vyvvyvyvyrsv w S reeeerevysyveYyvtYeYYF TY RY N TV " DEN 29. =: Stalins bannbulla mot. Jugosla- vien 1848 fick långtgående verk= ningar”. inom den kommunistiska världen., Nu- har Chrusjtjov del-” vis Jfåkat.- i samma dilemma, som ” sin Företrädare men den här gån- " gen är en av orsakerna den ryske ” . parti- och” 'regeringschefens rela- "tivt: :”koricilianta” inställning till marskalk. Tito: Ty den st di JUNI 3 1961: IT= kongress i februari "markerades . anknytningen till Peking-regimen : ” mycket tydligt. - Vid denna köngress "kom också ; Hodja . med: sensationella an- " ”klagelser, om att albanska hi .£a officerare och paftifunktionärer | . konspirerat med ' Jugoslavien, , i slår ut i full blom. I Det må vara Grekland ':och - Förenta Staterna . för att! störta hans” regim. betraktas ay diktatorn i den lil- - ds tstaten. Albarien; En- ver. : Hodja; - de. ”Hodjas obstruktion mot Ni- kita” Chusjtjov skulle kanske inte tagits så. allvarligt. om - inte” del en. ske ;k en sistone. fått. mäktiga vänner och . gynnare i Kommunistkinas ledare : och denna balkanrivalitet' därmed : också givits atorpolitiska. aspek- ter. : Under. de första efterkrigsåren '. rådde hära samarbete mellan Ju-; goslavien ” och Albanien; Men så i hade också den k som en dödsfien- skulle' "flottan "medverka genom bom>- "bardemang sav albanska ' kusten. Senare ställdes också en- grupp "albanska officerare och! partimän | skrikande gör sin entré i folk- |hemmet, är det' inte underbart : längre, inte för den ensamma ' inför rätta i Albaniens huvudstad. - :'Tirana och efter en stort. upplagd : - skådeprocess dömdes "en del” av, "dem till döden, «vi. m. Bl a länningar: "alla har de det ge- Exotisksommarvän vanligen putz weg när härnet väntas Nu den inne, den ack så ljuvliga "men ack så farliga tid, då romantikén mellan svenska flickor och exotiska kavaljerer de som uppvaktar semestrande svenska > öser " under . söderns stjärnhimniel eller hitrestå syd- menisamt' ait. de. ledigt slår ' de triviala; svenska ynglingarna ur : brädet, Men Dvår, när frukterna |. av ;. sommarens ' kärleksnäbdter mamman och - "inte: heller för b digheternia ”Jandiet - Bland : de : 6 avräl "tade befann "sig förre chefen fi " albanska .. flottan amiral Sejköj a och 'han. liksom andré avrättade > var kända för sin sovjetvänlighe " Flera av dem hade genomgått motståndsrörelsen i Albanien un- der. kriget "fått stor hjälp” från marskalk "Titos pärtisanårmé, Men ' "> Under de: år; som” "gått.'öc Le skärpts i i' takt med motsättningar- när "Stalin ” sparkade ut Tito ur. .Kominform blev Enver Hodja en av den jugoslaviske ledarens iv te belackare, Orsak var Ante enbart ideologiska, Inom Ju=' . goslaviens territorium finns områ=- . ; den med stor albansk befolkning. Före: 1948 hade Enver Hodja hål- ' lit god'min' men sedan Jugosla=- , : vien' blivit de rättrogna moskva=' komrhunisternas fiende nt 1:åter-'- ”upplivade Hodja denna territoriel-" , da motsättning, utan tvivel också ' för att, göra sin regim mer F popus: " lär i Albanien; ME i också "sett starka skiftfingaj relationerna mellan Belgrad . och: Moskva har Albanien envist inta? i "git en fientlig hållning”till fitoj. Gradvis: har.» Enver: Hodja skarpare börjat. fördöma form av &, ka re isiohism" tjov, tid efter. annan” demonstrerat ” mot Tito, Denna tilltågande alban= > " tjovs. täl om fredlig sainlevnad. har na mellan Moskva och Peking, är inté avd a ännu och allt tå lar "för att, Hodja' nu genomfö . en 'omfattande utgallring av, sina”: "motståndare; vilka. är. identiska . .: med de inom partikadrerna som Ne > ogillar den Pekingvänliga linjen.. ' . Detta. understryker 'att skåde, : "processen i Tirana i lika hög grad "var riktad mot Chrusjtjov ” som ' . mot Tito. Under senaste tiden har.” tecken på: brytningen ” mellan Moskva 'och Tirana blivit allt van= > ligare. Militärattachéer. har. heni- sina baser i Albaninen 0 8 v. Pro=: pagandakriget mellan Tirana” och: Belgrad "pågår: med” oförminskåd - : ledarnas sti ä förefaller" hä att - 4 sitta säkert i "sadeln. Ur. sovjetisk : " I fjol. höst ut d dande albanska! partifungtionj toppmötet några månader senare "kom det ' till .våldsamma' ardbyten mellan Chrusjtjov och Enver Hod- . ” . ja, där den senare , beskyllde” den” ryske partiledaren för att ha svi kit kommunismens sak, :Chrusj tjov blev inte' svaret skyldig / och !: , den albansk istleda ren” ås morgnarna,” är det .väl inte : "värre. än 'ått jordbrukarna under. ; själva -skördetiden ändrar på sin | arbetsdag. De får ju ändå nog och I ; övernog med sol "och. frisk, luft." : Det är Handelstidningens synisö ka 1 tar till/att införande lämnade Moskva mycket hastigt, uu : Sovjetunionen har gjort sto- - ra investeringar i Albanien. Rys= ' sarna' har byggt ubåtshaser där, och praktiskt taget försörjt lan- ”det som .i högsta grad är ekono- miskt underutvecklat, tHodja har " beskyllt ryssarna för att avsikt- . -ligt ha fördröjt veteleveranser för ' att svälta” ut Albaninen. Den”. egimen har : emellertid — också fått = stora lån från Kommunistkina och vid + det albanska h tiets - av:. sommartid i Sverige befaras N "förorsaka såväl arbets- som -eko- nomiska problem för, jordbrukar. : na, Jordbrukarna har. redan nu: åtskillig s k. obekväm: arbetstid. - inte minst beträffande djursköt- ' seln, En reform som ökar proble=" men för en stor och ur arbetssyn-"i i punkt redan hårt belastad yrkes- ' grupp kan inte utan vidare accep.' teras, såvida man inte hyser sam-- ma uppfattning som ' Handelstid- ningen gör sig till tolk för, nämli- . "gen att det kvittar hur 'besvärligt jordbrukarna får det, andra får det bättre. kallats, ryska "ubåtar har lämnat. . bara 'vi . - Itenhet som :inte gör : det lättare : I för. bärnavårdsmanren ' mär ; det " en "Kavajer. Hon måste veta att det barn | som” alltid kan bli följ- Iberedasg" it hem; med två för- | för sen "flicka att ”hålla på” sig” MINNES 47081] 147091] ro ESR OC BA ' GrÅKGSrEG ve BL! ETTGOTT TIPS FÖR semestern ESS ”Pricka för 2 [OD ÄNDRA ADRESS PÅ POST] ko S OTIDNINGAR? | - "TJUVSÄKRA HEMMET. LIVARDESAKER ' UU STÄNGA FÖNSTER Od . Svt GAS Mills ÅKÖVERFULL BREVLÅDA ELLER OKLIPPT GRÄS KAN LISTA Som är klart! BANKFÖRVAR (DJINGA NEDDRAGNA RULLGARDINER etc OCH ALLTANNAT: 0 -c- EL 0 —-«t- VATTEN DIORDNA BLOMVATTN I > [I "tt TRÄDGÅRDSSKÖTSELN TOILÄMNA NYCKELN PÅ SÄKERT STÄLLE Sö ir OBJUDNA GÄSTER. UMFÖRSÄKRINGSBREVET BÖR LIGGA I BANKFÖRVAR "Jöver, som, sobtast går bet på upp- "]länning- förlustar sig med iden bi dis giften att pressa fram 'ett mnder- |-' håll ur'mer eller mindre anbets- sydländska turist- ler på "ställen : 3som |” Kängsan” i Stockholm "är det källa till förvåning |" svenska, flickorna, är så förtvivlat ; sgodtrögna .. och så, till den" milda a grad ' nyutan” preten- tioner så fort kavaljenen & är till- räckligt" Exotisk. Är han i högsta änd; d gör det. ingenting, "gullig ändå. Är han Jus- pank, kanske därför at tan inte i hela”sitt' liv gjort ett rejält handtag, spelar heller inge roll. Flickari"ibetelar för Konom, ger "[ honom husrum tom hon har egen ldrarna på semester och -cigavettperigar. när hon går till dobbett på morgonen. (Ofta vet hön inte lens vad han heter eller var: han kömmer från,” en Over gäller? att fastställa, faderskapet. Är; det i utlandet betalar” hon hans vin och hans drinkar på de förlustelseiställen "där : han ”kan kas bl; insläppt. Ebteråt måste om ofla "medge. att. hon, aldrig väst ett, ord med sin kontra- Förögh piottägit I haris ka . Det har gång på gång Förkuth tats valv. pedagoger, ibarnavånds- myndigheter ..' och 5 lysare;. att: birltimt "förhållande" med den av en sådan förbindelse kan vi "att hon och hennes mogna att ta ansvar. gäller; metallarbotar Johansson och :' hanidelsbiträdet - "Pewtersson |' och' ”seminaristen'': Lundström; som ju ändå . aldrig - kan” hålla sig undan "och som. wäl, "om (det är en bra, flicka; när så tanvas, : [legalisera förhållandet, hur länge nu "äktenskapet kan hålla Hur mycket viktigare är. det då inte när kavaljeren är en person om vilken "hon: just inte vet någon- ting, varken om hans familjeför- hållanden,” utbildning, tekorromi värr glöms 'de livsnödvändiga förhållningsreglenna så fort: den falska romantiken slår rot hos 'ebt. tanklöst flickebamy som me- dan förut fåvt sina begrepp för- HOm en svensk flicka blir djupt förälskad "i em utlänning från förhå den avsevänt olika våra, t. ex, "en färgad eller en syd- 'europé, bör hor betänla att det bästa sättet att sjunka i hans aktning är att falla för första hndgripliga närmande. En syd- han kommer åt, prostituerade eller dumma "skandinawiskor, men han gifter sig bara med en som motstått hans belägring. Ett lättsinnigt - förhållande. innebär inte bara risken att ett faderlöst barn kommer till världen uban också vart "älskaren v efteråt för- Knäred” Knäreds simskola startade i går med folkskollärare hen, "endast iakttagit hansåtbör- | " flicka. skall; veta | "| vad: hor gör innan: hon ger. sig och från höger till vänster kräver "den brittiska pressen nu att man 'måste undvika en kraftmätning i -Berlinfrågan, påpekar Chicago Tri bune: cv En del av dessa språkrör tror att "vi bara kan vinna på att Sovjet- unionen ingår ett fredsfördrag med Östtyskland: Långt ifrån att vara ett hot mot oss skulle ett ”oavhängigt Östtyskland verka till : vår fördel därför att folket där då |! skulle vara fritt från ryskt herra- välde och kunna hävda sig... -,: "Andra säger att västern inte har :;. något att förlora på att följarett "ryskt initiativ i att erkänna Öst- . tysklands oavhängighet, < ' + Det är omöjligt att tro att dessa |" " åsikter har uppstått spontant i hjärnorna på många redaktörer . samtidigt, , Enhälligheten pekar » klart 'på en gemensam idékälla och dén källan är, det tvivlar vi inte på, den brittiska regeringen "själv. ove Chicago "Tribune erinrar även om -brittiske utrikesministern lord Ho- mes besök”nyligen i USA och säger att "han då försäkrade 'det ameri- kanska : folket om brittiskt stöd i alla aktioner som kunde' bli nöd- vändiga för att'skydda Berlin. ? " Amerikanernå förefaller tvivla på uppriktigheten, i denna. försäkran.” LAGOM EFTER HELGENS: VÄLLEVNAD kommer.en varning mot att ' lägga på hullet. Det är ':profesor Torgny Sjöstrand som ge- nom undersökningar könstaterat att övernäringen spelar en viss roll som bidragande dödsorsak. uStockholms- Tidningen (5) kommenterar:! av Den försiktigt gjorda slutsatsen har: stöd 'av tidigare undersök- ' ningar, "vilka entydigt pekar mot ; fetman : som en fiende till hälsa "och långt liv. Professor Sjöstrand : påpekar emellertid att det är . själva” övernäringen. som" är far- "lig. - Även . de: som stoppar i:sig "mycket utan att bli feta. har alltså ": anledning att 'se"upp.> Sommaren är en god "bunds för ; vant för den som vill lägga om” ill” sutidare”. levnadsvanor: "Det inns « så mycket frestande :ting » bland grönsakerna och rotsakerna, i" vilket gör det lättare att hålla ne- re. kaloritillförseln. Måttlighet i > mat: > och, .dryck "medger också "ett | FRÅN. VÄNSTER TILL HÖGER | - soc såg vid såg, varthelst jag såg”, skrev Elias Sehlstedt en gång inte bara som en ordlek utan ock- så 'som en målande bild av den: & norrländska skogsindustrins dåva-, rande struktur. Men nu ser man inte såg vid såg, vare sig vid Alnön” utanför. Sundsvall (som Sehlstedt" syftade på när han skrev sin ”Sång: i Ångermanland”. år 1872y eller” någon annanstans i Norrlahd: Nu har. vi lämnat sågtimmeråldern och det är 'massafabrikerna 'med sina väldiga timmermagasin 'och vedgår-, i dar, massiva fabriksbyggnader och höga' vitrykande ' skorstenar, - som , sätter sin prägel på landskapen. '. ' Det är papper, papper via pap- för närvarande, Och här kommer södra Sverige att kunna hävda sig. Skogs-; Sverige ' drar : nämligen sö-"' derut under 60-talet — Norrland och Dalarna blir inte längre” de” a ledand. Fi 1 landet. - EN : Så här ligger dör till: Sågtimret, den tidigare stora, skogsvaran, 'be-" hövde hårt virke. Norrlands sakta växande träd (beroende på det på sina” ställen kärva klimatet) gav iområdena utmärkt virke: för. det. Sydsveriges - snabbväxta träd var mer ”vekliga”. Pappersmassan fordrar inte. såg+ 'timrets höga träväxtålder. Ett såg- stocksträd behöver kanske bli 120 år. Pappersveden tar man ut från träd, som är bara hälften 'så gamla. 4' Norrland har i' stort sett byggt, ut sin träindustri i förhållande till, sina skogar. 54 proc av våra skogs- produkter kom från Norrland 1957, 1963 är siffran nere i 52 proc. Någ- ra år senare under 50. Det är söd- ra Skogs-Sverige scm rycker fram. Och här åker björken 'och de and- rrailövträden in som blandved i de nya massaindustrierna; Sedan olje- eldning” slog ut vedeldning blev björken nästan ett ogräs i skogen. Nu är -det alltså stut på. den pe- rioden. nas oo Pappersmasscindustrin : landet skall öka från. i dag 4 milj ton till 6 milj 1965, Och det är södra!och mellersta Sveriges industri som ska |: stå för det mesta av den ökningen. Norrland har;de stora arealerna, | de' sedan gammalt utbyggda skogs- industrierna." ,Yrkesstammen 'arbe- tare i skogarna och industrin; et Sparade reservskogar Övriga" Sverige har "det ättre | växtklimatet för 'skogens träd.. Och så reservskogar, som , "sparats "år från år. cc vete » 120, är behöver en et att, växa > > fullt i övre Norrlands Växtkärva klimat.” 80 år. behöver. en :liknand "tall . för att växa ut i Sydsveriges mer "Sydindien. Redan 1876 kom 'de första . Under årens lopp har byggts upp ett-vittförgrenat arbete, där sjukhuset i Tirappattur är den kanske. mest kända insatsen, Se- ' missionen hj älpa!. i Svzaska "Kyrkans Mission har en "lång verksamhet bakom sig ia ärerna dit, .. persmassa, som är ”säkra papper” . vera | e:drar. söderut » Kartan visar hur markant utb växtvänliga klimat, 7 -De här uppgifterna bildar bak- grunden till utvecklingskampen på skogens område mellan Norrland/ Dalarna och övriga Sverige: : Norrland (med Dalarna) har 15 milj har mark med skog. Övriga Sverige bara 8 milj, men tillväxten per. skogshektar är i södra Sverige 4,5 'kbm per, år, bara. 2,3- kbm i Norrland. : : ot sm et skjuts söderut. av vår > Södra - Sveriges skogar "hinner stapla upp 36!' milj kbm nytt virke > > varje år, Norrland med sin lång- "sammare växttakt 34 milj. |: ENE Skogen ger oss i dag tredjedelen : av alla exportinkomster: alla bilar, allt kaffe och alla färdiga kläder. vi importerar "betalas av de vinster: exporten a av våra skogsprodutcte; z : a Fries om” S anslag: till ' stöd åt konstnärlig, litterär och musi-| kalisk ; verksamhet --utlöste den-24 maj en'kulturdebatt i: riksdagens andra kammare. Vad som mest in- tresserade oss författare var natur- ligtvis den del av frågan som gäller Ibibliotekspengarna. ' Kmt begärde av riksdagen ett förslagsanslag på 1.180.000 kr. Statsutskottets majori- tet följde propositionen, . > ” Det är naturligtvis gott och väl med stöd i skilda former åt dem som ägnar sig åt konstnärliga yr- ken och förstärkt stöd genom fler stipendier, främst arbetsstipendier; + dan 1950. har den' sydindiska tamulkyrkan ' tagit över det: mesta ' arbetet och missionävskåren har bli "re och "rådgivare i den unga kyrkan, 2 "Nya "förhållanden / har : medfört. ändrade "arbetsinsatser ' och 'uppgif- ter. : En, sådan arbetsuppgift, som man nu behövde satsa" generöst på, är hjälpen till madharis; de indiska jordbruks- > och —. läderarbetarna. Dessa människor har. sin främsta utkomst av jordbruksarbete, men de kan inte försörja sig och sina familjer ' på detta arbete. 20—30 kronor i veckan är den vänliga lö- nen ' för en. jordbruksarbetare.- 40 kronor räknar man med att de be- höver ge ut för mat till familjen. Det betyder att jordbruksarbetar- na och deras familjer lever i stän- dig , halvsvält, Kan man inte höja lönerna då? En motfråga tränger. sig ' genast på — vad gör man med de många, som skulle bli arbetslö- sa, om en del av arbetarstammen fick mera att göra och bättre betalt. Med industrialisering löser man heller inte problemet, men kanske med hemindustri. Det är i varje fall på den linjen tamulkyrkan och missionen arbetar. | - Jordbruksarbetarna ä är . skyldiga ati t ett arbetslag a av -medarbeta- bereda "hudar ev sin ärbetsgivare. Den bisysslan kan de bygga ut till en mera lönande hantering, — o därmed rädda 'de sina från svält. Men startkapital och kännedom' om moderna, beredningsmetoder ' sak- nas. Och det är där kyrkan, med den indiska statens goda minne, tän- ker -rycka” in. Man planerar: ett centralt modellgarveri med kunnig instruktör, och man ämnar ge läder- arbetarna de' lån 'de behöver för att utvidga sin garverirörelse. - Pastor Olle Jonsson, som särskilt engagerat sig i den här verksam- heten, berättar att det blir präs- ten som vid sina gudstjänstbesök i byarna också kommer att hålla kontakten med läderarbetarna i de- ras arbete, På det viset sparar man arbetskraft och kostnader och hjäl- pen till läderarbetarna blir en na- turlig det av kyrkans diakonala ar- bete, 'Intresset. för kristendomen bland de allra fattigaste grupper- na är 'stort. Men kyrkan kan inte bara predika för dessa människor, den måste också hjälpa dem till dräglig existens. Så långt" pastor Jonsson. Och nu hoppas han och Svenska Kyrkans Mission, att mån- "ga ska förstå hur viktig denna kyrkans insats bland de allra mest -föraktade och fattiga indierna är och ta ett rejält grepp i plånbo- .xen den 2 juli, då den ena av Svenska Kyrkans Missions kollekt- dagar infaller. 1,5 miljoner kronor behöver Svenska Kyrkans Mission få in i gåvor den 2 juli till sitt arbete i Asien och Afrika. Det är 'månsa som hoppas på hjälp från missionen. =" > Gerhard Edgren , Prenumerera a åt onstnärliga yrkesutövare och insatser för att öka den offentliga konsumtionen av olika slags konst. Vid Sveriges Författareförenings vårstämma redogjorde ordföranden, rektor Stellan Arvidsson, för kul- turfrågorna i riksdagen och fram- höll 'att'staten mycket litet enga- gerat sig i kulturverksamheten, Lotterimedlen går. uteslutande till teater-. och v verk het. barnbokaför.tiana. De högre syf= tande författarna har härvidlag va=" rit: sparvar i ”tranedansen. Ersätt, ningar med mellan 30-60 kr” Pr är är inte "ovanligt, ol : is ; För att kunna bedriva sina fort: satta litterära arbeten har de varit hänvisade till stipendiegrytorna. Det är många som velat ha en bit av : kakan. och därför har 'det' blivit - en hel del plotter. Och inte alltid” har fördelningen av stipendierna — . arbetsstipendier som de kallas —=7' - varit : alldeles :rättvisa.. En tydlig '' tendens har pekat på att de som ; fått mest av . ”nådevedermälena” har haft huvudstaden som hem-= -; ortsadress, Landsortsförfattarna har -'" blivit. en ”tillbakasatt grupp. Man” skulle kunna önska att det i fort= > sättningen . togs lika, stor hänsyn a a t till de författare, som är kyrka io skrivna utanför Stockholm.som de' - som . bor : i. Stockholm eller dess”, ; närmaste omgivningar, Kotteribild= - Vid diskussioner med statliga myn- digheter har vi följt den linjen att dessa medel skall överföras från handelsdepartementet till ecklesia- stikdepartementet. Han erinrade vi- dare om de, 600.000 kr varmed kul- turanslaget denna gång hade upp- räknats. En överläggning hade hål- lits inför :Samarbet: d för för na är .olustiga' och det för='" hållandet : att ''stipendiesökandena som bor i Stockholm 'har större . chånser. genom sin närhet att ut- : öva 'större förmåner genom per- sonliga kontakter med lämpligt 7 | ningarna när det gäller stipendie= . styrelser borde dessa på "lämpligt 7 is sätt kunna ' gardera .sig' mot. Den - omständigheten att en, sökande till - litterära och konstnärliga yrkesut- övare ute i Författargården Lilla Hornsberg . med statsrådet Ragnar och 'kreterare Hans Löwbeer, varvid dessa erinrats löf- tet från bokutredningens tid att biblioteksavgiften snarast, skulle skrivas upp till 5 öre.” De 600.000 kr skulle medge ett halvt öres höj- ning. Det vore bättre att avstå från det kravet och låta de 200.000 kr utgå till översättarna i; stället. för att komma igen nästa år med för- nyad hemställan om femöringen, I statsverkspropositionen finns en ut- förlig motivering för nödvändighe- ten av' en kulturell-litterär upp- rustning och en klar genklang av Samarbetsnämndens 24 punkter kar, skönjas i motiveringarna. » Bibliotekspenningen ' skall alltså utgå med ett förslagsanslag för -budgetåret 1961—1962, Tillskottet är självfallet välkommet i synnerhet inom de kretsar som producerat , sådana litterärt svårsmälta saker att den rönt ringa efterfrågan på bi- blioteken. Det är ju mest böcker av 'läsecirkeltyp som' lånas" ut, d v s populära underhållningsro” maner med något av ”romantikeris blåa blomma”-innehåll eller, krimi- nalromaner. Dessa har kunnat få ganska: stora belopp från biblio- Börje - Marti som ledare. Sammanlagt inskrevs 45 ny- 'börjare och 25 märkestagare. Ytter- ligare deltagare är välkomna. Sim. skolan är som" vanligt förlagd till badplatsen i XKrokån. Man hoppas på bra väder, så att skolan kan nå ett gott resultat, teksersättningen, : liksom förstås 1 ar ipendium . är bosatt på av=' sevärt avstånd -från huvudstaden -- behöver ju ingalunda betyda att - författaren skulle skriva litterärt . undermåliga alster — ofta är det. tvärtom! Varför han då skall kom- ;- ma i någon slags: strykklass vid + stipendieutdelningen " måste - man sätta frågetecken för, Den "efter - satthet som hittills rått på den” punkten bör vederbörande instan= -' Ser snarast se till att 'få på. ' Till kulturens” fromma ' inte ' "minst men också ur ren rättvise.'” synpunkt förstås, millimeterrättvisa, vara ett renlighetskrav, Personligen känner jag en kollea ga bosatt i huvudstaden: one perioder = återfallande "alkoholist, ” som genom sina förb rätt håll” örbindelser Utan att ropa på som han en "gång ut.' tryckte sig, ständigt så gott | som N hade, förmånen att komma i vägen för droppar ur stipendieregnet. Vid en landsortsvistelse, kollega gjorde och som varade ett halvår, såg jag honom nykter vid: tre eller fyra tillfällen: Detta är inte bara befängt. och absurt. ' Det är sterilt och ofruktbart. Den svå gerpolitiken får man hoppas skall försvinna i fortsättningen - skilt sedan statsmakterna nalerat positivare Intresse turanslagen. nu: sig. för kul. som" denne : och sär. å ordning anser jag detta Dn en i'täta > PRål I IF
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.