eller jämmer, det lät man-' ligt fast och bestämt, som om den lille ville ordentligt anmäla sin när! "+ varo. I samma stund råkade baro= ' nen likväl kasta ögonen på Viktor : öch mötte återigen den lugna, sta- diga blicken. Baron Rappe I blev ge=" nast. djupt. allvarlig, :och med ett. tv ryck vände han /'sig'mot korpral + | Malexius, Korpralen stirrade, ock= -.. så han, på Stijne Hinrichs och lin, : totten,' men, det låg något i hans” grova drag ochi i hela hans hållning, som var hästan skrämmande, lu- rande' hat men på samma gång : rädsla. ”Karlen ser ju rakt fram 7. Vt otäck ut”, sköt det snabbt ' 'gehom" baron Rappe, : tr " Det hade blivit en annan utt och ett ”annat”/ljus i sessionsalen på Ha- derslev' "rådhus; förrmiddagssolen föll -' klar genom de höga fönstren," den"... gamle betjänten stultade' fram och - öppnade en av rutorna, som han var van att göra på varma dagar, man hörde sv'lornas skrik från bo=' na under gesimserna, och en' doft : strömmade in från torget: lindarna ' ör hade, just slagit ut i blom: Alla | kände att någonting hade skett, och likväl skulle ingen, ha kunnat ' säga vad det. egentligen ' var: som .: inträffat; men kapten Krumbach, . som "var: en sensibel natur, skrus ” vade sig på sin stol, och auditör vt Belfrage hade fått ett mera bestämt, ” liksom förklarat väsen. Han besvä- Jo i ; Li det var 'som' om hån''inte'” såg någon av de andrå Personerna i salen. "Korpral Malexius däremot "i [lät blicken oavlåtligen glida från ;den ena till'den andra av de sex männen, som satt runt bordet; och ; alltemellanåt rörde han på sig, Vik! tor stod så stilla, att kapten Kruim- förr så bruna ansikte” häde blivit" alldeles vitt nere i dunklet, def sig besynnerligt ut. vid sidan av korpral 'Malexiug' - väderbitna och skrovliga "uppsyn. Förhöret blev: inte långt, 1 år ty när port och tillfrågades” om, inehållet var "riktigt, svarade han endast I ja Auditör Belfrage sporde honom till behövliga Du. Men” gjort ' är gjort. Gräm Er inte” utan ta” nya tag; Följ ett råd ev en äldre bach måste tänka" på en staty, Häns' Viktor hört! sergéant Nygårds. rap-" rades inte längre av sin stamning. - Han bad rådhusbetjänten hålla den. svärt. och; vit-rutiga schalen med : lintotten en kort stund, medan han hjälpte Stijne Hinrichs att gå vitt= neseden på den gamla danska 1ä-.' derbibeln; därefter gav han henne i "barnet tillbaka "och började ställa några frågor till henne, å Hur har det' egentligen: kommit t tog; sig, sporde auditören på en knagg- | lig danska, men med mjuk röst och i vanlig samtalston, att korpral Ma, 'Jerius tappat gossebarnet i: smöra. kärnan Han slängde det dit, sva! bo "rade Stijne Hinrichs, för han var arg, han var ju som en ilsken tjur, en olm Tyr. —"Med Forset '—' Selvfolgelig. — Hade Stijne Hin- richs, jakttagit, att, soldaten Lejon s hållit Korpralen fast vig. armarna?
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.