LAHOLMS TIDNING . 4 " bon Fredagen den 28 juli oi T + Fem socialförsäkringslagar fö- "," reslås bli samordnade till en ge- >. ” mensam ”Lag om allmän försäk- / Jan ring”, "vilken nu utarbetats inom inom ATP. : » — socialdepartementet. Den nya la- gen föreslås träda i kraft den'1 januari 1963. De lagar som er- - gätts genom den nya lagen reg-=. VA lerar den allmänna sjukförsäkrin= Jorcsk folkp | Socialförsäkringarna. samordnas: kh sionen föreslås vissa” "ändringar, som skänker utlänningar och ut-. ik en bättre”. täll ; Genomförs den föreslagna egen : samt ett par andra nya lagar, dels om tillägg till folkpension och dels om folk kvarstår dock ett par”. områden ' inom folk ioner där det | "gen, shjälpen, "sioneringen och försäkringen ' för - allmän tilläggspensionering. Den . i föreslagna samordningen av soci-. - alförsäkringarna har nödvändig-- ”gjorst genom tillkomsten av ATP, det då framstod som önskvärt att; samordna organisationen av siuk-: försäkringen och : pensioneringen, Bland nyheterna i det nu pre? . senterade förslaget kan vämnas, att frånskild kvinna kommer att : jämställas med änka när det gäl ; ler, rätt till efterlevandepension. : Detta förslag rimmar väl med strävandena 'att bereda den från=" : skilda: kvinnan, en säkrare eko- nomisk ställning än hon i mån«": ga fall numera har, För att för- hade varit synnerligen ' itngeläget att en förbättring av förmånerna också kunnat komma till stånd redan nu. Det gäller de inkomst- - | prövade hustrutilläggen och kom- munala. bostadstilläggen samt ef- ”terlevandepensionen till kvinnor, som blivit änkor före den 1 juli 21960, Särskilt ifråga om 'pensio-' nen till ifrågavarande. grupp av änkor, är de nuvarande bestäm- '. melserna ”Vinte tillfyllest, För. en "sådan änka gäller nu, förutom alt. hon får vidkännas en reducering . femtondel : av p med en för varje år som vid mannens död återstod” tills hön uppnått' 50 års. ålder, att hennes pension "även: " hindra att 'den nya :' rättighet missbrukas föreslås den till synes vettiga anordningen, att pensionen ' skall :utgå med belopp och för ' "tid som svarar mot den under- hållsskyldighet, som. åvilar -man-. nen' gentemot henne, I regel tor- de kvinnan å sådana fall ha vård. naden om och stadigvarande sam: . manbo. med barn till £ 4 maken:, e råga om moderskapshjälpen fö” . reslås . betydande . förbättringar, . '. vilket får hälsas med tillfredsstäl- ,.telse, Grundpenningen vid varje ' t barnsbörd - föreslås bli höjd från -: ” nuvarande 270 kr till 800 kr. Även :: ” tilläggspenningen, som utgår till ' förvärvsarbetande kvinnor i . - hållande till deras inkomst; före. "slås förbättrad på: så sätt att. "draget skall utgå under: sex mi nader i "stället för som bittills tre. . månader, Som ytterligare nyhet > föreslåg. att: tandvårdsförsäkring” ” införes för blivande och 'nyblivi - mödrar, ' ; " När det gäller sjukförsäk ingen : innehåller lagförslaget hl a den ' "nyheten att den maximala - sjuk-" v penningen "från? navärande 20 kr .om åtgärd som får anses naturlig med" ' ringen "och, den höjda, inkömstn : vån; Även när det gäller folkpe , en Sie 28-. kr; ena - r ink derad.- Enligt: vårt ""förmenande är en förändring till :det bättre av dessa, änkörs'ställ- ' ning inom folkpensioneringen en” 'av' de 'mest : angelägna reformer," :som ännu : återstår på socialför-" isäkringens område, : > ot Vid granskningen . av' det” nya. "lagförslaget" fäster man sig vidare; vid att statens bidrag till sjuk- "försäkringens ” 'grundsjukpenning föreslås, minska och att' avgifter; na för försäkringstagarna föreslås stiga i i motsvarande grad. sa Vi svenskar brukar stundom be. : römma 055 över att ha en social- "vård, som hör till: de högst ut-" vecklade i världen.” Detta är gi- 'vetvis en förmån som” "vi har. ån-. ' lednihg " att "vara tillfredsställda. över, För denna trygghetsgaranti. får: emellertid. medborgarna " nu 7 avstå en ganska betydande del av. > sin” inkomst i form av avgifter "och premier, Detta bör man hålla i minnet när nya kostnadskråvan-': '.de reformer: kan : bli aktuella att”. : génomföra, En socialpolitisk and- hämtningspaus är kanske "därför. vad". åtskilliga medborgare i dag skulle acceptera som natur! lig, me" dan, den 3 nu prosenterade samord-. åar 1/Västtyskland enligt bes lut är ” förbundsdagen "från: 1, juli "sänkts » från 4 till 124. procent, Begreppet böcker innefattar. även broschyrer, . « häftesverk- och arbeten som" leve- reras i lösblad, reta ” tt Finans tskottet ade satt sig emot a en fullständig "skattebefrielse och motiverat detta med att ”det. icke vore önskvärt att ingripa i omsätt- ningsskatterättens bestående :syste- matik”, berättar Svensk, bokhandel, "som vidare framhåller: > fav = ' Utskottets principiella betänklig- s heter mot det totala slopandet av 'omsättningsskatten på böcker ver- kar åtminstone för oss här 1 landet » en smula underliga om' man ser 'dem mot bakgrunden av det fak- tum att ingå sådana betänkligheter » hindrat riksdagarna it ex Schweiz, s "Om: E ttnlngsslkatten z d böcker la syldighet > satt "bidra till: att. ödskurvan er Arafikoffren bryts; "skriver Bensinbladet och fortsätte : : 4 Vi anser oss: ba både skyldighet "att — bland : "ann; grundval - av" . prov med hastighetsbegränsning = betvivla värdet av. denna. Den kan varken : ensam eller, i kombinatior a fiksäkerhetspropaganda .'vara ” det: radikalmedel som här. är- nödvän=s digt, . Det förefaller uppenbart . att ” det i stället erfordras en rad sam- ordnade, geromgripande och med skärpa genomförda åtgärder. Fram- för allt bör en höjning. av kör-' kortsåldern vara "det första steget. ' : Åtgärder för en prövning av äldré Storbri Holland och Fin-lk land att ta steget fullt ut... «| Att ta bort omsen på böcker här 1 Sverige är ett önskemål som allt- fort kvarstår, och att detta inte eri- bart är: ett bokhandelsintresse — 'så har påståtts från något håll — evisas av de upprepade framställ- hingar, som i detta syfte gjorts från " bibliotekshåll. Nu senast har riks- "bibliotekarien 1 skrivelse till rege- ringen anhållit att de statliga forsk- ningsbiblioteken befrias från all- män omsättningsskatt på veten- skaplig HNtteratur med utländska 31 Det finns ' mr anledning under- -'stödja "varje sådan framställning, | I , men varför skall inte'en eventuell ” befrielse gälla också när svenska bokhandlare står som säljare? En gådan förmån syns oss mycket rim- 2 | Nu kan det kanske Änvä att q. körkor es kunskap ahgå-, ende vägtrafikförordningen borde: övervägas, Den nuvarande utbild- ningen av bilförare synes inte va=- ra tillräcklig varför skärpta. krav vid utfärdandet av . körkort; är r väl- . motiverade, =: : En förbättring a av vägarnas och : bilarnas konstruktion är ett annat led i de samordnade: åtgärderna. Någon form av körlicens för mo- pedister, utgörande ett bevis på att dessa kan de elementära trafikreg- lerna, borde införas. Vidare anser vi att möjligheter bör skapas så att cyklister och fotgängare även tvin- gas att skaffa sig dessa elementära om trafikregl Det behövs otvivelaktigt större anslag till trafiksäkerhetsforskning . samt en genomgripande omorganisation och förstärkning av Statens bilin- spektion. Den i många andra sam- | I Vänersborg och stulit 60 kr. Föl- | med mer eller mindre enfaldig. trätt). a i + vor FRE Laholm 10 hgm kadj Larsson Skogaby 13.30 hgm kadj Larsson Veinge 13 hgm m nattvförh komm Nyqvist riv co7 s Tjärby 10 hgm past Hellqvist Mestocka 10 - hgm' m. .nattv förh komrn Nyqvist >. Knäred :lörd 29/7 aftonbön kl. 19, . sönd. 307 hgm 10.30 kpr Eriks son - . Hishult D 'hgm' kpr Eriksson fa Ränneslöv 9.30 hgm m nvg € kon- ” firm, kh: Sjöholm Ysby. 13.30 ;yhgm 'kh Sj öholm Hasslöv 10.30 hgm kadj Palmgren Nåxtorp 9 hgm kadj Palmgren ' Östra Karup 9 hgm kh Ljungman Skummeslöv. 11 hgm kh Ljungman, , lörd , 5/8,.helgmålsbön.. 19.30 und "medv 'av Harplinge kyrkokör '. Eldsberga" 10 hgm teol stud. Lars Christer Svensson 'Tönnersjö 13.30 hgm teol stud Lars Christer, Svensson '. Markaryd 11. hgm km Magnusson, Nya konfirmandgr saml 10. + Kyrkoherden har semest. 26/7— 29/8. Hinnergd. lörd 26 konfirmation S Sänd > ev. blommor t hemmen. Sönd 11 i "hgm m'skrm o allm nvg f kon- firmander o äldre kn B Anders- SON a BOMAN - Ekeryd, Betani: samlingsmöte .. :. Laholm: Salemkyrkan lörd, sönd ; se tälltmötena i Veinge, sönd 15.30 ” förskhögtid " för Taholm-Veinge, HEN; offer, + > Hishult, Betania lörd, sönd se tält-" . mötena i, Veinge, sönd. 15. 30 se 0 månd 19. 30 för-, L: Veinge; Tabernaklot lörd 19. 30 möte, "sönd . 14 och . 19.30 -tält- - "seriens , avslutning, 'pastorsparet » Wik, Lindström m, fl. 15.30 -för- ”samlingens högtid m TIEIN. i Dar he växtorps K.U.S. missioristält upp- satt wid Albert Jönssons, Vind: isfarpe Möte. fredag och lördag kl. ndag kl. Filidelfia: "Örkelljunga. Sönd” 15. oft. möte. däroft HHN o'församlings- fe 1. 29 möte i tältet, Nor- "dar, tältet, Nordanå Sönd 19:30, avslut- i ningsmöte., Kyrkosångare Bengt ' rängmusiken, Daga o "De ” påda män, : en ”35-årig pressare och hans 19-årige bror- son,”som; den 5 juli” bjälptes $- åt att Åldtaga” en 15-årig flicka". v i terrängen vid vattentomet : i: 3 Landala 1: Göteborg, .sakerför= "- ne "klarades. på. torsdagen av: Gö- A feborgs” rådhusrätt. De förkla="'. rades' dock 'straffria "enligt kap = 5 par. 5 strafflagen. se fn. : Farbrodern : höll. flickan .. medan brorsonen med våld och under hot om misshandel förgrep sig på flic- kan.:Sedan våldtog farbrodern hen- ne under hot om misshandel, :- i Farbrodern sakerförklarades även. för stöld och grov stöld. Han hade :' den 3 juni brutit, sig in i en lokal " i jande: dag stal han genom inbrott en' Umöped, samt genom enkel stöld 7 militärspanare > AVESTA (TT): » Trots att militär "medverkade | + vid spaningar efter Björn-Lisa i . Brovallen blev resultatet noll, ” Krigsmakten representerades . av. major, "Nils Hartzell, Lidingö, som kan berömma sig av att vara något av expert. .på himalayabjörnar. In- sikterna om dessa skaffade han sig då han” för något år sedan var i FN:s tjänst i Indien och hade till- fälle att då och då anträda en jakt tur till ”Fibet-gränsen. "En spårhund från Sågniyr ra i Da- larna 'var också med och sk llgångs- kedjan finkammade ett skogsområ- d: helt nära djurparken, Inte förr- än mörkret började. lägra sig' avs, bröts övningarna. De fortsätter I morgon, även då med major Hart« zell i spetsen.: = ' Djurparkschefen Jansson" är dock -bekymrad:" Det verkar som Lisa är på väg .bort igen, säger I han, . Sk Fagerhult. Karnevalen i Skånes Fagerhult - går av stapeln den 20 augusti "Den årliga karnevalen i Skånes Fagerhult har blivit en gränsby; g- dens folkfest.' Sedan 10 år tillbaka har Skånes Fagerhults IF bjudit på "det i ifrågavarande fall rör sig om itämligen obetydliga belopp, men är idetta verkligen ett hinder i stället . för tvärtom?” . Oss synes det rent !principiellt sett vara ganska vik- tigt att inte den svenska bokhan- deln blir handikappad vis å vis den utländska och att pengarna stan- nar"inom landet, (TTspec) a .h påtalade nödvändiga för- stärkningen av polisen måste kom- ma till stånd, vilket skulle ge öka- de möjligheter till skärpt trafik- övervakning, , Dessa och "andra "åtgärder skulle. enligt vår uppfattning göra irrite- rande hastighetsbegränsningar för omdömesgilla -' motorfordonsförare "mödiga, (TTspec) lan se årig pojke: > Pojken som tidigare varit på besök i torekovsfastigheten, där 1 av detta slag och för varje år har publikintresset ökat. FIF:s '1l:e. karneval står- nu för dörren : och "den kommer att äga festen” har blivit något av. hela samhällets" angelägenhet, så gott som alla ställer sig välvilliga när ryggen. Hundägaren var lyck- ligtvis i närheten och kunde o- medelbart' taga hand om det | lever"vunder : primitiva : törhållan- , befolkningsfördelning får man söka ”] i landets historia; Den är fascine- rum den -19—20 augusti. Karneval- [. det gäller att hjälpa till på ena |- Mogikanskarf gir Cecil Rhodes - - den brittiska .imperiegrundaren i Syd-Afrika ' — yttrade en gång när Mexiko z," diskuterades: ”Mexiko är den skatt= " kammare vars guld, silver . och koppar : och, ädla stenar "kommer att bygga upp morgondagens värld och :skapa blivande världsstäder,' verkliga. Nya Jerusalem.:.”” Den . store ' geografen Alexander ..' von ; Humboldt liknade Mexico ”vid en tiggare som sitter på'en säck guld”. än i dag äger dessa båda promi- nenta : personers omdömen . kvar. mycket av sin utsprungliga riktig= het,. Det finns inget fattigare än en mexikansk ”chula” (indian) och. de” som. äger rikedomar "i dagens Mexiko gör det också med . he sked. Kontrasterna är : oerhörda.” Bara några mil från det hypermo=. derna Mexico City. lever fortfa= 2 rande ” Otomiindianerna sitt ” ur=' sprungliga. liv. i avskilda byar, och glömda dalar : Snöklädda vulkaner och h tropiska "> regnskogar +» vd "Lät oss först konstatera att Mexi jco är ett oerhört rikt land. Under” fyrahundra' år har Mexico levere- rat mer än hälften av, allt det sil- ver som producerats i världen och "ändå har. man bara tagit ut en. bråkdel av vad fyndplatserna kan ge.” Guld, koppar och ädla stenar finns också i rik mängd. På gräs- "0. En: bild från Mezico City med tvenne : kyrktorn "och i förgrunden ika stepper betar väldiga kreaturs=" hjordar. Majs, bomull, vete, socker : och många andra kulturväxter trivs förträffligt i landets' klimat. Vidare producerar Mexico de flesta fruk- ter 'som ;vår moderna : civilisation konsumerar. Stora skögsarealer med värdefullt virke är endast utnytt- jade till en ringa del. Och'— lik- väl är Mexico, trots sina enrorma Pen betet ett fattigt land! - Landets befolkning — till 80—90 proc bestående. av . indianer - eller blandfolk av indianer och' vita — den och får inte stor glädje av: all rikedom, Politisk oreda med grym- ma diktatorer och ett feodalt välde förbehåller ett. fåtal: att njuta. välr ståndets sötma,” : ” Tillvstörsta. delen ä är Mexico ett bulkaniskt' högland och" den mäk- tiga "bergskedjan" Kordillerna .- do- minerar: landskapsbilden; Med väl- diga högslätter;: tropiska regnskogar mot. "kusten och - en "mer ;tempe rad "zon upp? imot; högplatå gplatåern: landets ”klimät. oerhört -omväxlan- | de. "På högslättérna" finner män, 'om én "del' områden ' även. svel ; träd.som ek och” barrskog! = ande men blodig historia Sr vår tid befolkas Mexico av. om>- kring 30 miljoner invånare och en- dast 10 proc. är vita. De renrasiga indianerna — chulas — bebor mer otillgängliga . bergs- "och - urskogs- områden ” medan ”mestizer ; (halv- + blod) "och" vita "vistas i 'de uppod- .ladé "högländerna. / Ända” till för några” år” sen bildade de" färgade en absolut underklass "och var”i det”: ; närmaste” ” ”livegna” - peoner. Mycket ' av "detta" är 'ändrat. men åtskilligt är kvar att göra innan man kan tala om 'en verklig jord- reform, . Landets nuvarande regim "gör "dock 'sitt .bästa för att rätta till de mångsckelgamla missförhål- landena, 7 "Orsake; : un? ”en tiggare. säck med ”suld” L ett mar I mel ne IRENE smyckning. sa detta namn här landet. döpts. Sta- den var. folkrik; mäktig : och . väl befäst, tempel varav ett: — ett mysterium som Cortez förundrad iakttog — hade” en' påfallande ' likhet 'med havsguden Poseidons temjrel i At- lantis efter den beskrivning Platon gav det. i sin romantiska skildring av landet som gudarna”. sänkte i havet. Denna likhet har sedan ofta åberopats av:'fantasibegåvade skri- benter när de sysslat med Atlan- tislegenden. ) » Det var ett mäktigt rik och hans 100 ryttare i rustning :och harnesk erövrade "med grymhet och |, svek. Den', nya spanska : kolonin styrdes därefter -. på spanskt vis. Alla högre & naposter: tillsattes av, vensasiga hi- födda? vita ;kreoler - ägare störa jord dan” landets urinvånare” indianerna fick arbeta på de;'stora haciendor- na. som: livegna: peoner.'. Först un- der. 1800-talets "början : gjordes 'de första uprgorsförsöken 7 mot. det spanska oket och år 1821 lyckades upprorsledaren " Guerraro +: göra Mexico till ett självständigt. iand. + Under hela 1800-talet avlöste :re- volutioner och: diktatorer varann; 1834: kom" general. Santa . Anna till makten och hans hamn har. då. än- da in till” våra dagar varit aktuellt genom ' de” amerikanska" schlagerfa- brikanterna och deras produkt om Davy Crocket och slaget vid 'Ala- mo... (En texikansk gränspostering som Santa Anna och, hans trup- per ' tillintetgjorde:) :.Santa.-'Anna störtades 1855 och då tog indianer- "na makten, - 1858 . blev. fullbl dsin- (300.000 invånare ”och 251: | löst förvåning och olust inom. Jan= | Industri, banker blir: förstatligat i "Nassers. välde "KAIRO (AEP) ' Förenade arabrepublikens Bocla" bolag i Egypten" och 25 i Syrien, Därmed har samtliga banker och försäkringsinstitut övergått I statens" ägo. Förordni var vi li; väntad sedan bankgruppen Misr ti-, digare ', övertagits av regeringen, ' dess omfattning har emellertid ut= dets affärskretsar, Den: nya för= och . kransar för. begravningsut- stora delaf av den' indianska be- folkningen åter gjorts livegna... i Under -en' följd av år — nästan ini våra dagar — rådde oavbrut- na strider i landet, Nu är målsätt- ningen en annan. Man har präglat en slogan efter: amerikanskt' möns- ter: .”Vi önskar färre indianer och fler ”mexikaner”, och ett ”nationellt revolutionsparti” arbetar. målmed- vetet på att skapa ett domokratiskt land;.. Och ett” faktum" är" att "för närvarande hör Maxico till en'av Amerikas : mer framstegsvänliga stater. Da he Trots de. fråmsteg . som, gjorts är ändå Mexico. kontrasternas -land, I det yltramoderna' Mexico. City --- '|Jandets' huvudstad — finner" man i I luftkonditionerade" - barer, skyskra- por" och en” "brusande -storstadstra- fik med en" väl! utvecklad : Hygfart Få både utlands«-. och inrikeslinier. För "en besökare: i Mexico City finns inte känslan av att vara'i ett ”exotiskt: land”' närvarande :i'nå- gon högre "grad. ' Visst "möter. man indianska profiler med raka nisor och "mörka ögon, men. allt är yt- terst storstadsmässigt. - Men reser man med . flyg: och buss”ett par timmar upp mot'Sierra Madre Oc- cidenfal är miljön. en helt annan. I bergens gömda ocH- avskilda dalar lever ännu; indianfolken på samma vis som, deras förfäder gjort sedan sekler, Där finner man exempel- vis otomis.som envist bevarat. sin egenart 'och sin. urgamla, tradi- tionsbundna ' kultur. "I. små : byar härskar ännu hövdingen och präs- "(prästen kom- dianen Benito Juaréz envåldshärs- | kare." Han : tog". upp . kampen . mot och kyrkan och införde rande men ' blodig. Den börjar med toltekernas invandring och de grun- dade den civilisation som sedan az-. ; tekerna tog i arv, Båda indianfolk av' hög klass. I början av 1300-talet hade aztekerna erövrat Anahuac- platån 'och när den 'spanske con- quistadoren . och äventyraren Cor- tez trängde in i landet .med en handfull ' män, ; ett ' av ' historiens största äventyr, behärskade krigar- folket större delen av landet.; Az= tekerna var mycket hatade" av de övriga folkslagen i dåtidens Mexi- co. Är 1325 grundade aztekerna sin ståtliga huvudstad 'Tenochtitlan på en ö I Texco'cosjön. Staden 'kal- lades "senare — efter aztekernas krigsgud — "för Mexitili och efter - En bes nr NE likhet inför lagen och började med en. jordreform. 1861 gjorde den ös- terrikiské kejsaren Maxmilian en kupp och satt under något år. vid makten innan Juarez gjorde come- back. och högtidligt avrättade nho- nom. Fullblodsindianen Jiuaréz satt kvar 'vid makten till sin död 1872. Under de följande fyra åren rådde ett allas krig mot alla till dess att Porfirio Diaz år 1877 grep tyglar- ria. Han störtades först 1911. (Den kände , författaren B, Traven har skildrat tillståndet :i' landet -under hans regeringstid i en rad böcker: Dj len”,. ”De" hängd revolution” m fl.) : Under Diaz tid trängde amerikanskt kapital in på alla områden: fabriker, järnvägar och bergsbruk utbyggdes men ge- nom. en jordreform av 1890 hade om sjölejon: på torra land! I verkligheten öptisd svinlädersäckar avsedda för att transporte= a den mexikanska nati fionaldrycken pulque, » Sätta. det ”exotiska” binerar sin. utövning med att mer eller mindre bra kurera byinvånar- nas krämpor) och" man håller sej på sin kant mot främlingar, En el- ler ett par gånger om året klövjar man ner byns 'produkter "till när- maste småstad. — "- Under” . högtidliga ' ceremonier brygger man sin nationaldryck' pul- que (ett garanterat starkt dryck- jom) : och - håller då” och "då 'en fiesta (fest). Man lever fattigt och enkelt i bergens gömda dalar och dess byar. Nära naturen och be- roende av vad den kan ge. Och på sätt och vis är, säkert också otomis lyckliga för de känner ännu inte till de ”välsignelser” civilisationen har att bjuda. Och de är totalt fria från allt vad ”standardjakt” heter. En gång varje år kommer en kring- resande skollärare på en åsna och läser med byns barn under några veckor' så att de .nödtorfjigt lär sej läsa och skriva. Jämförd. med vår svenska' stan- dard så ligger" Mexico 'cerbört långt efter. "De styrande har: ett "fantastiskt ' arbete framför sej för att åstadkomma en gemensam 'väl- ståndsökning. . Tremiljonstaden Mexico City är "en symbol för det som landet vill åstadkomma. Och det finns — som sagt — stora . förutsättningar att lyckas. Vissa år har Mexico pla- cerat sej som 2:a inom produktio- nen av bergsolja och med maski- nella förbättringar "ligger landet nu som överlägsen etta när "det gäller silverproduktion, Det ”exoti- ska”. Mexico strävar efter utt er- med nodern effektivitet ” och plansättning. : Men ännu i många, många år kommer dock inlandet att få behålla sina heter , det i: en ordningen, drabbar bl a mer än 100: av landets ” ”sotra industriföretag. :| Staten ägde sedan en tid rätten att förfoga över 25 procent 'av röster="' na i bolagens styrelser och utnäm= na den verkställande direktören, . Nu "skall staten förfoga över röst- i majoriteten vid : "varje .bolagsstäm.: ma och dirigera bolagens verksam. «het. Det nya dekretet utlovar med= bestäm derätt för de' Två -arbetarreprésentanter ' skäll upptas i de resp bolagsstyrelserna! 1 vilken form de anställda får väl. ja sina , egna. representanter : är $3lla dock minst 25 procent av bolags=- vinsterna som utdelning, : hälften av dessa vinstandelar år+ ren måste investeras i form av - islån och b Ichid trollen av det nya vinstfördelnings= systemet, Förordningen bestämmer vidare att ingen direktör och le" dande tjänsteman inom näringslivet får högre löner & än högst 72. 000 kro-, nor pr år. ' Solx i Karlstad. blek mot Visbys" - Sola” i i Karlstad, nog skiner. hon. värmlandsmetropolen, > men ” vem' som än hittat på det riksbekanta” : uttrycket, så inte har det varit nå=' gon meteorolog. Går man till vä- en ' hel del : platser i landet, som kan glädjas åt ännu flera solskens- timmar per: år. Och vår meteoro=-' trycket ”sola' 'i Visby”: Invånare och turister i ” ”rosornas och ruiner=" nas stad” kan varje" år: njuta” a stadsborna. Under de tre sehaste, åren hav tanserat Karlstad med dess 1.810 timmar.' Även ' Öland och kalmar= trakten slår Karlstad med god mar= ginal.' Under sista treårsperioden' Kalmar 1.887. Jämför man emeller= tid med övriga Götaland så har ta andra platser, Svalöv:-i Skåne t ex. kommer bara. upp I 1.712, » Men, någon täckning "för den! myckna Karlstads-solen finns det ' dock. Ser man till enbart sommar= månaderna ' (juni--augusti) hävdar ' sig Karlstad "gott i konkurrensen med 796”solskenstimmar mot. Kal- by med 828 timmar. Men under en sitt rykte. Under juni har man 336 timmar sol mot Visbys 305.” . é Nya vulkaner. på Medelhavets botten CROM(AEP) > tl > "En grupp italienska geologer ochi experter har under de senaste må- ska bältet som sträcker sig från ' Tunisien och Sicilien till. Grekland.” Därvid upptäcktes intensiv vulka- : nisk aktivitet på Medelhavets -bot- ten. Vid de Lipariska . Sarna och sen meters djup nya aktiva vulka=" ner uppstått. Ön Pantelleria mel-" svinna inom de närmaste åren eler fält har under .de gångna två åren uppstått en lutning -på 7 grader Geologerna har anlagt nya obser= vationsstationer: vid Bari, Catania” Messina, Palermo, Neapel are lari på Sardinien; Närmare re bete. med grekiska" det gre- stationer på Korfu och Pårtats. kiska fastlandet bar pe pra la nyligen insamlade på förestående re förändringar i havsområdena. ; oc! a Grekland signalerar katastro= i m kan inträda när som helst, er so italiensk expert= centrala Medel=" nas aktivitet un=. , "glömda dalar”, liseringsdekret av den 20 juli berör direkt. 75 banker och försäkrings= - emellertid 'oklart. De. anställda får varvid derstatistiken finner man nämligen ' log skulle. nog hellre myntat ut- "” 175 fler .solskenstimmar ån karl « Visby i medeltal haft 1.988 "sold -. skenstimmar per år och klart dis=" har t ex Öands södra udde haft" 1.904' solskenstimmar per år, Eke= rum 'på mellersta Öland 1.841 och . s Norrköping i 1.788 solskenstimmar. ”naderna genomfört omfattande un= .” dersökningar i det stora. vulkani- vm utanför Cap Bon har på flera tu- 2 Alec mindre jordbävnin« y s idrag resp : som icke närmare preciserade so= ciala förmåner, Staten övertar kon= aa mycket” och "nog är hon grann. p | Karlstad något mera sol än de fleg= "> Ta mars 778. .Men även här leder Vis=' månad motsvarar sola” £ Karlstad ' lan Sicilien och Tunisien kan för="" .” årtionden, På denna lilla öns flyg” "-' . : .hunden hörde hemma, hade av-| aggresiva djuret. Pojken fördes - H - Arne ötjen ” rapport: > No ooot | biten av hund Arokengen sj ct ihuset. N När Sa Ängelholms lasarett ua . dra sätt Doc N dra 7 T EA EN . ; Ores ga j - ut mot grin-|' där” läkaren kunde konstatera | eller andra sättet, = > > nen ändrats något (Till d ” Jsflicka" - åget... frå, als pr a ale torekovspojke den gom hunden; 'en' irländsk | ett” ovanligt djupt bett. Sedan Av Programmets huvuddrag kan vi återkomma). ect (TIL äetta skal PA. Karneval ica fördkom går ås ra ölen omm ev vid 4-tiden i går eftermid- setter, farande : efter honom, såret ytts ih nämnas a d| ett minst lika | ledes som v; igt på lörd; publiken | p! ” 2 ” la sytts ihop fick emellertid | stort Karnevalstå > ördagen och | vid denna festkväll som a - I get att gå runt två varv 'och här. dag allvarligt biten av en hund. | h oppa de upp - och bet honom ä i pj iken återvända hem. nom ahället m ön alt marehpla- . fongen. där ösa 2e FT lävlingen loct ken flicka som skall få första CS far man igen den sträcka som spa= . samhöä mar . stnin en vr a osa I 2 i samhället, Sa vs . i so set, På söndagseftermiddagen ut] rats in i FEFETISYTTYSTVYSTIN NOTYTSN KAR AMAR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.