wyv verevrYyvv vevevvretYYYTYFYYYYYF Tyr FTPY TE TYTTTY MAG Yryvvvv , "LAHOLMS TIDNING X=LT För någon -vecka sedan ertap- . pades 'en perso i södra Ilalland, -" som höll på att släppa ut stera- > mängder svinurin i Genevadsån ” Utflödet vållade stort obehag för både" ortsbefolkning och ba'lgäs-" ter, och händelsen har väckt pin? gam uppmärksamhet. Olika par-- "ter tycks vara ense om att svin- ägaren bör åtalas, men då man - - granskat lagen, har man knappast - « funnit någon enda paragraf, enligt . vilken åtalet kan väckas, , > Det är fullt förståeligt med in- tis mot svinä Det kan visserligen vara svårt att bli av med stora mängder svinurin; -. vid en årstid, då alla åkrar är 4 bevuxna med grödor, men där-, Ifrån och till att släppa ut urinen I ett öppet vattendrag, som, därtill mynnar ut vid en badstrand, är - steget långt, Ännu mer uppröran=". de är dock den bristfälliga natur- - lagstiftning, som alltjämt råder” i vårt land, och som inte kan be- - mästra ett sådant fall som det i " Genevad. Viss vandalisering av, fzturen kan visserligen förbjudas - "både av, myndigheterna och den '- allmänna opinionen, men om över=' trädelser sker, har man mycket svårt att komma åt syndarna, Urinutsläppet i Genevadsån var upprörande, och det väckte gerast - harmsna protester över hela lan= det. Vi får dock inte glömma att | dacii ONSDAG 2 AUGUSTI 1961. LT: = > Bristfilliga | fHaturvärdslagar , inte minst i Halland, och vi har också fått se avskräckande prov på allt för hänsynslös exploate- ring. De hyggliga. och ansvars-' : kännande medborgarna följer nog dishet, men ett fåtal andra "ser blott till sin egen - ekonomiska vinning a och - struntar i naturvården. Som en följd härav har man fått se stora ' grustag, som förstört landskaps-: vyer och forrminnen, eller som- marstugor, som med skrikiga fär-' ger och oregelbundna profiler sku=- ” rit sönder en tidigare iugn och. harmonisk kustmiljö. Arbetena har ofta utförts i strid med myn- digheternas förbud, men det. är ytterst sällan överträdelserna be- Åvras.. - Cm naturens skönhet och ren- het skall anses ha "betydelse för vårt land och folk, erfordras det kraftfullare åtgärder. Det hehövs modernare . och mera preciserade lagar, det behövs rättsövervakning och därtill ganska mycket pengar, Om det blir aktuellt .ned direkt fridlysning av ett naturav: t, är det samhället och inte den 'en” " skilde,. som 'bör stå för kostna- derna, . Slutligen krävs det upp- lysning 'och ' propaganda för att svenska folket skall förstå att na-' turvården är en verklig national-" angelägenhet. Naturvården angår oss alla, och den måste uppmärk= - det fö ännu ” : större utsläpp av kloakvatten från Indusgtek och hadtad: flon en mängd andra vattendrag. Bris-" ten på reningsverk har gjort att - Bmutsvattnet i sjöar och åar har blivit ett allt allyarligare proble för vårt land. Meta Näringslivets och teknikens ute " reckling utgör också på andra sätt en fåra för våra vattentillgångar: - Ensilageberedningen vid jordbru= ket utgör .en fara, då det visat . elg alt pressaften från siloanlägg=" ningarna har stor benägenhet att” följa med grundvattenströmmarna:; - - Utflödet från en enda: silo kan" vara nog för att förstöra stora mängder fisk I sjöar och vatten= "drag, En annan fara utgör oljan,” Genom den kraftigt ökade" olje . , eldningen änder senare år har ock. så risken ökats för oljeläckage i” lordlager och vattenflöden, Utflö. , dena kan uppstå genom 'vårdslög« " het eller bara genom någon. en=. kel olyckshändelse, men då ska=: dan är skedd, är den mycket svår ' att bota. Man bör yrka på strän= . gare vattenvårdslagar, men sam- ” tidigt krävs det ökad upplysning om farorna och en kraftig" propa- ganda för renake vatten, N i Problemet” går för övrigt igen: också inom andra 'avsnitt av na-, turvården, Myndigheter och natur= vårdsorganisationer” bar ' försök komma « tillrätta "med: de värsta missgreppon; $ ex ifråga om grus= täktor och sommarbebyggelse; Bå- . dar dessa p | vaktue'l; är hö i by innan det är för sent, i Ett dystert rekord sattes på våra vägar under juli. Den högsta månadssiffran hittills för antalet dödade i trafiken note- "> rades nämligen under årets"se-. mestermånad. Enligt föreliggande rapporter har julitrafiken skördat . 96 dödsoffer, medan ytterligare 50 personer : ligger svårt skadade. : Den definitiva siffran förs antalet . dödade under månaden kan därför väntas stiga ytterligare; "7. : Olycksstatistiken för juli blir "ännu "dystrare när man tar hän-' syn till att hastighetsbegränsning Förmodligen” finns det en” eller annan "miljon cyklar i källare, ga- rage eller på vindar, gissar tid- skriften' Motorföraren. Värden för flera tiotal miljoner kronor står mer eller mindre till ingen nytta, Några. av cyklarna kommer förstås till användning för bärnen i famil- jen under. de år de väntar på att uppnå mopedåldern. Sedan intres- serar, sinte -tranmeykeln längre. Det är motorn; som tar hand om trans- poartarbetet.” Tidskriften fortsät- ter: "Xx - Hur skulle det vara om vi, hårt motoriserade moderna människor tog 'främ den gamla cykeln igen och började' trampa? Det skulle ge oss hn motion” och minska på vällev- 'nadshullet,' . t Tyvärr "måste vi medge att bilen gör oss alltmer bekväma. Samtidigt som "man kan konstatera att kon- ditionen ”ofta' kunde vara bättre, Nyligen har en av våra folkhälso- experter anfört att vällevnad måste: hänföras till de orsaker, som fram-' kallar några av de sjukdomar, vil- ka Sätter. spår i dödlighetsstatisti- "ken. Cykling är bra motion, det vet vi. En tur per dag under sommaren” ger: kanske den form vi behöver för ätt skänka musklarna nödvän- "dig gymnastik och bygga upp kon- ditionen ”. för. vinterhalvårets: på-' . Bilarna” har vi ändå så mångsidig användning för. Kanske är det så att bilens enda men” största fel är att dea berövar oss även vår abso- ut” nödvändiga motion, . Låt den gamla. cykeln ; k JI a « bilen! et råder väl | knappast något tvi vel om att det hedniska Birka på sin tid var Sveriges största och hill och med enda stad Det beräk- nas att i bästa fall omkring 800 personer haft sjn hemvist inom den jordvall som än i dag markerar utsträckningen av den gamla han- delplatsen på Björkön. Det betyde att Sveriges/dåvarande största stad även i sina glansdagar var något mindre än landets nuvarande min- sta: det idylliska Trosa! ” Vidare vet man att Birka med 900-talets slut avlöstes av Sankt Olofs Sigtuna som Sveriges huvud- |” stad. Den lilla mälaridyllen gör för övrigt vid sidan om Lund och Ska- ra anspråk på att inneha nestors- Hlatsen - bland ännu "existerande svenska stadssamhällen. Från Birka över Sigtuna går den stolta linjen fram till Stockholm, som varit vårt lands huvudstad (och väl även största” stad) ända sedan ' Birger Jarls dagar på 1200-talet. Delta var rikets huvustad . och största - stad under skilda . epoker. : redan på 1000-talet "som "en - stor tad. Forskarna har dragit slutsat- fen att Sveriges andra stad under 1100-1200-talen var och på 1300-talet Skä; e, vilken vudstad och rikets andra stad”, Efter något århundrade fick östgötamet- ropolen avstå denna värdighet, vär- digheten som landets" andra stad Eller köp en ny cykel. De finns ju ännu i marknaden. Se bara till att tvåhjulingen 'är i föreskrivet lag- alltså, först till det västgötska Löd- öse och sedan till det småländska Kalmar, för övrigt utom Stockholm enligt skick med perfekta Jagenlig' belysning och ringklockan på plats! (TTspec) K : Hårda vä sttyska] bud: H ; lagstiftning skall ge ' ' behövligt skydd . oderna tvättmedlen må'vara” hur: ändamålsenliga och . effektiva. som, helst för tvätt. och - rengöring, men de, orsakar samtidigt svårig-' heter och. bekymmer : i flera avse- enden, erinrar tekn direktör” Bengt Petrelius -4' tidskriften Stadsbygg-, nad, utgiven. av Svenska kommu- öar gällde. under de 12 första d för Han påpe= av månaden, Hittills har det varit » vintermånaderna 'som uppvisat de - högsta dödsfallssiffrorna i trafiken I vårt land. Detta har bl'a fö » klarats med det besvärliga vinter= ; kar' samtidigt” att den västtyska för-' bundsdagen i år antagit en lag 'om tvättmedel samt att här hemma un-” dersökningar pågår. som "avser att klarlägga 'skummets medskyldighet ' . väglaget på = våra -. ddgrader, - "Under sommaren däremot har en. ' dast ett ringa antal olyckor kt «nat: skrivas på" vägförhållandenas ' konto, Under den gångna måna-' "den har ett 'stort antal av döds> olyckorna 'varlt omkörningsolyc- or, där de höga farterna kommit. När. man tär FN av. olycksstar tistiken för den gångna månaden "frågar: man 'sig om det inte hade varit klokt ätt behålla hastighets-' -begränsningen under åtminstone "de : mest hektiska : semestervec- korna. Erfarenheten från de. pes rioder» då sådan begränsning hit- till”den k de ökningen av driftsstörningar, hos köksavloppssys .stemen i flerfamiljshus, ' :- I Tvättmedlen , låter ; u endast långsamt, och, i begränsad omfatt- ning? nedbrytas i. avloppsrenings- verk och 1 de vattendrag och andra :vattenområden,” dit det renade avs loppsvättnet ”avlådés; konstaterar dir Petrelius ' vidare, 'Skumbildningen, som kanske först vållade besvär vid .avloppsreningsverkeh, . 3 har - börjat orsaka svårigheter även i andra av- seeenden: I vårt land är skumbild- ningen. i' hyresfastigheternas av- loppsstammar. ett stundom svårbe- rnästrat” problem med, illaluktande tills varit införd, har pe kat hän mot att. en allmän fart- . minskning bland / fordonsförarna ger utslag 'i. form av en lägre . PADck ua QPRESSEN EXPORTSAMVERKAN har tid- ningen . Viola, som är organ för Sveriges Handelsträd, Irsfallsfrot oly | ekvens, IV någon större "omfattning har mte ” denna försäljning uppnått. Fråms- ta anledningen härtill har. utan tvekan varit att det ej för någon exportör 'varit. möjligt att kunna tillgodose de tyska köparnas krav På tillräckligt stora, kontinuerliga leveranser, Exporten har. därför blivit av mycket tillfällig karak- tär och 1 stället har det regel- bundet översk skumöver i de lägre vå- ningarnas / 7 slasktrattar ' och disk-- Hådor, I Tysklånd ställer skummet | bl'a, till besvär även vid/'slussar- 'na 1 kanaler och segelbara floder, där skumbildning uppstår vid fyll- ning och tappning. av slussarna, Även 'tvättmedlens kemiska inver- kan på" vattendragen inger stora betänkligheter ur vattenvårdssyn- punkt; främst genom den höga fos- forhalten. te I Enligt "den "tyska "lagen skall tvättmedel ha sådan "sammansätt- ning att det nöjaktigt låter sig kei' miskt nedbrytas vid behandling i förbund, som rubrik för en ledare; i vilken man tar upp trädgårds- näringens speciella problem inför bl a det vidgade europelska han- delssamarbetet; "Tidningen skriver: Redan för ett par år sedan gjor- des en del undersökningar över möjligheterna till export av blom- mor, främst tejlikor, från Sve- . rige under sommarmånaderna. Även om det därvid framkom att de priser som skulle kunna ut- vinnas inte var särskilt höga vi- sade det sig dock finnas vissa för- utsättningar för export av blom- mor, och snittgrönt till Västtysk- land. Sedan dess har varje år en Adel sändningar kommit iväg men av bl en så långt möjligt I placerat på den svenska marknaden, i många fall till mycket låga priser. - För trädgårdsnäringen gäller A stort sett samma ekonomiska lagar som inom andra näringar. Exemp- len ' med exportsamverkan mellan stora industriföretag inom andra branscher borde därför vara ef. terföljansvärt, Även om inte tiden överallt anses mogen för en orga- niserad försäljning av blommor i Sverige på, samma sätt som för köksväxterna borde dock ett sam- gående mellan de ledande produ- centerna för närmare undersök- ning av exportmöjligheterna ö över« . vägas. - Blott 63 av länets landsbygdsstudenter fick studera vidare - . Av statistiska centralbyråns nu av trycket utgivna redo- £örelse för statistiken över högre studier läsåren 1937/58 —1958/59 framgår att av de 7.638 nybörjare som sistnämnda Kisår inskrevs i landets uni- versitet och högskolor hade hade endast 2345 sin hemort på landsbygden. Då det bor ungefär lika mycket folk i städerna som på landsbygden innebär dessa siffror att lands- bygdens folk är starkt under- tal Vag a ' för . akad Om man tar i betänkande att i siffran för landsbygden även ingår studenter från städernas icke, inkorpoterade ' förorter samt från större stadsliknande tätorter kan man dra slutsat- sen att jordbruks. och skogs- bygdernas befolkning har allt för små möjligheter att låta sin ungdom komma i åtnjutan- de av utbildning på universi- tets- och högskoleplanet. Från Iallands län skrevs|' läsåret 1958/59 143 studenter in vid något av landets uni- versitet och högskolor. Av dessa studenter kom 63 från landsbygden. Motsvarande siff- ror var för Kronobergs län 131 och 86 samt för Kristianstad: konvi Ha äggningar. Att försöka "utforma dessa .så att de kan oskadliggöra de nuvarande så kallade ytaktiva tvättmedlen har bedömts vara en alltför dyrbar och tidskrävande lös- ning, varför man i stället valt att med lagstiftningens hjälp reforme- ra tvättmedlen, Lagen kommer inte att” utfärdas förrän den 30 juni 1962. Mellanti-' den skall utnyttjas bl a för att ut- forma närmare bestämmelser om kraven på nedbrytbarhet och hur denna skall "undersökas och be- stämmas.. När lagen. trätt i kraft skall endast av vederbörande myn- dighet godkända tvättmedel få sa-. luföras. Den som saluför icke god-' känt tvättmedel skall kunna ådömas böter upp till 10.000 D-mark- och icke godkända tvättmedel skall kunna tas i beslag, "= . « Västtyskland torde vara det för- sta land i världen, som tillgripit lagstiftning för att komma tillrätta med de syntetiska tvättmedlens icke önskvärda biverkningar, som I rs > Ett nytt engelskt alfabet, som har 43 bokstäver och är så lätt att barnen kan lära sig läsa på två veckor, ska prövas på ettusen barr 124 engelska skolor, : Båstad Basta Samrealskolan i Båstad . Rektor K. A. Bjärup har enligt meddelande i Kungl Skolöversty- rel semester den 2 juli t 0. m. den 25 län 227 och 153. repr at vid utbildni ns | Widerberg som vik. rektor till den 10 augusti och sedan adjunkt Ingemar Isacson, den enda ka fastl d som haft stadsmur, Jönköping: beräknas vid mitten av 1400-talet ha haft 1.800 invånare; men efter hundra år hade den siffran reducerats till knappt mer ”än -en fjärdedel, : att döma av bevarade husägarlängder. Om beräkningen håller streck, be- tyder. det sannolikt att den' södra Vätter-staden under Sturetiden var landets till folkmängden andra. > : "Falun tog Toven av Uppsala. ”Omisider" distanserades : alla" de vandra av Uppsala, så att rikets två storstäder”, i början: och "mitten lav. 1600- talet var koncentrerade. till rikets hjärta, med” bara £ sex mils mellanrum, + :. n Uppsalas storhetstid som Svår es ”eittå secunda” "blev". dock "av rätt "kort varaktighet," och under 1600- talets: senare. del' ståtade' den ny- uppväxta kopparstaden' Falun med denna gloria. Det antages 'att kop- parstaden på 1740-talet .avlöstes/ av 'manufakturstaden' "Alingsås,' .men detta är ett mycket dunkelt kapi- itel.' Alströmers nya - anläggningar "drog en myckenhet av folk till sta- den 'vid Säveån, arbetare som till allra” största delen: bodde i provi- soriska baracker. Det finns en upp- gift. att. Alingsås ,under. sin korta industriella 1700-talsera rymde in- te mindre än 18.000 människor. Det "verkar fantastiskt, : men även om Han reducerar siffran med en nol- la, så bör Alingsås då ha varit en av landets allra största städer, om inte. nummer. :två . så : åtminstone nummer tre eller fyra. Vid slutet av samma sekel hade örlogsstaden Kalskrona : övertrumfat alla . sina medtävlare ' i svenska ” provinsen; 19.000 invånare, 'en siffra som höll Isig ganska konstant i nära hundra år framåt. Omkring år: 1800 blev den sydsvenska flottstationen förbi- gången : av . den med. inträdande fredligare , förhållanden allt mer avancerande sjö- och stapelstaden Göteborg, vilken nu alltså innehar platsen "som landets andra stad, en ställning som den nog Kommer att behålla för överskådlig fram- tid. ' " Då Ystad var trea” Vilka städer som i tidernas väx- lingar kunnat ståta med epitetet ri- kets tredje stad är numera svåra- £e att avgöra. Man vet dock så mycket som att det på 1500-talet var Örebro och en kort tid på 1700-talet Marstrand. I slutet av '1700- och början av 1800-talet täv- lade Norrköping; Gävle, Uddeval- la och Ystad om denna plats, vil- ken först för omkring hundra år sedan definitivt besattes av Malmö, tidigare blott en liten hamn-. och fiskeort, ifråga, om folkmångd och rörelse inte så värst överlägsen grannstäderna Skanör och Falster- Sverige, kunde väl någon av dessa under deltidens se- HÄLSAN faoförspres :Men. den andra? Skara” omtalas Söderköping |” Av Joharinés NS öMb ” nare del ba gjort anspråk på rang= (vi bör kanske här inskjuta en platsen som rikets stad numme? tre. erinran att några exakta befolk- ningssiffror från äldre tider i all- mänhet inte existerar, utan .vi har De, liksom senare Marstrand, hade helt och hållet sillen att tacka för sin uppkomst, sin storhet och sin — nedgång. Liksom Falun hade sin koppar, Alingsås sin Alströmer och Karlskrona sin flotta. ...'. Att det. fordom stora och mäk- tiga Visby och det inte stort mind- re mäktiga Kungahälla-Kungälv, en gång Norges huvudstad, under si- na respektive storhetstider låg 'på främmande botten, behöver ej erin- rasom." " . Märkligt är att faktta hurasom många av de forna storstäderna på dåvarande eller nuvarande svensk mark i tidernas lopp sjunkit ner till" ”de .ringaste bland Juda'stä- der”. Detta är fallet med Sigtuna, Söderköping, Skänninge, Kungälv, Marstrand, Skanör och Falsterbo, i Södörhamn — alltjämt vslor” stad | 13 "I Detta ' om några "svenska storstä- der vad:-beträffande fi £ol nä stödja oss på litterära uppgifter i skilda sammanhang). Men vilken var för exempelvis femtio år sedan Sveriges största stad. till arealen? Det var Söderhamn, som förfoga- de och alltjämt förfogar över ett område större än hela Stockholms överståthållarskap. Det överträffa- SS des först av. Sala, sedan av Borås, Å slutligen av Karlskoga, som snart fick träda tillbka för det nya Kiru- na, inte' bara Sveriges nordligaste stad utan också dess absolut stör- sta — större än hela Skåne bland annat flera av landets största fjäll- massiv som lämpliga exploaterings- objekt för blivande stadsparker, Andra till ytomfånget stora städer är Karlstad, Arvika, Fagersta, Bor- teå; Umeå, To llhättan, Uddevalla denna: framställning bara kunnat änge, Bollnäs, Falkenberg, Skellef- den och Vi Augusti-K1 rönika styrelsen gjort, visar att antalet. Personer, som nykterhetsnämnder- . na' under: 1960 hade att ta befatt- ning med, ökade med drygt 3.000 > till 81.870. Ökningen är något kraf-" ' då betecknades som ”Götalands hu- |; "> Nu slår jag av bjugget, det vita : glade: AN och ser därtill om lien kan bita; - V jag dricker och äter bitter mat : och ör mig därtill rätt mycket : sig den 15, EC och 20 "augusti, om det ens är bra att på detta sätt freda sig för högt blodtryck .ni- gon gång som man dock tog sig till förr i tiden. Men det är. gott att "bygga. äktenskap”, fästa jungiru och avvänja barn. Höskörden skul- blev.” Ännu möter oss sommaren i Om Skåne på den tiden hört till Avenstt skördens och det a väckra -' månskenets romantiska månad, är inne. Den kan i år bli der so- liga semestermånad som juli inte all sin prakt, även om höstens färg- rika blom börjar skymta, Sol, som- mar” och semester. är dock alltjämt augusti månads signatur liksom lie- gång och begynnande skördefester. Badlivet står. ännu i sitt flor. och den, rika: bärskörden är) för. han” den. s Augus "månad & är uppkallad et ter den mäktige romerske kejsaren Augustus, vår nuvarande , tidsräk- nings .upphovsman.' I 'Bonde-prak- tikan” sägs. det i att solen. löper: i Jungfruns tecken och är där från den 14 augusti till den' 14 septem- ber. Dessförinnan löper solen i Le- jonets stjärnbild och i Kräftans tee ken, ;'Man skall: i: denna ' månad icke bruka: någon läkdom, som är gjord av honung, ty nu härjar den s k'”rötmånaden”' från 'den 23 juli till:den 23 augusti, Då står vattnet i blomma och det är inte rådligt att Ie vara klar vid Bertilsmäss, men tröskning fick inte ske den dager. Det ' bådade inget gott. På Island höll man höstblot: vid Bertilsmäss och satte i gång med kämpalekar, ett slags höstagillen. - "Augusti månad är också "bekant och efterlängtad på grund av att det då är. kräftfiskets' och kräft-' hippornas gyllene tid. I allmänhet får man ta de-första krältorna den 7 augusti och sedan börjar kräft- kalasen ritualenligt i kulörta lyckz tors sken, Efter "den -'23 augusti var det inte rådligt att fånga kräf- tor. Rötmånaden var nämligen då slut, » betecknande nog. Folan Augusti är i allt fall € ljuvlig månad, den skimrande vackra skör- di Nn, vars ånsken : lockar till så många svärmerier, , Det är ljumma kvällar. med "dansande äl- Chef för nästa svenska FN-batal- . jon i Gaza-området blir ' överste= , löjtnant Dag Nordenskjöld, Träng=" inspektionen. För tillfället "är han . av inrikesministern inkallad såsom . expert åt organisationskommittén för trafiksäkerhet. Han tillträder sin tjänst i Gaza i månadsskiftet no- z vember—december. ' Arbetet ökar i inom: -nykterbetsvårde en "En, sammanställning som social- tigare i städerna än på landsbygden, '" Dessa siffror är emellertid inte bara ett mått på nykterhetstillstån.— . tet. Ett annat mått. på nykterhets- tillståndet är uppgifterna :om anta= även här kommer effektiviteten in i bilden, nämligen den från polisens sida. I fjol avdömdes 74.400 fylleri- förseelser, vilket är en gynnsamma= re siffra än för 1959, då antalet upp= gick till 75.500. vas N I fem län, Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och. Bohus," Värmlands' och Gävleborgs, , kunde man emel- lertid. notera". Minskning” i antalet ingripand Nyki i Hallands, län fick ta' befattning med ; sammanlagt” 1.366 personer, : vilket utgör en ökning med 53 jäm- derna anledning: vidta åtgärder" av: mera ingripande art. i Körkortsärendena intar en bety= dande plats bland nämndernas" ar-" lämplighet ur rykterhetssynpunkt. vor, töckenslöjor . på ängarna. och däven "och ' Jjum. "vind från . sjöar och "Skördefält, i i får, Peder Haspe + så under”. 1960, från” 210.300 till 222.200." . Antalet "anmärkhingar '; i bykterhetshänstende - ökade > också, «eller. med 1.250. till 14. 350, bada i öppet vatten för. man kan|- få eksem. och . annat otyg. Under rötmånaden är det svårt att hålla |- maten färsk ' varför :man får, vara försiktig på den punkten och akta sig för. sjukdomar; Sällsamma sjö- | .> vidunder och ; ”andra ' vanskapta kreatur;' hallucinationer ' och " häg- ringar, bäckahästar och skogsrån, bruka visa sig under denna 'van- ligtvis varma och tryckande” tids- period. Det är inte bra att dric- ka för mycken mjölk i den måna- den augusti och ingen söt mat hel- ler. Bitter spis är dock bra, liksom grönsaksmat, bär och 'frukter, Ej mycket vin skall man heller dricka i denna kvalmiga och måhända åsk- rika månad, Dagen är i medeltal 13 timmar och 22 minuter lång, = / ' Av; augusti .månads märkesdagar nämnes först Petri Fäng. eller Petri Katt, som infaller den 1. Augusti, Den dagen var förr i tiden helgad åt aposteln Petrus som då fängsla- des.: Regn . på denna dag ansågs båda fortsatt regnig väderlek. Den 10 aug infaller ”Larsmäss” förr i tiden en märklig dag då man bl a kunde "plocka ner den första pä- "Lar garbröderna -. Thambert - svårt, Eftersom han är son till en av mina grannar här känner man kanske, mer för honom: än rian skulle göra för personer man iate känner. Det är kanske fel. Men så är. vi funtade, "Vi skulle kanske inte orka ta personlig ställning till allt lidande i världen." Vi. kanske crkar bara med vår. närmaste näs- ta. Hela Sverige känner, genom ra” dio bröderna Thambert och deras mamma. Nu var han sota vanligt ute på sångarfärd. Det fanns fyra personer i bussen han åkte mud: Han körde inte själv. Från en mindre väg kom en annan bil. Den måtte . ha kommit med våldsam fart och stötte' mot bussen så att den rullade runt fyra gånger. Pas- De: hände en sm bolycka" int inte så många mil härifrån. En av sån- skadades ur och skada- Det är också tiden för den första rågskörden. Till tecken härpå var den gamla almanackan försedd med en slaga för denna datum. Om det ville sig väl skulle man ha ”lyk- tat” lingonplockningen, Skiner so- len på Larsmässdagen blir det en vacker höst men sträng vinter. Den 15 augusti firades ”Maria himmel- färdsdag”. De närmaste nätterna ef- ter den 17 kallades för ”järnnät- terna” för det var fara för natt- frost. Den 24 augusti infaller ”Ber=- tilsmäss” och det är också en be- tydelsefull dag. Sådant vädret:är då kan man vänta sig hela hösten, I Danmark kallades dagen för ”Ber- tel Brydestrå” därför 'att det bru- kade komma stark storm som bröt sädesfälten. Vid Bertilsmäss' skulle man gräva upp järnörten som an- sågs "bota mot hundbett och an- nan farlighet som kunde drabba des mycket svårt. Ingen vet ännu hur det kommer att gå för .dem. Hjärnskador är svåra "att läka och benbrott likaså, Det hela är tragiskt även om det varit en högst van- lig kollision. Nu berättar tidnin- garna för oss att bilens förare, som kom på bivägen, saknade körkort. Det verkar högst otroligt men det är sant. Man frågar sig hur det är möjligt att folk får köra bil på vå- ra starkt trafikerade och'kontrolle- rade vägar utan att ha körkort. För inte länge sen berättades om ännu en olycka där föraren också varit utan körkort. Jag känner själv till en' olyckshändelse för några år sen då en person utan körkort tog ratten i en.bil Han hade kört bil utan körkort i åtskilliga år; på- stods det. Den gången välte han med bilen. Eftersom han inte hade körkort: skapade det stora problem under rötmånaden. Efter Bertils- mäss kunde djuren släppas på nytt grönbete och svinen sattes på göd- kur. Om de fruktade första höst- frostnätterna hette det: Med Lars, Susanna och Klara brukar bondens förhoppningar fara. Om den fordomtima Bartolome- usdagen sade man,' att "om inte Bertil får sin hud torr, så får inte bonden sin säd torr”. Aska i denna månad bådar intet gott utan med- för mycken sjukdom för folk ach få, Det är inte bra att låta sig åder- med bilens försäkring och med den invalidiserade och skadad aldrig påstå:att han var utan skuld . till olyckan, : : "Det kostar ju. latt ta körkort | nu .. för tiden, både tid och pengar. Men ' bör inte "varje : ansvarskännunue” människa som tänker köra bil Köra det utan siffrorna påverkas även 1 '. hög grad av nämndernas effektivi- . let, avdömda fylleriförseelser, 'men ' | Antalet 'sådana ärenden ökade ock- ' ra ”kadestånderteklö: och han kan fört med 1959. I 349 fall hade nämn-= "7 betsuppgifter. Nämnderna . skall jue yttra sig om "körkortsaspiranternas '” det? Man är inte säker för olyskan ., därför att man 'har körkort men man har ändå gjort det lagen före- skriver att man först av allt måste , göra innan man på egen hand "sät- ter sig vid ratten i en bil,.Vi har åtskilliga personer som kör traktor. hemma på gården och som mycket : väl kan köra en bil under enkla förhållanden hemma på byvägen. Men den nutida trafiken är inte någon byvägstrafik. Det borde alla! : känna till. Också de som har kör- kort 'kan fela, nerverna kan strej= ka i ett avgörande ögonhlick, Men nu är körkortsproven så krävande att man inte värna släpper fran oh någon som man inte tror har do ., kunskaper som behövs för alt vara en vägens riddare. Genom proven ' med fartbegränsning har vi fått veta - att det går att minska olycksfallon, - Även om ingen fartbegränsning är - föreskriven i lag borde varje an.” svarskännande människa själv be- gränsa sin fart på vägen, Där "ar vi inte bara vårt eget liv i våra hän. ev der, där gäller 'det också andra - människors liv, Gång på gång på- : minner man i radio om'varsamhet i trafiken, Gång på gång släckas liv och förvandlas människor till. invalider för livstid genom ovar- samhet i trafiken. Det pästås utt många bilar är felbalanserade och inte håller för snabbtrafik. Det är. inte bevisat forskningsmässigt än men det är troligt. Man kan anta att det borde mana till ännu större varsamhet. Våra sjukhus överfyl=' las med trafikoffer så att rarens sjukhusvård och framtid, Den bär gången hade väl åtmin- stone def: ena bilens förare ordent- liga försäkringar. Man kan inte hel- ler påstå att. några försäkringar skulle ha klarat den unge opera- sångaren och hans kamrater från olyckan. Men nog bör man slå fast att den som ger sig ut att köra bil utan att ha tagit körkortsesa- men han är var mans viding. han ikläder sig själv och sin fwnilj sto- de sjuka för vilka sjukhusen från början byggdes knappt kan få vård= platser där när det behövs. Olycks- fallen från vägen är ofta svårt huvudskadade och r kadade och behöver långvarig vård. Ett är sä. kert, én av de fem sjungande brö- derna Thambert är svårt skadad och tyst på ett sjukhus därför att bilen han åkte i påkördes av en förare som kört bil i åtskilliga år utan körkort, LAHÖLMS TIDNING — det effektiva annonsorganet I e fe
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.