X vev very ere VereervrevYvYTtevYVTtTYYtYTYTYTYTTTTYYTYYYPYYYFFYVTYTT EV YFV "Lördagen den 17 Juni 1961” | Överhettad ' "ekonomi . . Det saknas inte. "inflationstryck och för övrigt ett rätt betydande, , . . sådant här och var i Västeuropa... Konjunkturinstitutets senaste rap= port pekar på tendenser till över- + il Mhettning i flera länders ekonomi. Inom sexmaktsblocket . är det "en ekonomisk boom av aldrig ti- digare- skådad ' omfattning, Vissa." stagnerande tendenser finns, men konsumtionen befinner sig allt- "jämt på en mycket. hög: nivå. In-'. om sjustaterna är det framför, allt - " Norge och Österrike som under” första halvåret 1961'visat tecke till inflationstry ck, Även Schweiz, oo sem- jär intimt beroende av den - västtyska ekonomins” utveckling, - : har påtagli framför allt Västtyskland som har ' till en. : nomisk'”. - dominans ifrån västtysk. sida inom blocket. 'Det gäller bl a den arbetsmarknad, som alltmer tenderar att bli gemensam, "I -,'. Det är helt naturligt att detta. utvécklingsförlopp måste sätta sin prägel på den fortsatta diskussio- "nen ”om en förening av EFTA med sexmaktsblocket, Det är väl också - ganska ” naturligt att, den från :små i båda block ådagalagda .tvehågsenheten inför. jexmakt: blockets ö liga ' maktutövning håller: på ått växa. Sveriges Lantbruksförbunds just " avgångne ordförande,” godsägare” >< Gösta Liedberg, framhöll när han” ärom dagen öppnade lantbruks- rbundets stämma, att der hän-' delspolitiska splittringen I Europa: överhettning,” ve KO Om 'man ser Västeuropa som. en” enhet är det. dock anmärk- get förhållit sig relativt stabilt. I. och för sig har detta naturligtvis ” . sin förklaring, Den västeuropeiska : högkopjunkturen har ' inte nått "' tionaliseringen "har kunnat hålla” . ningsvärt > "att” trots denna höga ” ekdnomiska aktivitetsgrad prislä-, maktsblocket' som vissa kretsa någon ” kritisk kulmen ännu; Ra= ” ” visserligen är 'ödesdiger,' men att sett samarbete också kan köpas ti i "ett för högt pris. Den onyariserade” kampanj för anslutning till” sex- + inom högerpartiet ni för är mind re "välövervägd, | : De handelspoli? ' "tiska" och v ekonomiska fördelar ” som ”. finns ”att -vinna' genom en" samordning av de två blocken kan | , uppnås” utan att man sväljer Sex-" . : mak . jämna steg med efterfrå - gen. ; Men : denna ' förklaring är icke: tillräcklig. Den" "västtyska: : boomen har uppenbart jämnats ut eller” eliminerats av den betydligt . lugnare utvecklingen i i Italien och " ' Frankrike; > 1 ; "Högkonjunkturen I inom séx- Yo maktsblocket ' har framförallt sin . grund i ien expanderande inhemsk : konsumtion och investering, Det” .” gäller. både den offentliga och pri- vata sektorn." På exportmarkni derna ” har” sexmaktsblocket inte fc perspektiv, i synnerhet inte efter-" ktsblock politiska målsä ning: :. sa "Diskussion i denna fråga har -|-; betänklig mån varit” snedvriden det ' avseendet att den utmålat ; sexmaktsblocket' som den. pros: - gressivare sidan. Detta ä är en över” ' = drift eftersom -blockets. omedelba- ra : effekt" är en stabilisering av” 7 tullarna på en hög nivå, Blockets målsättning har v nämligen helt Underordnats : politiska" strävan- den.) Detta är inte något tilltalande gjort: 'motsvarande” landvinningar, "> som en, "avveckling av. tullafna bör " Man har klarat: situationen främst tack. vare, de: samordnade. möjlig- "ket 'Den kraftiga ” .-pansionen .. har, al GEMENSAM TRIVSEL KRÄVER att hänsyn visas medmänniskor 'och att givna ordningsföreskrifter. följs. Detta är inte' minst. nödvändigt på "våra badsträ Sm påpekar Skånska Dagbladet (cp): - >För den gemensamma . trivseln | | är det nödvändigt. att stränderna | "Oo valtnet inte. förorenas "av hänsynslösa - människor; + Avfall i : form' av buteljer, kapsyler;' kon- . servburkar och . Papper skall . självfallet - kastas på: därför : av= sedda ställen; Det är -unsvarslöst i' högsta grad att kasta ifrån. sig |, « föremål, som'kan förorsaka skär= "> sår. Inte minst bör man tänka på . barnen, ” som inte ' alltid trampar så försiktigt. Transistorradion bör ..;- vara bannlyst från badstränder- ' na. Det är inte säkert att skval- . . musiken 'från dessa s k djävulelå- dör tilltalar alla, och en solig sommarsöndag ” på badstranden skall ju alla trivas och ha det skönt. . Dessa elementära begrepp för » allmän trivsel kan ' alla uppfylla, Ske alltså! , e . å EN. ÖVERFLYTTNING av "vissa uppgifter från sköterskor till un- > dersköterskor och andra k ligt gammal, hävd filosofer," Å skapsinän, skaldép "och" konstnärer, dvs den intellektuella ' eliten söm. genom andans "självtukt: befriat sig | från ”vardageris bekymmer”; Under ara. iden” grundläggande. förut- i tningen, för ett ökat arbete Jm massor "av '”möten” med: de 'odöd- liga”. ”Odödliga” kallas i Kina en | ett årtionden har dessa grupper inte kallats. för ””odödliga”, de var gan-' ska, dödliga" under de 'stora utrens- ningarna efter Mao Tse-tungs slut- liga "seger. över: Kinas myllrande ; miljoner. Men nu skall de intel=/ lektuella,” "och: inte bara” "dan. nya: intelli ” av istisk prägel, få några ' värmande. strålar” på 'sig från maktens tinnar. Kom- munistpartiet '. och "myndigheterna är angelägna ' att ”De odödliga”; skall. diskutera," De skall debattera, om ;allt,: som inte berör politiken, dvs allt utom landets ekonomiska, sociala, politiska och kulturella pro” blem. Meningen med de massvis ar« rangerade debatterna är' att inten-> sifiera den -borgerliga intellegent- sians samhällsverksamhet, om möj-. ligt” skingra dess misstänksam- het och återinkoppla dem 'som "lä- rare och specialister. En stor del av X "och parallellt därmed en force:ad utbildning inom vissa specialomiå- den, t ex tekniker och laboratorie- personal samt en förbättrad utbild- ning av den lägre personalen 'är angelägna uppgifter inom sjukvår- den,. har inrikesminister Rune Jo- . hansson sagt i ett tal. Stockholms- idni (5) I ”de odödliga" som överlevet ter-. rorn har kysselsatts med kroppsar- bete, Men nu skall det bli andra takter. : > fen artikel i kommunistiska par- tiets 'centralorgan har med efter- tryck påpekats att ”hundra tanke- skolor” skall medverka vid' dessa lt , En sådan omfördelning av. ar- ifterna som tern avsåg är värdefull ur många . synpunkter, Befordringsmöjlighe- . terna för den lägre personalen bör "rimligtvis öka, sjuksköterskepro- .blemet lättar något och hela vår sjukvårdsstandard höjs. Det gäl- ler närmast att få de" verkstäl- lande instanserna, framför : allt landstingen, att satsa på den aya utbildningsgivån, .. KOR [ i LANTARBETAREFÖRBUNDET » tycks. man "glädjande .nog inte se deb I partitidr heter ' lemmar räknar man med att för lora de närmaste åren, men detta till trots hyser man gott hopp om den. framtida rekryteringen till: yrket, : - mycket” tack" vare att lantbr' fe upp linjerna ör en ordrad en ent Utbildningsgåne. även för. lantar-. betarna. Detta motiverar, heter . det, en lönesättning efter utbild- ning, och däremot kan i princip ingenting invändas, Liksom jord- på f iden, trots den numerära tillbakagången, noterar . Jordbrukarnas Föreningsblad, Man är beredd till anpassning och stäl- ler förhoppningar på att den ökade » standarden också skall xomma lant- " arbetarna: tillgodo. Man inser nog också att'en hygglig framtid för ; Jordbruket i dess helhet är en " betingelse härför: Ytterligare -kanske 10.000 med- yrke ställer stora krav på skicklighet, så har lantarbetar- -na sannerligen inte någon av de enklaste uppgifterna att fylla. '.. . Med intresse kan konstateras att man även på lantarbetarhåll inser att de framväxande skogsindustri- erna i Sydsverige bereder en ljus- ning i lantarbetarnas sysselsätt- ningsproblem. Vinterarbetslösheten « "": BLOMSTERSPRÅK. ” Er av de nyaste Källe-Ada- - historierna hörde vi häromdagen av en vän från feskeläget, som passerade på väg söderut: "Ada slank in i blomsteraffären " vid Heurlins plats nära Järntor- get och efterfrågade en Ingo-ros. Expediten; — ?'? ? " — Ja, de & en sån som e utsla- bör kunna minska, OM OVISST.. nt — Men Pontus, om .jag är ; allt du har här i världen, vad ska vi då gifta Oss på? KANSKE DET. En Präst i Detroit har för. vana att sjunga, när han kör bil. Så fort han kommit över 80 km, kläm. , gen vetjat rr han i med "Närmare Gud till men 'med eko; iomin'.och" "r d rikespo . Många förklaringar h har fram- : förts: till. att :John F. Kennedy >] yann' det amerikanska president- walet över sin motståndare Ric- hard Nixon. Många av de ”fram- förda förklaringarna kan tvek- löst. avfärdas som irrelevanta. Det finns-dock minst fyra fak- torer som spelat en oomtvistad Troll. Kennedys katolska tro blev honom” snarare till hjälp än till hinder" som många befarat. Vi- dare' fick "Kennedy stor hjälp i '] valkampanjen av! sin" vicepresi- dentkandidat - Lyndon . Johnson. Denne sydstatsman bidrog näm- ligen "i. hög grad till att hålla kvar de demokrater i i den ”solida södern”. . som" tidigare: visat en del 'revolttendenser: Starkt stöd fiok' Kennedy också av. tre vik- tiga grupper: negrerna, judarna och. den organiserade arbetar- rörelse isionsdebatterna mel- lan 'Nixon och Kennedy. till "att göra iden. senare wälkänd ' för n samerikanska allmän- I: själva > verket, torde a gjort en. dumhet mär han gick med på dessa debatter eftersom : han 'själv " som” wice- I president i. drygt ' sju år var känd för hela väljarkåren, me- . dan "däremot Kennedy för många var, ett oskrivet blad. . fra I den lilla broschyren : ”Ken- nedy” av Per Persson (Världs- yli: ikens ”dagsfrågor nr 6, 1961) diskuteras bl. 'a.. dessa; frågor. Författaren; söm genom 'sin pla> cering som korrespondent i New Yock är väl insatt i problemen, gör en översikt över vad regi- men "Kennedy 'har gjont .under de fyra månader som gått sedan presidentskiftet. Han : tar. också upp presidentens principiella in- ställning. till olika frågor främst n när: det gäller proble? forskningen, . dys” utsikter.- Han: anser" att det blir; nödvå digt” för presidenten ” ledaregenskaper för "att få med det: amer: kanska" "folket på” det omfattande: "Teformprogrammet och att ha kalla nerver i; de" mut- tiska! kriser sor 'w intar, tt” 'wiktigt:s skede: av: de : inter-, nationella förbindelserna, "utgör en” "lämplig: bakgrund ' för - den söm "önskar" följa i utvecklingen både” i Förenta-staterna och" på det "intärnationella : området : . Per Persson; KENNEDY. Världs- DS politikens "dagsfrågor nr 6 1081 + OPEX-programmet, - d. FN:s specialinsats :för. att. förse utvecklingsländerna - med 'admi- nistratörer "och "annan: teknisk speciolgersonal | "mot: att” «dessa kommer. att boda ut. Behovet har, visat sig>wara.: synnerligen stort. Sedan 1959, då deta pro- gram först startades på experi- mentbas, - - har; 200 ansökningar från "44 länder ingått till. pro- grammet dedning. FN:s ekono- miska andel i deta program ber står i tillskott, ö t, ex:ii form. av. lönetillägg där respektive ; lands löner” ligger "l under "den nivå som normalt internationella ' experter.” 1960 var EN:s |OPEX-anslag 300.000 dollar: för 1961 har, det höjts till 850.000, ; ; varjämte” : programmet Érån att ha varit ett experiment |: fått permanent karaktär, Med]; nuvarande "anslag - kan ,80—9017: experter" finansieras.” NN hn OK . ee - ” : det också att ”mild bris” och "lätt ”duggregn” skall nå dem som håller sig avsides från samhällsaktiviteten; De får på, ett ”milt” sätt” del, av ”sanni "under debatt På universi 2, åter har " föreläsningskurser och undervisning om klassisk kine- sisk filosofi och konst. Kon-fu-tse; Hsun Kuang, Lao-tse och Chuang-= tse. får åter. läsas 'och kommente- ras ' på ' högskolorna. Måleri och klassik kinesisk konst får studeras igen och det kan knappst råda något tvivel om att Peking-regeringen för tillfället önskar uppluckra trycket på landets Icke-kommunistiska in- tellektuella.” MT "De av: maktägarna arrangerade debatterna leder 'emellertid 'sällan till. aktivt deltagande av just de ”odödliga”, som man vill utsätta för ”en mild bris och ett lätt duggregn”, Enligt pålitliga rapporter från Kina har flertalet arrangerade debatter avlöpt utan debatt, utan att någon ånnan än de aktiva kommunister- Ra vågat ta till orda, jus 'har nu gått några år sedan. (orren blev totalfridlyst, "vilken? | > tsärd företogs med anledning av; . oroväckande tillbakagå :Inder dessa år har stammen ökat äkerartat i våra västsvenska bygder, 2h man, kan återigen" få 'se upp till ett par tjog tuppar spela på, sina" gamla spelplatser ute på smnos- far "och ängar tidiga vårmorgnar,. De spelplatser.. i. vårt land, vilka / "Ör, rymde över. hundra tuppar, torde » dock "fortfarande « vara "lätt räknadeå Här var: orrarna förr” et eftertraktat" byte : för” hänsynslösa jägare, som fullkomligt mejade ner. de spelande” tupparna. Numera" är. detta > oerhört > grymma -- jaktsätt ' strängeligen förbjudet och det skul- le säkert bli kärinbara' böter om en sådan skytt ertappades, Ru - : :; Om man skall ut och” titta på örrspel, så skall man göra det med kikaren i händerna och inte bös san, Helst skall man bygga en liten riskoja ' i närheten av. spelplatsen, a som alltid ' användes år: från "årg 7 Varje tupp har sitt eget lilla spel- område, som bevakas och försvaras ivrigt mot varje annah tupp, som kommer, för nära, Tupparna kom- mer nästan samtidigt. till spelplat- sen ofta flera timmar innan solen går upp; Jag minns :' särskilt en frostkall 'aprilmorgon för några år|: 5 sedan, då tupparna spelade för fullt i månskenet redan halv tolv på nat-” ten. 'Det . gäller - att komma i. tid till kojan, så att man: inte skräm- mer 'de. spelande fåglarna, ”för då kan det dröja länge innan de åter- vänder, , sm Vv "Det böljande och "bubblande s spe- let, som består av upprepade ”korr” och gurglande” läten, 'inleds' ofta med väsande ”tscho—ysch”,' varvid tuppen gör. höga luftsprång. När en tupp flyger upp följer de andra ge- nast honom; med' samma sak och spelet blir. för en, stund ' särskilt d livligt. " Under ,markspelet 'springer tupparna omkring” med framsträckt huvud, släpande vingar och utbredd stjärt av) och av inom sitt! område, Ofta hörs ' också ; ilskha->”krok- ko- ko-kerr” och, då ' händer” det snart aft en "rival närmar sig och" att tup" parnå råkar i luven "på Ibland "kan 'man få moln" av: fjädrar och: dun” från 'de båda "kämparna, som tum- lar runt bland ljung” och: grästu- vor: Spelet Fblif skilt: iivligt” "när sti) vilket sker Å ett "sen; "skede: av leken veckörna' omkring den första | maj. Då :en höna kommer in: på en täpps” "område; går denne runt henne i' snäva" cirklar ” under:' oavbrutet korrände., . Ifall hörnan går; vidare kommer - genast: en: ny: tupp och omkretsar : henne, och ;så . kan: hon röra 'sig tvärsöver hela" spelområ- det.: Parning . sker då; och . då? på spelplatsen, 7 : Under den "Jångna våren har jag åtskilliga". morgnar . följt ”orrarnas lek från min lilla koja ute" på" ev liten västgötamyr. Tupparnas -antal 'brukar där . uppgå: till mellan 40 och 50, När alla 'dessa spelar på en gång, är det som ett. kokande hav. och "all annan fågelsång från mosskanten förbleknar. Endast:en drillande storspov eller en klagande ljungpipare kan genomtränga orrar- nad högljudda kutter.' Ibland kan en'smygande räv eller en flygande rovfågel få :tupparnä'”/ att ita ' till vingarna och då i kan det dröja upp till en timma innan de åte - vänder, | Det går isser] . spel hela” året, utom på högsom- maren förstås, men det mtensivas- te spelet har redan upphört för i år. Åter skall. det gå ett helt långt år innan man kan ge sig”ut. på orrspel igen, men till de sakta gli- dande morgontimmarna där. ute vå mossen längtar jag varje stund till- baka. : s pos President" Kennedy” har ställt” App imålet att före detta årtiondes 'ut- "gång landsätta en "man på månen (och ta" honom' tillbaka). ; Veten- .skapsmän och raketexperter har ta- git en första titt på problemet och funnit att det i bästa 'fall skulle kosta ”tiotals miljarder” dollars, li-1> te närmare kalkylerat 40 miljarder, / eller 200 miljarder sv kr, Gallup -har vari ute och frågat folk om de tycker det är klokt att slänga ut sådana, belopp på ett sådant ända= mål, 33 procent svarade ja, 58 pros cent sa- nej, 9 procent visste för=- modligen inte var de skulle ta penz Barsida ” — Nej, i år tror jag folk är all: deles galna, Först snor en ryss jo! den runt och sen hoppar en ame- rikanare upp i:stratosfären, . Och sen - ställer / du skurbaljan mitt framför fötterna på mejl i i = Vad heter musiker 1 Orkester. pl tt - ” M —— is? | da steg — det är exotisk, "de nordisk miljö för främlingarna = fågel på franäimarsch Text och foto "Sven: Göran Asplund ' måbarnet gör sin resa. runt stug- "knuten. Det är synd att ta med småbarn på långresor — även om de kommer till Hawaji, så gör de "ändå resan: kring stugknuten dit de: kommer.'De. låter sig bara förflyttas från den ena stugknuta till den andra. Resan.i den vuxnes mening finns inte-för småbarnet — det blir mil på mil av bilkvalm och illamående, och t”-a är en så dålig " stugknut, -'Egentligen ' visar barnet oss vuxna hur man ska re- sa; Man ska: upptäcka. den där. konstiga stenen, den där vita, n! vet, 'och den. där. som ser "ut, som en svart liten "skalbagge. F -3et upp- täcker lovgrottan ” ih ckén, ' zom den vuxne bara" går förbi,” som i blindo: Barnet: upptäcker spåret 'på Verusgången, spåret. | efter Smygandé un vHjorten, som : inte" finns : för den; vuxne. Bårnet upptäcker iundersi- dan av bladet som här nerver: Det gör sällan. den, vuxne. — han. pra- tar bara om bespr utningsmedel. « Ben upptäcker rtymder bekom Köver inte koriwa till Mallorca för att uppleva - «det; annorlunda. "Bar- net. kan Äresans konst i..dets lilla; från: grässtrå” till :grässtrå.> Har. vi förresten upptäckt: grästes Skönhet, det' enstaka grässtrået," 'som kan rer sa sin "stängsel och” ppa I on stor- het: mot, rymden man: ser detta om:"man: kan "böja | sig” : tillräckligt långt. ner, bara då — i barnapers- pektivet. a - Barnet, lär "den -vuxné. en resa som' vuxenheten :glömt, Folk ,slu- kar .hundratals ' mil- på sina resor utan! att "göra resan, den där upp- täcktsresan som man en "gång kun- de göra vid'stugknuten. Jag var:i Paris. Oj; då! Jag var. lite längre, jag var i Nord-Afrika! Oj, då! Och |, vykorten med Eiffeltorn och romer- ska: statyer och Venedigs kanaler och algeriska platthus förtäljer för de hemmavarande att här görs re- sor och titta: vad 'vi får se! Men | svaret på de" "där korten kan. irite ges bättre än i'Everf Taubes Br vet från Lillan: ”Pappa kom hem” 2. ”På våran tomt? är det nu så mycket bär/' och fullt med' ungar har fåglarna' där... Vi hä så fint nu i vårat lilla skjul/ och en 'li- ten' gran :har vi 'också sett?..:den som vi ska ha till jul”. Och åskan som Lillan berättar om, dei är som- marens stora drama, det är det oer-' hörda som kan hända "hemmavid. Runt. den lilla brevskrivande tösa- hiten i Evert Taubes visa blommar hela den värid' upp som småbar- net upptäcker vid stugkanten, Utan många och stora ord, inen' så att CAv Walter. Dickson SS - v som”; kommer hit! Ett vanligt svenskt landsvägsdike: är en kle- nod 'att upptäcka ' för främlings- ögat... Och för hemmaögat, som glömt: undret > bortom stugknuten. Är inte det svenska sommarlands- vägsdiket. med sina blomster och bladet att likna vid en österländsk basar, som flyttas hit med ett troll- spö, sommarens? -: Käringtand och styvmorsviol, hundkex och läkeblad, maskros och smultronbhl T Teknikerbristen na en flaskhals för [planeringsarbetet "Investeringar , i byggnader "och sönläggningar kommer också i fort= - T ättningen' att vara högaktualla Få den: politik, som "syftar till kon= junktur=" "och erinrar | tidskriften . Arbetsmarkna. den. Men svårigheterna består i att få fram en tillräcklig planering, och - här är det bristen på tekniker | sofn utgör en flaskhals. ” om "En självklar förutsättning för att man skall kunna upprätthålla en , jämn” sysselsättning och för att byggandet skall kunna läggas så att det tjänar konjunktur- och säs ” songsutjämningen, är tillräckliga" planeringsresurser, Resurser 'som medger att man ligger en bit före i planeringen och "inte.som nu, då . man” bildlikt talat bygger på för= - middagen” vad man får ritningar. till under eftermiddagen, ' Vi. befinner oss' här i en mycket besvärlig si- tuation, . Högkonjunkturen” reser I väldiga anspråk på planeringsresur-. ” , med den ständigt ökade byggnads 'och förä denna. De nuvarande resurserna är. 1 het drj: ver översiktlig ' planering, plan- markfrågor, projektering. ' . -Dessa svårigheter — som man : möter inte minst i strävandena att : driva' en effektiv arbetsmarknads- politik — lär man inte komma ur med mindre utbildningen av perso-" och arbetsledning radikalt ökas, fort- ' sätter tidskriften. Besluten 1960 om genjörer håller nu 'på att förverk- ligas, och även på andra, nivåer är en ökad: utbildning. aviserad. Det=' ta är; emellertid ' otillräckligt, häv- vilken underbar rikedom, vilken sagoskatt; framtrollad "i kulet nor- danland! Upptäck ditt eget lands- vägsdike, käre "långvägsresenör! Du som gör färden tilll ett.fartstreck längs utlandsautostrador, bliv kvar ett "tag och gör resan som. heter stänna och se. Tag nykelpigan på ditt” finger," som 'du gjorde i din barndom, "och säg önskeorden om vackert väder: ”Nyckelpiga, nyckel- | - piga, flyg, flyg, i 'morn' Blir -det våckert väder, då får du nya klä- der!” -Böj' din .reströtta rygg och plocka smörblommar, sätt den: un- der" hakan och. se "efter om. den ”speglar smör”. "Den lilla gula” spe ig gelfläcken, som smörbloruman fös- ter på din haka, det är soltecknet, det ör barnaundrets soltecken i ditt ansikte. . Våga. att resa som 'små- barret i landsvägskanten! Träd upp smullronep ' som : förr på: gräsets stängel, gör dig ett. halsband av sömmarens ” bär i ländsvägsdiket, Plocka prästkragen 'och Våga önsk- ningarnas ja och nej, som du våga- de för "länge sedan innan du blev en bilburen Medelhavsresenär' med checkblock. Lägg hela den moder- na- paniken i'en gammal säck" — också respaniken — och gör resan vid stugknuten.: Sätt ut tefatet med mjölk om: kvällen åt: sommarens igelkottsfamilj.. Upplev Bauertrol- len på fyra ben där de kommer i halvljusets :sommarsaga "vid" din förstutrapp; Eller gå 'opp i gökot- tan och se landskapets födelse, hör fågelropet i daggdroppssolen. An- das på den dallrande spindelväven, som skimrar sitt silver i dagtänd- ningen. Lyss till fasanens.kluck i dungen, + det ljudet ' väcker - din hjärnstam, så du vill säga kluck själv. Lyss till gökens hoande mor- -gonhälsning, men svara honom in- te, .då blöder hans tunga och han tystnar, enligt de 'gamle.' Stå stilla och gör den förunderliga resan in i'.morgonen. Se harungens tittut- öron över gröngräset” — det är na- turen som tittar på dig, som du på den. Det är ett mål för den alldeles stilla resan in i sommaren, "Will du åka .på rullande hjul, så tag din cykel, detta det mest ge- niala av alla - färdemedel. Hjulet, människans . främsta uppfinning, som” med i vi hör en röst ändå: äckarrös- en; Här lever" undret i tillvaron, det” som man inte behöver resa till Kanvrieöarna för att hitta...Vi har anledning att med allvar ta emot barnens ord om sina upptäckter vid stugknuten som betydelsefulla' brev även om de aldrig skrivs ner och absolut inte datumstämplas i Paris. Varför inte sikta på hemmasemes- ter efter allt flygandet och farandet? En stor; fördel har ju faktiskt de länga utåt-resorna: ' den' att man kommer hem igen! Där finns en yj stor chans att ögat öppnats, så att allt' sight-seeing-spring th ändå får ett "meningsfullt - mål: - stugknuten därhemma. Tänka sig att vi i Sve- rige, i gamla Svedala, är exotiska uppenbaralser för turister från fjär- »| ran "litituder. Den backe, den äng vi trampar, den stig och landsväg vi nöter ner med slentrianens blin- hennes ” egen harmoniska - rörelse, se, detta är den godartade cirkelns fortkomst-Pegas! Här är de herre över: hjulet. :— "och du åker" inte bara” med en explosionsmutor på hjul. Att cykla är en balanskonst, som befordrar seendet och tänkan- det.'. Cykeln håller kvar barnets lekglädje och upptäckarsyn. " det rullande hjulet väcker din' skapan- de barnslighet till liv. Bliv cyklist, käre motorist! Låt - avkopplings- stunderna hemmavid bli cykelstun- der längs sommarlandsvägsdiket, Cykla in i din barndoms somma, - värld! , Vä Jag hörde häromdan ett fantas- tiskt fint uppslag, som har med de här meditationerna att göra. Någon sa på tal om nedlagda gamla Pyt- övergknt Yerför: inte göra den anvallen till en cykel- väg? Ja, varför inte? En cykelväg för den moderna, moloris:rade, dar br hfolket, inte minst där- för. att": denna ökader teknikerut- bildning. kommer. marknaden" till) godo först om några år. Vad som - för: stunden erfordras är. en:snabbt verkande: medicin. Inom branschen" har man. också ;startat - fortbild- nirigskurser, -som direkt, syftar; till att. lätta" trycket. inom ' några skrifter sammanfattar? an - Vad 'man "vidare får överväga är vårt. näringsliv., Att. obunden: av - traditioner och gamla tänkesätt. lå : ta personal flytta upp något trapp- steg till mera" kvalificerade upp= gifter för att slutligen ' så att säga fylla på i botten. Ett praktiskt för sök i den vägen förbereds just nu. i samverkan mellan yrkesskolöver-" . styrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och de berörda parterna, som just . dragit ”upp konturerna « för/ en snbbutbildning av ritbiträden ”, in- yrkes- och ärbetsanalyser, för att ' man mera exakt skall kunna fixes ' ra på vilka Smråden sådana biträ=. den kan sättas in och hur deras : utbildning skall ' läggas upp. Man dana kurser på några orter i' höst ' och i första" hand ;avser man att rekrytera kvinnor till denna utbies ning,” . /. Brittiske utrikesministern lord Ho= me har flugit till Washington - för sin amerikanske" kollega Dean Rusk, Bland de . många, "internationella .'- problemen som skall behandlas är. ' rlinproblemet ' och kärnvap försöken. -- NO : - NN bok : ” sadla hemrmaupptäcktens Pegas och cykla: in i sin barnsoms. sommar, Väl mött på Nya Upptäcktsbanan! serna, vilka inte hunnit t växa takt na ie. ; otillräckliga i' stort som smått: för NV nal för planering, projektering och -' en ökad utbildning av högskolein=-, alla "möjligheter att.:spara ingen= i" jörsutbildad personal; Det: är en gammal tanke. som- med framgång -- prövats: inom +-andra områden... avis om . byggnadsindustrin, .F 'n 'Zörs SN räknar med att kunna starta -så=.'. att' ha viktiga överläggningar med . säsongutjämning, PTA I er "a speciellt ” trånga' sektorer. — Tid- EA Ze sepaniska 'människan när hon vill» --'
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.