v N + vy ra ST vrreeferfe — LAHOLMS TIDNING '— vv Yrvyvve tree YvYV veerevtereyeeeY TP eYvYeYY vev Yye YT VENSYYYYFTYFT YE VE YFYYYYvV ja A ON "Den, ekonomiska ' situationen I: i England, som ' ledde till en höj- | . är att vänta. Ur denna :synpunkt; . "a NN "vårt land; Det är 1 z . > bankerna, Inlåningsökningen föra räkningar till kapitalsamlingsräk. "ning av diskontot' från fem till: sju procent för någon vecka se- dan samt en höjning av omsätt-' ” nisskatten med tio procent utgör ett varnande' exempel även för, NE AUGUSTI. Vatnande exempel - bäd-' + ITE =. nn N han satts att utforma inneburit 'att det. skett: en 'strömkantring. - Kreditrestriktionerna har uppen-' bart inneburit att det lediga ka-' - pitalet söker sig nya vägar sam= '; tidigt som "det också medfört att . bankerna intensifierat "sina an= ' trä att öka inl för dat för hårda löneförhandlingar i .. höst här i landet och även andra - tendenser tyder på att stora på- uh på infl är det beklagligt att 'utvecklingen för spar- och kreditinstituten när-' -- mast tyder på en spararnas re= . volt. Nu är det 'en gång så, att landets sparare 'tydligen är vår . > saktmodigaste och tåligaste intres- ' : gegrupp. De har ingen entydig och "samlande opinion att visa på; spa- randet finns ju i alla häll: --marknaderna har inneburit att att därmed skapa underlag för att . tillgodose växande kreditanspråk. ” Bankerna har emellertid av -allt att döma fått föra en mycket hård kamp, vilket ju också med all : önskvärd tydlighet . framgår '. av den här redovisade statistiken. + Händelserna ' på ' obligations- räntan även för korta placerare och för småsparare, som ju van- en är ett par:kategorier som " inte brukar tillgodoses på obliga-" den, pressats upp över ' - och . grundas .. på -det- medfött . "mänskliga. Att. samla i ladorna får i detta sammanhang vanligen un="' | derordnäs andra intresseyttringar. ” Spararna skulle "om de” kunde . finnå en gemensam nämnare till- räckligt stark 4 att. "utgöra grunden klasser ; och alla intressegrupper” N ”räntesatsen . för bankernas lång- fristiga : inlåningsräkningar. Den . ;effektiva räntan på korta obliga- 2 : "tioner "har hållit sig så hög 'som fem procent och delvis även över- . skridit dessa räntesatser.. Man: hår” kunnat ; skönja, en : tendens” från . - -.bankernas sida att söka efter nya - vägar för att. popularisera”. inlå- . På sina håll lär ; : ” sparandet ' av just den typ som" " icke beror av bristande förtrogen= "' het med problemen — även po-; . litikerna' får förutsättas tillhöra "Eparårnas krets! men: en brist : på förståelse grundad på ringa re-".; : gpekt för spararna som kollektiv. - - - : Man kan ställa sig rätt skeptisk. i » inför det rimliga i denna utveck-'< |. I Jing, .De vinster i form av inlå- å Utvecklingen under första halv= året i år får emellertid sägas vara er "otvetydig opinionsyttring från i ” detta ,hunsade kollektiv, som det : vore "oklokt" att' nonchalera., De . förhoppningar - om "en "kraftigt ' stegrad inlåning till: banker och. : andra” sparinstitut män hyst och "' kanske också fr: et ba gått så långt, att man in k ört: med: bärande '; checklönekonton; ” varvid räntan ; vanligen torde beräknås på läg-" sta” dssäldot.” Dessa ”tend ser skulle i och för sig tyda på att man nu är på väg att återigen ". "göra. ”.checkräkningarna. -'ränte-.; bärande för att söka öka. inlånin« i : ningsökningar som. bärikerna” den igst temporära. Det förefaller. då . rimligare att riksbanken här. mi nas "sida dragit en och annan växel på har:I stort sett utebli >. sparbanken och. de 84 större spar” "' Söta halvåret i'år är inte mer” vän « » ungefär hälften så stor söm” un- der samma tid:1 fjol: För" spar«: " bankernas del började året gynn: samt men i juni sjönk inlåning: nettot med hela 76. miljoner. Facit .. av första halvåret blev en. ökning » " av inlåningsnettot med :96 miljos" "ner i dessa sparbanker och med” ” visa” ' "74 miljoner iF' postsparbanken; : FP: affärsbankerna. har skett en mars: ' kant förskjutning från sparkasses' ' « ningar, d vs från kortfristiga ti . långfristiga ” inlåningsräkninga tendensen relativt sett positivare,” ”inte' varit: utan; skadliga" biverk-' : En färgstark "politiker « Inomy :jordbrukskasserörelsen är > .. tecken till'e en spararnas revolt som i kan 7; skönjas beaktansvärda. De : F till de ningar. Mot å år ts slut kommer ge-" NN ” neralprovet; : då : "det": kommer att "om - den svenska” ”rege- ringen” måste a å följe med den - engelska högerregeringen '< "och drastiskt skärpa sin poli Nr "försvann ur. den- svenska riksda gen då Axel” Rubbestad drog 'sig : vilket: väl: får. tillskrivas den om=; i tillbaka: vid: senaste , valet, Redan : ständigheten att rörelsen befinner . - sig I ett mycket expansivt skede; Vad tyder då denna utveckling v' på? Jo, först och främst är det -' : tydligt "att : "pengarna . valt nya".. . strömfåror. Det är "naturligtvis en : . klar överdrift att tala om riks - > bankschefen Äsbrink som en det ekonomiska livets sentida Vild- - Hussen. Det förefaller emellertid , Sör om den regeringens politik « Betygsättning - ' En skräddare I en grannsocken Jin Alingsås hade för sed att då och Idå efter veckans id besöka Alingsås fför att förnöja sig, varvid han ådrog sig Polisens uppmärksamhet och a attes I finkan, Till sist blev skräd- aren förbittrad "över att dymedels| oc gng efter annan'få sitt lördagsnöje örstört, varför han gav uttryck åt in förtrytelse I följande bibliska betraktelse: + Di seger att Kristus grät när n såg Jerusalem, Men hade han at se denna ussla sta'n så skulle han ha illvröla ... - Borgmästaren kommer strax, gar god och Tänta, sade rådhusvakt- ästaren det unga 4 som skulle vigas. pr = Så gärna, sade brudgummen. Då fick han en örfil av bruden, - nt ner, Karlsson, och håll käften, när du inte har reda på saken ett enda dugg! Vi sitter väl Inte i riksdagen heller! N - Det första, sade i Int i då var hans hälsa vacklande och "det förunnades honom "endast :att under en kort tid njuta vilan efter en utemordentligt arbetsvillig och arbetsfylld insats I det: allmännas' tjänst. Som ' politiker var. Axel. Rubbestad en' särling, som "ofta gick sina egna vägar och fann ett .; visst nöje i den publicitet detta ” framkallade. Som var, I han lättillgänglig. och kamratlig. " Det har sagts om honom att hän ” . gärna tog sig an riksdagsdebutan- ter och orienterade dem både i de lokala och politiska ”riksdags- Jabyrinterna, Axel Rubbestad gäll. de för att vara en sparsamhetens apostel både för egen del och då det gällde allmänna ' medel. Få " människors "livsföring har stått så i centrum för intresset som när. Rubbestad under krigsåren gjor-.. de: gällande att det gick att klara .sig på en femma om dagen i" Stockholm, När det gällde allmär." na utgifter accepterade han inte heller anslagskrav utan vidare, "utan ville gärna pruta, Denna hans ” . Sparsamhetsattityd hade emeller- tid en äkta klang, ty bakom den låg praktisk erfarenhet av att eko= nomiskt klara en stor familj på de inkomster jordbruket gav. - Det har sagts att det politiska) livet blir allt fattigare på färg-. starka människor med bred po- . Pularitet.. Axel Rubbestad var en sådan politiker och det är med saknad hans mä vänner minns Yhunnit: till Halmstad. Marschen [påskyndades och' trots' härens :uströttade . tillstånd 'stodo sven- |skarna redan natten, mellan den | därefter. och överraskade "dan "Åskafna? Just som de "övengått : I stantade” "]är :mycket. gynnsammare nu än ; mer "mycket wäl till Pass, YA Jmycket. Vanvård ev 4 = (Forts/ fr: sid 1y Coco J de in:i Västergötland för att,. ; som "det. tycktes vilja belägra : Göteborg. Samtidigt fick Karl . XI; soni 'med sin här uppehöll sig i "Asarum i närheten av .j Karlshämn meddelande om att ; i danske generalen Duncam med : 3.000 män och 17 kanoner var på marsch söderifrån mot Hal- - land för att intaga. fästningarna |" där ovan > Vid dessa underrättelser "bröt Karl XI upp från Asarum och I! tågade den, Il augusti "norrut mot Knäred, där han möttés' av den ”rindre "hugnesamnia'” un- derrättelsen 'att 'Duricam "redan 16-17 augusti "på ' i landsvägen; som ; leder; från: Laholm" till Halmstad, I daggryningen vasta- de de mid: Eldsberga, kyrka, där Fyll ån. På' det-tuviga- och 'ste-' niga Jjungfältet . söder om ån, drabbade;härarna samman. Stri- SRAARVAVAA Skummeslöv. I . sid Dö SN i Halmstad :-hade po Osby-pannor installerats, Vädret när simningarna i "Varberg gick av "stapeln. "Dock "får man ju räkna med att vattnet kyls ner natten, så. pannorina kom- : Direktör Parlin, som har en |och måste ,sträcka mapen, Man- den "shitade med fullständigt danskt , nederlag efter ett för- tvivlat försök av ' Duncam att rädda”sin här genoni en reträtt tillbaka” över Fylleån, De för- följdes av svenskarna över ån spillan 'wvar stor på" den danska sidan. Över 1.000 danskar 'stupa- 'de, 92 officerare och 1,600 man togs till fånga, bland dem gene- ral Duncam själv. Knappast. 150 danskar undkom, " På slagfältet stupade den dansk översten Litzow, om vilken kröni. kan berättar att han var den tappa "raste bland 'de tappra. Trots ati han fått: båda sina ben 'avskjutna, | vid knäna hade han fortsatt"at kämpa på benstumparna så länge: han förmådde tills han "slutligen" gav upp andan. ; På platsen där han ' dog" restes senare, enligt uppgift av danskarna "själva -en minnessten med inskrip-' tioneh ”Stympad 'men kämpande: föll här den tappre Liätzow i Fä slaget den 17 aug 1676”. Med hän-' 'syn till den 'svenska texten. är det Dystert jubileum i förintade dagarna: tusentals i "16 år sedan första atombomben Hiroshima PE Kö fel Te . När man fällde bomben hade man föga. tanke på vad som ] i skulle. A if had2 : I dagarna & är det sexton år : sedan den första atombomben "detonerade & öv r den japanska ”. staden Hiroshima.” Denna djävulska bomb fick kriget att" komma i ett avgörande läge, och od "sedan ytterligare en bomb utplånat en annan stor japansk stad kapitulerade den japanske :' kejsaren inför. hotet. att hela Japan skulle bli en enda stor ruinhög. Det ye no sexton, år "efter. det . att" bomben fälldes dör människor i sviterna ef- ter bomt Inte nog med de yttre länge exprimenterat på en ögrupg i Stilla Havet, och dagen D. var långt" i förväg bestämd, Svårighe- terna var emellertid mycket stora, och det var många stora problem man: hade att övervinna innan det var klart för ' bombfällning;' Bl, a. var: vikten en; avgörande ' fakter, Det var lång? tranisportväg till de väl k t troligt att d na, reste ,.steneri, det'är i varje fall: ovisst liksom uppgiften att den res- : tes redan -på 1700-talet. i Det må 'förhålla sig. hur 'som: helst med den saken, Däremot vet: man: bestämt "att 1828 'restes : ett svenskt. "minnesmärke över slaget, en "över: fem meter" hög -obelisk;' huggen i granit, förmodligen häm- tad från stenbrotten i Söndrum. Minnesstenen ” tillkom' på initiativ av prosten S P Bexell: i' Grimeton, den outtröttliga forskaren i Hallands -minnen, ' vilket "resulterat" i' hans” kända '- arbete, : Hallands ” historia, Hushållni: ällskapet ' ade: "för saken, men hade inga medel för sådant ändamål. Det blev en insam= ; ling och även om den gick trögt så blev det dock till slut en minnes-' sten," som” restes ett'stycke från Lätzow-stenen, på en hög kulle och ' vida synlig. över ' aejden -liksom'- k intill landsvägen mel-, arvilla. i Sk lövs- . strand .och är medlem av bad- ortsföreningen; har i flera år H kämpat f för. att” få. en simbas- : inte: -omöjligt - Jatt det | till.:ett annat. år kanske - blir "möjligt i Vad: detta skulle: betyda - för nystartade simklubben Karups en har ju: stör anslutning av "medlemar, och :ideras' start "i "större sam- manhang blev” ju" som bekant lyckosam. N 'Bassängen har, blivåt. mycket > omtyckt" av många men med, den lila. re- servationen sabt vattnet alltid är så kallt den. Detta” har natur- ligtwis ;inte. "gått att "göra något åt. Om: eltör Darlins' ep aner blir: verklighet: "skulle; denna bassäng bli'den- företa med per- manent "Uppvärmning avi vatt- net. Får mar sedan upp det plå-. nerade. vindskyddet mot. havs- sidan blir anläggningen en ren | drömsak, som säkerligen: kom- mer att göra den ännu popu- lärare hos allmänheten än vad den redan är, Det skulle natur- ligtvis / underlätta ” mycket. : för simskolan, "också, som' skulle få det betydligt mycket lättare att I bedriva - uocervisning | i femper nenat vatten. . . ; Fördelarna ' "är. som' : synes många: "Ännu" så länge : ligger dock planerna bara på direktör | Darlins» skrivbord i Osby, men möjligheterna . finns: som -sagt, och" det är. bara att hoppas på ett positivt resultat: Detta skulle ju betyda så mycket för Skum- meslövsbassängen. " Jimmy. 'Kassaskåpskupp i VSÄ-slakteriet. "Natten. till tisdagen begicks en kassaskåpskupp vid Västra Sveri- ges 'Äggcentrals — fjäderfäslakteri i', Falkenberg. . Tjuvarna hade genom ett fönster tagit sig in på ,. där de försökt 'spränga bans Flygvapnet a Furirerna Lindström och Linde-' löv; flygvapnets centrala skolor i ar arkitekten och kastade eldiga blic- 'kar' på den mycket 'vackra unga frun som tillkallat honom — det|' första ni måste göra för att snygga upp den här våningen är att skaffa Västerås, 1; från 1 oktober , till Västmanlands flygflottilj esp Hallands flygflottilj. — Edström, Halland. dörren ” "till kassaskåpet, ' Härvid trycktes emellertid dörren inåt och de värden för cirka 9.000 kronor, som förvarades i kassaskåpet, lyc- kades tjuvarna inte komma över, För att dämpa ljudet vid spräng- ningen hade tjuvarna begagnat sig av kartonger med slaktade höns och b samt 400 kg fjäder i säckar. flygflottilj, : skall fortfarande till 1 april 1962" tjänstgöra vid Hälsinge Aygflottilj "er en ny man, NRP MÄTMI MINNS RUTER Att läsa "ANNONSERNA Å- LT: vet sär både lönande och roligt . NR FRUN TRI PÖIRIRA Förödelsen inne på kortoret var stor och förutom all den fjäder som flugit omkring hade tjuvarna flyt- tat om möblerna och gjort åver- kan på dem. Kostnaderna för att få lokalerna fordning" igen beräknas uppgå till minst 10.000 kronor. Allt, vad man för tillfället vet hos po- lisen är att tjuvarna färdats med bil och om”någon "har lagt märke till något, "som kan'.sättas i sam- band med brottet, är polisen tack- | nen, heter det i en. skildring från lan Laholm och Halmstad, nuvaran; de rikstvåan, : :'Svenskarna' visade bå märkena den aktning, som man är | skyldig våra stora historiska min- / inn sekelskiftet.. När beväringarna från, Skedalahed tågar förbi på den strax «ni stenarna gåenoe vagen, sker. dét tyst och under ””gif akt”, och ' officerarna saluterar de tappra döde Imied sina sablar. " "Någon '; hedersbevisning för ' a tappra stupade. har: det inte före- kommit på. årtionden, Tvärtom har." de: båda .minnesmärkena fallit - glömska och vanvård, Lätzow-sle- neti "kom: helt i skymundan, , när, | rikstvåan fick en ny sträckning och tröts'att' den' låg alldeles intill den |gamla? vägen kunde man knappast upptäcka den för ris och snår, tills. Edvin! Gustafsson själv satte” igång med att. röja. undan - och med. sin, hustrus hjälp fick stenen frilagd och sedan runt om den Planterade väx-, ter. ur den halländska floran, så att den nu 'är i ett värdigt skick.” '— Men, säger. Edvin Gustafsson, och pekar på den svenska minnes- stenen, . där behöver ' också "göras något: innan den helt faller i bög av vanvård. Det är upprörande att 'man har'så litet intresse och så litet pietet för våra 'gamlå minnen och förfäder, som kämpat för 'oss, Själv: kan "jag inte" åta 'mig,: hur Lärna jag” skulle vilja, att sätta” den platsen i stånd, innan :det är för sent, Det tycks inte finhas. någon som : har intresse eller -ansvar fön minnesstenen och platsen. För åt- skilliga år sedan .slog blixten ner, i: minnesstenen, som klarade ; sig) 'men en: spricka genom stenen vi- sar nedslaget och det dröjer väl in- te så länge förrän vatten och frost spränger stenen om 'ingenting blir gort. Inskriptionen på den två mer ter höga nedré delen av. stenen kan man inte ens längre skönja. Det var kå fint den gången när stenen res- tes att inskriptionen förgylldes, men för en del-år sedan tyckte man; det räckte med att ge lantbrukaren som bor här vid etenen vanlig kri- ta och be' honor. att fylla i bok= stäverna vid behov. Hur effektivt "det blev, det kan man 'ju, förstå. Jorden från kullen har rasat ner och den ring av kullersten, som e; gång i tiden lades runt kull ser man inte längre. = go '— Vem har ansvazet och intres= set för att minnesöStenen och plat- sen hålles i stånd och återupprättas från sitt förfall? Ja, den frågan tycks .det vara: svårt att få bear pad, men nog tycker man att ” ivånare av: Halland” av i dag skulle kunna samla sig till en kraftan= strängning var det s k ansvaret för "vården av. minnesstenen över: en av den betydelsefullaste tilldragel- serna i Hallands historia än kan ligga. Kostnaderna: torde ej vara pöverkomliga var pengarna nu skall Bas, " ' Har telearbetaren Edvin Gustafs son själv kunnat klara av istånd- sättandet av Lätzowstenen och dess- utom nyligen röjt upp i en häll- "kista i Fastarp i Holm, som använts som avstjälpningsplats för vägfara- re. utmed rikstvåan för 'att: inte | glömma hans arbete för iståndsät- 'tandet av den märkliga Tolarps- raven ' i Snöstorp, en av.landets förnämsta Eånggrifter,: så ' bör han kunna få hjälp i sin önskan att minnesstenen över slaget vid Fylle- bro den 17 augusti 1676 — alltså för i dagarna jämnt 285 år sedan — blir återupprättad. Om inte förg öarna och bomben vägde mycket, Man gjorde flerfaldiga för- sök” med. lika stor. vikt, och i” ett par fall. förstördes planen, då inte startsträckan räckte till för att föra upp. det i: i -luften.. NM » Planelig start. fi En grå gryning förkunnade att "som, skulle innebära en ny era för '. mänskligheten, Tre "stora - ”Flgande ”fästningar” lättade "och försvann "bort mot den ljusnande " himlen, "På' ett ' av planen fanns det förädiska' vapnet placerat, Be- sättningen visste inget om bom- bens : beskaffenhet, bara ' att det var ett nytt förödande vapen som skulle sättas in mot Japan.; ”. Det skulle bli en strålande dag. Jen ny dag var på väg. En dag|., . | gångna kriget att blekna bort. Än skador' 'som uppstår. Äveii arvs- massan påverkas, och generationer framåt kommer att få känning. av vad deras förfäder råkade ut för, Missbildningar , av alla |. slag "kan förekomma, - även 'om . personerna inte har märken efter yttre . ska. dor, Det. jär” ett fruktansvärt fak- tum dettä, Människor kommer, orm världen över huvud taget existe- rar . om några generationer, att missbildas och 'utestängas från "ett ' normalt liv. Och detta tack vare en förädisk bomb som inte borde varit uppfunnen, då människorna inte är vuxna uppgiften att hand- skas med :den på ett fredligt och till människorna behövligt sätt. De repade sig ; aldrig. ” Piloterna var skakade på planet som fällt bomben, De såg det väl- diga intensiva vita skenet när -bom-. ben bringades att detonera och de såg 'den märkliga svampforma- tionén som bildades efter kreva- den, De förstod att de med denna bomb hade uträttat något fruk- tansvärt, "något som fick hela det ög YreYvevy i | dag & är dessa I män inte återställda, + 4 En har blivit förbrytare, och nu in- tagits på vårdanstallt' och förklarad straffri, då han inte är riktigt till räknerlig. Allt” detta. tack. vare, människors strävan att överglänsa varandra, > - Bomben hade en | enda glädjande sak; med sig I ock med fällande av den, visste alla att kriget var på upphällningen, När så Nagasaki ' den '9 augusti samma år utsattes för en än. kraftigare bomb, fann den japanska kejsaren sig tvingad att begära fred med Amerika, Slu- : tet på kriget! var ett sfaktum. Världen såg mycket & annorlunda ut nu än när en förhoppningsfull, : människor som fått lida oerhört för att några -personer inte var nöjda med det de hade. -' | En ny epok hade inträtt i mäns Ivetande. Atomåld hade” gjort sitt inträde. Men "var människan mogen att ta detta jät- tekliv in en ny era? Man ställer ' sig Mycket tvivlande när man ser hur läget ä är idag ute i världen. . Jimmy. mel De amerikanska planen gick "högt och med fastställd kurs, och det. uppgjorda tidschemat såg ut att hålla. Efter . uppgjort mönster delade konvojplanen ' på. sig, och h "Solen stekte från en molnfri hi- | planet med bomb d ställs de färden” mot. Hiroshima. Bomben hade en ' sprängverkan som var över. 2. 000. gånger. större än” den brittiska ”jordbävningsbomben”, I -dägens läge” säger det inte så myc- ket om man jämför med de atom- "bomber: som : framställs . nu. Men efter dåtidens förhållande var det hamnstaden Hiroshima belägen på: sydvästra "Honshu, ' gick livet sin ella ; gång. > 'Stadén - håde ” skonats från " bombraider, ” och "man ; hade inte känt av kriget på något spe- ciellt sätt, annat än flyglarmet, som] med + jämnä mellanrum tjöt. över kåkbebyggelsen." "Barnen "lekte, mödrarna tvättade och fäderna gick till: sina arbeten: som vanligt på "morgonen. Vid. selvatiden på för- middagen" observerades ett ensamt plan,.:som passerade över kustbe- vakningen, men ingen tog av ännu outredd "anledning - notis om det. "Tidschemat hölls exakt, och rninu- ten närmade sig när bomben skulle | fällas, Bombluckan togs bort, och man "gjorde allt: klart. Det" var spännande; "minuter ' som : återstod. Fortfarande hade man inte mött något. Japanskt . arteleri.. - Planet, som fortfarande gick på mycket hög höjd . höll sin stadiga kurs, . och man kunde nu se i fjärran offer- staden, tillsynes helt oförberedd på det som komma skulle, Det visade sig sedan också att man var det. Man hade helt enkelt underlåtit att låta 'flyglarmet. gå för det ensamma fygplanets skull.” i . ' Flammande inferno. | "Med ett krampaktigt tag fattade Hygkapten om bombfällningsutlö- saren och koncentrerade sig på T klockan framför honom,..... tre, två, ett, kontakt, Ett visslande ljud uppstod när bomben med allt . högre hastighet föll mot marken. " Ett bländande 'eldsken lyste upp staden när bomben detonerade ett femtiotal meter ' ovanför marken. Av den väldiga tryckvåg som bil- dades blåstes hus och andra bygg- nader på kilometeravstånd ut om kunde . brinna brann. En otäck tystnad uppstod sekunderna efter " katastrofen. Jämmerskin = bröt | plötsligt ut och allt var ett hel- vetes inferno. Tiotusentals människor "dog en smärtfri död. På en tusendels .se- kund fanns 'de helt enkelt inte mer, Men många fick lida en kval- full död och plågades -av svåra brännskador. Många hade till sy- nes” kommit från helt oskadda. På den; tiden visste man ' inte riktigt hurudana efterverkningarna blev. I dag vet man det, Den radioaktiva strålningen som" uppstår -mär ato- merna klyvs är väldigt skadlig för sam för alla uppgifter. Ne + - Ava gå till -200-åraminnst! omlån > levande; organismer, Ännu i. dag, något" helt "revolutionerande; nå- FT de inte alldeles försvann. Allt som |]. Då pengar, 'som a spelar & så sik tiga roller i der ekonomiska verksamheten, ' får också gå un- der många namn och heter ofta kapital, ' Natfonalekonomerna ”; skiljer = först” "och... främst : på att sätta undan en del" av de. pengar, som, man förtjänar ge- nom sin produktion, och använda dem till sådant som förbäutrar- möjligheterna ”. at producera: byggnader, maskiner osv. Det finansiella. kapivalet är. pengar- na i sin roll som bytesmedel, den. monetära rollen: om- man ' vill uttrycka sig fint: det man har för att kunna bevala Varor, ' tjänster, och investeringar "med.- ma . RÖRLIGT '' REALKAPITAL REALKAPITAL MG BERGS . > Vi kan gå ”widare i ”uppdel- ningen: det finns både fast och rörligt realkapital, Dét. fasta är. "| byggnaderna, "maskinerna. och" det rörliga! kan ligga i lager, i råvaror, bränslen och annat så- dant. som strömmar in och mt i i företagen, " | Eftersom, vi här talar" om företag ska vi också. nämna en företagsekonomisk uppdel kapitalet: i'eget och främmande! kapital., Pöretagaren. har själv! satsat en del av de pengar å behövs I för "tatt anskaffa och realkapital och finansiellt kapi- tal, Realkapital får. man: genom; . driva hans företag. "Det är det . egna ; kapitalet.' I régel "måste han dåna 'en del också — bl. a skränhals gastäde ut sina hotelser för sex år sedan! Det var en värld |", i'spillror, en värld med sörjande ”, för act klara upp tillfälliga på-. freat ningar - på fören iagets eko- nomi.-— och dat är de pengarna sum kallas främmande: kapital. BÖKN YTT - ! CLAARTIE VÄXER UPP. :Den uppburna holländska för. . "fattarinnan' H; J. vån Nynatten -' fortsätter. > här :. berättelsen ..om Claartje, välkänd för läsekret-" "sen genom fjolårets 'roman, Den ovälkomna. : och bortkomna tösen som endast” i sällskap med fadern och: med sina djur vågar. visa sitt "rätta jag och gör en slät figur i säll- | skapslivet' " och , på, dansskolan, , utvecklas nästan som genom ett fyndig , tonårsdam som 'till” all- män överraskning, inte minst för. de. . närmaste, finner vägen till ” personlig livslycka. Denna vikti- tu ga tilldragelse-äger rum i ome- delbart , sammanhang med en annan händelse inom kungahu-' .set:' nuvarande drottning Julia- nas födelse” valborgsmässoafton 1909; vilken ' händelse jämte. ett kungligt besök några år. tidiga= Den, truligt blyga sl re försätter den lilla staden och e "dess invånare i festyra. Liksom i sina tidigare böcker | utmärker ' sig ' författarinnans | framställnnig av god miljöskild- ring och fint fångad tidsatmosfär och en anmärkningsvärd förmå- - - ga att med enkla, naturliga me- del försätta läsaren i stark spän« S nin :blott ute i förströelsesyfte. Hon . har också ett' allvarligt "ärende med sin bok: att predika förstå- else mellan generationerna, att visa att sann kärlek inte betyder ' I att själviskt tillägna sig utan att det som ' står där” det” står =: Men ' författarinnan > är inte 4: hänsynsfullt släppa fri: den av- '- av j hållna, om man vill behålla hen- ne.” Per pforn dla HJ. Nynatten: CLAARTIE> > | VÄXER UPP," Natur och : Kultur.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.