vegyerereryrveesreryYTYYETT YYvYerYvFrYY or en ny' konstitution, Den nya kon= å | | nytt strejkhot. USA ”öch" Eng=" » land hade för några år sedan be , a , ... rade för 'en eventuell krigssitua= vevYvYYeT rev TF erv verveverevrvrvvveyryYyvFYs vYyrvtrvYvYYY FY ETEFr vv vv” vyreYYTVYYVYYY YY IV TryreeerYTY veveeververvryvY Vv | Md . - Aa VEFEPFYRPT TRI TT RAR RR ST a Sn RR. rr SR nt a net . I Onsdagen den 19 jet 1961 "The Central "African Federa- negrer ä är > praktiskt taget samtliga | h tion”, » som är en union av Nord-= ;och Sydrhodesia, håller på att fal- " rasgränser, d v s helt utestänga i; ia i sär. I Sydrhodesia är ”situa=,. den vite mannen från administra- + "tionen inte så allvarlig, då den, . tionen. Till de förmildrande oms! vita befolkningen där är i svag 'ständigheterna bör att de svarta i: majoritet, I Nordrhodesia utgör de Rhodesia ledes av en fridsam man vita mer än . 10' procent. Nard> - av nästan : Ghandi-typ; mr Kén-/' : Rhodesia fick häromdagen, efter en utdragen diskussion i London "het utan tvivel bara rösta efter 7 var'en föräldralös negergosse''och växte upp och uppfostrades vå: en. stitutionen synes inte. riktigt till=,,.. missionsstation utvecklades Tr än Ö i unga år till nationalist. Han b Ä : : gynte snart agitera' vid negermö Det är 'redan nu uppenbart; att -. ten och: grundade det' första fris. det är: bara en "tidsfråga innan > hetspartiet Zambia,” men ” sattes Nordrhodesia'. "råkar ut för, verk= ' snart i fängelse"av ”engelsmänrien igt 'svåra "politiska. -konvältioner, ” som . vådlig för statens säkerhet." "Den rika kopparproduktionen” 1 Därmed var” » Kaundas -: "rykte: detta område utgör drygt 15 pro=-' + grundfäst och då han” två år se . cent av den fria världens kop-' nare åter blev: fri var han, den: parproduktion och! ett.stopp där ' självskrivne ledaren. för.det nya | kan" få "svåra : återverkningar på - I Förenade : Nationella Oavhängig=". 1” . kopparpriset.. Den ' fria "världens etspartiet, som börjar 'och slutar: kopparproduktlon : emanerar" från" sina: möten med vilda: skrik av. områden där politisk" oro nästan : Kwacha,': som betyder morgongry=: +. hör till/ ordnirigen för dagen; 1... ning, "Mr, Kaända förklarade , vid Nordrhodesia, Katangaprovin= itt senaste. stora möte, att den vite . sen i Kongo, , Chile och Förenta mannen visst inte är dålig,. men staterna, I USA har just « en kop- i att han inte förstår situationen, , parstrejk avvärjts i sista minuten |: Den” nw 34-årige Kaunda haran= " genom ett kortfristigt nytt avtal, , gerar inte med” splendida afrikans Redan 1962 kan här. väntas "ett i ska teorier, som många svartin= gar;'på andra. håll: Hans: Styrka : ligger i att hån har samtliga svars ta. landsmäns blinda . och :totalt förtroende; För den vita befolk« ningen är han samtidigt den frid= ' samme och fruktade. Vid ett pro=' tydande statslager av koppar lag-= tion,' Under de svåra, oroligheter=" na i Konko och” under en tång. ID varig strejk i Chile förmådde j in testmöte mot den nya-konstitu- "dustrien i dessa' "länder .statsmak= ; tionen härom ' dagen "förklarade - "ten. att sälja ut sina Jager för att : .Kaunda; att han trots” att de vita hindra. kopparpriset att: skjuta.i "kastat den inhemska befolkningen > höjden: och fördyra den industriel: H diket” är för ett. fortsatt ick Ia brodukfionen. Nu finös inga 5 åldsamt motstånd mot de styran- X dana lager att "falla: tillbaka Db de; men hän tillade också, att han: I N ett ekoni sia inte avbrytes. - e « » bla en.stor .kvalitetsfråga, näm > ägareföreningarnas . organ Skogs- . månads besök till Afrika där, män "a ber En ny "skärpning äv, den "in- " har, inte: uppnått; : : men; fordrar kar" en” ”master-plan”, , som kom- "al ; inom: 'kört tvinga" den” vite I på "knä Det: :fruktas att etta ”yttrande” "betyder, att Kaun-. da'kommer att "uppvigla” till: Strejk, vid koppargruvorna. . Tvärtom är de" amérikanSka' ka parproducenterna, utsålda för h la sin-pr dukti fram till ternationella krisen skulle; moti- vera ny "statlig. lagring av koppar . men” "några sådana kvantiteter står Om Kaunda föres fram till mak<=: inte nuw' till: buds." Det är” tinnar iT'ett totalt: davhängigt - niskt intréssé av: första ; Rhodesia skulle” alla hans /djärz = Tangen; för den fria "världen" att” -vaste” drömmar” ' vara uppfyllda, kopparproduktionen: i Nordrhode "Men det vore-också ett totalt. mist: : nens' ”alla”-svårigheter, som varje ny-för tidigt född nation” har ati " förtfarande” "omedelbart ” politisk" ikställighet med” de vi ' fem -år sedan Sveriges Utsädesfö-|' "rening i Svalöv: tog de första :ste- gen på den baha som sedan” skulle visa. sig leda, till största gagn 'för , vårt ,land, och jordbruk, erinrar "Jordbrukarnas . Föreningsblad. ' Och föreningens , forskare har. alltjämt iktuella': växtförädli "att brotias med: . Det senaste. bär ölfekterna” inom” Svenska "kyr-.: kan: gav i fjol 14,35 "milj kr.”Utslaget - Per" invånare i landet blir' det 21,91 ki. iksköllekterna "gav , mest”, 731 milj. kr; ;följda av; församlingskol- lekterna” med 5.17: och stiftskolle under året: var go länningarna, vilka: gav ; näm- invånare, närmast ' följda" av inv narna. 1. Göteborgs stift, för vilka medeltalet. blev 3.18 kr: Totalt in«' her akt ligen spannmålens och främst rå- gens'. :groddskador. Sålunda "har "Uppgiften ” att förädla fram mera ”regnresistenta” sorter blivit av s högsta angelägenhetsgrad; därmed «är dock.inte torkans följdverknin- - gar på den kvantitativa sidan läm ” nade åt sitt öde. «= + se a 2.879.630 kr.” Stockholms stift med. hov onsito-"., riet redovisar den per invånare räk- nat lägsta kollekt d Tidningen kommer så in på den öre. och” totalt 283. 416 kr. v. de »beslutade. nya, växtföräälingsavsif- Övriga stiften bidrog Uppsala med ten: oh 8BILI71 (1.41 kr) Link - med illiterära och skulle vid likställd« Er néth David Kaunda, 'Kaiwrida, I som ” Tr oc ur, i regn och sol sken 'strävar bilarna fram över de "svenska vägarna med ett semes- termål sikte," 'inomlands' ' eller » utomlands." De stora autostradorna "blir "mänskliga myrvägar - där alla "trängs och många stöter emot var- "andra.? Man undrar' bara hur det ; skall gå att få ut det av semester- : våckorna som man behöver få, Ar- ”betsåret' är. långt. Man behöver 'få - känna sig Iugn och fri någon gång, i De : överbefolkade .. badstränderna kan inte ge så' mycket, 'Det är än- ; nu trängre och: bråkigare: där än på arbetsplatsen, "Kampingplatser- i ha kan'vara 'välordnade "men långt å "det; Ofta är de en H paro i"på' vad de. borde i vara. De många som kunnat ordna en byg- i . desemester' åt sig lyckas nog få ut "mest av' fritiden, Genom rationali- i seringen står många, mindre bond- ' gårdar och t torpställen öde, En del «ännu sis sin övergivenhet kvar 'nå- 7 got av den trivsel och frihet som , fanns på ' den :förre ägarens ' tid. - Med en smula händighet och, an- ; Passningsförmåga ja de” bli bra : sommarbostäder » barnfamiljer | : och andra som behöver botemedel mot oro 'och stress. Vanligen är det jbra, folk) som 'skaffar sig bygde- i i semester. De. sköter sig och passar Sin sig bra.i den lantliga miljö, där, de. fått sitt” sommarhem, - och | kommer tillbaka år efter år. . M : Men" tidens lösen - är resor.” I månadtal har det: annonserats” och ; reklaméråts för resor åt alla håll. ; Många resebyråer . ordnar trevliga ' sällskapsresor, ' andra - lyckas . säm- re, .Resorna måste' planläggas : väl "och arrangörer och färdledare mås- ' te känna sitt ansvar mot det sven- ..ska folk som anlitar: deras tjänster. ; Bland sällskapsresorna», skulle jag itrö:att de pressresor ortstidningar- ; na anordnar: är bland de bästa och I tillförlitligaste. Det är också gläd- jande att de propagerar för resor i: den' egna -bygden "och. det - egna id. ju finns det "resenärer, som på Kanarieöarna men inte sett sevärdheterna : 1" hemlandet, : Orts- tidningärna kan" genom” artiklar i förväg "säga. vad: som är / värt att i set de trakter eller länder där re- sorna 'arrangeras. Att bara åka och åka "och titta och i titta medän” tåg, flyg :och "bilar, ålar fram "som" om . elden; vore "dem. i hälarna" 'ger. in- te mycken behållning. Många skol- "resor. blr för krävande, särskilt för "ban I under” femton "år. De” orkar | inte; > tillgodogöra”: »sig".vad "de. ser antingen. resan går utomlands. eller Htill.de större: svenska 'städerna,. För ;Dågra, år isen; berättade: ensfar. för: ;mig att” -hans' tolvårige son" varit i Stockholm," När: han ' kom” hem - des” han 'vaktparaden och .Grö- nå: Lund och de. ställlen” där man :kunde; köpa glass. Det :är : möjligt att han”längre fram i livet kunde erinra. sig något. mer men han var inte mögen för en sådan resa. Mas- Tivoli, men det "viktigaste" Danmark "kunde. ge' åt. små nordiska gäster ; Har de aldrig kommit nära. ;';.> ' Många svenskar har sett Rom och : "Påven men-har aldrig varit i:'Tor-|' nedalen (och sett detta förunderligt : sköra ÅL :trolska t ttar :i klump "på katedraler "och" mäl kliga hus i andra, länder folk? fick”; lite "mer "valuta" än nu "och om resorna kunde leda till hätt- re Änsikt och mer förståelse folken :emellan "när ' de' bär till utlandet. Det" vore bra-om de:som reser i kunskäper om ': vilket förunderligt duktigt arbete som utföres av jord- bruk, industri och hantverk 'i vårt eget land" än man får genom ' att tälta på en campingplats där gram- Denna innebär självfallet inte, | 875.729; (1. 17) Skara med 1.358.021 att statsmakterna befrias från det (2.95), Strängnäs med 669. 981 (1,50). ekonomiska - ansvaret ' för forsk= Västerås med 821.944 (1. 50) ; Växjö ningens framtid på detta område. | med” 1,522404" (282) "Lunder ng Tvärtom, växtförädlingen, som ar- betar 4 hela landets och foikets |1.659:135 . (1.62) ”: Karlstads” med 726.403 "- (1.83) - Härnösands "med intresse; inåste av "det allmänna garanteras de erforderliga förut-|754.969 (1,77) samt Luleå stift med 1.108.680 kr: eller 221. ke per in-- sättningarna för ett fortsatt-arbe- te, för vilket: finns såväl uppgif-| vånare.. a . Misstonsstyrelsens- "verköamhet ter som brinnände intresse från fackfolkets sida. : : bland icke kristna folk inbringade den utan jämförelse 'största kollek. ten drygt 2.8 milj kr. Svenska kyr- kohjälpen fick 413.000 kr, Diako-' nistyrelsens inhemska evangeliverk> samhet 326.000 och dess söndags- skolnärnd > 120.000, ” sjömansvården gemang och utökade arbetsprogram |; utländska hamnar . 305.000, ung- kommer att medföra klara fördelar domsvården 795.000,! mission och " och framsteg men också nya och 1 + - i Lappl förstärkta broblem: 198.000, Fjellstdetoka skolan 104.000,” . Därför måste. rörelsen förnyas di ins olika verk tsgrenar . och: breddas till sitt underlag så | 853.000” kyrkans ' byggnadsverksarn= | : långt möjligt. är, Detta bär. ska het 258.000, därav.. för. ' underhåll av- Gotlands 'gamla kyrkor drygt 82.000 kr, utlandsförsamlingar i Pa- ris, Berlin . och London 211.000, Rädda barnen: 95.000 och Svenska Kyrkans ” kommitté . för hjälp åt åldriga flyktingar 95.000 kr. +. | NE . 60-TALET TORDE utan” tvekan bi en prövotid . för den skogli- ga föreningsrörelsen, skriver skogs- ägaren, Senare tids stora nyenga- . samverkan 1 vraktiskt handlande mellan skogsägarna - 1 möjligaste genom -. skogsbruksområden framstår nu :som ett livsvillkor och som det bärande alternativet till”ett eljest klart Symtends, och brå- "kiga ? människor väsnas 'natt och dag:. Man : lär sig 'mer genom att Ar "av dem är inte förfallna utan har|/ ungdomar reser 'till” Dan- - mark och tittar på Dyrehäven' "och jus: Folk travar "omkring |” men ' har 7 inte sett” Gotland. eller | : Sigtuna.” Det skulle vara roligt om t. sina hårt förvärvade respengar : -vårf land ' också där: fick lite mer]: - Av Märta Leijon > rr Set åka cykel. tillsamman "med "ett par vänner än genom, att lifta sig fram 1 okända trånga bilar. Det kommer väl en dag då det- svenska folket lär sig tänka: själv 'då det ordnar sina korta friveckor och" inte bara trängs med dem som trängs. . Det roligaste tecknet är att ortstidnin=. garna intresserar sig för en'semes= ter som blir. något av. det slagetifa tarna, tänkte sig när. lagen 'om se= : mester kom till, När man lärt kän= na: sitt. eget landskap kunde det bli utbytesresor med andra' lands= ändar; En sommar i varje landskap räcker till semester £ ett par dus= sin år, Med en eller annan utlands= ' resa som mellanstic' skulle det ar= betande svenska Yolket ' kunna '. ha en" bra och trevlig semester - ända till pensionsåldern och lite till... Nn Polsk: "arbetarlön: är genomsnittligt 220 kr'i i månaden” WARSZAWA (AEP) | Den. officiella polska handelstia- ningen har i sitt' senaste nummer publicerat en översikt över de, ge-. nomsnittliga inkomsterna i olika in= dustrigrenar. och för skilda yrkes= grupper." Medeltalet ' av månadslö< nerna”. för ” anställda "I "industrin uppges med 1.627 zloty, vilket in= nebär en absolut inkomstökning på' 51' procent: mot, år” 1955 och en realinkomstökning : på: 29 procent. Omräkningen. av den polska valu= tan till kronor eller andra väster. ländska valutor är ett vanskligt fö retag. Den' officiella växelkursen motsvarar. : nämligen ” inte "i alls zlotyns verkliga köpkraft. Inte hel- ler den s k turistvalutan "kan utan vidare accepteras som" grund: för jämförelser. : Man "får 'omkring 650 zloty för 100 svenska kronor i'tu- ristvaluta. >. Kursen -: - övervärderar den ;polska: valutan - avsevärt . och zlotyns verkliga" köpkraft" kan ”an- ges med 'omkring' 13—15; öre, : Den genomsnittliga arbetarlönen på 1.627 zloty pr: månad motsvarar : således omkring 210-230 svenska ' kronor. .. De högsta lönerna" 2.700” zloty be=- talas: : inom inom "verkstadsindustrin 2315 zloty, och "i . stålindustrin” 2.254 zloty - pr månad. | Bland" topplönerna ' följer därefter anställda inom samfärdsel med 1.955 - zloty "och - maskinirnidu= strin- 1.913 "zloty," Lägst : är indu= striarbetarlönerna: inom : skogsindu= strin, bara 1.311 zloty'-pr månad, Av; alla, löntagare får 6,6 procent. mindre än 800 zloty; dvs "omrking 100: kronor, 39.3 procent mellan 800 och "1.500 zloty, mellan 100 och 200 ' kronor, medan 46.9 procent förtjä- nar .mellan '1.500 " och .3.000 : zloty och bara 7.2 procent mer: än 3.000 - zloty, dvs mer än 400 svenska kra= N attvakt låstes: in i kofferten på sin egen bil GÄVLE (TT) ? En" 27-årig " nattvakt :: Svann under mystiska omstäni i digheter under sitt pass vid Val-":s bo. omnibussgarage ' ratten ' till 2 måndagen, Han påträffades lig: gande på riks-13 av några per= "> ' soner på måndagseftermidda- ” -'gen och fördes till Söderhamns ; lasarett. Han. företedde en del S sskador. 2 är Detaljerna' kring affären är ännu inte klarlagda. Enligt en första upp- gift som nattvakten själv” gett skul le han ha överfallits och -låsts in i bagageutrymmet i sin egen bil, ' Han skulle själv ha lyckats ta sig. ut ur. bagageutrymmet 'och. sedan släpat sig fram innan;han påträffa= des, Förhör med mannen påbörjas, des på eftermidd; s-.Nattvaktens glasögon” och mössa påträffades av en person som "kom: » [till garaget strax före kl 6 på mor-” . gonen. De låg på golvet ' spår av: | någon" strid kunde inte ses, Det, "| var känt att nattvakten inte kunde köra: sin bil utån glasögon. Bilen var emellertid borra. När man set dan inte kunde få” någon kontakt med nattvakten slogs: larm till. Ppo=- "Omkring tretusen östtyskar flyd- de till: Västberlin under senaste veckohelgen, vilket är rekord för någon veckohelg detta år. . (TT- Reuter)". : Elva "människor omkom på m. . dagen i e&. rasande brand som ut=' bröt i en .filmfabrik- i' Barcelona och spred sig till närliggande hus. Militär "hjälpte .brandmännon med' släckningsarbetet. Branden var den värsta som drabbat staden på mån= ga år. (TT-AFP) TR - t upplysningar, - Kommittés fapporter är 'dansken Poul Boeg. FN:s SYDVÄSTAFRIKA- KOMMITTE NU I AFRIKA Den kommitté, som FN:s gene- ralförsamling har anförtrott. upp- draget ätt företaga en undersök. ning på ort och ställe av förhål- resetillstånd : till Sydvästafrika av Sydafrikanska unionen, som .ad= enlij na har ”Jåtit meddela att a innanför sina grän- ser har flyktingar från Sydvästaf- rika, som 'är beredda att lämna Kommittén har :inte erhållit in-' upplysningar. Kommittén ' har där- jämte anhållit om inresevisum till det av Storbritannien" administre- landena i Sydvästafrika, avreste från Nationernas onigt I Dess från New York den 20 juni på en söka Ghana, Tanganjika och Före- nade: hoppas "kunna i -rade medlemmar ' ämnar emellertid be- : publi iken, i i F vilka. stater dersöka förhållandena om. Bechuanaland . somg ränsar Sydvästafrika. - , Generalförsamlingen : : har givit kommittén; instruktioner: att samarbete ' med de sydåfrikanska myndigheterna ”elller: utan om det inte går på annat sätt”. Sydafrikas ståndpunkt är att hela denna fråga I. skall vila för närvarande enär den är under behandling i' Internatio- nella domstolan i Haag. Regering- en i Sydafrika önskar därför inte förhandla om saken nu Frågan hänvisades till Haagdomstolen på initiativ av Etiopien” och Liberia i november, et petroleumindustriny - »der, som. dess mandattid ursprung= ligen, gällde. Nya val har: utlysts att äga rum den 15 augusti. Det väntas dock, att det nu upplösta parlamentet kommer att hålla ett före valet för att bl a dryfta vissa förhållanden: som rör Israels armé Oppositionen mot Ben Gurions so- mycket illa vid sig, att arméled- ningen Jåtit trycka, och sända ut "en broschyr om samhällsfrågor, vil- ken oppositionen uppfattat som en tämligen öppen propaganda. just för hä frads badlanient" (Knésseth) uppe. p löstes den 19 juni i år efter ' / att'ha fungerat. 19 av de 45 måna= ' / ordinarie sammanträde någon gång 'f tialistiska parti (MAPAT) har tagit : Eic els första rymdskott - Isragls starke man, BenzGurion Z, 23 — kom -spion= 'MAPAI-partiet.. Oj äv- dar, att armén praktiskt -taget bli- vit en Ben Gurions privata domän, | då han samtidigt fungerat som stats- och 'försvarminister ' och , dirigerat försvarsdepartementet genom sina två protegeer — vice försvarsminis- tern Shimon Peres och. f£f d gene- ralstabschefen Moshe ”Dayan,- vil- ken officiellt beklätt posten som jordbruksminister. i Ben Gurions regering... Denna : regering avgick som bekant i januari och har se- dan dess fungerat. som expeditions- ministär på presidenten Ben Zwis önskan och' då det icke visade” sig möjligt att ' lösa regeringskrisen, som uppstod till följd av konflikten mellan Ben Gurion och den mäk- tige ledaren av den israeliska fack- föreningsorganisationen, Histadruth = Pihnas Lavon, = CC: - "Den polistiska atmosfären i Isra- el har under det sista halvåret va> rit laddad m, nervositet intill grän- sen för hysteri, Lavonkrisen var den primära orsaken härtill genom sina vittgående ' polistiska konse- kvenser. Därpå kom den:med väl- dig apparat upplagda Eichmann- rättegången, som otvivelaktigt med- fört mycken” nervpåfrestning även för '' den "israeliska allmänhet skandalen med Israels främste mi- litärexpert och Ben Gurions gunst- ling ö överste” Beer som, mohayudpere | son. via 3 | Den exklusiva ”rakkotklubbon” s Det kan , alltså , tateras, att stor hänförelse uch stolhet 1 hela Israel. Extrablad och spectalnums - mer ay kvällstidningarna slets 'ur försäljarnas händer, Eichmannyro=" cessen, pralamentsvalen och sla "> andra bekymmer kom helt i bak. grunden. Den israellska statsminis= ".: "tern Ben Gurion, 'som bevittnade avskjutningen, klädd 1 generals. uniform (!) lär ha gjort ett gläde - : jesprång under utropet: Se, den fly=" se ger, den flyger!” > "> . Från israelisk sida har” senare :.:' meddelats, att raketen framställts av forskningsavdelningarna i Tsra= eljs säkerhetsministerium, och ztt '.: större och elektroniskt utrustade: >? rymdraketer med långt större räcka ' + vidd kommer att' sändas upp i en nära framtid, i NN Varning åt araberna” a Av "detta . meddelande kan' man : draga flera slutsatser: Låt vara att denna första israeliska raket hade” den' israeliska himlen länge hade varit dold av dystra moln, då plöts- ligt i början av juli ett stort gläd- jemeddelande kunde telegraferas ut i världen från Jerusalem: På mor- gonen den 5 juli lyckades israeliska vetenskapsmän ”från 'en hemlig plats vid Medelhavet” sända en rymdraket 80 km upp i jonosfären. Och därmed hade Israel vunnit in- träde i ”världsrymdraketklubben”; som förut endast'hade sox medlem- land, Frankrike, Italien och Japan. . Enligt . det . israeliska offentlig- görandet av :detta glädjebudskap vägde raketen 250 kg och hade till huv ift att i veten- mar, nämligen USA, Sovjet, Eng-| ett vetenskapligt syfte; tydligt är att fortsättningen har en rent poli= tisk och militär aspekt. Ben Gurions närvaro i generalsuniform var ötve= . tydigt avsedd att starkt understry= N ka detta faktum. Israel kände och "7€ känner behov att visa sin omvärld, framför allt sina arabiska grannar,, | att de israeliska vetenskapsmännen = och teknikerna är i stånd att mot= 7 svara de krav en förstklassig mili=' tärmakt ställer på dem. Om någon av de satelliter," som ' nu kretsar '. kring jorden, har en politisk inne= . börd,så är det den som Israel den 5 juli sände upp mot medelhavs= ' himmeln. Så har världen också uppfattat den och Israel har självt pteraåt denna uppfattning. Man ' skapliga data rörande - strålning, vindstyrka och vindriktning i stra- tosfären. Det var m a 0 ett, experi- ment i den meteorologiska forsk- ningens tjänst, betonades det noga i den israeliska kommuniké, vilken också meddelade, att raketen fram- ortsett från att den tycks ha svi- kit de förväntningar höga vederbö- rande i Jerusalem hyste beträffan- de dess psykologiska verkningar i utlandet." Till sist « - mitt upp i drevs av ett i Israel utvecklat fast bränsle. I ett DPA-telegram från Jerusalem hette det vidare: "Den första avskjutningen av en meteorologisk raket har framkallat kan utgå från att. den arabiska opinionen i främsta rummet föras > : stått att tolka innebörden av Is-. raels .”meteorologiska” raket och dragit sina bekymrade slutsatser. Med all aktning för den israelis= ka rymdframgången måste man ty- värr konstatera, att dess politiska konsekvenser kan ge anledning till :" bekymmer: och ökad oro i det Pn. litiskt-—militära spänningsfältet " Meese In ana karna finns hos många olika folk men alltid långt upp på norra halv- klotet, alltid hos människor som varit "bosatta "i bergsländer,' helst långt ute £ havsbandet” eller" med tillgång till kust, alltid på en bredd mellan ”den” subarktiska " och den subtropiska zonen, Mest "känd är” den flygande himmelsdraken i Ki- kejsarmaktens symbol, "Men den är också bekant från Japan, från Ko- rea; från" Hawaii, från. de nord- västamerikanska" indianerna .— och från Norden och den "iriska sagan i synnerhet. Man: har alltid ansett dess förekomst. utgöra ett rent fal belmässigt drag, ett fantasiens på=- hitt; 'men ' även 'den ' ”uppfattningen > håller långsamt" på att revideras. "Det fanns under tre iperioder av. jordens geologiska historia, triasti-' den, juratiden' och krittiden, 'bland många andra jättereptiler också de: na, : Det fanns två: olika grupper,' . men den som i detta sammanhang |] mest ' intresserar 'oss var de s k långsvansade, Professor Hans Wal- lengren : har ' givit en kortfattad ski ring av detta djur, :som lyder SM i "Hos, den ena" gruppen; ”Rham- Bherhynehoidea, var svansen lång och slutade med en. fenlik utvidg- ning... Under flykten tjänstgjorde svansen som ett viktigt styre. Vi dare ' hade" dessa 'former ' smala, skarpt skurna vingar och ett oböj- ligt vingfinger: Dess leder var näm- ligen sammanvuxna så att fingret ej , kunde :' böjas. På grund härav kunde : icke heller: vingen "läggas ihop på tvären utan endast samman som en solfjäder. De långsvansade flygödlorna måste därför ha" varit segejflygare som 1 nutidens albatros- ser”. : s Det finns e en isländsk sagan, för- | fattad i början av 1200-talet och berörande historiska händelser från 1000-talets början, alltså. bara två århundraden längre tillbaka i ti- den, Den handlar om den 'västis- ländske bonden, krigaren och skal den Björn Hitardalskämpen, som är en fullt historisk person och ännu har "många ättlingar ute' på Island. Sagan har alltid ansetts vara en av de nyktraste och inest veder- häftiga vi har, och allt vi i övrigt kan ; kontrollsra stämmer: för- vånansvärt väl med andra källors vittnesbörd. I denna saga omtalas emellertid den flygande draken, och det med sådan realism att man inte kan undgå att förutsätta en verk- lighet bakom, baserad på skildrin- gen av ett ögonvittne... - Björn "hade tagit värvning ' hos onung Knut den store av England och Danmark och omsider blivit hans hirdman, Nu befann sig kun- gens flotta på segling ”söder om havet”, . vilket betyder helt) enkelt ha,-där den redan-tidigt-blev«till; 8 k flygödlorna' eller pteresaurier=. Existerade det drakar ännu. för 150. år' sedan? 1 i len,: « i de kom där + strykande förr vind "fick de plötsligt se 'en dreki, en. flygdrake komma. . glidande: Märk väl, att<. sagan”. "använder just. ett uttryck ' för . ”glidflykt” (lida). Den var något större än en mycket stor. havsörn, — vilket ut- märkt stämmer. med måtten på de skelett vi funnit i övre kritlagren av den långsvansade ödlan, Det var något på själva kungsskeppet som lyste -och glimmade och lockade till sig' draken, Troligen har den velat åt en fisk som slagit i "vattenbry- net men .som bortskrämts av skep- pen, och hu kunde den arma glid- flygaren inte få luft under 'vin- garna utan var tvungen. slå ner där det föll sig bäst. Sagan säger att djuret angrep en av Björns va- penbröder, som antagligen haft 'en särskilt blankpolerad. sköld. , Men Björn störtade fram och sköt sin egen . sköld " emot 'vidundret, vars klor slog . rakt igenom. den. Lång- svansödlan "har i motsats till alla andra former välutvecklade bak- ben med' långa fingrar och vassa klor; Dessutom hade Björns drake ett fast tag. Så drog han sitt svärd och" gav' draken ett susande jätte- hugg mellan rygg och hals, ”strax bakom vingarna”.,” Det! ”gick sön- der där”; förklarar den gamle sago- skrivaren, och djuret tumlade i ha- vet och försvann, Kung Knut ha- de med beundran åsett hans rådiga uppträdande ' och belönade rikligt rien, om 'draken' på Atlanten: be- rättades sedan vida omkring, sju "Sagan nämner det visst inte som något oerhört att man sett en drake, Det betraktas på intet sätt'som nå- naturlig sak, uppdykandet av en på andra sidan Nordsjön och Kanaz djurart som visserligen var mycket sällsynt men som ingalunda häng- ”ren 1936 eller' hösten 1935, en 'ur- en lång stjärt, i vilken hjälten högg |" sin hirdman för hans bragd. Histo- |; got under snarare 'som en högst|f de samman med det övernaturliga.” ev Av enstaka notiser i andra sagor får vi veta att dessa flygdrakar . ol . bodde "i klippgrottor vid. havet, helst i helt obebodda trakter och. - alltid ganska bögt till väders. Det blir ju också det enda möjliga för dém, om de är glidflygare, De mås- ” te med andra ord alltid kasta: sig > > ner från en viss höjd för att kunna flyga. Grottorna' har varit .förträff.. liga - skyddsrum -för7. dem, då "de". vecklat samman vingarna ” ”som sol= > Sö - fjädrar” och, som de reptiler de är, 2... krupit in i den mörka gången, för - att sedan spänna dem till flykt ute | På avsatsen före störtdykningen; Jag träffade under mina år på Island, jag vill minnas det var, vå=- gammal bonde uppe i Torskafjor- den i ;nordväst. Han" hette Svein . Saemundarson, och” han berätta= ' ” de att han som bårn känt en lika= ledes mycket gammal man, som” i ' - den 'egen barndom hört berättas oo "tom. en flygödla. Det måste -sålun-” da gå tillbaka minst till Napoleon= tiden.. De hade varit ute på fiske” . men vinddrivits, tills de kom i när- heten av den. atlantiska guanoklip-" . pan Rockall, känd för. sitt fågelliv : och sina bergsgrottor. Då såg de. ”en flygande drake”, med halsen i S-form, med typisk glidflykt och med en lång svans! Den sköt ner och fångade en fisk och fortsatte sedan ”glidflykten uppåt, svängde .- runt och försvann,. Det. hade varit . ganska långt borta och någon kika= - re hade de inte haft, men att det var fråga om ”en drake” var sa='- gesmannen säkrare på än allt annat, |” Det fanns nämligen drakar på den - tiden, "nickade gamle Svein, Nu sär. de nog utdöda, men ännu på den: tiden fanns det några stycken kvar . i .världen..Det visste alla, det var ' -- bara "så ”andskotans” svårt att få in den i sikte, för de var så rädda av. sig, drakarna. Folk tror att det är" sagor, men det är det'"visst inte. ". -- Fast om någon människa fått se en drake var det förr i världen alltid : en stor' händelse; som det berätta." ' des . om under kvällsvakorna när | vintern var lång. > . ever Sade, Svein den gamle på Hotfe- oe stadir i Torskafjorden. Det var tyd="" ligen likadant på Björns och Knut ' den stores tid. De var sällsynta men -// inga underverk. Kan det ha varit om några få exemplar av Rham- pherhynehoidrerna, som levat kvar: ända. till. våra farfarfarsföräldrars - tid? Ur viss synvinkel betraktat ser | det faktiskt inte bättre ut. . Åke Ohlmarks : åa Rättelse . het : En rubrik i vårt gårdagsnummer . påstod att ”SLU-ordföranden anser enkammarsystem obefogat”. Såsom ick " av. artikeltexten - hade : SLU:s' förbundsordförande i stället uttalat önskemål om att riksdagen borde organiseras på en kammare,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.