'' gen goda s 4 : leti liv , jta det; Det talades om. ”Blockad- i + v — berlinarna under den Fd vi var i > , Sig båtresa från Trelleborg till Sass- i ädasa "iden med de många” träden, de feta hundarna och de vackra,: vänliga - |vilken någon sagt,' att den! inte », blickar riktas just nu, mot fyrsek- » för en kort tid sedan, Inte visste vi, ” imindre än berlinarna själva. Vis- . 'gerligen får man inte gå ut i deras EYTYYYYTYYTET ESV PT FYP FY FE FYFYYENV eyveryy fy v . ”fnnån Välfärds- Sverige var ett : mer allmänt faktum hette det. ofa” te att grunden till spritmissbruk utgjordes. av misär och fruktan” " för morgondagen. Den som råka= de komma ur ekonomisk balans dränkte sin sorg och oro häröver "4 sprit, I åtskilliga fall var det - kanske så. Ofta "var orsak och "verkan den rakt motsatta: Sprit- mis bruket Jedde till ekonomisk 1 våra dagars svenska samhäl- : Je är individens trygghet ur ma- teriella aspekter oerhört mycket ' "" sekel sedan. Arbete finns för ar” Ja som vill och kan arbeta. För- 1 tjänstmöjligheterna är synnerli- « — större än låt oss säga för ett halv- : "Känske "ett vält irdsproblem ska samhälle, inte minst om man” - jämför med de vidriga förhållan=" den som till. exempel mötte den tidiga trettiotalsungdomen vid dess inträde i produktionslivet.” ” Under sådana förhållanden , är det kanske inte så underligt att 20. 3 Ikohol: . betecknas som ett välfärdspro- blem. Ungdomen tjänar mer pen- ”Cgar än någonsin tidigare och des- sa "pengar skapar lätt ' vanor, som "ungdomen. förr inte hade ”någön > chans tillägna sig just på 'grund- | av penningbrist. Det är medaljens ” frånsida. Ungdomen "är en köp stark publik och reklamen ” vän- "der sig därför gärna till den. Klart "försäkring ' och allmän' "är -.att ” även 'alkoholreklamen Obli, isk sjuk= : av. dom "Detta påpekar . bl a Godtemplarordens " utgör trygghetsgarantier vid sjuk-- " dom och ålderdom. Men sprit-” " missbruk förekommer bhkväl. Det lär nog sant som sagts, att alla". : "vet alt Jeppe super, men ingen "vet varför, - Ett särskilt allvarligt problem 1 den aktuella” debatten kring al- koholeny utgör " Detta kan emellertid "absolut in- te härledas till att dagens sven- : skar. uhgdorå shar några ekono= miska bekymmer eller behöver känna ' oro' för. framtiden, Aldrig storlogemöte i. ett uttalande -på tisdagen. Det som görs för att ge ungdomen "en" god ' start i livet - rivs alltför ofta ned av negativa "krafter, heter det i uttalandet, :som mynnar ut i krav på att' ””alkoholreklamen' helt" skall för-" svinna, ;-Storlogemötet ' påtalar tl även den äldre generationens roll "då det gäller” de ungas alkohol, "vanor. NATET v Tyvärr är de äldres föredömen. inte alltid goda, beträffande . um- gänget med Kung Alkohol. : "tidigare har svensk ' haft ' det så beviljat som just nu. Nä- .ringslivet ropar: på : arbetskraft, N + Problemet med ungdomens till- tagande spritbruk är utan tvivel » allvarligt och alla goda krafter bå-' "speciellt ung," yrkesutbildad så- "'de i hemmen, föreningslivet och i; hildni; ich 1 öjlighet häll r. goda. Det borde vara en fröjd att vara ung i dagens sven=' Pa loväk tare bör . samarbeta för att möta dessa / nedbrytande” "krafter. AFI Röda havet". "Berlin - —/sta- människorna. Berlin — staden, om bara är, värd, en. resa. utan . också ett helt, rikt iv, ägnat åt Berlinl; Det är. "mot enhia stad v idens |torstaden där: öst och väst möts och där man. bättre "än någon: annan- stans kan se skillnaden mellan de två. 'Det var också med stor spän- ning vi:reste dit på sällskäpsresa jvad som väntade oss där, men alla vänner och bekanta såg ut att ve- stämning i Berlin”; '”Den: farligaste tiden i. Berlin efter andra -världs- kriget”, ”Militärdemonstration,' ho- ar”. Men då vi så småningom kom fram till staden, så var det med Jeendet hos en, som vet bättre, som "vi vid frukostbordet läste dessa fet- stilta rubriker i två dagar gamla svenska tidningar, För ingen bryr sig om det hotande läget i Berlin istäd utan ;att ha sitt pass på fic- kan; man 'kan när som helst vänta sig att bli hejdad av östtysk polis, "Gränsen genom staden är 150 km . lång, och det finns inte mindre än 145 fällbommar, "vallar och barriä- ren, söm förlänar staden en tragisk originalitet; Men trots 'situationen flyter livet sin jämna gång och på kvällarna sitter berlinarna som van= (ligt på trottoarserveringar längs Kurfirstendamm och dricker Ber- ' liner "Weisse — Berlins specialitet — en blandning av öl och hallon- saft, En kär fritidssyssdlsättning för Berlin var också att samlas utan- för premiärblografer och lyxhotell. Det var filmfestival i Berlin, och man hoppades förväntansfullt på att få se en skymt av någon mer eller mindre berömd filmstjärna, ». Vi kom till Berlin på kvällen — ett ressällskap på 25 finnar, norr- män och svenskar — efter en blå- nitz och" en tröttsam tågresa ned genom Östtyskland. Det var inte mycket som förnöjde ögat på den " resan, I' början tittade man nyfi- ket ut genom tågfönstret och kän- ” de en ilande spänning över att be- finna sig ”bakom järnridån", men så småningom tröttnade man på att mil efter mil se grå äödegårdar med lor, tistlar och ruinhögar. Man läng tadé till Berlin län v stberlin. i: anlände" till Ostbahnhof, "be! Å gen mitt i Östberlin; Där delade man upp resenärerna I två grupper; ” — de,” som. skulle till öst. och: de, som "skulle ”till "väst." Vårt ressäll- skap fördes med Strassenbahn in' i- västzonen, och, vi lärde:oss något om Berlin redan :då, ' Allt, . skall gå: snabbt: Berlins strassenbahntåg vän-. tar inte på den, som, drö STvock: UL o SPRESSEN DAN WAERN har länge" varit vår främste friidrottsman och han har blivit det genom ansträngnin- gar som kan nämnas övermänsk- liga, hävdar Göteborgs-Posten (fp) i kommentarer ' till dennes dekla= rationshistorier: «= >. DR 2 Var och en som läst hans brils” Janta" idrottsbok måste imponerat av hans höga målsättning ' inom. fidrotten; :hans revolutionerande träningsmetoder, ' hans viljekraft » och "förmåga att underkasta sig hårda: ansträngningar, . Han har varit och är ett mönster för de bästa av vår ungdom genom sin sobra livsföring — han använder inte sprit och' röker inte — och - hans förmåga att pressa sin kropp hårdare och hårdare, .Dan Waern har: flyttat gränserna för. den mänskliga förmågan. av. kraftan- " strängning: och. erfarenheterna från hans träning ha varit och komma i-'ännu högre grad "att bli till stor hytta i”vår sjukvård "och”hälsovård, : i Vad som framkommi a skat-' teintendentens prövning är skäl fören höjniag av Dan Waerns .taxerade' inkomst för 1959, men . det bör icke användas som argu- mént för en diskvalificering lik- ' nande" den som drabbade Gun- .: der. Hägg eller. Arne : Andersson ;. men ' däremot' till en radikal re- ;” vision 'av'de ersättningar som må utbetalas till idrottsmän. S DET ÄR GIVET att idrottsmän "liksom alla andra skall betala skatt för. sina' inkomster, hävdar Stock- ”holms-Tidningen (2): NAR SON i1ivÄven för. de inkomster. från ; ådrottstävlingar som rimligen kan | » fastställas + vara ' skattepliktiga. | 7" Men det ö är lätt att sätta sig in i "den + konfliktsituation en löpare som Dan Waern råkar i, när han "slår sig. ner för att: deklarera, - Han .är amatöridrottsman och får - inte ha större inkomster från sitt .idrottsjobb än de' internationella amnatörbestämmelsern r medger, - AFFÄREN : HAR ” FLERA SI! .DOR söm vetter både mot skatte-! flyktens problem och mot illusions- niakerlet : kring | amatöidroten] "skriver Ny Tid (8): :s CY Den ger" I därmed” en bliktbe- "lysning 'av.: den" utbredda . pen- . Hingjakten > i det' moderna ”sam- : hället och kan stimulera till fun=" i: deringar "kring. medborgarsolida- riteteri i skattesammanhang. Kan- "när; han till följd av sin beröm- . melse blivit mer uppmärksammad trav myndigheterna och omskriven "av pressen än andra personer, som itanvänt liknande 'metod>e. Nu får han betala ryktbarhetens Pris. dröjer. sig kvar, Efter en halv mi nut stängs 'dörrarna,' och. all trafik! sköts med med "precision och” utan Berlin.; Vi var fortfarande i i östzo- nen, men. redan. efter" en kort stund: kunde: vi börja göra våra jämför: ämförelser;' som vi sedan många gånger ofrivilligt skulle kom-. ma att göra. Vi'såg Västberlins mo-: som. i Berlin;.. och man berättade för. oss, att. tyskarna. under krigs«, åren offrat av sin egen mat; så att inte hundarna skullerbehöva svälta, | Denna” vår "första". kväll i' Berlin mötte” vi” 'en god "del: av stadens hundbestånd" vå» Kurft I radgatorna :i: världen... Den” är" 3,5 km lång och 53 meter bred och förr: i tiden fanns det en" åtta. meter' "bred ridväg i mitten. Ridvägen är ' park lats för bilar derna "skyskrapor, som . kont rade bjärt mot ruinhögarna vi nyss! | sett, Vid Berlin 200. mitt i Väst-: berlin 'steg vi av, och färden gick: vidare till vårt hotell' vid Momm-': senstrasse — ett gammalt hus, som! tillhörde de 15 proc av bebyggelsen! som klarat sig undan krigets för: ödelse, Det hade visserligen fåtti: små hack här och var, men sådant; är ingen ovanlig syn i Berlin. Vårt. hotellrum var 1 jätteforrhat och sängarna likaså. Taket var dekore-: rat enligt den gamla goda tidens Pompösa om än en aning osköna' smak; Så for sällskapet under re-: seledaråns beskydd ut i staden för; att äta middag på Berliner Kindl; Det finns otaliga Berliner. Kindl i Berlin, De ägs av bryggerierna, och: vårt Berliner Kindl var enligt gui-' den "det mest "folkliga" stället, vil. skulle komma att äta på, Vi tassa-! de imponerade mellan 'de bländvita! dukarna, de gnistrande kristallgla-i sen, det glänsande bordssilvret och! de mäktiga dekorerade pelarna och; väjde respektfull, för frackklädd: skickliga, smilande kypare, Förgä ves försökte vl intala oss att denna. restaurang var ”enkel och folklig”. Vi insåg emellertid det efter Ber-i lin Hilton och hotell Kempinski.: Maten var god och rikligt tillta! gen som alltid i Tyskland, Efter några timmars intensivt ätande ha-! de vi så arbetat oss ned till tallri-i karna, Så ' promenerade '« vi hem längs fönster, som gapade svarta och tom- ma, gårdar omgivna av ogräsbevux- na åkrar. Man tröttnade också på -de röda skyltarna med kommunis- tiska slagord, som var uppsatta på alla järnvägsstationer och målade På alla östtyska lokomotiv. ”Socia- lismen bereder fred, välgång och . lycka åt sina anhängare”, fick man - veta, och'man' tillät sig gärna att urfö d som badade i ljus från tusentals neonskyltar och upp- lysta skyltfönster. Över alla neon- skyltarna såg vi ett guldkantat moln, och bakom det kom månen fram gul ocn rund. -Berlinarna drack ett sista glas Berliner Weisse på trot-: toarserveringarna ' eller kvällspr menerade sina hundar, Var tjugo- femte berlinare är hundägare, och betvivla sanningshalten I i dessa op hundarna sköts perfekt, Ingenstans: är hundaria bd runda om-magen! från hela världen, Trottoarerna är". 'så rikligt tilltagna, att det finns gott | om plats "för "både serveringar och flanörer, och man kan fördriva kväl-' "len" med att: vandra där fram och itillbaka .några' gånger, Berlins pa- -radgata slutar vid Gedächtniskire- "ke — en bombad kyrka, vars torn ruin pekar mot skyn, Den skall be- varas' i sitt nuvarande skick som en symbol över det gamla -krigs- härjade' Berlin, -men "en ny kyrka ' och klockstapel har' byggts upp åtskilda" på var sin sida om den. "gamla. Den nya kyrkan är åtta-! kantig. och uppvisar senaste nytt i konsten att bygga kyrkor, Berlinar- na kallar den ”ägglådan”, Gedächt-' niskirche är knutpunkten” för den brusande trafiken, och det är runt Gedächtniskirche, som man finner de allra finaste affärerna, de allra lyxigaste hotellen och de allra flot- F taste. nybyggena, Här ligger det nybyggda Hansaområdet med hus, som byggdes” under Interbau 1957, en tävling med 27 deltagande na- tioner. Resultatet av denna inter- nationella byggnadsutställning blev en : mängd : vackra moderna hus, Den vinnande byggnaden' var ska= pad av fransmannen Le Corbusier, För det svenska bidraget till täv- lingen svarade två malmöarkitekter, - Så gick vi i:ett sommarvarmt Berlin och njöt av de aromatiska dofterna, som hänger 'så speciellt samman med Berlin, Luften i Ber- lin -är både psykiskt och fysiskt de,' och dess hemlighet vet ingen. Det är en luft, söm är väl- görande för de sjuka och som ger de friska ökad livsglädje, och den skapar” arbetslust — den berömda, berlinska arbetslusten. : : " Kanske är det de många bloms mande - träden, som sänder ut dv välgörande dofterna, träden, sorg så många gånger varit hotade, Un: der kriget började man hugga ned dem för att få tillräckligt med bränsle och efter kriget ville man (Forts, å nästa sida). , ”ske' har,Dan Waern haft otur, - - en av de största och finaste pa-| i 'nan period i" . k I Ttvecklingen fortskrider i "den ci- viliserade världen, hjulen snur- rar oavbrutet, vi prod allt "Följa med a sin sia kan ge. . i fråga 'om skönhet och attrakti- vitet, Men de söner som har myc- mer och blir allt ”nikare. Men samtidigt, . paradoxalt nog, tilltar oron, Det verkar som om den 'så ivrigt eftertrådda vällevnaden köps till ett alltför högt. pris, till-priset av vår sinn2sro, vår själsliga väl- levnad, " + "Ångest, ångest rn min arvedel”, skaldade Pär Lagerkvist. Men. det var under första världskriget, mitt under brinnande krig, ett krig som slog i spillror alla förhoppningar om en förbrödring 'mellan folken i. det fredliga , framåtskridandets tecken. Då. föll det sig naturligt och riktigt att en Jung skald ropa- de ut sin ångest. se Men i dag borde det, vara annor- lunda, Det andra världskriget har för länge sedan. tagit slut och in- gen människa tror på fullt. allvar att ett tredje blir av. Fattigdomens spöke, som under århundraden va- rit kusligt påträngande. för det sto- ra flertalet människor i alla länder, är på: god väg att definitivt (för- ket £ ående och dugliga fäder och som inte ens kan uppta någon jämförbar tävlan med dem, de blir lätt offer för 'nevroser och hem- söks av ångest, ångest för sin egen otillräcklighets skull, Och Jen dot- ter, vars mor ären skönhet och ett under av kvinnlig perfektion, hon har det minsann heller: inte alltid så lätt. =" Känslan av otillräcklighet, "som så ofta utlöser ångest, existerar på många plan, Ständigt får vi ju hö- ra att inget: område strängt taget är slutet för någon. Musikens värld står öppen”för alla, alltså har mån- ga människor komplex, som det he- ter, för att de inte förmår njuta av den jeller den musiken, Att följa med sin tid, det är ju en pa- roll som vi alla ständigt matas med, alltså känner sig många människor underlägsna för att de inte känner till de utrikespolitiska 'förvecklin- garna i Kongo eller vet vilket fot- kbollslag som leder allsvenskan, Av någon anledning har det faktiskt jagas. Ändå är allt fler anfrätta av ångestens sår: I sina prydliga gångkläder, i sina fina bi- lar, i sina- trevliga bostäder och väl gödda av god och närande kost är människor i allt större omfatt- ning gripna.av ångestens mara. . : ..-Välfärdssamhället . har en bak- sida, fast vi ogärna vill erkänna att den existerar, Den baksidan består i ökad ungdomskriminalitet, i ökad alkoholism, i ökat: narkotikamiss- bruk, 'i ökat antal skilsmässor och i ett ständigt ökat antal "patienter på "sinnessjukhus och vårdanstal- ter för nervklena och stressade per- soner. Överallt kan den tilltagan- 'de ångesten avläsas stydligt i stati- stikens'kalla siffror. : Ängest är ett sjukdomsi illstånd. Den saken hade man ofta inte rik- tigt klart" för "sig förr i världen. "Men en: genial tänkare som” dan- sken" Sören Kirkegaard visste väl om "det,. I sin" bok, Enteh eller” talar han bl a om”sin tid) -— för drygt; hundra- år sedan 'e ”feg tid,” där man. ”gör: allt . möjligt från tomt pladder på bjud- -ningar till avlyssnahde' av skrällig musik -för” att skingra "tystnaden och hålla de ensamma och värde- fulla tankarna : borta”. Men” allt bäller i: är förgäves, säger Kirke- gaard: eh - — Ingen: nkvisitorisk örhörsle- |” dare har i sin makt ett så 'ohygg- | ligt; ;å tortyrredskap -/ > som; offrets ångest. Ty ångesten "söker: männi- .skan med varje till buds”stående medel 'ått bli kvitt. Men det lyckas inte för henne, vare 'sig genom att frambringa: buller ' eller . genom ' att kasta sig in i nöjets virvlar; "Trots att de; flesta människor nu- mera ; vägrar acceptera ångesten ; som något, lika ' ofrånkomligt som rädslan för 'en plötslig påkommen "fara" är "ångesten kanske mer 'ut- bredd i:dag än under :någon 'an- härtill , tillskrivs "många . faktorer. Viktigast bländ dem alla 'anses än- "då vara den, att:tiden :är : splitt- rad,' att inga fasta normer längre råder om vad som är rätt och orätt, gott och ont. En härskara av psyko? loger har brottats med ångestens problem: Freud, Adler, Jung, Otto 'Rank, Karen Horney och Erich iFromm är kanske de mest namn- «kunniga... cs = I USA anser nu de flesta psy- kologer att ångesten orsakas främst av ' den ' idé som ' inplanteras hos varje individ i ett fritt samhälle: att hon är i stånd att. bli vad som helst och -kan prestera hart när vad som helst, Denna upp- fattning är en styrka men med- för också en fara. Individen tror lätt att hon måste överskrida sin förmåga. Talande ' exempel på vart denna föreställning om den enskildes obe- gränsade förmåga kan leda finner vi överallt. Reklamen utbasunerar att de gamla kan bli unga, bara da använder det eller det prepa- .ratet, vilket naturligtvis är fram- ställt under betryggande ”veten- skaplig kontroll”. Hurtfriska peda- goger upplyser att vem som helst kan lära sig ett främmande språk på kort tid, bara han eller Lon ”systematiskt går in för uppgiften”, Käcka skönhetsexperter omtalar att "varje kvinna kan bli vacker som en filmstjärna”, bara hon iakttar vissa givna förhållningsregler be- träffande ' bantning, skönhetsvård, sömn. och motion i det fria, Osv. Osv. De svikna förhoppningarn utlöser sedan ångest. + Framstegstanken är mycket djupt rotad hos oss, Vi påtalar ju stän- digt att vi-lever i ”ett dynamiskt samhälle” ,ett samhälle som är statt i förändring, underförstått att det blir allt bättre och bättre, följakt- ligen måste även människorna bli allt bättre och bättre, eller åt- minstone allt duktigare, mera bil date, äloka och energiska. Naren- a pojke anser träffa sin far, vare dan skall. över- : cka att hon redan”. från "början på . att ägna gått så långt att många tror sig vara hopplösa fall, om de inte är lika intelligenta som en atomfysiker, li- ka "välinformerade . som hela den diplomatiska kåren och lika vetgi- riga som skvallerredaktriser i den kolerade veckopressen. om . Människan av i dag är som ett rö för vinden, hon slungas brutalt hit och dit och sjunker ofta ned i det öronbedövande kaosets natt. Det är en bild som ofta frammanas av komplex su I ligger det nog i denna hemska wppr fattning, . Några "människor sluter 'sina öron och avskärmar sig från alla 'de tu- sen och en uppmaningar och sig- naler om vad vi ”skall” och vad vi ”måste” göra, Men de blir allt fär- re och färre. Alla vill vara med i rulljansen, alla vill smaka på alla rätter som så frestande biuds om- kring på fat, Man är rädd för att vara bakom flötet. : - Somliga människor iycks emeller- tid ha det mycket bra ställt i viss SK ärerna, til Målare och musiker lever under ekonomiskt . otrygga förhållanden, det ' är sant,, Men å andra sidan kan de harmetiskt tillsluta sig från omvärlden i sitt skapande och än- då erfara den för så många män- niskor: avundsvärda känslan av att bli föremål. för beundran, ja ofta nög' vördnad. Ingen lär väl förstå målarnas abstrakta tavlor och mu- sikernas atenala - kompositioner, men alla låtsas ändå göra det, Låt vara 'att konstnären 'djupast sett känner sig ensam med sina skapel- ser, men där är han ändå suverän. Ingen kan gärna komma och på- stå att det han gjort, det har han inte förstått. Hans svar är hopplöst att bemöta: ”Det är min skapelse, och är det någon som förstår den, så lär det väl ändå vara jag;” Han behöver inte känna sig splittrad. . "Amerikanska psykologer har kommit underfund med att ånges- ten tilltar, då individen utsätts för - morsdagen den'13 fult 196f ' är du 7" : ut dig förnekar Jag. | är din bild som «Men reser jag ig som Ilan mig och live ett hinder MC a måg öch livet mister du din form än tiilet är som ett jubel, min ; ihet r som ett skrik, Varför lr FL inte mitt bröd, min mars | fåglar och min tankes pa ingbrunnar. Varför inte min Bola, slöjorna, det 0! —Jag Driver jag mörkret. SOLVEIG JOHS g och lugn, <: kan som ut- impulser ne sitt hemman är iryg medan storstadsmännis) sätts , för, tusen och en” och suggestioner i sin omgivning är betydligt 'otryggare, mera rotlös, :. som det hette förr, 'och därmed : lättare faller. offer för ångest av - olika slag, Det konstlade, det artie . ficiella, i den alltmer mekaniserade arbetsprocessen rs bidrar, "naturligt . nog, även till att individen känner ... hur marken gungar under fölterna. Vidare har psykologerna kunnat - fastställa att ångesten huvudsakli- gen hemsöker personer i ålders=- gruppen 20—40 mr. De är ju också mest rörliga. Mellan 40—70 års ål- der är de flesta tydligen mera sta= . biliserade / eller resignerade, om man vill uttrycka saken så. Efter 20 års ålder angrips individen emel= lertid åter lätt av ångest, emedan han då ofta känner sig obehövlig i samhällslivet" och även förnim= mer döden som ett annalkande, hotfullt straff, för vilket hon ofta inte kan göra reda för sig. de största förändringarna. Det är filosofer och präster, 'och åtskilligt således ingen fabel att bonden på! Christopher Jolin Je steg på tåget. från Paris sent | . på kvällen, Landskapet skilde sig inte mycket från det jag vant mig vid. uppe i Norden... Men' nu var. jag på 'väg till bergen — till de franska Alperna. Dit är det 700 km' från ' den franska :metropolen, : På morgonen vaknade jag i Cha- monix.' Tittade ut genom" fönstret till min sovvagnskupé och blickade rakt upp mot Mont Blancs snöhölj- — för att nå så högt upp på bergs- massivets sluttningar som jag ville, fick jag lov att ta en hiss till hjälp. Och vilken hiss! Än i dag känner jag sugningarna i maggropen, när hisskorgen på sina stållinor. glider ut över de hissnande stupen..Jag 'kan fortfarande' se bergsbyarnia djupt, djupt under mig. : a . , Nåja, efter. en stund vänjer jag mig. Och när färden efter 20 min nalkas 'sitt slut och vi närmar oss toppen av Aiguille du Midi känner jag mig nästan. besviken. Men jag tröstar mig -med att utsikten från bergssidan minsann. inte heller är fy skam, i 1 Innan jag knyter mig "för natten går jag ut i den vindstilla alpkväl- len. Solen har just gått ned. 'Top- parna lyser blodröda med i inspräng- da klyftor av mystiskt grönviolett, Det är 'ett vilt och. hänförande landskap. Jag känner mig -appåt — inte" bara med tanke på hur högt ovan havsytan - jag befinner mig — utan också på, ett annat sätt: Jag känner mig fri” och stor och lycklig.” 0 örter ger smak >Franska Alperna är inte enbart ett skidåkarparadis, Här finns myc- ket att se, känna och avsmaka! Vad gäller det sistnämnda torde Grande Chartreuse-dalen . vara lämpligast att uppsöka, 'Där finns det beröm- da klostret Grande Charjreuse, v vi- da herömt för sin Hkör, Klostret grundades i slutet” av 1100-talet; Munkarna inriktade: sig klosterträdgården stora omsorger. Snart hade klostret namn om sig att vara en sannskyldig läkemedelsin- dustri, -Man .vallfärdade slit långvä- ga ifråh för att få köpa de under- bara och läkande brygder, som de flitiga gudsmännen., mixtrade ihop. Men det finns många slags ”läke- medel"; > da hjässa. Framme! Men 'inte riktigt |” | och länge dröjde det: inte, innan Alpklostret med undermedicinen :T ven lekbroder i Grånde Chartreuse framför” ett fat's som ryminer "sina "modiga HH 000 Titer : cin” oc hth en av hans kolleger på .klostergården. Nr fo ligheten med världens godaste li- kör. Framställningen av denna likör är en svårbemästrad konst och nem- ligheten kring den bevaras än i dag svartsjukt inom klostrets murar, Men man vet : ialla fall att Chart- reuse-likören består av minst ett par hundra komponenter. Av dem är. halvtanhat hundratal olika ört- extrakt. NS : "Också påven blev frisk : Chartruse-likören är grön, gul eller vit beroende på de örter som används, : I « Med tiden blev alltså" munkde- kokten från dalen 'Grande Chart- reuse mer och mer känd 'iverallt i Europa och tillverkarna fann — som de förståndiga affärsmän de var — att det var skäl att 'succes- sivt utvidga hanteringen. 1853 släpp- te man ut ett verkligt jätteparti li- kör i marknaden och nu blev Chartreuse med ens en dryck, som var tillgänglig för . gemene man — även om den var dyr. ANS - Men påven Pius ' IX / delade inte sina . sig ' underställda medbröders kommersiella intressen utan anlade andra värderingsnormer ' på sikör- tillverkningen, Därför förbjöd han helt :” sonika — framställningen av Chartreuse.”. > , Do N Men "någon. klipsk broder satte sig ned för att kalfatra påvens bud, han hade funnit en lösning på pro- blemet, " . - Påven förbjöd "ai " jikörtillverk- ning inom klostret, det var rätt och riktigt och det "måste respek- teras. Men ”— och här kom finur- ligheten — han skrev aldrig någon- ting om huruvida förbudet också gällde trakten ' utanför den ur- sprungliga tillverkningsorten! Det där fann alla vara. en ilé-värd att undersöka, och ;länge dröjde det inte, innan man - hade börjat - | framställa Chartreuse precis efter det gamla receptet, men: en bit utanför klostermurarna i den lilla byn Fourvoirie. Och nu inträffade en för tillfället ovanligt lyckad hän. delse, Påven Pius IX gick och blev ordentligt förkyld! Allehanda läke- medel ordinerades och . Prövades, men ingenting hjälpte, Men en dag dök en modig munk från Chartreu- se upp i Vatikanen, överräckte' en kluckande butelj och förklarade övertygande att här — här fanns Ryktet” började gå. att munkarna skall överträffa sin Mor, rämst då VILL NI LÄSA OM SÖDRA HALLAND OCH i Chart euse hade kommit på khera- botemedlet! ” .. vo Och har man” sett!” Snuvan och |. (medi — 198 hostan försvann : som "genom ett trollslag och därmed hade de flitiga ' bröderna i Chartreuse också vunnit sin viktigaste proselyt. Påven upp= -" hävde förbudet att tillverka likör i klostret — allt kunde återgå till | det normala, + Förledande dotter i mn « Engelsmännen stadfäste ev gång "-J en, lag, som förbjöd kvinnor - att locka männen in i äktenskapet ge- nom att” hälla luktvatten i peru= ken, på kläderna eller — helt en="' "=" kelt. — på sig själva au naturell,” "Jag kom att tänka på det när, : jag i en övernattningsstuga på Al- los-bergen möttes av mera vällukt"/ än någonsin tidigare, ”” " När nordbon'" talar wom ”purtym - tänker han: — och ännu mer hon ./” -— på Paris. Men äkta parisisk par- fym är dyr — det är välkänt. Här uppe, i franska Alperna kan man": köpa parfym litervis till samma : pris som mån köper en liten, "liten + > flaska i Paris. Och — det garante= +." fas '— vad kvaliteterr beträffar kan” alpparfym väl mäta sig med pari- serdofterna. Ja, jag skulle säga att ' den överträffar dem betydligt... : Men om ni någonsin köper par= os fym i Alperna,' så skall ni”'se till." att ni packar in flaskorna ordentligt, Annars kan det gå som för. under- tecknad. Jag klämde in en liters=' .-.. flaska ' bedövande alpparfym helt. .« vårdslöst bland allt ahnat bagage. i: packningen," =. ; ev äss :Men alpvägarna kan vara nog = ka så 'stötiga,' och -—-ja:: mer behöver :...: jag väl ej säga. Tro mig, i alla fall, när jag påstår. att. det: knappast" nät har suttit någon 'mer: välluktande or mansperson, än den som skrivit des= 'z. sa "rader, på tåg och bussar i de ... franska Alperna. Ja, i Mellaneuropa hn för. övrigt. Ty doften :'sitter, i.— 7" > - det garanteras ocksåt. "so ” : Två gamlingar . st Jag hade just åkt genom en lång, 22 trång, mörk och otrevlig" tunnel, och jag kände mig i behov av nå- gonting vederkvickande, så jag steg in på ett litet café för att få mig en kopp kaffe' och några, välsma- kande ”brioches”, ' ' - Här mer eller mindré shangha.' > jades jag av 'en 12-årig yngling,” som. envetet "uppmanade mig att besöka traktens ' zoo. Några minu ter senare stod jag framför en trä= port, som knarrade Hatt på rostiga gångjärn, ae Na SYDHALLANNINGARNA — = LÄS LAHOLMS. TIDNING :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.