YTT N TTT YSYTGT SEE FI LANG ak TR ER oa , rv vevevrvevevevveeoeyvYvYYyYvTV vrevvrevevTtvevevvYeYereEemYyYvvyrFYSYvYTYYFTY vrreeerytYyrYrYFYErYvYYFYYPYPYPY få ” Tisdagen den 13 juni 1961 :: | under de första vingliga skolda= "+ sen sägs också innehålla så märk: ör . ligheter: att vid samma val rösta pål- vo öm: hur det var. di, Känner du mamma att det.” " Iuktaf sommar nu — då är det. bara. ett par. dagar kvar i skolan, " nog ere. väl häärligt? -. vr 2. Ja, visst är det härligt för sto- 7”; > ra,och små när det börjar, ”Juki a sommar. -Den lukten här väl: ” näsan varit.inställd på länge nog. .” Ändå vet. den” tilltalade. att den, » här, sommaren doftar på ett alls > deles speciellt sätt för nioåringen Är 7 — den doftar jämlikhet och bro= => derskap.ee 3 vc - När nioårstösen sedan -rycktes ur' den invanda skoltryggheten i och med famil-. "jens flyttning från en”ort tilt en. «annan fanns det nyfiken glädje i" iden stora händelsen och alimän ”vupptäckarlusta. Men länge skulle : 'det .inté > dröja . förrän. ett le ;tet. flickhjärta blev tungt vid tan= ken på bästisen. som inte längre "fanns i granngården. Bästisen som indar de smala småflicksarmarna . m. och har hemligheter' med, I - "den" .nya .skolan hade de. flesta + bästisar och den nya flickan hade - Inte någon ny bästis som vänta= "de; "Alla, var snälla. — men” det r- långt ifrån detsamma som att . ha en — just en att viska med' ”Fröken var också snäll. Men hon 'var.. inte. FRÖKEN... Den . gamla :; fröken som hade skapat. trygghet , " garna -— som gjort skolan till et '. trivselkvarter och som förstått så :. +» tdär på en gång, hon fanns inte” ”” nom. räckhåll längre. "Den nya ' "fröken? hon bara frågar. en. mas: : - tunga unga! blicken hängde: utan= för fönstret och tankarna: drömde "från de ”gamla”, kamraterna. Ett A brev fullt av, välkända: vardags= detaljer, ; ett brev ;med ' vingliga "bokstäver, valhänt skrift och fär; glada "teckningar, ' ett , brev” som '-.; skulle bli den första grundstenen ” att bygga en bro mellan. det nya CN och gamla.” +, Ne NÅ IF: s och Soc-Dem nya vålordning . oe STOCKHOLM: Författningsutred- S ; ningens ordförande £ d landshövding ': - > Richard Sandler (s) ville på sön- ud is inte ök VE fö ett -halvår an: fnissar tillsammans med" : uppgifterna om att folkpartiets och Där "var brevet från Göran: 8 mår. bra, Jag Har set film om || jesus om björnar om rävar om indejaner, Brevet från Nina: Vi har så roligt i skolan, Vi har fått spelat in på band. Mässlingen har gott och alla har baft dat. Från ' Marianne: Hur mår du, jag mår - bra. Vi har åkt skidor och” skrid- skor. När vi. åkte skidor var det så fint ute jag var så, tröt. när - jag kom till skolan. Vi har sett på skidtävling, det var så roligt. . Vi har fåt en. ny pojk i skolan. " Vi har sett på film. Och från Per ter: Vi har varit och set film om ' jesus det var, iatrisant. Alla mår bra i klassen" de har längtat var "enda dag, Jag kan inte skriva mer. > Och så FRÖKENS vänligt. till- »rättalagda - ord: . Nu : har -.Dw två " fröknar . och. två klasser, : så. Du "behöver inte känna Dig ensam. fast Du är. ny därborta., Skriver «Du. snart: till oss får: Du ett nytt tjockt brev igen., 2 Tu Plötsligen: sitter en liten » fagarinna med, alla, sifia , granna : brevpapper omkring sig— "de som . talar om ”intrisant film” ”längtan” : och. Du. som har. två fröknar och "två klasser och hon känner sig berikad. Nu skall hon”; genast bör- "ja skriva om sin längtan, om allt ; det nya 'och minnas tillbak; h så berätta att ”jag mår bra”, Månaderna har gått. Tiden kilar äg. så fort när den går mot ett mål. För nu har FRÖKEN skrivit . och sagt: Nästa termin då får inte Dina! gamla kamrater gå kvar/för > mig längre utan de skall till olika bara, hon 'som flyttade först. «nu skall alla ha" Sommarlov; s— ördelat, Och > därför är det så hääärligt när det uktar sommar — det luktar lika; - Men FRÖKEN kan nog vara gan- ska säker på; att hon ännu många gånger får - ta emot 'små "brev ” med stavfel från den som flyttade först och som nu bara vill skriva och berätta att 2jag mår pra”, "Ha "socialdemokraternas . ledamöter /.;i| .. > författningsutredningen träffat upp- ” görelsa . om. en ny: valordning för riksdagsval, - R . "Enl, Stockholms-'Tå äning, skul de båda partierna ha bundit'sig för en / proportionell, valordning - med]: se starka - inslag 'av' personval till'en|' ' riksdag på en kammare. Uppgörel- "liga nyheter för väljaren som möj- tandidat mer' än ett partis Hela i Döktörn s svarar Unider” "denna rubrik besvarar en ” svensk "legitimerad läkare : kostnadsfritt medicinska" från: läsekretsen, : i . Förse. frågorna med : 'plig signatur” och säppgiv hetst älder 3 > och: kön, Det & är givet att ervars iP : landet indelas i sex regioner: och i varje” reglon väljs tio. regionsman-] = Herrn kan lugnt äta vidare — han: väntar bara, på sitt kotlettben! "God tid ' Frikyrkoförsamlingen Käller ny- årsvaka.: Predikanten uppmanar de församlade att slå in på. den .smala "> vägen .innan det gamla året är slut, — Ännu: är det ej för sent! Se, två minuter av nåd är kvar! »Gamle grovsmeden Slägg-Anders muttrar varnande. efter att ha kon- trollerat. sin egen 'dinka och fun- nit att församlingens klocka går en aning före: .— Ja, men den där ”obrottsligt bevaras; : | Märk breven DOKTORN SVA= RAR och sänd dem in, redak: Hionen, ? "Orolig sam; ”, Signaturen be- finner sig i en sitaatin som .mån- ga av ' oss förr eller senare kanske |" hamnar t, i, nämligen att på nära håll se hur ett tidigare lyckligt äkten= skap håller på att gå sönder; mån- ga : människor ' blir olyckliga; och spända samt ändå inte säkert veta om man själv bör. eller kan in- gripa och i så fall hur. I situationer som denna bör man - ihågkomma, att. vänner : och ' be- kanta, även nära' anhöriga till två kontrah i ett äktensk aldrig är, helt insatta i alla de slitningar, problem och förhållånden som kunna finnas - så att" säga under ytan. Det går därför aldrig att oom- I: Beda komma ' med. råd eller ingri- |. panden. Var människa måste själv |: söka ta ansvar för sitt liv och de |: situationer 'som han" eller hon däri skapar åt sig. Om någon.av par- terna spontant kommer och ber om hjälp" eller" råd, är det sannolikt |. den allra bästa hjälpen att man lyssnar, uppmärksamt och 'så" ob- jektivt som möjligt, men, fortfaran- |: de är råd mycket svåra att ge. Nil, kan. sannolikt vara till den allra. största hjälpen genom att visa er lojal, objektiv och lyssnande till båda parter i den mån de "själva önskar detta. Många gånger kan ett par makar i ovannämnda situation |! klocka, ho går ju åt helsicke, vet: ja, önska resa bort tillsammans för att Bilkörning inverkar- men- " ligt på många personers hu- mör, läser skalden. Mången > . trevlig individ är sur och -- arg bakom ratten.” Person: som. har gläöttigt och > trevligt humör, NN - ch vänlig och uppspelt -- och. yster.. jod ne ätt bakom" bilratten mulen I och dyster NV är Tr artig kör. - "via starten ett uppslåppet ut- EN "tryck. han bär; hans uppsyn är ljus, han. hörs « vitsa och skratta. in -. kan: fatta; >” Hari sitter där arg och dömderar Han mumlar en massa av krän- kande ord så Lä gt mindre har ofta gett upp- hov till I mord! men; -uppreiade” man: | — Min? käre | Tobias, "tänk på att du” kal dö när 271- RA or NH . MN CN ERA > . ' Gökotta anordnar Grönköpinde . : Gille som vanligt å midkammar= ct ' dagens- morgon å Gökniassivet: = "Varm korv och juice kommer att serveras och " "deltagarna" uppina= nas ' medföra transistorer för 'att "man skall kunna avnjuta. melo< ”diradions skvalmäsik,- som : kom= mer att pågå hela natten' och bida : ' ett nog så stämningsfullt inslag i , det 'moderna” midsommarfiraudet, : Ev bör även egen gök medföras," ' Konfirmander. i Värnamotralk-! ; ten uppträda i år i spräckliga I blas zers och uddabyxor: Under själva högtidligheten i kyrkan' sitter" de: ” i, 'skjortärmarna. Arrangemanget är värt att uppmärksammas, inter,” minst med tanke på att personer ; PF i skjortärmarna inte bliva serve= "rade på 1.ånga restauranger. + > -- $ . (Grönk V-blad): : Vad är det som Tr sig, 4 orangu- tangens medvetande när han ”fun-| dersamt”' kliar sig i huvudet? Kan han tänka, är. han intelligent, eller | styrs han helt av medfödda instink- |. ter? Dessa och många andra intres- santa ' spörsmål utreda ”Djurens personlighet” av H Munro Fox, en ny pocketbok i Biblioteksförlagets |. : ;Prismaserie.. | - Njut. livet: och! tag dei ro. Den.:'som lever glad är' inte” ve "fattig och den "som - "lever. lugna” cs . behöver ingen rikedom. ' 4 XM. el . : Yeng-chu (300, £ FF ” Många änniskor- är övertygade : om ;.att,. djuren lever i, en värld Je, som är en, kopia av vår egen, må vara 1 miniatyr. Att "detta är felak- tigt" har emellertid vetenskapliga undersökningar .. bevisat. '. Djurens värld: har inte. stora likheter med vår egen, men det är en rik värld, rik”ur många synpunkter. Djurens intelli och personlighet är ab- ist 4 Tuppkycklingen Oskar > var ovan- ligt viktig. Och ju större han: blev desto viktigare: blev' han; "Nu var han visserligen en” sällsynt vacker och flott" tuppkyckling: :Fjädrarna, som täckte. hans - kropp, strålade ':i alla regnbågens färger, och stjär- ten" var "snart | lika: lång "som "den; gamla fuppens. "Men därför att man ser bra ut; behöver ' man ju inte vara inbilsk och näbbig. Och Oskår var verkligen näbbig, De unga hön- sen låg naturligtvis på magen "för honom. de fnissade åt hans dumma kvickheter ; och skrockade .beund- rande varje morgon, när- han för- sökte överrösta den gamla” vad han; sade; hörde det, re? Och? full tö kvckeliku! — Han Sj på "det där sättet,- i; soppgrytan,: d: visst! . yu 4 En, dag då, den' gömla tuppen gick "nog att gå långt. med den: kroppen och med.'den stämman, suckade ung- hönsen; —' Oskar?. sade de: gamla. ; Om” han. fortsätter : att utveckla å slutar han " säkert "och lika tråkiga! Ni jag börjar lägga ägg! ' ; Nu-måste de. gamla h nsen norna 'skrattåde, åt : honom, ” : om tomhusliv, Det di -A - ——— Plromenmn Sommar med: Sommer: " ligen spelat färdig ”Don't bother to knock” i England, påstås tycka erar hon bl a genom att mellan filmtag=' ningarna — hon filmar nu på kontinenten — lapa sol på badstran= '- i den. Men handen: på hjärtat, inte är det så svårt att gilla utomhus | liv på en soldränkt t plage nu när termometern kretsar kring rekord= " Den! tyska" filmstjärnan ” Elke "Sommer, som ny=" |: blå, gul och gröna vackra fjäd ännu > högre, frågade. de., kar .och skyndade 'sig ut ur h det, tänkte Kon: ingenting. a KN förutsagt: "Den inäsikaliska. Å . osthyveln .- tarmkvint? ' :— Ja, inte vet ja, inte där! som man har på fioler, iland Ja, men av stål eller. :: ha'n te skära ost mäl = =: '. i solut inte en, förenklad. upplaga” av I omkring i i hönsgården för att Be om hönsen. nu gjorde: något: och inte bara låg och pratade hela da- gen, följde Oskar efter honom: Den gamla tuppen gick :från. rede: till rede för att se på äggen, som hön- sen hade lagt," ”och han: berömde sina' hönor när han fann” ägg som var särskilt stora och: vackert vita, Oskar gick efter och murnlade hår- fulla "anmärkningar; Han ”aktadé sig så att den gaml tuppen inte hörde men alla" hönorna I — Detivar då några ynkliga gg! Kan ni verkligen inte :värpa ' pätt- digt" lika är de ka stora, lika vita, i "vänta ahr tills i alla fall skratta, för det "var mycket dumt sagt. | Oskar” var tydligen, inte hän . visste, ”alt tuppar. inte kan lägga ägg. Oskar blev alldeles röd i kammen; då hö- och han skyndade sig därför att. säga, att nu kunde de bara vänta och se. När. "han" först började, så skulle han, lägga ägg som: var röda och :; liksom hans] LÅ Hönorna” skrattade — I påsk! svarade Os- huset. "Han var på det klara med att han” genast : måste «börja : öva sig, om han skulle hinna det till påsk. a det var bara det, att han inte visste hur:mar bar'sig åt. Han funderade, för han skämdes. naturligtvis för att fråga: hönorna:” Och, ju !mer han funderade, desto. magrare, blev han. Och då pigan på "gården. upptäckte — Han blir 7isst aldrig till någonting! Det är nog bäst :att jag tar mej, an honom in- nan han skrumpnar in. till, det. rena 1 Och pigan tog "honom. Och "Oskar | ; Å slutade sina dar'”i soppgrytan :— -precis som den gamla” tuppen hade -— Jag ska be å få en kvint; sf — Ska de va en. .stålkvint eller människans, "utan tvärtom .någon- ve ting alldeles säreget. UR -. En fråga . som: starkt ehagerar | många människor & är huruvida djur I kan känna' smärta. ' Genom 'experi- » ment! har” man" kömmit: fram. äl Fc örtvivlad och "olycklig". Somni att endast : djur "med ; något. slags : EIN Sön medvetande; . som / vissa däggdjur 'rieperiod, då nerverna: kan råka 42: upplever! smärta; Smärtan ' kan .olag och :den' sexuella ' aktiviteten traktas ”som:ren varalngssignal" "avta. Detta är vanligen endast till< djuren blir” varskodda” om: ati fälligt och brukar gå över med eller : gonting "är på: tok. och får! m utan läkarhjälp. Denna. period kan - lighet att fly eller försvara sig, En lnfalla ungefär var som helst mel- mängd djur av dé arter som saknar KR 45—55 år. Naturligtvis kan det förmåga . att” uppleva , smärta anar" fännar. ytterst påfrestande för en ' Ht Ti således aldrig faran och; går därför amod, hänsyn och "Umhet ken hon a under ”i större antal. Men naturen k ilpa' honom övi.r tillståndet som har” ordnat: det så "att desså ö äkerligen 'gör honom 'själv minst oskyddade” "djurarter i i'stället fort- lika olycklig Tänk, jag tycker. ni : Plantar sig i. betydligt högre "grad, | 'skulle gå till en förstående läkare. och på "så , vis" hålls" bestånde på en bestämd hivå, = 7. ; När : lekmän" diskuterat "djurens förrnåga, att .meddela' sig med var, andra k skilda 'uppfe till uttryck. I allmänhet kan man jer man hur lodsen ni är över hans. Ä | erotiska kyla — det endast ökar konstatera att' djuren kommunice- hans dåliga samvete och gör honom”. ' «= rår 'med "hjälp av 'läten,; rörelser Egressiv. Att han uppvaktar andra: v : och lukter, och att dessa beteenden ska ni också försöka ta lugnt: det : är instinktiva "och alltså” be brukar vara typiskt för ”den andra ' - våren”, Mannen får ett , höver: inläras. Till bevis för. detta |; övertyga sig om att han förtfanand - anges ett försök med, en apa" som lär så ung .som han skulle vilja vara från födseln till fem: års ålder hölls och det gör han. genom att pröva” fullständigg ” isolerad. : Denna 's sapå jom '. han lyckas: attrahera - andra | förmådde ändå uttrycka ' sig på ”ap- kvinnor. Men även dessa symptom språket”; precis lika bra som andrå brukar gå över'om hustrun orkar ' apor. av samma art, Håns tal hade det eå Skriv igen och tala om/hur : dock ingenting gemensamt med vårt et går —, just genom” att ha reda /- språk, det var närmast en motsva- på. sår problemet, bottnar kanske prak, det ;v Se Da ni 'får större kraft att 1 righet till ' våra' utrop.” ah”: eller lrätt sätt, Med bi Srilig Hälsning. på; ”aj” eller vårt skratt och” vår "gråt. "När vi tror oss förstå ungefär hur den kloka ' ugglan, den listiga, rä: ven eller den. flitiga myran ”reso= som, synes ute, på «Ett mammutbröllop 5. Vetenskapsmännen . Är 1475 firades :i: den" bayerska: har genom noggrant planlagd ex mj taden , Landshut,. ett hbröl. periment. kunnat utröna vad' som 1op, vars minne alltjämt lever i tys- försiggår i olika djurs hjärnor. och | ka lånden. Bruden var polske kun= avgöra om -deras beteenden är be- | gens: dotter. Kejsaren. och hans son tingade av intelligens eller instinkt! | förlänade hö, Ögsta. glans ' åt högtid- Många av dessa försök redovisas i|ligheten, Vidare märkes bland gäs= denna Biblioteksförlagets behändi-|terna två kurfurstar, en rad furs= ga; pocketbok, som bör vara av |tar, hertigar; biskopar och gesand=- stort ' intresse för alla djurvänner, ter samt turkiske sultanens bror, id : nt ss 2"! | som alla. infunnit sig med stort följe. Ett. utdrag ur. köksmästarens” räkning talar för sig självt, 333 oxar, 1.113 får, 285. svin, 490 kalvar,” sa 12.000 gäss, 4.000 höns,' 6.000 åmar :ö Ci vin och: 170 fat öl. 155 700 rhenska.. gulden kostade kalaset, enligt klos=. terskrivarens anteckningar. I Lands« huts stora rådhussal ser man. en = | jättefresk som skildrar den polska: kungadotterns praktfulla intåg och - bröllopsfest, den största och mest | lysande som i historisk tid förekom>. mit i tyska landen. Så återupplivas också dess' minne vart tredje. år ”' | med ett spektakel som kallas Färst+ -| liche Hochzeit. och. som är 'Tysk- lands" största festspel. Vart tredje : år styr ett tusen :landshutare ut sig i medeltida festgala att för en» hundratusenhövdad publik gestalta -; — Ja, inte vet ja, inte — ja ka I vad som/ hände 1 deras' stad 1475; under ' en tid i Dy miljö, utan de vanliga - vardagsirritationerna . om- kring sig söka reda ut sina pro- blem.' I dylika fall kan en ”samas rits” praktiska hjälp i form av till- i -Isyn-av de hemmavarande barnen få den allra största betydelse och utgöra den bästa hjälpen, = ac s. Erik 1961”. Den. av signa- . | turen ' angivno medicinen använ- des vid underfunktion av sköld- körteln, "vars hormon reglerar en mängd viktiga funktioner i vår ningsprovet- brukar anges ha not- malvärde mellan —15 och +15 men individuella” variationer — utanför dessa. gränser kunna törekomma rekounna, utan att sjukliga förändringar fö-T . ÅPARKERING FÖRBJUDEN VM
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.