AEICOAARRES FR FARA prravanyrevevvvvrvrvevveneevrevevevyrent EES v ve FER BOTT TETYVET 1 kanslihuset. Trots detta har "dock ovädret p isk bak- = Hitligh :' oo De starkaste urladdningarna N « > holms-Tidningen (s): "+ ” rentierat högstadium i enhetssko- oc LAROLMB TIDNING oo a YeYrerevYv YYYFYEYYETOIYY YR ST vv very . x - [| : , Tisdagen” den. 13. Juni 1961./ '. Förra "veckans värmebölja av- > löstes vid veckoslutet . av svalare väder samt några droppar fen: "för "en törstande växtlighet. "I stället drog det emellertid ihop ” Politiskt adden ändrat åsikt. ' Hon har älgen " kommenderats därtill. . Vad kommer nu att händat Övriga partiers representanter i . » skolberedningen jämte de opoli-. " till ett verkligt. åskväder mitt i ” tiska ledamöterna "fördömer i en Titisk g iké högerns "den p ndyllen med hemförlovade ' riksdagsmän ” och starkt nedskuren regeringsstyrka - handlingssätt. i kraftiga ordalag "och anser det ”står i'strid med det offentliga livets krav på på- "framkallar givetvis högerns hel- omvändning 'i skolfrågan, -under : det att folkpartiets kompromiss med socialdemokraterna i författ- ningsutredningen — eller tvärt” om — möjligen begränsas till dovt muller. |. Enligt Fiksdagsbeslut skall : -X och respekt för ingångna överenskommelser”. . Återstår , att .se hur högern skall krångla' sig "från" den domen.” Tidigare har hö- gerpartiet gjort anspråk på att vara något att lita på och gärna mästrat andra partier för opålit-" . lighet, Centerpartiet fick för en- dast någon månad sedan påskrivit för att dess representanter i he: villningsutskottet . verlade |, mad 4, Tott > tid måste vara beredd på' att ' "fru Inga-Lill, Den blir "dom aldrig |, ”festpl F e-sa en gång då | Bredadelbu till Radio-Nord — Nordsjön”, ”Kojan” . och I Norléns Vestämda protest. Mn ”Han hade seglat för om mas-"- ten” är tre saker som jag all- försäljning av skivan, berättar hon. Han vill inte att melodin skall viss- sjunga vid mina framträdanden - berättar. populäre Harry Bran- - delius, som på lördagen befann gig: i Falkénberg efter att på | fredagskvällen tillsammans med. : . sin maka, Inga-Lill Rosswald, ha underhållit och glatt publiken ' å Tyrolen! "Annars vet jag inte ” alls "hur". många ' nummer vår « - repertoar f'n. upptar... man ådragit: mej hans stora missnöje. För ögonblicket ser det inte ut att kunna ordnas upp utan process. Det är inte roligt alls men enligt: vad kritiken anfört så har Norlén ingen anledning att vara missnöjd med det ket trevliga melodi. - Med fru Inga-Lills sätt' att viss- ” skulle nog behöva en datama= |la är man också benägen att tro, - skin för att få fram: den siff-., | att melodin är invisslad så:att kom- "ran." 40 | positören inte har anledning anse : Framför alle å är: cdet 'Kojan! — sig utvisslad. varmed naturligtvis menas Dan An- derssons -”Helgdagskväll i timmer- kojan”. — som alla vill höra, säger. ; vt Soliman” trötta. på. "och det är. nog, som en raternas An : hetsskolan 7 "eller gr dskol: — få/sin definitiva” utformning . nästa - år,” Bakom ' detta stånd- punktstagande ligger cirka 20 års? . utredningsarbete och 12 års för- "> söksverksamhet,. Asikter "och stri ” diga "viljor. har bidragit till utt förlänga väntetiden; Efter fyra års; arbete har nu den 8 k.skolbe-' AN redningen blivit klar red ett för-- slag, som', bl. a' bygger : på en presentanter” om höjning - av ."de” skattefria ortsavdragen och -kom: Pp till kom na” se= dan -'det visat sig omöjligt nå” enighet mellan de tre demokra"- '. tiska oppositionspartierna. - Folk= pårtiet” fick» åthutning- från "nö- gerhåll när partiet övergav Jen av; högern och folkpartiet I folk- > omröstningen 'i pensionsfrågan ge=. kompromiss — det sk Visby-be- a mensamt 'omhuldade' si ki linje” $ slitet — "vilket. innebär någon ' "slags gyllene medelväg mellan de " krafter som arbetat för 'en ful ständig differentiering efter” sjät- | te klassen och 'dess motpol, som”, "Inte ville. ha någon differentie-" ring alls. Full (enighet har . rätt : digt äv linje 3 och slöt upp b - om -4 och närmade" sig regeringsstånd-” punkten. vid "nyvalet 1958. Själv: hoppade ' högern ”ungetär. samti om linje, 2, 'som' centerpartiet den. främsta , - förespråkaren > Här var de ock, aldrig fråga” överens ser. : Sjunga "som" ext " ett par, .tre månader framåt är de - na, då de alltid befinner sig i Spar- Zoch "förnöjelseplats.' Den verksam- : heten har de nu bedrivit i tre år det var frågan om”: vad Harry skulle ”Kojan”. bums! ! Den ska folket ha on inté', bara: "att. dom" gillar . att höra den utan därför att dom' bör få något utöver 'det vanliga att fun- dera på under hemvägen! = Tees At "Makarna "Brandelius: har redan avverkat 5—6 veckor av turnéran- tet för sommaren — starten skedde Valborgsmässoafton -— och" under Jsjälviska barn : komma till, .Den' amerikanska tid- skriften Föräldramagasinet varnar den önskade om man försöker lära sina barn osjälviskhet i sitt um- med andra blir starkt själviska och misstänksamma Inför andra, Låter man bara "barnen vara ifred och om ' de "vill "och berömmer” dem, uppfagna ' praktiskt ; taget varje kväll. I all synnerhet på onsdagar- reholm ”och på sin därstädes egen- händigt så att säga drivna" dans" raterna utvecklar de de”: sig bä och av allt att döma har de ingen ledning att upphöra med deri.f: "För "ögonblicket är brönt och "kring - denna: inom. "skolberedningen. "Sålunda | har den: omfattats både av social-: , : demokraternas, folkpartiets, bö : gerns och centerpartiets. samt. av de' opolitiska: ledamöternas repre- sentanter. Från on serhåll ” rörda,” Trots detta var emellertid höger tidningar ' "och" högertalare i. riks" dagen: i hög grad : moraliskt upp "Förmodligen "räcker. inte eras. ” möraliska' mod till. för”. vatt? skov. med beshilet "ytterligare - "år. Därmed |bröt, högern? i jöverenskommelsen” "mellan på "ernas. representanter, i ”skolbere . ” ningen, vilken —2N5e5 Haft bin > ”"dände käraktär. a äg .Det är. bekant "att det finns. en" läraropinion' mot! den 's kl Visby. En k är + kompr I hatet >" lidarisk med. I fortsätthingen. bör” Tiotalet: dödsoffer + högetns talesmän akta sig för att. å "Yrafiken kring" det" senaste” vec- koslutet "är ett fruktansvärt” dys- tert bud. I förra veckan diskute- » rades den ringa effekt -hastighets-." begränsningen , under "påskhelgen - enligt A Statens : trafiksäkerhets- ds sutredning, synes ha haft. ju alltid r av:å . ningar - och som sådan har. vi även Visbyöverenskommelsen .na svagheter, Men den: utgör de : ligen" det. bästa som kunnat Bstad< i kommas. ., Och. högern har :'som . ansåg att ' gom Jå. grind näe, | försöken "borde upphöra. Sådana -: slutsatser är förhastade, Allt: vad . sagt ända tills i lördags stått bar- om densamma. Bakgrunden -til avhoppet kommer ' väl att grund=". » ligt -belysas i den debatt som "du" uppstår "kring detsamma. Att po= ltisk ”taktik spelat en framträ-' dande” roll torde vara uppenbart. Det är ' inte högerledamoten : 1. skolberedningen som” > plötstigt : HÖGERN — PARTIET ATT LI- TA PÅ är ingenting alls: att lita]. på. .Det är en skam för svensk demokrati, at som nu högern gjort 4 skolberedningen springa ifrån |- träffande avtal, Det är prov. på cynism utan like i svensk politik » att så totalt nonchalera en tidigare "träffad. uppgörelse, skriver Stock- Högern får ha-vilken uppfatt- ning som helst 1 differentierings- "frågan, Det är partiets rätt och skyldighet att stå för den politik det anser bäst, Det finns därför ingen anledning att klandra hö- gerpartiet för att det inte stöd- jer ett i stor utsträckning odiffe- lan. Men det är otillständigt att " först biträda en överenskommel- se, sedan vid upprepade tillfällen försäkra att man gör det och så fem dagar innan överenskommel- sen skall slutjusteras plötsligt gö- ra en konst. i tidigare ingångna avtal och förorda en helt ny po- litik, Så får det inte gå till. Så har det oss veterligt heller aldrig tidigare gått till. . NÄR SKOLBEREDNINGENS ; MAJORITET anklagar högerpartiet för att med denna reservation niskoliv i trafiken, "bör göras, .De | temporära” :'hastighetsbegränsnin- . garna måste i första hand prövas ytterligare, Samtidigt måste pro- . ; pagandan'" mot . vårdslös och .om- dömeslös körning "inte. minst då det gäller omkörningar '>= in- tensifieras och trafikövervakni : gen skärpas. lighet att även reservanten ki ner sig. bunden av .Visbyöverens ” som > ck uppgörelse "och vill finna en väg ur dilemmat utan att rubba den-; na. » Det, är en hållning som i och för sig bör respekteras, Men frå- gan är om den är helt realistisk - "i dagens läge. Det kan inte hjäl=- pas, att den skolstrid som man nu -får räkna med både på det .kom-' munala planet: och i riksdagen. kommer att gälla skolfrågan i he- la dess vidd, inte bara tidtabel- len för den nya grundskolans ge- nomförande. Vad som då i första ” hand behövs är ett alternativ till det . kompromisshögstadium som man kom överens om 1 Visby, ett skolsystem som man har kon- kret erfarenhet av och som i hu- vudsak tillgodoser. de pedagogis- ka önskemålen. Man behöver inte söka för att finna detta alternativ: det föreligger inom försöksverk? samheten i de distrikt — de är i” 'stor majoritet —" där man arbe- tar med Nnjeklyvning efter sjätte klassen. ot LR .” . LES ” Dröm vid tjärn'. Snärjd. av” skogen längtar jag » havet" längtar hem till skärgård och ö. Sitter still och drömmer, känner oros längtan bort. Ser ögon speglas, tårade vilsna i brungrå tjärn.- Längtar smärtsamt dit vind . springa ifrån Visbyö sen, måste den tala mot bättre +e- " tande, skriver Svenska Dagbladet (h) I en försvarsledare: Reservationen visar med all tyd- kastar över fjärd måsars vita vingar ... Eric Peterzon-Walld " HELIGT TRÄD. C. -Ett heligt träd växer mitt inne : HAR NOG RAD X— Det .är förutvarande folkpar- ligt "t, 0-smgimen; däremot: är” det jinte sagt att det blir, med! mej som atöch har helt nyligen: träffatsavtal "nan i ledningen kommer 'att ”slå : Husbondens röst. -Kring en av del ; Norlén, Vissa partier visslades av Zen det internationella herrmode=' iret har ”hotat” med ännu: värre aker, 'den gröna härligheten” kom- ner inte att vara så länge till. Spa- Aien, som efterhand har blivit ett' 'v de tongivande herrmodeländerna sar: nämligen . lanserat ken "där som vi har, berättar de. -Parken gick med förlust och vi till- -frågades om vi ville försöka oss på den.>Det-har gått mycket bra, vi har byggt ut den och noterar stän- digt ökade publiksiffror. Vi har för resten fått en ' mycket god. kontakt "med - publiken : och'”har:ihjä både; unga” och! gamla Her senare "finna i fars gardergb, : synnerhe om far åker "på "semes- er till det sydliga” Ja Åter sy sig kostymer Den "första "automatisk: ”uiden har'sett: dagens ljus, d v 8 astallerats utanför rådhuset i!Ann- reiler : vid - Landa; Rheinlan s' Västtyskland, alltså. P: aråk levererar apparaten. ett: kort" Sredrag om "vad! som; är. Värk. att e på platsen, Döt är en. firma i inchen som "producerar. .appara- "erna och nu förklarar. man att likX rande. automatiska] guider skall stäl as. upp i: en: rad europeiska stor- täder, bl a Köpenhamn, : Amste; kommer: den igen till hösten? + "I Det är väl mycket möjligt, tro> ärd, säger Harry, och. erinrar. om "med .Radio-Nord' om. vissa uppträ- |. "dandeny' : vilkas "”antal'!' "sedermera kommer'att utökas till fem i veckan; 1: de" programmen 'medverkar: även :fru' Inga-Lill, Det här engagemen- tet har!" självfallet” förorsakat" visst gnissel "och från radiotjänst och TV har gjorts "förfrågningar om. åter- knytande' av 'kontakten med dem. Jag; har .sagt.: dem ' att 'den' "saken "får de "själva avgöra — ytterst är det givetvis" för mej en ekonomisk sak. Oc Radio-Nörd betatar mye Det har varit stor Ickilatskona ter på lekplatser som deltagare irån olika " länder.” Skrammelplatsernas pionjär,: lady,. Allen "of. Hurtwood, - England, var också med. Och man . konstaterade bl a att de'fria lek-"” sign tror "sig kunna till- lägga, att ”Storstugan”; som faktiskt blev" en "mycket uppskattad pro- arampunkt; också kom att präglas så. starkt av. ”värdens” person. och sätt att-vara”att det inte alls. är säkert att programmet med en an- 2 dern stadsbebyggelse medför. : tält . och överhuvudtaget ägna" sig. åt fantasilekar. : Bland höghus och . planteringar får barnen inget ut- som hittills.! Lika litet som ”Fru- kostklubben” skulle kunna” bibe- hålla 'sin'' popularitet "utan ” Sigge |! Först, För det tror nämligen ingen. «ar konferensen: sorgset och försö- 'cer alltså 1 nu rätta till fnissförhål- , landena.: - Missljud kring nyinSpelad ”. a sel : grammofonplatta ” Mokarna Brandelius besökte ny- ligen London i och för, inspelning av ett par grammofonskivor för Fru Clara: -— O När jag nu dör, Per, är "det. äst att du gifter om dej så att det Mir ' ordning i huset. - insjungna melodierna har det emel- I" lertid uppstått missljud. Det gäller ”Visa I midsommartid” av' Håkan [hon har börjat så smått i köket, ; Manu vr Harry och Inga-Lill. vid en fransysk visit hos 9-. Klubben på lördagen. ”'bortä. i. TV? — Han har inlagt förbud mot. llas utan enbart sjungas så jag har. sätt på vilket vi tolkat hans myg- 7 är det "inte. lätt att fostra' sin av>. mörkröd 'modefärg, Den; Järv vi förr "turist-. » Man. : vill: "skapa lekplatser, där barnen: kan få bygga hyddor, resa. iopp för sin skapande, fantasi. De: har inte ens klätterträd, konstate-' för att verkan blir stick i stäv mot. gänge med andra barn, Just de barn ; som tvingas att dela sina leksaker. när. de delar med sig åt lekkam-"' frönbrunt” dominera herrkläderna;' ferens i Köpenhamn med 25 exper- . platserna fått en. allt större 'peda- - gogisk betydelse i och med de in- : skränkta lekmöjligheter som en mo- 7 — Ligg du lugnt och dö, "mor, | > — Vad är egentliga Fata Mor- - + LUGNANDE. gra Ulrik Palme har ir talat ira- dio och sagt att taket i social= demokratiska partiet ska göras så högt att också k kom- Av Astrid Pettersson kande ännu inte kommit längre . än på sladderstadiet har det dock sipp- rat ut att i den s k 9 y, där vi landsbygdsbor så ofta får tänka in "mer in under detsamma. Det rim- mar föga med den 'deklaration som en av skribenterna" i Wigforss: min- nesskrift avgett över upplysning åt massan, : Inom ' socialdemokratiska partiet ska utbildas en liten elitidé- kläckargrupp.' Vart fjärde år, ska man kläcka fram idéer också för valagitation, "Tre år och elva må- nader ska massan sova, läser man mellan raderna i den -”tankeväc- kande” uppsatsen. Som ett — om än gammalt — - hälsotecken : kan noteras att 80-åringen Wigforss protesterade. ; N : : Det händer rent av märkliga sa> ker just nu på upplysningsfronten. De egna kommunisterna ska man antingen bojkotta. — eller ' också höja taket för, och släppa in. Olof Lagercrantz i Dagens Nyheter har varit i Sovjet och i sin tidning skri- vit 'sex var för sej starka artiklar om sina intryck. Han avslutar: Mot- sättningarna på det politiska planet mellan öst och väst må vara ald- rig så stora. Men man får akta sej för att projicera dessa 'motsättnin- gar på det' kulturella planet. Män- niskorna är lika varandra på båda sidor. Det är slagorden och propa- gandafraserna som skiljer, medan det väsentliga är gemensamt. Man kan verkligen tala om'en ond troll- dom. Vi kunde vakna ,en dag och finna” förtrollningen hävd. Men då fordras det också att vi något an- stränger oss själva, framför allt att vi jagar ut ur våra led den tarv- liga antik söm aldrig 'ser med egna ögon och 'som tar skenet för verklighet (citat. ur DN 17 maj 1961). vi Nu frågar. vi vanliga värdags- rhänniskor, hur vi i Sverige skiljer på det kulturella och det politiska planet. Den som aldrig så lite har sysslat. med. politik har fått vissa begrepp. Vi vet att den allmänna rösträtten tillkom 1919” och”att den 40-gradiga + skalan . försvann. .. Det motarbetade + allmänna .:rösträtten. Deras , sista motattack gick” ut på att hindra kvinnornas rösträtt, Det fanns ' arbetsgivare i industrin, som nekade hustrur arbeta bara för inte deras män skulle" komma "upp i en inkomst av femhundra kronor genom: att: få: sin hustrus. arbets- förtjänst lagd till. sån egen. -och dä ned få rfösträtt. "5 Olof "Lagercrantz turellt plan, Hur i all' världen man sej åt för att skilja på poli- tiskt plan och kulturellt plan, när man "åtminstone vart annat år: får höra alla partier -tala om hur just de förklarar sej som allenabevarar re av kulturen, 7... ; Det fanns i,;Halland 1911 en so- varit' med om att starta sin. fack- förening 1901. Han: hade 'sett den gå nästan i stöpet 1909, under stor- strejken, Han kom "1914 in i lag- förslagskommittén, som skulle ut- arbeta: ny” fattigvårdslag;. istället för "den gamla som kom till 1847 Han blev. vårt. lands första fattig- vårdskonsulent, Carl Oskar Strid, men man söker förgäves efter data om honom. Han var i ordets san- naste och bästa bemärkelse en kul- turskapare. ” Strid bevisade för sven- ika folket att: det var: en kristen plikt att ta väl vara på de åldrande och de kroniskt'sjuka. €:, us, Han är och förblir kanske. glömd kanske : för att iald 1, ratiska fanns, högermän, som in i det. sista |. ”cialdemokrat som kom "in: i. riksi dagen på tretusen ”röster., Han hade våra barn, finns något som heter hemkunskap, Allt vad vi lägger i ordet kultur, ska kunna läggas in i ordet hem; Ett hem är kommande släktens uppväxtplats, Ett. hem är det rum där själarna danas och barnen fostras till små läskpapper, färdiga att absorbera det som skor lan sedan ska ge. ” På fullt tillförlitligt Käll, ur en :ommittéledamotsmun; har det sagts mej, att i ordet hemkunskap inne- fattas skolkök. Två timmar i veci kan, samlade till någrå skolköks- veckor, precis som förr. Med. iäc rarekrafter som redan nu i kost- nadskalkylen är inräknade med bil- ligare timlön än andra, Detta är alltså det som vi väntat på' i en- hetsskolan, Allt det vi lovats yåra barn, som i sin tur ska bli, föräld- rar, Både Olof Lagercrantz i Dågens Nyheter och . Sonja: Fredgaard : i Skånska Dagbladet har efter resor i Sovjet betygat, att skolorna och förskolorna samt barnen där är för- träffliga. Ger oss inte detta en tan- keställare för främtiden? Om vi förrådes i enhetsskolekommittén — - om vi inte får den rätta grunden i. för, hemkunskap 'och allt 'det vi ' lägger i ordet hem, då kommer' vi att få en politik” som ingenting har ' med kultur att skaffa/ Det är inte. oxfösarnas värld vi lever i. I bilar= nas och jetflygets tidsålder behöver vi veta mycket om den lärdom ett litet barn bör ha före skolan, Vi alla föräldrar måste på ena eller - andra sättet utbildas till godå lä- raré för små barn, Barnen har ett så högt kulturellt . värde att det land vars politik först ' förstår den verkliga innebörden i” detta, har skapat en kultur som är | oslagbar. Hemkunskap, som läres i skolkök, kan spara pengar i port= monnän, men med adevitamin kan , säkert de flesta skavanker i maten. hjälpas upp. Kultur är den hjär= 1 tats godhet som varje" mor, med övervinnande av sina egna mindre goda ' uppfostringserfarenheter, kan ge sitt barn, Hemkunskap är kär- lek: makar emellan, så att far och. mor i barnets ögön blir två idealge=. ' stalter. Förutan" detta är ett barng formande till god samhällsmedbor= ;' gare överantvardat åt slumpen, : Vad driver Vem a en person. ägnar. sig. ät spioneri är inte så gott ätt veta. Men att den som en gång givit sig spioneriet i våld sedan ofta nog är fast och inte kan slita sig loss, den saken är tydlig” En historia från det senaste kriget kan belysa detta: En tysk officer i underrättelse- tjänsten tillfångatogs på hösten 1944 av amerikanerna, En dag frågade hans fångvaktare: honom vad han skulle hitta på när kriget var över och han blivit frigiven: Ta — Ja, sade tysken efter en stund, jag har ju jobbat som spiori i hela mitt liv. Det är det enda yrka jag kan; och ” det får jag väl fortsätta med. - -— Men" ur ska det gå ull Tyskland är besegrat "och :avväp- nat?” -? Slave — Jag kän” "väl anniäla ' "mig hos "| ryssarna. Jag kan ju mitt jobb i grunden, : Men kanske” är! det lté - | riskabelt; där Borta, "Jag tror. inog, att ni amerikaner skulle. ha god nytta "åv mig, och jag är för res> teri' övertygad 'om : att ni' betalar bäst. "Men 'å' andra' sidan . måste jag nog bekänna att jag skulle fö- redra att arbeta för engelsmännen, de har verklig respekt för: väl ut- förda jobb i den här branschen, -+' Så gjorde tysken en liten paus, varpå han återtog: =. -—= Nej, sade han. Vet ni vad jag tänker göra? Jo, jag ska arbeta för Vatikanen, Det blir. ett jobb som varar livet ut... os : i Den typiske spionen; yrkesman- nen således, är sällan någon idea- list. ' Han kämpar, sällan för någon viss politisk ideotogi., Han är i stäl- let mannen som fått spänningens gift i blodet, Han känner det. som om” han sakta 'men” säkert skulle tackla av och dö sotdöden, om han blev" nödsakad att. för alltid ge spioneriet på båten. Den tillfångnatagne tyske. spio- nens rädsla för att hemlig under- partiet inte då hade en 'elitidékläc- kargrupp' som fick propagandan ori hand. Ändå var han med om "att lägga grunden till det, som” vi i dag kallar vår höga kultur. > : Det må ha kommit Kockar och Ali Berggrenar och alla andra efter 1 honom, men han var dock den som likt Columbus knäckte "ägget för att få det att stå. Jag. tror att det blott satt fem man i den lagkom- mitté,” som 1918 kom med vår nu- varande fattigvårdslag: I dag arbe- tar en jättekommitté' med något som i lika, hög grad har med vår kultur att 'göra.” En enhetsskole- rommitté där man anstränger en massa; folk till billiga ' lösningar. Billiga i ordets fullaste bemärkel- se, - Trots att' kommitténs betän- - mäktig politisk '. ideologi som den h rättel är något som hux flux, kan avskaffas från. vår jord, den är dessvärre alltjämt obe- fogad. Kriget är slut: men har i gengäld efterträtts av ett kallt krig, ett krig söm tär på psyket och som utförs av män med sällsynt kalla nerver. Alla 'spionerar på, alla, mena främst 'spionerar öst på väst och väst på öst. - . Sovjet. har upprättat den största spionerimaskin, världen hittills skå- dat. USA:s förre utrikesminister Christian: Herter uppskattade. för knappt ett halvår sedan -'antalet kommunistiska agenter till 300.000. Men då avsågs endast de centralt organiserade spionerna, var och en med ett viss kodnummer 'och en speciell. uppgift att genomföra. De utgör bara kärnan i det kommunis- tiska underrättelseväsendet. - En ar en t stor "I armé av osynliga sympatisörer. Där finns övertygade kommunis- ter, men där finns också massvis av missnöjda personer i största all- mänhet som känner sig undanskuf- fade och drömmer om en. lysande framtid under en annan regim. ” Sympatisörerna utför sällan någ- ra värdefulla jobb. Vanligen går det till så att närmaste ambassad eller konsulat får en påringning: N — Jo, ers exellens, säger sympa- tisöreri till den sovjetiske kamra- ten, jag råkar ha en sak av ytter- | sta intresse för Er, för det sovjet- ryska folket och för freden. Jag har fått reda på att ett nytt oljesystem mö änniskor - till att bli: spioner? Keter två kilometer öster ' om" $.' Jag har av en pålitlig kamrat tått denna anläggning. Säg bara när och var vi kan sammanträffa, så ska" här ritningen. - Ofta - är väl ritningen: en för falskning eller ofullständig. Och är den i sin. ordning, behöver den ju inte nödvändigt vara av ' intresse, ' därför inte benägna' att någonsin" nonchalera sådana här: .erbjudan- den, vo a i | Det är naturligtvis” en. .oerhörd fördel för Sovjet att kunna förfö- ga över en härskara av sympatisö—- Trer i väst. USA och de övriga väst= makterna är. i detta avseende säm="..+ re lottade. Sannolikt har västmak>-. terna talrika ' sympatisörer i'Sovjet när varenda människa, | flyktingskaran' till väst, Det råder heller knappast minsta tvivelom att hämtat många värdefulla uppgifter. Men i synnerhet det amerikanska ' har ”lyckats avslöja flera 'verkligt .: betydande: sovjetspioner, . innan de ännu lyckats .vidabefordra sina in= formationer. . ” ” - Det skulle föra "alldeles för "långt att rekapitulera alla 'sovjetspioner som gripits under efterkrigsåren i väst, alltifrån 'Igor Gouzenko/som : mannen George Blake, som nyligen ertappades! Men hur effektivt: det det ändå sina svagheter, Stalin ring= aktade sina 'motståndare med -gan= : ska katastrofala . följder, . Också Chrusjtjov tycks i viss mån vara 3; benägen att underskatta ”de kapi=' talistiska” ländernas motståndsvilja.. - Men den verkliga svagheten i det” ryska spionageväsendet består I stt" ryssarna aldrig helt kan lita på sina - många fall. De kan reagera på: kb huvudsak två sätt: = '1. De är. i djupaste mening yr- tyder det naturligtvis inte mycket :' att den värld de hamnat 1 är gan= ska olika den värld som Propagan- dem." 2..De är i djupaste mening idea= lister. De tror sig kämpa för en zod och rättvis sak. Spionage är för dem dessa '”idealister” bör det ofta nog : innebära svåra påfrestningaratt bes .. a höva konstatera att den idé som de kämpar för använder 'sig av lögner och förfalskningar, ' '/.De ”idealistiska” sovjetryska spi= onerna vacklar ofta i sin överty=' gelse, och vid ett och annat tillfälle ”hoppar de av”. De mest kända fallen är den nyligen nämnde Gou<=: zenko och - Vladimir Mihkailovich: ka ambassaden i Canberra och chef setjänsten i Australien, . "Av 100. 000. ”Kapplöpnin, shö NN och travare som koplöpainga SK uppförts för interköntinentala ra- » räknas ginkoträdet som heligt och i Södertälje. Det är ett 4,5 meter högt ginkoträd. I Kina och Japan | krämpa. det finns ofta, planterat wid tem- pelbyggnaderna. Det är ett .barr- träd som kan bli ända upp till 40 meter högt, > oxis kv kvartslampa säger denne. en hel, lampa med en gång, - . Da nyrike går till doktorn och ojar' sig för en liten obetydlig — Vi försöker med en smula — Jag har pengar . — svarar mannen snorkigt — så wvi tar väl gana för nånting — Det är nänting med öknar och en kamel och en porlande källa och palmer och vita slott och sädant där. Det är som när man är kär och gifter sig — ett tu lre är allihop borta utom ka- melen. KAN NG — Er man är i behov 'av lugn och ro i högsta grad, säger läka- ren till patientens maka. Tag dom här sömntabletterna — de är, mycket starka. — När ska han ta dem? — Det är inte han, som skall ta dem —det är nit" a Vore i fjol av "veterinärer had je ” vit dopade. v (TY-Reuter). | pa bli«. en kopia på ritningarna till hela ' jag gärna stå till tjänst med den och dess satellitstater. I en dikta= -, turstat kan myndigheterna upprätt=". hålla. en rigorös bevakning av hart d agenter i de västerländska metro: - polerna, De blir influerade av: den :.. - fria demokratiska". atmosfären . i - . kesspioner För dessa personer be - 1 oljesystemet : kanske är ' gammalt : och känt: Men ritningen kan vara” av allra största' värde, Ryssarna är pd det ryska underrättelseväsendet in= '” i kontraspionaget. och det” västtyska et 1945 frivilligt överlämnade allå pla" nerna "på den ryska infiltreringen S i "Kanada; till den mystiske' engels-' i : ryska spionageväsendet än är, har ” N dan i deras hemland utmålat för. ett kall i'den stora kampen,” För ' >. Petrov, förre sekreteraren vid ryss 0 för hemliga sovjetiska underrättela ” a a Sovjet .- sitter . vidare : med - den ' Ser trumfen på hand att kunna sända + i väg spioner: bland den -talrika >. , fd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.