ot framtid i i egna händer. :. Sekou Touré har själv energisk Sä é X a i bre VALE PR DEL EOTET fv fee ECE ERE PAA Lördagen den 10 J Bland de nya "afrikanska sta- terna har Guinea ansetts vara den som. måktblocket närmast. Dess presi- dent Sekou Touré har upprätthål-. - lit intima förbindelser med både Sovjetunionen och det röda Kina och har avlagt officiella besök i dessa båda länders huvudstäder, Det har ansetts att hans politiska. sympatier graviterade mera åt den aggressiva kinesiska - kommunis-' - men än åt den litet mera åter- hållsamma ryska. Det är emeller- tid en vansklig sak att söka sätta . politiska etiketter på de ledande RE Höger ör öm: "kursen: 2 övriga, " västerländska stormakter s .stått” »det kommunistiska '-. ställde sig kallsinniga; Då återstod , intet annat för Sekou Touré än - NORRKÖPING. an Sas Attioåriga fru Elin Carlsson, : köpi avled natten till att vända sig till k terna och dessa grep naturligtvis med begärlighet detta tillfälle att . "vinna insteg på ' den afrikanska - kontinenten." Experter av skilda | slag strö de från ö till Guinea och detta land syntes. snart vara på väg att bli ett kom-: . munistiskt brohuvud i Afrika; Av. alla afrikanska stater var det 'e dast Guinea som helhjärtat stöd- de Chrusjtjov" i dennes bekanta attacker mot "generalsekreterare skjöld. Sekou Touré. gick ide unga afrikanska sta- " terna, Vi västerlänningar har inte ” . ' 'gan Nkrumah i Ghana; som ock- lätt att-förstå deras innersta mo- + falla som utslag av kommunistis= ka tänkesätt kan i Verkligheten N ” vara utslag av deras obändiga fri- . hetskärlek, Efter långa år av un- derkastelse under vita stormaktei vill de 'nu taga sitt öd och sin < förnekåt, att han är kommunist, . " fastän han nära samarbetat med det kommunistiska blocket, Tills motsatsen 'eventuellt blir bevisad ”bör man inte heller tvivla på hans" .. ord. Men faran av ett "alltför in- ”” timt samarbete med de kommu- » nistiska staterna ligger däri, utt detta kan drivas' så långt, att , : Touré blir kommunismens fånge och tvingas att” 'spela med i det; istisk laget ti: han " vill det eller inte. . Det ur "den : fria världens synpunkt tragiska är, "att det är de västerländska sta= terna själva, som tvingat - fram samarbete mellan Guinea” och ” j kommunistblocket. . Största" skul= : den härvidlag vilar på Frankrike," Guinea var en fransk koloni" och när. de Gaulle för ett par. år" dan bestämde sig-för att'låta av+ . veckla' det franska kolonialimpe=, riet hoppades han; att de fofna ' kolonierna, när de or dlats' till ' fria stater) skulle” stå". kvar, som ' "medlemmar av: ett franskt. sam . välde och Mäta Frankrike bestä "Men de Gaulle förklarade” också. | att 'om en "sådan; "stat' ville -helt | ' bryta med Frankrike” och bli fullt]; "självständig: så skulle. -Frankrike inte lägga några, hinder i vägen - härför: vr ' Guinea valde den senare utvä- "gen men: följden av; detta blev, "satt "Frankrike: 'skari av alla band + med denna stat och drog in "den . ekonomiska 0. teknåska hjälp 'sorm landet tidigäre erhållit i rikt mått | tiv. Vad som för oss kan före- : härvidlag vida. längre än .kolle-: så ansetts operera på linjer, fom" : ” låg nära östblockets, v5> Ännu har emellertid inte Sekou Touré sålt sin” själ till vare "sig Moskva eller Peking. För honom ' ”s liksom för andra afrikanska stats- ledare. är - dock självständigheten och handlingsfriheten mera värd underkastelse under vare ,sig öst- eller västmaktsblocket.. Detta «synes den nya regimen-i Förenta : - Staterna klart förstå. Kennedy"är villig. att acceptera en neutral utr ””rikespolitik - från " de + afrikanska ; staternas sida och är 1 full färd -"med att 'i detta avseende” korri-" "gera "sin företrädares politik. : Som en följd av denna omläggning av den amerikanska :utriksepolitiken”: synes också en omsvängning vara ” på väg i Guineas utrikespolitiska.” . kurs." Sekou Touré vill ha 'eko<' . nomiska förbindelser” med både . : öst och väst men vill inte bli en= ”sidigt” beroende, av - någondera. : Hans regering har ni tack | vare den : ändrade ' inställningen kun- nat träffa avtal med en del ame- "-rikänska och; europeiska banker, |; om: kapitalinvesteringar. föratt ut-. 2 nyttja Guineas rika -naturtillgån-- , gar. Blir ' detta avtal; uppfyllt får Guinea: möjlighet. att frigöra" si från "det "ensidiga "beroende "öststaterna - och : bygga up . ekonomi” på grundvål av likvärdi- ga förbindelser" "både . med, den ; under den koloniala tiden; Guinea ls oo "behövde liksom alla” ändra. ungal: . Le .stater kapital utifrån och , av experter, Från Frankri tagen. biälp 'att vänta och. även "bjälpl, . S sen :;. det:är en orderb'v«.. ”ärsinkomster.. 5 6 miljarder N s STOCKHOLM (TT-Spec) - "På grundval av: Jordbrukarkas självdeklarationer i fjol har statis- "tiska centralbyrån verkställt en un- dersökning av jordbrukarnas kon- " tanta ink ter för . ink tå Kennedys medarbetare . måste. banta "John Kennedy" har tid att tänka på underliga saker, 'meddelas från ' tens återkomst från. europaresan resp” mötet" med. de" Gaulle och Chrusjtjov! President Kennedy har nu befallt sin presschef Salinger att” inom tre veckor banta minst 3 kilo. Enligt Kennedys observationer har 1959, varvid man kommit: fram till . en summa av 5,6 miljarder kronor; Resultatet är 207 milj kr bättre än det närmast: föregående året, :en ökning med 3.8 proc: Denna ök- ning :har som bakgrund en. be- tydande ökning i inkomster för så- » Väl vegetabilier som animalier: där-'| , emot sjönk inkomsterna av skogs- . produkter, varjämte är att märka, | att statsbidrag för skördeskador in- te utbetalades 1959 såsom fallet var 1958, ; De sammanlagda inkomsterna av Jordbruksprodukter ökade med 9.5 proc, medan : skogsinkomsterna sjönk med drygt 22 proc. Givetvis växlar siffrorna för olika landsde- lar. Man brukar göra beräkningar- na för tre huvudområden och tin- ner då, att jordbrukarnas samman- lagda kontanta inkomster ökat med 6.1 proc i södra och mellersta Sve- riges slättbygder och med 27 proc . å dess skogs- och dalbygder men minskat i norra Sverige med 3 proc. Inkomsterna av enbart jordbruks- Z/ Produkter har ökat inom alla:tre med huvudområdena, . nämligen resp 9.6 9 och 11.3 proc. Sali med sin 'mastiga och feta else gjort ofördelaktigt ini, tryck i'de europeiska huvudstäder-' ten bestärnt. : By night! Sent en' kväll påträffade twvå stockholmare en tyvärr synnerligen berusad herre, lutande sig mot hu-- set Karlbergsvägen 308.: of. Eftersom det var lördagskväll och” de kände sig. uppfyllda av män-= niskokärlek, erbjöd de sig att hjäl- pa honom hem, Han fick fram ett visitkort på vilket det. stod: C A Janson, notarie, Hornsgatan 276, rn b. v De vänliga herrarna släpade mö- dosamt notarien genom hela sta- den till Hornsgatan 276. Porten rå- kade vara öppen och 'de ringde på närmaste dörr på nedre botten. En äldre dam öppnade, - — Förlåt, är. det här notarie Jan-" son bor? ", C, — Nej, han flyttade i går till | Karlbergsvägen 308. . Jordbrukarnas samtliga kontanta > utgifter visar emellertid också upp- gång — för södra och mellersta Sveriges slättbygder med 8.2, i dess skogs- och dalbygder med 6.1 och i norra Sverige med 1.3 proc. Enligt taxeringsmaterialet skall för jordbrukare med mer än 2 hek- tar: åker medelinkomsten år 1959 ha stigit från 8.935 till 9.123 kr samt utgjort vid jordbruk om 2-5 hektar 6.901 kr, 5—10 hektar: 8.140 kr, ' 10-20 hektar 9.849 kr, 20—30 hektar" 11.991 kr, 30—50 ” hektar 14.629 kr, 50—100 hektar 18.815 kr och över 100 hektar 37.248 kr, Vita huset få dagar efter presiden= M na.' Salihgens närmaste man, And-" rew Hatcher; måste ge ned minst”; 6 kilo, helst med 8 har F presiden : N ä > ' fredagen av de svåra ' bränn« '' skador” bon ådrog sig när hon ” " på: torsdagen skulle laga mat. . åt sin 'make, ” Ne > "Fru Carlsson har tydligen fal- lit över gåslågan eller också har . fett som hon' använde vid matlag- ningen 'flåmmat' upp och antänt hennes "blus, Hon hade' emellertid | sinnesnärvaro att stänga av gasen innan, "hon tog sig till soffan," där hennes make fann henne. Det brann då ännu i kläderna. ” från tak : Vv SÖDERTÄLJE (TT) + Danske takmontören Knud Börje Hansen” 35 år, omkom på fredags- förmiddagen, "då han störtade från ' taket av-reservdelsfabriken på Sca- niä-Vabis vid Ströms. Gärde i Sör ” Hansen "och "en "kamrat skulle "flytta' undan en låda för att. kom- ma åt att laga ett "hål: på taket. När: de: lyft. lådan tog de några steg framåt och "glömde", hålet. Hansen förlorade balansen och föll genom öppningen. "NM vi H . Rånade jänkens. | "dollar hittade. TOCKHOLM (TT) En stor' del av de dollarsedlar ” som 'den. T5-årige svenskameri- ;.5 kanen ; ; bestals på natten till onsdagen i : Berzeliipark : har - hittats av polisen, Man vill inte :: . ange beloppets storlek men kals + lar summan ”rätt stor”. |." : "Den -bestulne har inte heller: Z- vit polisen; besked om; det exakta :beloppet.” ” ; ; De "svenska pengarna är dock fortfarande, inte”; återfunna, Man "hoppas ati inom de närmaste 'dyg- nen . helt .kunna klarlägga stölden, Den" bestulne" som hade tänkt resa 'hem 'under fredagen har beslutat sig "för att stanna några : dagar, till" för att följa utredningen. ” i Då pengarna stals förvarades de i 'en” "väska av ljusbrunt läder och av "kraftig. -typ." Den:är försedd. med : bygiar, upptill'och en slejf över som - den, knäpps ihop; med. På. slejfer är. ett märke ingraverat. Portföljen är "relativt .hy/iPolisen' är "tacksam" om den -— får .- -meddelande om” väskan : skulle hittas av. någon. .- : FÖRÄNDRINGAR 1. ons FN:S KONGOLEDNING "Generalsekreterare Dag Ham- manskjöld har ineddelat att. han ”med '; beklagande”.' ' accepterat indiern Rajeshwar Dayals begä- ran "att befrias från ”- Uppdraget som” generalsekreterarens sär- skilde" ”rePresentant i. Kongo, enär” han: -önskar återupptaga sina "plikter. söm '- indisk hög-. kommissarie i' Pakistan. "Gene ralsekretérare ” Dag Harlmar- skjöld! har” givit uttryck” för sin stora "tacksamhet över. Dayals insatser i Kongo och i FN:S hu- ”Hans arbete för rskild . representant lighet. och har legat på samma höga ”plan'-som - hans "lojalitet mot FN:s "målsättning och hans aldrig, svikande redbarhet”. . Rajeshwar Däayal har &å sin si- da understrukit sin: taci het rellt, "hann har präglats av den största dug- |- > Rem: som pojke i Ransäter fick, Tage. Erlander starka politiska | intryck. Närmast var det de drama- "del detå viska .h na. 1914, b året då Karl Staaff tvingades läm- na posten som statsminister, som väckte hans intresse för politiken! I. Lund kom; Tage Erlander snabbt i kontakt med arbetarrörel- sen, men ännu större roll kom ”De yngre gubbarna”, DYG, att:'spela. "DYG var vid 1920-talets början en liten” diskussionsklubb som emel- lertid förde vidare” de” stora tra- litionerna” från « Bengt "Lidforss, Ernst Wigforss 'och Östen . Undén. "Under 1920- talets första år disku- terades mest allmänkulturella frå- gor och endast i relativt" liten ut- sträckning politiska ämnen, Bland deltagarna'. märktes den blivande barnavårdsdirektören 'Otto Wang- son , och . nuvarande landshövdin- gen i Växjö, Thorwald Bergqvist. - Det”dröjde emellertid inte länge, omtalar. statsministern, ” förrän vi yngre medlemmar återgav förenin- gen en starkare 'politisk färg, Den snabba expansionen kom att upp- fattas som en reaktion mot Clarté som |, var. mycket ” avancerat vän- sterbetonad. DYG blev under någ- ra år en motpol till Clarté och var den största politiska studentor- ganisationen i Lund. Så småning- om gjordes därefter ett samarbets- avtal med Clarté, varefter Tage Er- lander också ingick i Clarté, . -”Som mycket värdefulla betraktar "Tage Erlander de 10 åren från 1928 under vilka han var anställd -vid Svensk .: uppslagsboks : redaktion. Han kom under dem. i kontakt med människor av andra fack, lär- de ; känne . exempelvis . professor Sture Bolin och den historiska lun- daskolan.” Under déessa' år blev :'han också kommunalpolitiker — 'stads- fullmäktig <1930—36 :—"' och riks- politiker från 1933. i : Numera kommer. en rnyvald riks- dagsledamot omedelbart med i ut- skoöttsarbetet. På den tider var det en annan ordning. "Först efter fyra iksd blev jag suppleant i ban- koutskottet, . berättar ". statsminis- tern." För mig "var - -det.. "systemet mycket bra. Jag fick tid att orien- tera mig både politiskt och. kultu- T gå på teater och lä litteratur. Lennie - Under " 30-talet anlitades! Erlan- der som; .sakkubnig, nl. ai finans- 4 andrakammarledamot ; 2 |60-årig: statsminister har rekord s som rigerin ich liga politiken som jag hade glädjen att planera under min: tid i 1941 års befolkningsutredning. Främst bör i salnmanhanget nämnas "barn= bidragsbeslutet. " Och vad väntas av de oo ox närmaste åren? . — Den mera rörliga arbetsmark- riadspolitiken byggs ut och de. ak= tiva arbetsmarknadspolitiken till- lämpas även under högkonjunktur, svarar. statsministern, 'Tyngdpunk-' ten läggs, på 'utbildningsfrågor och arbetskraftens . rörlighet' samt " på 'samverkan mellan: näringsliv. och samhälle. - : "Vi "hoppas "fortfarande att för- fattningsutredningen skall bli klar. i så god tid att det skall bli möj ligt. aft ta ställning "de närmaste åren 'till 'dess förslag. Inte minst viktigt tror jag det vore om vi kunde; få en livligare . debatt om folkstyrets:” principer, . Debatten måste röra sig om "väsentligheter-' na, om hur en: författning skall vara konstruerad för att ge stör-! sta möjliga garanti för-att folkvil- jan skall komma till uttryck i en: handlingskraftig politik. : + > ce Va Det är två väsentliga faktorer, som måste vägas mot varandra när ställning 'skall tas till valsystemet. Å ena sidan kravet på en rimlig proportionalitet mellan röstetal och mandattal och å andra sidan kravet på att vårt demokratiska statsskick' skall fungera, dvs det måste kunna bildas handlingskraftiga' regeringar med fast parlamentarisk bas. Det är därvid uppenbart att frågan om' vilket" kammarsystem . vi "skall ha' intimt sammanhänger méd .valmer' toden, "7-1 ENE a ' Detta ”huvudproblem har syssel- sått mig ända' från mycket tidig ungdom, : då jag studerade ' Karl Staaffs skrifter, som "alltjämt bor-- de vara en nyttig och 'stimulerande läsning för våra politiker... . € 1950 års beslut om enhetsskolan. ; Det var ingen lätt uppgift 'Ta- ge Erlander fick när han 1946 efter . dramatiska omröstningar utsågs till. Per Albin Hanssons efterträdare, Hans företrädare hade" under den "dittills längsta tidrymd' någon. varit - svensk statsminister skaffat sig en im- ponerande fond av respekt och popularitet : främst såsom den som i spetsen! för samlingsrege- ringen lotsat den sveriska stats- skutan > välbehållen '' genom världskrigsåren. : "Tage Erlander var den gången 45 år. Den 13 juni fyller han 60 "och han är. fortfarande statsmi- nister. Per Albin "Hansson var statsminister 4.846 dagar. Detre- "kordet slog Erlander för snart ett år sedan, och ingen. politisk " vaxholmsgubbe ” skulle" i dag” vilja spå annat än att han den "11 oktober i år kommer att fi-. ra. 15-. årsdagen som .regerings=- chef. Vad ä r Jehovas vittnen 'Thorsten.' Aberg: : Vad är ni | . hovas Vittnen? Sveriges Kyr liga Studieförbund. Skriftserie / pe | 31 . "En framstående religionstorskare. har karakteriserat Jehovas vittnen mänskliga . villfarelsernas ' yppiga : träd”; Karakteristiken är träffan= de, men den säger ju ingenting i detalj om den sällsamma sektrörel=. :; se det här gäller, Jehovas Vittnen” sänder ut koloortörer i stort. antal för att värva "anhängare, De flésta hem här i landet torde ha fått be. sök ' av representanter för denra rörelse. De medföra böcker och - tidskrifter som de propagera för med väl inlärda fraser. Deras tryck- alster ha ofta en vacker för att icke säga en fängslande utstyrsel. : Den som gör sig besvär att öpp-.. na boken eller tidskriften ser genast att där talas om Gud och gudom-= liga ting och får intrycket: detta måste vara en god bok, Han köper, vad som bjuds och menar sig ha förvärvat ett värdefullt tillskott i sin bokhylla. Ingenting kan vara felaktigare. På flera håll har man känt . behovet av en kortfattad, klargörande skrift, som ger veder= häftiga uj plysningar om : den= na ”sektrörelse. ienterande syfte' . fen broschyr, som behandlar frå= gan: Vad är Jehovas Vittnen? Rek- tor Åbergs framställning präglas av saklighet och sakkunskap. Den är välgörande fri från bitter polemik > och koncentrerar sig till:det" vä sentliga. Vi får en kort historik över rörelsens tillkomst och utveckling, - gionen, om den bloddrypande slut= striden vid Harmagedon m m. Där=- jämte en del axplock som belyser - den groteska bibeltolkningen. Rek- tor Åbergs lilla skrift, som har en stor uppgift att fylla, förtjänar en vidsträckt spridning, varför präster att på lämpligt och effektivt: sätt mefvens. härtill: . D=. litterära modernismen, som den - utformades -. framför ... allt under :40-talet har en del intres- santa. anknytningar ” till. 1700-tals- rationalismen. Med 1700-talet träd- depart tet. och 1” nadsfrågor.” 1938 blev han atatssek" de människan fram ur fölkmyllret som en; rationellt mätbar: enhet. reterare "i kanslihuset "fick "han" tillfälle "att nära samarbeta med Gustav: Möller i dennes verksamhet med att bygga upp Socialsverige. -och ” arbetslös- hetspolitiken. Större” delen” av krigsåren . "stod han kvar som statssekreterare. 5o- cialdepartementet var på ien tiden ännu odelat.. Civilförsvar, polisvä- sendet, flyktingfrågorna hörde” dit, — Det var mina hårdaste år, fyllda av grovarbete och spänning, säger han. oc na - Ett knappt å år; till sommaren 1945; var Erlander därefter minister utan i verkligheten vår fört sta” inrikesminister — varpå han blev ecklesiastikminister - till han 11/10 1946" utsågs till statsminister "efter Per Albin Hansson. ' - De" viktigaste -; "inrikespol a händelserna under de:femton ären Tage Erlander varit statsminister? Själv gör han på "stående fot föl- jande katalog: Ö 1947 års folkpenstonshöjning, : € 1959 års beslut om" tjänstepen- sioneringen;... - LJ Realiserandet: av den; familjevän- | t IT LÅNSNYTT Skotillgå ur över generalsekreterarens ”ald- rig svikande' ledning och stöd”. I. vardera" uttalandet pekas på en. omläggning av FN:s funk- tioner 'i Kongo. Generalsekrete- rare Hammarskjöld meddelar att någon ny representant inte kom- mer-.att. utnämnas och att arbe- tet i området kommer att koor- dineras under svensken, dr Stu- re Linnér, som är ledare för FN:s civila operationer i Kongo och: ständig 'representant i om- rådet för FN:s tekniska bistånd. Dayal 'omnämner de : resultat som FN uPpnått i Kongo och karakteriserar. FN:s mission där såsom ett ”enastående exempel på: internationell. organisering”. Han tillägger: ”På anmodan av » TEORI OCH PRAKTIK Han hade bara varit vid Främ- lingslegionen i tre dagar då han - skrev till en kamrat: ”Det här är inte alls. som jag tänkt . mig Kvinnorna har. ängar "mera på ” RUMSBRIST : e sökande: — ”Student e möblerat rum, helst med LJ den unga kongolesiska republi- ot | ken, bistod FN Kongo i stävan- ee I: ett norskt blaa finner vi e följande annohs under .Hyres; önskar första- frukost. Ev villig till äkten- dena att ge dess självständighet ett reellt innehåll och stärka Trots enorma svårigheter har dess oavhängighet och frihet. i --Den totala tillgången så skor i landet uppgick under årets första kvartal till 6,5 milj par, enligt kom- merskollegii korttidsstatistik, Detta innebär en minskning jämfört med samma tid föregående år med NE milj par eller ca 2 proc. . Minskningen hänför sig till pro- duktionen som gått tillbaka med. 0,3 milj par till 4,6 milj par, Bl a för damskor och barnskor av läder redovisas en produkti skning Vv hade välvt en ny hinimels mekanik över jordelivet, uppfinningar 'och "upptäckter drog lupp nya strukturer som "samlade den förbryllande "mångfalden i vis- sa formelsystem.'Man gick så långt i denna typisering att en följande realistisk reaktion spydigt, kunde säga -att 'man. väl: mött fransmän, engelsmän, tyskar 'och turkar — men aldrig "den "märkliga storhet) Människan; som 1700-talsrationalis- men laborerade med. Men ' 1700- talsschematiseringen > var en ärbets- hypotes i framåtskridandets tjänst. Dess' litterära” typisering i rationa- listisk saga och allegori var vapen i den 'sociala' kampen för frihet och. rätt; Det var "upplysningens tid. | » Släcker. man det sociala och ut- vecklingsoptimistiska ljuset i 1700- talets litterära” mönsterfigurer får man fram ett schema 'som passar in rätt bra på den moderna dik- tens och konstens modebilder. Ab- 'straktion' och typisering odlas åter, |å men inte som .slagkraftiga förkort- | ningar i någon kamp ”pro sensu ” utan som ingar i sig själva, de har blivit abstrakt konst. Denna nya rationalism, kräver kri- tik" och' åter kritik om den inte skall bli 'en schablon i bänderna på ' oerfarenheten. ”Isynnerhet när den' abstrakta stilen ' blir: ett” in- strument "ör litterära och konst- närliga nybörjare har vi anledning att se upp. Abstraktion kan bara XY furalismen” drev tesen så ne! Pat) Zola kastade "sig framför en häst- spårvagn för att kunna ' beskriva en dylik. olyckshändelse. Men "innerst besjälas "realismen : av” en" tro ' som det ännu går att hävda, nämligen att den reella verklighetsk kten na ridåer. En mycketnhet a av dess ”exakta”. detaljbearbetning är lexi= ”kalisk. Den sakliga - ; terminologien, i en hel del klassiska verklighets- skildringar har; uppslagsboken till: källa. Här" stöter vi på en motsatt felori ing, i den realistiska ro= gömmer” på "" betydelsefärger-;1 och upplevelsetoner' som en aldrig så fantasifull inlevelse" utifrån inte kan "nå. Att en' verklighetspejling på den linjen kan komma långt un- der' det 'tapporterande ”ytplanet vi- sar både en. Strindberg ”och en Harry Martinson; Detta. gäller ock- så om konsten. . ” > « När vår moderna tid tagit" upp den” rationolisti-lka figurteckningen bör man inte blunda för faran i en dylik, utan -ha ögonen öppna för "att ab 'raktionen och' typise- ringen kan vara" ett lämpligt kä- mouflage för oerfarenhet och bris- tande: verklighetskontakt, i. N ” Abstraktionernas seger un en sjuka i tiden? . "Mam kan inte komma ifrån att vi har bevittnat en del'alltför lätt- | köpta litteratursegrar där den grö- | naste oerfarenhet kunnat glädja sig åt att slippa identifiera en: rå- bandsknop utan fått Iov; att likna den vid. ormar, Djupast sett har dessa abstraktionehs röt:ridåer i vår litteratur varit syröptom på en all- varlig sjuka i tiden. Den speciali- serade utvecklingen på olika fack- gebit, har rusat ifrån den mänsk- liga fattningsförmågan. Tänk bara på alla nya facktermer "som "föds med nya uppfinningar och ny tek- nik på olika arbetsområden. Att en enda individ. skall kunna erfaren- igt hålla hop, hela utveck- tolereras :. som kvi av djupaste erfarenhet. och mognad, där kan realistiska detaljer skalas bort därför. att deras kärna finns lingsbilden är otänkbart. Men vad värre är: det går knappast längre för en enda enskild att famna fack- med i det abstrakta hk ratet, liga gebitet. All änhetens kontakt med ken ska vi inte tala om. Som manér i d händer är den abstrakta stilen en "kom pass utan nål, : Så sent som på '1920- och 30- talen var diktaren en världsomseg- lare och '-3Setrotter, > n följde i allt väsentligt den : gamle Petrus. tadius estetiska recept att ”vad om "nära 0,3 milj" par 'sammanlagt. Importen av skor har däremot sti- git med 072 milj par till totalt 2,1 milj 'par. Enbart för damskor av läder är importökningen 0,2 milj Par. De gumm- eler plastbottnade läderskornas ' ändel "av den totala läderskoprodukftionen har stigit till 41 proc under första kvartalet 1961 -jämfört med 36 proc under' samma tid 1960. man inte upplevt och erfarit kan man inte heller skildra.” Där man inte satt sin fot kan man inte hel- ler. låta» sin pegas” gå på bete. Fackkunskape:: gav oss vår stora arbetar- = och - sjofartslitteratur. Egentligen går det ju också att föra tillbaka den realistiska tekni- ken på 1700-talsupplysningen, näm- ligen då det gäller tron på det empiriska experimentets betydel- ser., Det kan syna naivt när na 4 Sjukan vi nämnde är en fruk- tansvärd ordblindhet i tiden, mas- sor av termer och fackuttryck dy- ker upp utan att den läsande el- ler lyssnande har någon möjlighet att framkalla en bild till ordet. För diktarens del betyder detta att han söker sig in till verkligheten på andra' vägar än den: empiriska erfarenhetens. Den abstrakta stilen öppnar här en möjlighet att sken- bart ringa in hela verklighetsbil- den utan tt redovisa för detalj- stoffet. Farorna ligger i öppen dag. Litteraturen har också under 50- och begynnande 60-talet orienterat sig bort från den abstrakta linjen. Nu ska det i sanningens namn er- mantik. som tror sig ha presterat ” en initierad skildring därför att den yet. att kalla. hantlangarens tegel- listiska romantik pekar dock i en riktning där litteraturen” anstränger tekniska > utvecklingen, Motsatta ' tend att undanhålla ” den exakta deltaljen, kan man "tydligt ” stilen som ett medvetet medel att” ger där allt och ingenting händer. Låt oss slå upp en sida i Kafkäs ”Amerika” "sid 46 t ex ."”Medan honom, svarade Karl med en. sido=, förligt och sökte till tack göra sig angenäm med ett något New York- herrarna 'samt . och synnerligen i: att han gjort något grovt fel; men visst inte, han hade som herr Pol=: Tunder förklarade, till och med sagt” något mycket lyckat. Författaren ' lämnar oss i okunnighet "om vad = nande av den situationsfi detaljen är det onekligen. som océ, denna stil dess dråg av pantomim av mekaniskt. maskspel. Vad sOj skulle varit en brist i den're läs tiska skildringskonsten,' stick blekläggning' av typen, abstrakta prosan ett sp medellI det citerade" lill snittet Söter vi på detta ningsmede! dubblera; ” New Yorkfärgat sätt att tl, något mycket lyckat”). Realisten skulle här ha slagit an verkli hetstonen med ett återgivande- er själva vitsen, läsaren hade fl, ttats in i sällskapet och upplevt ett cty . ke humor. Nu hålls vi utanfö. r rd täpper till munnen På de agerande just i de skulle fått artikulerad öst ock rm rat eft levande ord, Det vid ' mekanisk : komik; SS Kafka är en styrka, + blir i den a blekläggs om hos . En chans åt occfarenheten . Man kan naturli, avhandlingar om arte-draget i denna man kan göra associationskast åt den rationalistiska 1700- gtvis skriva små -commedia : del . t över " kännas ait också realismen har si- ot KA 4 SZ a sig än.i ”ökensången Ö skap”. .Fbetydande resultat på detta om- . | . - FA TA + råde redan uppnåtts. - | . : | : , | : , NA N ” a oo Md . , , s , . Vv ! J | SER än a ANAMMA AAA MAMA MAMMA LA MASAAR AA. en [1 (Forts. å nästa ta slöa). John Ivarsson Hö: dödstystnad rådde ' runt omkring - N och ytt«>' stannar... - talsro- on suni; 1961 ! — som ”en' bedrövlig gren på. de Rektorn, teol lic, | , Här ges svar på frågan, huru ”vitt- - nena” tänker om Kristus, om reli- > På och övriga intresserade uppmanas” bärare för ”hare”, Men denna reax, '', ge skildringen den overklighetsda= ' blick på morbrodern tämligen ut= . skratt, och Karl var redan rädd för. - Karl sade. Och just- detta uteläma— en stilistisk - - eciellt stil. : a Kafkaav= . : skildringskonst, va "LAHOLMS TIDNING — tidningen 4 för sydhallänningar. vn oe i Kn sig att hålla jämna steg med den . färgat sätt att tala. Vid ett av hans uttryck brast fill och med alla tre : Litteratur; i studera i den: moderna abstrakta ''” r, förs >. > oc
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.