X SS anslag för många olika ändamål, "kt sex., utlandsstudier, främjande i Folkomflyttningen: ; za Vårets, förstakammarval " politiken under den, korta tid hän! .suttit' i riksdagen. Men .han än > ännu "inte fyllda femtio år och + bör ha goda utsikter att göra comd. . back i riksdagen. "Förmodligen än han given som första suppleant; "för hr Andersson i Brämhult, - : Men det sker förändringar även - inom de andra: ”partiernås älvs=, . Älvsborgare. och. stockholmare = ståri tur att välja förstakammar- representation: i höst, De först-" + > nämnda får tyväfr. lämna "ifrån ' sig ett "mandat" till Stockholm- L: . : Uppsala läns valkrets, Det är bla resultatet 'av de acnare årens ber , föll flyttning. K : r , dena speciellt kring h huvudstad borgsrep Ne Folkpartiet, cpandi kraftigt ' befolk förlorar. 'ett mandat: till högern.;. "Den mandatförlusten går troligen, ut över hr Anders Johansson i Kråkered, som fyller 70 år i höst. N ” måssigt sett. I Älvsborgs län går . utvecklingen." däremot i motsatt : "riktningz. ' Glesbygderna förlorar. . . ' "årligen människor.och de mindre '-, Den andre folkpartisten på älvs-" ” tätorterna har inte förmått åstad= = borgsbänken i senaten är hr Jo ”. komma kompensation för . dessa -. han .Kronstrand, Dals . Rostock, , ” "som väntas. bli. omvald. Därmed i z förluster, Följaktligen säger den= ' Sdra lä na utveckling även sina” spår i kommer folkpartiet! i södra fans- "delen att bli utan repr i ringar 'i den mänskliga. orga- nismen, Vid inflammation svullnar vävnaden, därför att vätska och cel- ler invaderar det sjuka organet. En tumör . växer ' och 'skjuter undan. den: friska "vävnaden, ' därför' att dess. celler har en'våldsam växt- kraft. Eller det kan hända att sjuk- domen leder till förändringar i or- ganets eller hela kroppens funktio- ner: Det höga blådtrycket eller det låga ' blodtrycket. ändrar ”cirkula- tionsförhållandena i'de flesta or- gan, Den förhöjda ämnesomsättnin- gen: ” vid Basedowstruman . ökar hjärtfrekvensen och irritabiliteten i nervsystemet. Det gäller. för lä- karen "att försöka lokalisera felet och ' rätt diagnostisera. dess natur. Först om detta "lyckas, kan. en mot sjukdomen. riktad behandling sättas i : i Men" sjukdomen har. också en riksdagsrepresentationen, Denna mandatminskning. g ”dén nya förstakkammaruppsättnin-, N gen 1 Älvsborgs län.” ; "Älvsborgs län går ut över cen-: = Högern har: det 'angenämare i terpartiet, som . därmed ' får : sin”. I och få förstakammarrepresentation '"min- årets förstakammarval och Tar ett ” u ” nytt dat, Det är ti Psykol effekt,, Om -vi' drabbas av en akut sjukdom, som” vi tror snabbt kommer att gå över, bryr vi oss inte så mycket om 'den, Det kanske t:o m kan hända, att den är välko "därför att den be- skad från två till ett mandat. Om t + " valet 1958 som gäller för senats- inte denna inträffat hade. partiet förmodligen klarat sina nuvaran= . valet och då var. som bekant hö- + gerpartiet på alerten och folkpar- de två mändat, I. centerpartiets ; 7 nuvarande lanstingsgrupp i länet. tiet något Eroggy, Hr. Ragnar I har åtta ledamöter hemortsrätt, i: Sveningsson i Tranemo blir san- "norra länsdelen ock” sju i södra. v Ren omvald, Det har visserligen; reder oss" några dagars - vila! "och avkoppling. Men om sjuk är] långvarig och därtill uppleves' som farlig eller livshotande, blir situa- | tionen en annan. Oro för ekonomin kanske inställer sig,' tankar tå för- summelser.. i. arbetet | kommer för "Förra gången var det fifty. fifty,” it en dell Ipos, "divs åtta. i vardera: länsdelen litiska stormar kring hr Svenings«/- ; Och då blev det som sagts en” sor, men' dessa synes nu ha bes +representant för norra, och en. ” darrat, vilket torde verka positivt »' tför södra länsdelen vald till riks- > s för hr Sveningssons återval,” i i dagen: Av de då valda sitter re= Socialdemokraterna: har tre älvs=' daktör Torsten Andersson, Bräm: borgssenatorer, bland :vilka'. även " hult alltjämt kvar, under det att finansminister ' Gunnar . Sträng | det andra” "centermandatet sedan >, befinner sig trots att.han veter- ligt inte har. knalleblod i ådrörna - > bert Iohanssön, Dockered, valdes" in: lenge "kamin; äremot stod 'det strid kring den: ill Norrland "flyktande förre VD "senaten härom året. v Åtskilliga. "socialdemokrater i Älvsborgs län: "ville i: stället haft gravör Tage : Ek elund : från: Rydboholm.” Det: Brämhult sitta "Kvar på å älvsboörgs- "bänken i senaten & även "efter årets . vale Han har "skött" ”riksdagsupp>- . draget” med der' äran och ägnat , 2 särskilt : intresse” åt Iokaliserings= N politiker. Dessa” viktiga samhälls-=. nn . problem är ' brännande aktuella sistnämnde intar' den. ;plats' :som”'” Lärs Fagerström lade? beslag oss, ängslan för familjen eller för andra'som ä är beroende av oss, fruk- tan för sjukhKusvistelse, för. smärtan eller för döden kommer till 085. . Slutligen? sjukdomen spelar också &n' roll i' det. sociala: sammanhang, där vi befinner oss. Kroppens änd- rade-funktioner och reaktioner, den indrad:; "psyk iu rel 3) och våra annorlunda attityder” på- verkar vår omgivning, familjemed- lemmarna ' och” arbetskamraterna, dem "som är beroende av oss.- Vår arbetsförmåga förändras 'och :där- med våra prestationer. Inkomstbort- en 1 fall "och: sjukersättningar : kanske : konäpenserar ; -varandra hjälpligt 'en tid, men så småningom blir den sju- ke ett socialmedicinskt och" ett so- cialvårdsproblem;" i vilket sjukvår- dande och socialvårdande instanser av olika slag engageras. - I vetenskapen” "liksom ;f den praktiskt arbetände sjukvården är. det en: angelägen "uppgift 'att så . | enabbt:och så effektivt som "möjligt finna "den : sjukliga : förändringen och påverka den” med. riktiga be: handlin toder, d vs med såda- och, hr Torsten” Andersson bör ha scvarjé. fall förde I ” 4 åtskilligt: ogjort i riksdagen - på NR i länet”anse att det Kan- ;räckaw detta särskilt för landsbygden” och med? en rikskandidat. även : vom; > denhe "är rikets” "finansminister; 7 : Slutligen ' kan ;- tilläggas "att ;1i. Stockholms stad har. högern" det - "riktigt. beviljat och erövrar :tre'; dat från folkpartiet, Socialde- I mokraterna' får där. släppa "ifrån. i: de mindre tätorterna utomordent- . ; Net viktiga samhällsområde; " Hr " Anton Larsson 'har. givetvis. inte : hunnit bli varm i kläderna i irikss ' na metoder,” som riktar; sig” direkt mot sjukdomens orsak; Den möder- na sjukvården kan därför: inte” nöja sig med” de' mer eller mindre” tre- vande försök att diagnostisera sjuk- domen, som består i att se och höra Och-att känna. på det sjuka: "stället: Det går, i 'många fall inte att' ställa en säker diagnos utan att anlita "en ångfald 'av-tekniska” hjälpmedel, sig: ett dat till k "nay' vilket" noteras "utan tillfreds" : ställelse” ur” j EUELPA KONGO i ”SÄr. man "medlem i en orga-' nisation ” av - yrkes-; bransch- eller : facklig. karaktär eller, .i någon ideell, religiös eller poli- tisk . sammanslutning i" får ” man snart reda på om mar också där kan söka stipendier för ällmän- na studier eller yrkesutbildning, lll, | NÅ ÅR STIPENDIER . Utom de statliga studiebidra- 1 NINGSI gon, och tstipendierna finns en IR || UTBILDNINGSLÅN : vad stiftelser, stipendie- och HH ISSN donationsfonder som delar ' ut av svensk kultur. och mycket mer, 13B > Na LEVE VÅ R7 |STIPENDIAT , Statsstipendier och studielån beviljas "för. högre studier. Stu- devande kan också söka stipen- dier och lån" från "landsting, kommunala. och lokala fonder. En översikt av alla dessa möj- likheter finns i boken ”Stipen- SA utgivits av Kungl, Arbetsmark- SA nadsstyrelsen och som kan köpas |” i bokhandeln, Från 1 juli iår slipper man betala tillbaka fjär- dedelen av lånet, om man fått studielån med statlig garanti eller Jån från värnpliktsfonden, - Vi . underkastar: blodet och "andra kroppsvätskor : noggranna ' analyser, vi försöker att följa förändringar. i triska' mätinstrument, och vi försö- ker att med röntgenstrålarnas hjälp lokalisera sjukdomsprocessérna: Den moderna sjukvården har blivit allt mera tekniskt inriktad. De diagnos- tiska ' serviceavdelningarna och be- handlingsenheterna är' ofta: större och i varje fall dyrbarare än vård- avdelningarna. Den tekniska . ät- rustningen ; kräver, specialutbildad "personal, : VEN - Detta att vara tvungen att anlita de tekniska resurserna ' engagerar också. läkare, sjuksköterskor och annan 'sjukvårdspersonal. Det tar tid 'att”lära "sig att utnyttja” de nya hjälpmedlen; men det tar. ock- så fid att ta emot, sammanställa och bearbeta undersökningsresulta- ten, "Det händer att man inte' hin- ner int a sig för sjukd psykologiska ' effekter och ' för de - sociala komplikationer, som ibland föl; i situationen alltjämt kvar ,behovet att känna sig trygg och att' ha en personlig "kontakt med dem, som vårdar henne; Hon behöver : hjälp med sina personliga och sociala pro- blem, och hon försöker att uttryc- ka dessa behov på olika sätt. Men det händer, ått vi som -arbetar i sjukvården, inte kan rätt tolka des- sa uttryck. Eftersom vi är så 'upp- tagna ”av allt det tekniska, har vi svårt att förstå vad frågorna, tyst- naden eller Tingningarna egentligen betyder, MAN Ofta känner sig "patienten utläm- nad "och otrygg i sjukhusets tek- niskt fulländade värld. Apparaturen, provtagningarna, transporterna är opersonliga och. till sin funktion svårförståeliga, Brådskan soch | jäk- tet gäller alla möjliga ting runtom- kring men inte mig själv och mitt högst personliga behov. sn De är sådana, sjukdomssituatio- nens psykologiska problem, som blir så svåra och så viktiga för den 'sjuke. Men det är så lätt att glömma bort detta,'därför att: vi . tror att problemet endast består i att avlägsna den organiska föränd- ringen eller att återställa den stör- jukdomen "fstadkommer förlind- funktionen med'isotoper och elek- |: jAv överläkare. Curt Amark da funktionen. Om. vi utblämnar sjukdomens psykologiska och socia- la sidor från vår bedömning, har vi'inte tagit hänsyn till. att männi- skan är'en enhet och att. varje individ: har en 'personlighet. Det händer, att kroppens sjukdom inte kan läkas”utan att själens problem samtidigt blir belysta och behand- | lade. Även psykiska sjukdomssymptom kan vi numera behärska tack vare de' nya läkemedel, som forskningen har ställt till vårt förfogande, Men det gäller också 'på detta område, att det återstår en'räd psykologis- ka och sociala problem att bearbe- ta, 'sedan 'sjukdomssymptomen har lagt sig,' Utan ett omfattande be- handlingsprogram med syfte att un- derlätta' , anpassningen , till andra människor och till den sociala si- tuationen ute i livet kan vi inte lämna en varaktig hjälp. Detta är den svåraste uppgiften och den för sjukvårdspersonalen mest krävande, Jag tror att liknande. synpunkter kan' läggas på behandlingen av många kroppsliga ' sjukdomar. Det är relativt lätt att på operativ väg avlägsna den sjuka gallblåsan eller att behärska den sockersjukes symp- tom. Men för att hjälpa den sju- ke med de psykologiska och sociala problem, som, sjukdomen har fört med sig, krävs det helt andra' me” toder, Ofta hänger det' på om lä- karen "och andra,'Fom hjälper till med patientens skötsel, kan satsa någonting av sin egen personlig- het för att hjälpa- patienten. Det som behövs är stöd och uppmunt- ran, men också medmänsklig . för- ståelse, och insatserna: måste leda till att patienten så småningom kan klara sig själv i livet. ', sand ; Sjukvården behöver givetvis: län kare, sjuksköterskor, sjukvårdare och tekniker med kunnighet inom sitt fack, människor som är villiga att ge sitt. vetande och ' att göra en vanlig yrkesinsats, Det är 'i mån- | ga fall tillräckligt, att: denna in- sats göres inom ramen för den van- liga: arbetstiden. Men vi behöver också bland yrkesutövarna' i sjuk- vården människor, som vill ge nå> gonting utöver det vanliga, som vill och kan dela med sig något av: sig "| själva till andra. människor... Den som tar sin arbetsuppgift inom sjuk- vården som ett' vanligt. rutinarbete eller som en. födkrok,' kan i all- mänhet inte prestera detta som går utöver 'det , vanliga. ' Men "den som uppgift, - blir - villig ;att "dela. med sig'av sig själv, av. sin tid och. sitt intresse, till :en medmänniska som behöver hjälp. : Det är "detta; som jag "skulle vilja kalla" idealitet. Det ären naturlig sak för många, men för andra krä- ser någonting av en kallelse i sin |: vår det ansträngning "och åppoft- ring, Om vi har idealitet'eller inte, hänger samman med många fakto- rer av personlig art i vårt/ liv, med fostran 'och barnd levelser. med föreningstillhörighet och "personligt engagemang i en uppgift, med 'en religiös upple- velse. Den som har växt upp och fostrats i någon åv våra folkrörel- ser, har ofta något av den hänfö- relse och, det. personliga engage- mang, som -det här är fråga om. Med en sådan bakgrund blir det naturligt 'att ge något utöver det vanliga, att visa jersonligt intresse och värme för en sjuk medmän- niska. .” De "svindlande "utvecklingen på ” sjukvårdsområdet och de nya stora möjligheterna att diagnostisera och bota en rad sjukdomär får så- lunda inte fördölja det faktum, att vi framför oss har en lidande män- niska med personliga behov och problem, med en naturlig rädsla för smärta och för en allvarlig vänd- ning: av sjukdomen och med ett stort behov av trygghet i den främ- mande och egenartade värld, som sjukhuset utgör. Vimåste möta det- ta behov inte bara med kunskap om 'sjukdomsförlopp och behand- lingsmöjligheter utan . också med medmänsklig värme och personligt engagemang. När: man blir sjuk har man ett mycket större behov av kontakt och intresse än i van- liga fall. Man behöver känna att det bland alla dem som rasar fram och tillbaka på salen eller i korri- doren finns någon eller några, som bryr sig om hur man har det, Det- ta är kanske allra viktigast, då fe- bern omtöcknar medvetandet, då man vaknar ur narkosen eller då sjukdomen angriper själslivet. Erik Axel Karlfeldt skrev en gång en dikt, som skildrar upplevelserna un- der en svår sjukdom. Han kallade den ”Sjukdom”, och ett genomgåen- de" tema: är att ' det omtöcknade medvetandet 'uppfattar, att det finns en mänsklig varelse vid sidan” av sjuksängen. ent Jag 'ser. en vit azalea ' bredvid en Moo i lackviol Det sitter någon., vid sängen och '-, vakar i'sin stol Det, äl "som i mässlingsnätter för » länge länge "sen." : så tryggt att vakna och ald- vc rig vara allen, ! in Det går inte att möta detta djupt mänskliga - behov" med .. fulländad 'sjukhushygien, med förstklassiga la- boratoriekurser och med forsknin- gens .sista behandlingsresultat. Här krävs en kunnighet av annat slag, en förmåga att känna , med en and nan människa, att kunna, med sin Vid ormyråkens bör en ; Text och foto Sven- Göran Asplund (Juni är "väl jämte sparv? höken den' rovfåzel, som' visar, sig oftast för oss människor. Trots detta ä är deras jaktmetoder helt oli- ka. : Medan sparvhöken ” ogenerat jagar sparvar och andra småfåglar mitt inne 'i staden, ser man orm- vråken långsamt cch öppet segla över ängar och åkrar på jakt efter sorkar och möss, Många människor förväxlar honom säkert med den sällsynta duvhöken, vars jaktmetod helt bygger på -överrumpling av bytet mitt inne i skogen eller i skogskanten. Ormvråken är en för jordbruket mycket nyttig fågel, som säkerligen kan tävla med ugglorna om titeln ”bästa råttjägare”, Det är därför beklagligt att så. många skjuts under flyttningen söderut; vilken oftast infaller i oktcber, då fridlysningstiden redan utgått. «I Sverige har vi tra vråkarter eller fyra om vi' skall räkna med den ryska vråken,.soru ' egentligen endast är en nordlig ras av orm- vråken. Ofta kan det vara svårt att bestämma. vilken av dem det är, tjällvråke s flygbilder går ” endast att skilja på, om man kan se fjäll-. vråkens svarta vingknogar på un-' 'dersidan; Ofta förväxlas även orm- vråken: med. bivråken. Ormyråken har ett kort kraftigt huvud, som i ” regel är nedåtriktat och därför ver= - kar sitta på kroppen som ett trub- bigt utskott, Bivråken däremot h-r sitt lilla och emala huvud framåt riktat. Stjärten tycks 1 3 bivråken vara smalare uch framför allt läng=" re än hos ormvråken. Man kan 7 även skilja dem från varandra ge- nom att bivråken flyger sed mer kupade vingar än ormvråken. .' På bilden, som är resultatet av " åtskilliga” wmal; arbeto, syns orm- . vråksmodern med tre rtycken vec- ” kogamla' ungar. Hon har: just an- länt med en sork, som hon”strax . efter började stycka åt ungarna, En snok ligger på förvar, på bokanten och den syns i mitten på bilden un= > er ungarna. Jag hade i små etap- per låtit ett'gömsle växa. upp i en. gran några. meter från den talltopp, där boet låg. Vråkarna hade under tiden hunnit a. sig: vid tältet, - när Iman '$ser en vråk ”skruva' sig” "| högt uppe i luften. Ormvråkens och. röst och sin hand uttrycka” omtan- ke och "intresse. Det kan bara/ den, Å som har. lärt sig att.i det dagliga arbetet och vid sidan av'de vanliga sysslorna visa, att jag. bryr mig om den som jag sköter och söm jag behandlar. a "a forest D: "stora vinfirmornas reklam kampanjer :har varit intensivå och förmodligen också ganska ko:ct- samma "senaste åren, men "så: har de också satt sina spår, enligt, vad vi fått oss till livs genom system- bolagens statistiska utredningar, Svenska folkets alkoholvanor: sägs sålunda bh . undergått en' markant förändring, ' , starkspritsförsäljnin- gen . har : minskat, medan vinkon= sumtionen ' ökat — allt till nyk- terhetens och de s k;”kultivera? de” dryckessedernas påstådda from- ma." Från: affischpelare, i 'T-bane- stationerna; i tidningsannonser och i. systembolagens ', skyltfönster, ., ja, snart sagt överallt matas vi med en insmickrande propaganda för en ökad vinförbrukning på starkspri- tens bekostnad och vi har till leda fått höra att detiär fint och för- nämt om vi övergår till vinet — på så sätt blir vi liksom en smula kontinentala och ”utrikiska”. Fram- för allt vänder! sig. vinpropagan- dan till ungdomen, varvid man om- sorgsfullt söker poängtera att vi - drickandet inte på långa vägar in- nebär samma fara som förtärandet av starksprit. Att dricka vin tyder på kultur, som sagt, och 'vem "vill inte vara lik alla andra, kultiverad, kelevad och förnäm, Vs: . Nu är det .emellertid så att lov- sångerna kring vinet, denna ”dru- vans, ädla saft”, föga överenstäm- mer med vinets verkningar i verk- ligheten, Må 'så vara att vinkon- sumtionen senaste. åren ökat på starkspritens bekostnad. ' Men. vad innebär egentligen det? Att en hel "del medborgare — inte minst ung- dom — som tidigare inte tillhört alkoholkonsumenterna börjat dric- ka vin: det tyder ju på kultur och är absolut ofarligt. ”Håll er bara borta från starkspriten, drick vin, det skadar ingen, men vinet ger fest åt vardagen” — ungefär så predikar vinets producenter och förespråkare, Och för cl del - ef- tersom nu vinet är ofarligt och : AN Willy W det därtill är fint att dricka vin, varför skulle vi 'då inte göra det? vi börjar med en vinflaska och vi fortsätter och från” vinet är vägen över till starkspriten inte så över- hövan lång. 2 Här skulle man "alltså med fullt fog kunna säga att vinet. ofta :be- reder vägen för starkspritskonsum- tionen och att vindricka-.det långt ifrån är så oskyldigt som vingros- sistena vill påstå, '. : Det säger. sig självt att vinkon- sumtionen, under dylika förhållan- den måste springa" i höjden. Att vinförsäljningen 'måste öka medan starkspritförsäljningen kan förefal- la dala äger också e&: san tyd- ligen för.de flesta' dold anledning) emedan man. ännu aldrig, hört den påtalas. ' För de verkliga ålkoho'is- terna,' de absolut 'alkukolskadade, | : som måste dricka dag ut och dag in spelar pengarna den avgörande inte möjlighet att få ihop. till en tredjedels liter. brännvi,, som kos-. tar över elva kronor, men man kan alltid tigga ihop en kronå och åttio öre till en halva billigt rödvin som man dricker ur i fö. ta bästa port, för att sedan .ge sig ut och tigga ihop till nästa vinhalva. Undra se- dan inte på att vinkorisumtionen ökat — och ökar — men vad har denna ökning för betydelse ur nyk- terhetsfrämjande synpuukt? Det är inte kvaliteten, alkoholstyrkan, som här spelar den avgörande rollen, utan vilka: kvantiteter som : kon- sumeras. Och den, som r'” t ham- nä i de alkoholskadades skara blir lika berusad av lättv! 2t sem av starkspriten — ' såvida han lyckas skråpa ihop till ett ti”räckligt an- tal halvbuteljer varje dag: Det" är känt och" erkänt att vid 'sidan ' av ” ungdomsfylleriet den kvinnliga : alkoholismen ökat med förfärande hastighet sedan spriten för fem och ett: halvt år sedan släpptes fri. Alkeolkeno - mtionen inom vissa kvinn.krat står knap- Walfridsson. | varning? Och så går detkanske past den månliga spritkonsumtionen efter: vid syjuntor och dambridge- kvällar sete. håller. non sig" inte längre . Hl bara kaffet — man måste bjuda på sprit och man kan utgå ifrån att det ingalunda är det ”råa” brännvinet som serveras utan mera ”kultiverade”.. alkoholvanor: likörerna ;och, inte minst vinerna. Allt" detta tarsman som en själv- skriven sak, ty visst bör det-vara så? .Man' måste följa . ed sin tid och man. vet ju att vindrickandet långt ifrån är simpelt sim bränn- vinspimplandet, man "”r sig blanda drinkar och ' cocktails och man tragglar i sig vad man förmår om partys o s vy allt detta som fläk- tar ”fin” värld och som av. denna anledning -absolut inte kan vara ware sig farligt eller ' vulgärt. Har: man inte hört — och hör man inte fortfarande — jämnt och ständigt hur ofarligt vindrickandet är, utan att några röster höjts till med tiden som 'det tyvärr allt för |- ofta går: Här 'skulle. man med fullt fog kunna tillämpa d.t gamla ord- språket om tjuven som börjar med en knappnål" och; slutar. med , en silverskål, > Vi "börjar med det ”oskyldiga” > vinet och med "tiden måste yi "> starkare saker att dö- va ' nerverna ' och släcka det sti-'|' gande spritbezäret med; Först då har vi kanske äntligen 4 it un- och de var därför helt orädda, då. jag en majmorgon för några år se. --, dan tog plats där. Sedan min med- hjälnare avlägsnat sig kom den'' ere' av föräldrarna ner näst 2 omedel- Ungarna; som” ringm cte de gav sig iväg, fick tyvärr inte le= "0 va så länge. Redan inom ett halvår fick jag nämligen meddelande' från ”., Naturhistoriska" Riksmuseet om att två av. ungarna' dödats i mellersta | Frankrike, egendomligt nog endast . . - några mil från, varandra. Om den . tredje ungens öde. vet jag ännu -. inget. Kanske har -den återvänt till sin forna hembygd och kanske har" + ..' satt en 1 egen kul | ungar till /värl 2; Äter ett offer = "för traktordöden I VÄSTERAS (ET). Sextiotvåårige lantbrukaren Mar- ; tin. Pettersson, ; Gräsnäs, Valskag, omkom ' på: tizdagsförmiddagen d hans traktor' välte i ett'tre- me ter djupt dike. Några vittnen till” olyckan finns inte. . Pettersson var sysselsatt - "med S skördearbete då olyckan inträffade, oo Det- var hans 'son som upptäckte honom vid 11-tiden. Troligen” hade ' han då legat död i ett par timmar fastklämd under traktorn... > s . Tisdagens olycka var den andra. |traktorolyckan med dödlig Mtgång. i Valskog I i år, 4 Mäållande skyfall det senaste” dyga : net i Sydkoreas huvudstad Söul har - vållat flera husras, varvid nio per= soner . omkom och nitton blev illa ” M skadade. (ET Renter) MN de alkohölsvagare - vinerua,. är "lika : förkastlig såvida inte konsumen- ” ten kan hålla sig inom de .snävas=.. te måttlighetsgränserna, : Och: vem vågar påstå att har, eller hon: + i det långa loppet kan det?. ': | . "Med detta i minne borde ,vi. ta oss i'akt för det beprisade vinet, . som vi igen kanske inte för med derfund. med att vinet långt ifrån är så oskyldigt som det påståtts och som vi inbillat oss att dot skulle vara. Men då är det oftast för sent. =" - I detta sammanhang bör mah in- te lunda för det faktum att det vinproducerande” Frankrike . tro- ligen kan ståta med det inte 'allt för smickrande epitetet Europas mest alkoholiserade nation. Att det i fransmännens fall inte är stark- spriten som ligger sor>' grund för | detta är uppenbart. Uppenbart ör också att all alkoholkonsumtion, vare sig det gäller starkspiiten eller sig det svenska cetlulosabrännvi- nets. bärsärkahumörsfylleri, . men som i gengäld är desto mera smy= gande och förrädiskt framför” allt på grund av den nimbus av ”kul= tur” man i vinpropagandan vill om=-'" : ge det med. Vi borde inte glöm- H ma att vinpr a strävan att finna avsättning för sin ; 7” vara ingalunda . betingas av. derag ” ' omsorger om oss, eller i en sträs ” van att göra svenska fölket till ett. I nyktert, beträffande” alkoholvanor= na s k städat folk, utan att det ' uteslutande bottnar i det F Krassasto profitbegär. . NYFSTESETNTT "ILAHOL MS TIDNING - ör - ITETENYTYTET TET TRE TTFIT TTR CENDA TIDNING SÖM UTGIVES. i i LAHOLM Vv N Md
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.