Yv rerrYyryr Y FrevYtervevveeeveYYrYTereeryeYvYrYtYYTYYYFYYFYVY FP ÖPAreYYYFTYVY FY , ot Tisdagen den'8 august? 1961 en fedan ett decennium fort- ' gående debatten i FN om ska= pandet av en ny fond för främ- ” jandet av de fattiga ländernas ekonomiska utveckling skulle vid "det här laget närmast väcka ett - visst löje, om den inte «spelade . mot en 'så allvarlig bakgrund. Det ” jär snart inte längre möjligt att : " hålla i sär de många turer somd- FN:s rika och fattiga medlemssta= ter dansat med varandra under årens lopp till följande melodi.” De fattiga länderna kan » inte ' . + själva mobilisera nog med kapi- , + tal för sådana utvecklingsbehov ; , 7" tänkts som en fond . Anti= Atompartiet,' hvis program som det i regel måste åligga sam= "hället, att tillgodose, exempelvis ” kommunikations- och ' undervis= : ningsväsendets uppbyggnad, för=-" sörjningen med och distributio- "nen av kraft och vatten, under- 4 göknings- och planläggningsarbe= ten av olika slag mr m. "Alltså Särskilda fonden som ett slags - ” kompromiss, skedde detta i den uttryckliga förhoppningen att or-' ganet så småningom skulle växa " ut till ett SUNFED. Men de, in- såg snart att dessa förhoppnin- gar knappast skulle infrias i första taget, eftersom medlemsstaterna med få undantag (däribland Sve : rige) visade en långt driven » " njugghet med anslagen till Sär> skilda fonden. Så väcktes på nytt frågan om en verklig utvecklings« '- fond i FN:s regi. Samtidigt togs' ” från USA:s sida ett nytt initiativ" för att vrida in "arbetet i de ba- "nor som detta land ansåg accep- tabla. Sålunda tillkom år 1960 på amerikanskt initiativ det: annex » till Internationella banken . som fick namnet Interhationella ut- I "vecklingsfonden, (IDA) och, som » nas” representanter. "accepterade : het, Från | I doppa kräfthåvarna i sjön! Men vad skulle ni säga om- kräftorna helt skulle utebli? eller i varje fall bli svåra att uppbringa så att fisk- handlaren när ni kom och frågade efter kräfter bara skakade på hu- hudet och sa: ”Finns inga idag, till- gången. är usel, kräftpesten härjär i våra sjöar. - - Jo, jo, här är allt fara å färde Kräftdöden bärjar i år svårt i näs- tan alla! vatvendrag i vår sedan "gammalt rikaste kräftprovins, Små land, och lika nedslående rappor- ter har anlänt från delar a av v Öster- götland och Närke. i Nå, de flesta' kräftätare här väl hört talas om kräftpesten som sjuk- man vriog inte stort begrepp om dess , karaktär och hur den upp- Det är också först på se- iår börjat sin. verk N ik måste de mera välk län- > ikt hade den- ” derna här träda till med lån och” gåvor I mycket större utsträck« . ning än hittills. oc." i Redan vid: 1950-talets ingång : väcktes tanken på bildandet av ' en Särskild FN:s forid för ekono- misk utveckling (SUNFED). Idén N strandade alltid på motståndet från de rikare länderna, som inte "ansåg sig ha råd med några yttér= > 1, icka 24. d ligare' Ge- na fond genom sin anknytning : till Internationella banken | den - viktiga . fördelen . att: kommä- > nistblockets stater ställdes utan-" "för. "Dessa : tillhör nämligen inte ” ,' Internationella banken; ; Men. alla" manövrer till trots : + lever frågan om "en utvecklings=: X fond 'i.FN:s regi vidare, I höstas - tillsatte geheralförsamling : en! med represent för nom att Sovjet så småningom för- . : klarade sig berett att bidra till ' . en dylik fond, tvingades en kom-'' promiss fram. Är 1959 började den : ock Särskilda , fonden sitt arbete. : Dess kapital och uppgifter. blev . , dock stärkt begränsade; Man sila I tade i första hand på att medlems- . staterna skulle åta sig att tillskju- ta 75 miljoner dollar årligen, j jäm- + fört med” de 250 "miljoner dol= 1 lar SUNFED:s . 7 grundplåt,.. skulle ' Särskilda - fonden "endast kunna: göra sina insatser i form > av "gåvor, för vissa bestämda än-= 2 damål, som för övrigt låg mycket Nära det reguljära ' tekniska ' bi- ståndet. , SUNFED "hade" däremot och gåvor, vå '25 nationer med uppgift att lägga grunden : för - en sådan fond, om- vars tillkomst församlingen sam- .: "tidigt i princip : fattade "beslut, : ehuru under ivriga protester från ' framför "allt Förenta -: staternas, ” Storbritanniens, : Frankrikes”" och : Det år dock svårt att se vad” de "fortsatta " diskussionerna skall ; i tjäna till, så länge, de nationer på som + hade:' föreslagits » bli I 3 vilka, den huvudsakliga” bidrags- :d Vidare” ER bördan : måste läggas ;vägrar, att ; i medverka. Utan : ekonomiska ins? ». satser från de fyra opponentlän- ; derna blir -fondens: "resurser" en ” L skal fond. nare tid man kommit till någorlun-' da klarhet om detta och hur, den skall bekämpas, NN : Kräftpesten kom” troligen från Frankrike första gången den upp-: trädde,” i mitten av 1870-talet. Här" liksom 'i "Tyskland spred' den :sig' från det. ena :vattendraget till det andra "med: rasande" fart; förintade: över nästan hela Europa. "Till Sve rige' kom” den från Finland 1907 eller” 1908. Detta senare år'var vår, berömda /kräftsjö . Hjälmaren lik: som även. Mälaren . svårt angripna och här blev faktiskt hela den star-: ka stammen ' tillintetgjord.. För att om möjligt hindra farsotens. vidare spridning utfärdades genast vissa förbud mot fångst. av kräfter, lik- som: av all transport inte blott av djuren:utan även av fiskedon från "de smittade områdena. ;.'. ' Man sökte länge' efter smittoäm- net” till sjukdomen, men då'kräf- tans parasiter förr i tiden var föga kända var det ytterst svårt att kom- ma, dessa”. på: spåren. : Ibland. var man ”gäker om Att en viss parasit var”: upphov i till.:sjukdomen men blott någon tid. härefter hade man täckt "en: annan som: lika” be- för. "ivrigaste" förkämpar, "de " 'underutvecklade ' länderna: Ett nytt organ 'med | rev "surser .Jångt innan minimum gör - ' förresten ingen glad och kan till sist bara skada själva saken...” et Ci nu bare s uker. igj de” norske velgere skal til ur- -vherne for & kåre et nytt Storting for de neste 4 år... co cv I lange tider har det värt arbeidet for å få istand en borgerlig sam- ling ved dette valg. Innbyderne var I förste hånd Hölirepartiet, men in= gen av de andre opposisjonspartie- ne var 'särlig begeistret for felles- lister. med Höire, Hadde det' blitt |regieringen faller efter å ha sittet ved roret 1'c:a 25'år. Sosialistisk Folkeparti stiller opp: kandidater i en rekke kretser, således i Oslo, Te- lemark ' og - Nordland - Fylker, : for- uten i en rekke -byer, Partiet har som medlemmer flere: kjente fag-' foreningsledere' og 'en rtekke inte- lektuelle, At partiet får valgt noen av 'sine kandidater er neppe' trolig, men de kan samle så mange stem- mer at denne splittelsen kan med- . före tap i flere kretser for Regje= tiet. Hvad K en borgerlig ling ved valgene, er det ganske sikkert at Arbeidere partiet. ville ha tapt sitt” flertall i Stortinget, Ved valget i 1956 'var det nemlig med ganske liten over- vekt at Arbeiderpartiet seiret i en rckke kretser, Dertil kommer att det ved årets valg er hele tre so- slaldemokratiske partier som stiller ppp kandidater,'plus Ki tiet, Nemlig . Arbeiderpartiet, "Det Soslaldemokratiske parti (som også : deltok ved valget i 1956) og det nye Boslalistisk "Folkeparti, også kallet ikke er så ulikt Arbeiderpartiets program för 1939, det vil si anti- militaristisk. N Selv om Sosialistisk Folkeparti er ganske nytt og således ikke har maktet å bygge opp en riktig valg- maskin, er det nok en meget stor sjangse for at Partiet blir det som kommer" til å årsake at Arbeider- tiet angår, så er det nok meget sansynlig at det taper tlen ene re- presentant som det har i det nuvä- ' rende Storting. Mange av partiets tilhengere har nemlig gått over til Sosialistisk Folkeparti på grunn av dettes antimilitaristiske program.' - De tre sentrumspartiene. Venstre, Kristelig Folkeparti og Senterpar- .|tiet (tidligere Bondepartiet) har lenge arbeidet for å få istand et samarbeide ved det kommende valg, Venstrepartiets leder Bent Röise-, land har gått sterkt inn for felles- lister, De tre partiene har drevet et sterkt samarbeide i Stortinget i den siste: perioden, et samarbeide . som "har vakt adskillig oppsikt i. politiske kretser. Men når det kom til spörsmålet om felleslister ved” dette valg, da var ikke enigheten så stor. Det ser ut som om alle de borgerlige partier er bange for at felleslister skal bety at partiet mister sin sel stämt ides som smi vida- ren. Till inte för länge sedan ' var man fullt övertygad om 'att kräft- pesten : framkallades ” av .. svampar & k Saprelegniaséer som man fun” nit i döda kräftor. Det var sär: skilt : tvenne forskare ' Harz" och Louckart som med stor” iver” för- fäktade" "denna idé.:I Mänchen ar- betade 'en annan tysk, mest känd som ialist; på :fisksjukd Bruné! Hotet, med 2det till: synes vw] mycket-svårlösta problemet. .Denne kom efter många prov och ett trä- get arbete "till det resultatet. att kräftpesten förorsakades av en ba- till, Bacterium' pestis ”astaci.” Den- ha blev också under en lång tid främst betraktad s som det egentliga sraittoämnet. - : Teorier samlades på hög. . . Sn helt annan .mening om: 'sjuk- donien hade några år senare en forskare vid namn Schikora, Enligt honom var det. en mögelsvamp kal- tad Aphanomyces .astaci som gav upphov till sjukdomen. Dessa para- siter angrep de mjuka hudpartierna på kräftorna särskilt lederna, var- ifrån de sedan.spred sig till där- under belägna delar påstod denne. Båda " de ovan ” nämnda parasi- terna och. ofta ännu fler träffas; i allmänhet hos sjuka kräftor. I bör- jan: av sjukdomen visade kräftorna stegrad, orolighet, varpå tycktes föl- Ja stor "mattighet, förlust av ex- tremiteter samt- så snart inträffad död, vc - a : Är 1926 blossade" sjukdomen här hemma . mer allmänt, upp. på nytt efter att t föl de år näs- lång: tid ätt lös TE > gåtorna kring. kraltpesten å är det snart så dags igen — att | varje kräfta, snart var den utbredd: x domen heter men i allmänhet har 7 Man förde. kräftor från, en egentliga orsak Hade” även "påträf- fats hos fullt friska kräftor som tagits i sjöar som helt var fria från kräftpest. Många forskare hade där” för börjat tvivla på att det 'verk- ligen” var bakterier, som orsakade sjukdomen: FN u : "1930 blev ett genombrottså: , då helt nya och betydande” rör. gjor- des om kräftpesten. I augusti. detta år -.hemsökteg den'berömda -kräft- sjön Erken i Uppland svårt av. pes- ten; Utmed stränderna här sågs så- lunda.' massvis ".av 7 förruttnelse stadda djur. :Många, hade lämnat si+ na kryphål och satt fullkomligt stil- la,' i :vattnet, mitt :i det" strålande solskenet, medan andra 'såkta kröp omkring blott: några centimeter un- der "vattenytan: Det var ingen svå- righet att här med ”blotta' ögat på dessa ' sjuka : : kräftors' mjuka . hud uppfäcka. "gulbruna, fläckar. Också i, Stångån . i: Östergötland "hittades något år senare pestsmittade kräf- tor med. märkliga fläckar, som dock i: -någon mån: var avvikande. från dem man funnit på Erkenkräftorna. Etter, företagen mikroskopisk: un- dersökning förstod man nu att man här "funnit "just samma” svamp, Aphar yces, vilken: Schil a en gång förut: så: noga beskrivit, Man lyckades nu också med all önsk- värd tydlighet konstatera följande: På en kräfta, som kommer i berö- ring med av .kräftsvampens: sporer ""nedsmittat vatten, fastnar sporerna på kräftans 'hud, varest de: snart or "och sänder 'ut myceltrådar in genom ; ' djurets: mjuka hudpartier, smittad sjö till en a nan. När så. "dessa partier blivit genom- vuxna. sändas myceltrådar åter. ut genom «kräftans hud, där de bilda sporer, som i vattnet för kräftpes- ten vidare: till andra' nya kräftor. På så sätt smittas så småningom hela sjö kräftbestånd. sett a Bara försiktighot hjälper Man "måste: sålunda, som: redan påpekats, ytterst noga se upp att ej blod, fisklim eller andra orga- niska ämnen "förekommer på fisk- redskapen, : då vid fiske i kräft- smittat - vatten ” både sporer och svampmycel kan fastna på redska- pen. Förvaras dessa nämligen sedan på-ett fuktigt ställe växer svampen lätt ut och för då vid förnyad an- vändrling av dessa redskap, sjukdo- men. till andra” helt friska” sjöar och "vattendrag. För den skull bör man . om ' man fiskat i nedsmittat vatten decinficera sina fi kredskap. Särskilt - lämpligt härför är metall- salter för vilka kräftsvampen-alltid är mycket känslig. Även kalkvat- ten kan genom.sin starkt alkaliska verkan ta död på” de » fruktade kräftsvampen, : Låt. oss så di man nu känner, kräftpestens orsa- ker... ”alla” ser : upp ,med de” ovan nämnda : försiktighetsåtgärderna så att våra gamla fina kräftvatten åter kan: utnyttjas: till: allas vår glädje och -: fromma... Både "att . fiska - och äta kräftor är ju nämligen ett stort nöje som: vi "alltid brukar” lönet efter när den ti en förestår. ” N - "=" <-> Tore Leth : i Utbyggnaden a av den Höcre + ut bildningen kommer. att ställa ytter ligare krav på bostäder för de'stu- derande, En upprustning av Järar- krafter ' och .- undervisningslokaler, blir verkningslös, om:inte bostäd å studieorten samtidigt tillhanda- hålls de studerande, understryker studentbostadsutredningen, I sitt nu lämnade betänkande påvisar utred-' byccko olika möjligheter att sänka k de genom att redovi- tan helt varit begränsad till Mäla- ren och Hjälmaren. Här framträdde nu”. tvenne ; forskare . Nystedt och Klarin som efter en del noggranna undersökningar 'lade fram bevis för att pesten i huvudsak förorsa- kas av tvenne bakterier, Baeterium proteus och Bacterium-påratyphi. Väd de båda forskarna rådde sig kunna bevisa underkastades emel- lertid några Jr senare en kritisk Staben Ö - hjälper "öo1961 sl erna, vid Venstre er det särlig Unge Venstre som er imot teknisk samarbeide ved valget, Denne opposisjon som: også har blitt: kalt ”Dagblads- Bakteriologiska laboratoriet i Göte- borg, Orvar Nybelin År 1929 hade kräftpesten i våra vattendrag åter tagit "en ' allvarlig Venstre” efter Dagbladet i Oslo, . som er motstander av" borgerlig samling, har mange tilhengere. Det har 'imidlertid ' kommet istand et samarbeide mellem Senterpartiet og Venstre i en rekke fylker, således z det fsäesliste mellan de to par- er är-Tröndel Ike Trondheim), ” Ey (med al man se rent” hökternt valgutsiktene, så er det meget Jå peker på en borgerlig valgseier og efter de forhandlinger om samar- ide som er fört, er det mest ROSA DOTTERN RME IRA Att läsa ANNONSERNA ilT oo: är både lönande och roligt i det nu: förut aldrig smittade områden hemsöktes. Bland de värst förhärjade sjöarna var den stora sjön Åsund i i Östergötland, | nal sa, a förslag till planlösningar av stu- dentbostäder för såväl ogifta som gifta studenter. 5 > ' I synnerhet "råder det nu brist på terskölorna; som genom beslut : av 1950 års riksdag i huvudsak lik- ställts .med universitets” och hög- skolestuderande i studiesocialt hän- seende, även blir delaktiga av det särskilda statliga studentbostadsstö- det. Frågan om statligt och kommu- nalt - stöd - till -bostäder för andra elevgrupper och om särskilda ung- domsbostäder föreslås bli utredd särskilt. "De hittills uppförda studentbostä- derna : präglas enligt utredningen inte av någon omotiverat hög stan- dard eller lyx. Detta gäller även i jämförelse med många utländska tudentbostäder. ' Utredningen har bostäder: för gifta denter. Det gäller i särskilt hög grad för såda- na : studentäktenskap, där ' endast den ena parten studerar, vilka ut- gör cirka 80 procent av: alla stu- dentäktenskap.. Utredningen under- stryker det 'angelägna i att ända- målsenliga ” studentbostäder upplåts även för denna kategori student- äktenskap och föreslår särskild” regler härför. En annan åtgärd som "syftar till att stimulera produktionen av stu- därför inte på någon punkt funnit ing att rek d en nedskärning av nu gängse standard inom st Dä t anser man att olika bondeönskemål bör 'tillgodoses - genom variation i planlösningar och standard. Titredningens förslag till planlös- ningar har utarbetats mot bakgrund av en enkät rörande boendevanor, önskemål om utformning m m, vilken för utred- dentbostäder är utredni för- slag om ändrade regler för kommu- där pesten gick fram med sådan våldsamhet att samtliga kräftor i sjön dog ut under en tid av blott fyra månader, Efter ett otal om- fattande och mycket besvärliga prov och undersökningar, som - det här skulle uppta ett allt för stort ut- rymme' att relatera kom Nybelin fram till i huvudsak följande; Kräf- tor är mycket ömtåliga för bakte isk medverkan vid upp- förande av studentbostäder. ' Enligt gällande regler har k ' räkning utförts av docent Lennart Holm. ”Studentbostadsutredningens ord- | förande har, varit förutvarande ge- Udirektören "i bostad: relsen, kostnadsfritt upplåtit, tomt för stu- dentbostadshus. På en del orter har emellertid. detta visat sig svårt att genomföra och har i praktiken hämmat 'b byggandet. professor Alf Johansson. Ledamöter har varit t f borgarrådssekreterare Morgan Abrahamsson, ingenjör An- ders Assis i Sadsbyggnadsbyrån AB, Utredningen föreslår att reglerna ändras så att kommunalt bidrag till städer i fortsättni be- rieangrepp av skilda slag, då de med sitt öppna blodkärlsystem en- dast kan hålla bakterierna borta med sina vita blodkroppar. En sak hade emellertid satt myror i huvu- |: det på många forskare. De bakteri- er som man ansétt som pestens. stäms till ett belopp på 600 kr pr rum i de studentbostäder som upp- förs med hjälp av statliga subven- tioner. , " Vidare föreslås att de studerande vid de högre statliga eller statsu riksd: Einar Eriksson, Upp- sala, stadssekreterare Torsten Hen- rikson, Göteborg, och förste kansli- sekreterare Otto Winther i finans- departementet. - Som experter har medverkat do- cent Lennart Holm i statens institut för byggnadsforskning, förste inten- dent Carin Boalt i statens institut derstödda konst-, musik- och tear för” I frågor och arkitekt Gösta Wikforss, Uppsala, lav Oss gi milda, ditt ödmjuka . Fliedner år 1836 i gång med en studentbostädernas | ” En diakonipsalm Konung och Präst, träd in i denna ; skara. ; Oss ' "med "din ' Ande . hägna | och bevara, låt våra hjärtan dina tempel v vara, | Jesu, vår Herre, Hjälp att vår raköld vi i ditt saktmod finn . att än din likhet 3 närmare vi hinne, od oc. "Jesu, vår Herre, so ar (PS 239: 1, 3). " Kyrka och. diakoni äro två be- grepp, som. höra oförenligt sam- man. Diakonin "var i, urkyrkan en självklar sak. Ordet kommer av grekiskan och betyder Helt bnkelt tjänst eller tjänande och är en be- teckning för det arbete, som den kristna . kyrkan bedriver för att hjälpa -' nödställda; fattiga, sjuka och lidande människor, . Aa - Men diakoniarbete i organiserad modern form leder till ursprung närmast till det arbete, som den varmhjärtade prästmannen Teodor Fliedner och efter denne Julius August Gottfried ”Disselhoff 'be- drev i Kaiserwerth. Platsen ligger i Rhenprovinsen och där satte It för utbildning av diokonlasor som vigde sitt liv åt kärlekens tjänst. Arbetet med den- na: anstalt. skedde så föredömligt, alt det i stora stycken även fick stå som förebild för den moderna sjukvården. .f vi ov Sedan. detta arbete blev ' känt, börjäde man” även i andra ”län- der intressera sig för liknande ar- betsuppgifter-och även till Sverige spred sig tanken att starta en dia- konissanstalt. Detta skedde 1851 och 1863 såg Ersta i Stockholm dagens ljus: Den ”drives numera -helt ' i kyrklig regi, men från första bör-. jan var det kretsarna inom Fos- terlandsstiftelsen, som, satte i gång verket.: Därför återfinnes namnet Ersta ofta i Fosterlandsstiftelsens tidigare protokoll: och vid större högtider 'i Betlehemskyrkan fram- trädde 'en kör: av Erstasystrar..Det är "många," 'som ' har . undrat över dettä, men: méd känriedom om den nämnda bakgrunden är det ganska naturligt. ES se Den? nämnda "prästmannen. Disz selhoff var född 1827 och dog" 1896. Han var. gift . 'med 'en: dotter : till stiftaren av Kaiserswerth' och se- dan ' hans, "svärfar gått Bort blev han själv föreståndare för 'det om- fattande verk, "till" vilket" Kaisers- wert växt ut under, Fliedners' led- Mm Den' citerade psalmer, ””Konung och Präst, träd in i denna 'skara”, dial konpsalmér, Vi här i vår psalm- bok endast sex psalmer” under: fu- briken ”Diakoni”.". =. :3 > sr Översättningen är gjord av pros- ten . Robert - Kihlberg, + 1848-1908, i Söderhamn,” varefter Paul Nils- son . gjorde en bearbetning av den för ett av sina psalmboksförlag. Den SverigesAmerika 'på Skafisen-fest På söndagen - blir det Sverige" Amerikadag på Skansen för fjor« ', tonde året i följd. Högtiden vill ge : en påminnelse öm de många band ; som binder de båda länderna sams. ; man och om det arbefe svenskar »-.. . genom många generationer utfört LÅ Förenta Staterna. ' oj Högtidstalare är doktor Amandus Johnson, som i samband med -sitt ' framträdande kommer: att få ett minnestecken, som ”Ärets svensk amerikan”, — en hederstitel, soi - han får xör ett långt idogt stu. dium av de svenska insatserha för USA:s utveckling och frihet. Den plakett som utgör beviset på he= derstitelin, kommer att överräckas , av grevinnan Estelle Bernadotte. '; Från Skansenteatern medverkar ' Lena Granhagen och Per-Olof Eriksson med ett par av Fridas vi=" sor "och från Karlskoga "kommer Öjebokören för att bidra med ett program i folkton. Efter Amerikas hälsningar säger kyrkoherde Robert ” Murray några ord till avslutning." »”Dagen” anordnas av Utlands= svenskarnas förening, Vasa orden , gen av Riksföreningen för svensk=' hetens : bevarande i utlandet oc ' Svenska" turisttrafikförbundet, ee - Regeringen i Senegal har beslu= M tat sända en kommersiell och kul= turell delegation ' till 'Skandinaviert i september. :I delegationen ingår - handels- och -industriexperter och. ;-' man skall bl a förhandla om ett", handelsavtal och en överenskom= melse om, tekniskt samarbete, (TT AFP) sg lent 3 ee Några stenplattor med feniciska inskriptioner har | påträffats under utgrävningar av en gammal romersk befästningsanläggning i i närheten av Jordaniens huvudstad Amman, Plattorna anses härröra "från den , feniciska epoken omkring 850 £ Er, (TT-Reuter) . >. ; Aa 1921 och. här dessbättre" fått stan | nä kvar i vår nya psalmbok. H : Melodien, som , vi sjunga . "den Pp almen till. har i sin mån” bi- dragit till psalmens popularitet: Den .'; är gammal; komponerad av Johan Kriger, och första gången tryckt - 1563. I vårt land har. den melodin i sjungits: ärst i i slutet” av. 1800- talet, För OSS den äg, som fråm I i stillhet drager, SA den kärlek! som ”älltmer- ' tilltager, Nyeln, Var oss,i i döden "med din Ände CE låt 05s en ' gång med jubel "säden solace skäral - och för ditt anlet våra kärvar bära. Nr INDS Jesu, vår Herre, VC IN " i (Ps 239:4, 5) . infördes i vårt psalmbokstillägg av” - +. Torild Lindblom « . "Sovjetunionen är faktiskt ett av antal mycket gamla personer. De som har fyllt ' 100 år! Nu får man väl knappast pill h munismen detta sakernas-goda t . ringarna levt ett normalt sunt li myan Chepik, är en god represe han är' 115 år kjälper han famil; Tapporteras att han aldrig varit An 2 ot flest.” de länder som kan 2000 upP Ser as har i dag cirka 22. kriva kom- illstånd utan, snarare v: Den här spänstige menn ntant för dessa äldringe”. . en med t ex it sjuk eller har Märnäganinn, behövt söka” läkaes NR FRSVERVTRVADIEYÄRNTNA LAHOLMS TIDNING - av Amerika, Stockholmsavdelnin.« NN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.