vv vv ven TrrvY rereeeeververemyvyvyrvyvYryrYyTYYYYVVYYY TTT Yr Tyryr I Lägereldens rödgula tr rosor steg sar mot himlen t'den vindstilla "+ — kvällen, och knastrandet 1 de tor- »> ra grenarna ljöd som ett ackom- panjemang > till sängen. . Gun knäppte händerna runt sina knän " och såg förbP eldpelaren mot: de avlägsna trädtopparna på andra sidan:dalen. Månen strödde silver . över gen sovande skogen, och allt var så vackert, att det värkte 1 bröstet: = «»: . På sluttningen ner mot sjön jag N byggnaden, där: govsalen fanns in- : - rymd. .Sovsalen med de :-trettlo sängarna och de luftiga gardiner- na., Hon :mindes ännu, "hur hon " vaknat den första morgonen av ,. att solstrålarna: kittlade henne i ansiktet, Förändrad hade hon'satt sig upp och blinkat. mot .det' över: väldigande ljuset, som fyllde rum- Met. Det var en ny, angenäm upp- v Jevelse. att" bli väckt .på det sät- tet, Hemma 1-stan- hade hon: sin - bädd 1 köket," och solen fann ald- / - solbrända flickansiktena kring lä- i: gerelden' och stannade "vid Kers- tina; fräkniga trubbnäsa, Kerstin och. hon hade funnit varandra 're- dan första dagen på skollovskoto- |. > Nien,. och 'sedan : hade: de” varit "> oskiljaktiga. Vänskapen rubbad pon med: Nögburet. huvud ut från . atattoner. >; ou På Drottningtorget. stod en sök fa och lockade till vila, n Mad Det: kan. ju hända, att mam-' må är försenad, tänkte hon, — " Om Jag, para har: tålamod, så - kommer hon nog. Hon satt där, inge på bänken, ''; en ensam. liten" tös. med ögonen " fulla av oro i det brådmogna an-' . siktet, och spårvagn efter spår- i ' vagn rullade förbl. Till sist insåg ” hon, att hennes första aning varit riktig, Hon hade helt. enkelt blivit bortglömd, och eftersom portmon- nän var tom, skulle hon bli, tvung- " en-att. gå. hela' vägen! hem." Hon linkade över Drottningtor- get, glorde ett fåfängt försök”att dråga ihop tårna inuti skorna, och hela tiden”bars hon av en enda” tanke? «sov c :— Om jag bara "kommer upp >, på Hisingsbron, så kan jag ta av "mig barfota. Det är inte många, - "Com promenerar 'där mitt”på da- gen, och från körbanan ser man inte mina fötter, | a. En + obeskrivlig .” henne, då hon äntligen kunde luta .sig 'mot -broräcket och dra av sig. : skorna. Hon masserade tärna, lät. . dem sträcka ut 'sig: 1 sim fulla” t satte, Högst uppe på: bron stan- nade. hon: och säåg.över båtarna . taken på» Hisingen. Hon ' visste exakt, var hon skulle fästa blic- ken, och som hon stod där på väg, från sin. första resa ut I Världen , överväldigades ” hon "till sist av känslostormen inombords. Med ' pannan lutad möt räcket brast ' hon i häftig gråt, och axlarna un- der 'den rutiga bomull slänningen skalv som 1 frossa; ” ; Sedan ' kändes det bättre; ara. ten” hade lossat krampen i stru-: pen! "öckK hon kimde tänka klarare. == Det kanske finns en:förkla- ring,'”sade! hon" 'sig.. hoppfult: Det kan: ha hänt något, som gjor-' det :det - omöjligt r. mamma att; komma ifrån. rant Resten «av : vägen halvsprang hon: Den sista tanken hade väckt . oron till liv igen... mamma var sjuk . - Hon visste inte vad hon skulle tro. sängkanten "gör: sista : gången. Själv .tyckte' hon om sin knöliga |' madrass, och' nu strök hon med handen över den som för att taga adjö. Hon' hade själv stoppat hal- men i det randiga varet den förs- ta dagen och sedan hade den fyllt | hennes näsa med en frisk, ren doft. "Den hade skänkt - henne vackra drömmar och tagit emot hennes tärar, då hon ansatts av hemlängtan. Nu skulle hon, töm- ma ut halmen och vika ihop var ret ordentligt.efter sig. : Hon stack fötterna i skorna, som hon inte haft på sig, sedan den dagen: hon kom: Det märktes, att fötterna hade. vuxit.. Skorna klämde över tårna,' men det kun-' de inte: hjälpas. :; Hon kunde inte åka barfota till stan,' och det var inte så. långt till tåget. I värsta fall kunde. hon taga av. 'sig sko na 1 kupén ”. . ; Under" tågresan - satt hon: tyst och: "lyssnade till de: andras för- väntansfulla -: pladder," : Kerstins mamma hade. skrivit 'och lovat möta med: bil vid stationen, men Gun: hade: ingenting: hört: hems ifrån. Nåja, mamma visste ju, att hon skulle komma 't dag. Det hade hon: fått reda på. för längesen." + "När tåget ångade in. på Cen- tralstationen;: trängdes -alla'”vid fönstret, K hade v: ag Til an lyci a mötte "hon: ingen ' på gården, och ingen hörde henne; ' Å då hon: tassade uppför 'stentrap-' porna.: Utanför. dörren ' blev . hon ? stående och stirrade. Namnplåten : var borta, och hon började undra, om: alltsamman bara var en elak och .grannfrun stack ut. huvudet. ; <—: Nej; "ren ' är det Gun, som 12 uppgången. Nå; hur känns det,” och få flytta in 1.en större lägen- ma efanE och : allting ? 7; aldrig: av: den lilla 'gnutta avund- . Sjuka, som Kerstin visade ibland. Avundsjuka : över. Guns ; lockiga . hår, och smilgroparna: 1 hennes " kinder! vw i Vad Gun kände, när Kerstin + fick brev från sin mamma, visa- de" hon ' aldrig. Värken satt för djupt 1 hjärtat för att hon skulle kunna ”anförtro den''éns &t'sin bäste: vän; Kerstin fick; brev två ' gånger 1 veckan,' länga; :roliga > brev, som hon täste upp för Gun, . och där, ömheten lyste mellan ra derna. : Själv hade Gun bara fött två kort.'på :hela sommaren, och när Kerstin undrade, tog hon modern AA försvar. - : + — Mamma har så mycket att s- Röra, ser du. Jag har ju tre små- ”" gyskon, och så städår hon på ett +! kontor varje kväll; På morgnarna ', bär hon ut tidningar, och det är tröttsamt: må du tro. Mamma har ånte” tid att skriva brev, H Men inom Big undrade hon, om inte modern brydde sig om henne ” längre. De tre mindre barnen upp- tog kanske alla hennes tankar, så ., Att hon 'nästan glömt sin stora « flicka på 12 är. > Kerstin lade plötsligt a armen om hennes hals och tryckte sig intill henne, I det röda skenet från lå- forna lyste hennes ögon med fuk- tig” glans, . + 'Är det Inte 'härugt, Gun . nn 1 morgon kväll är wi hemma igen. Om du ': visste, vad jag längtar. Och tänk att få ligga i sin egen säng I stället för på den där knör Nga halmmadrassen. - Gun. tänkte på vännensa ord nästa morgon, då hon satt på s stannat, ' förrän” den första" brun- brända "tösungen. hoppade av” och fångades upp av, ett par väntan- de : armar.-.Gun; stod ; kvar .: vid fönstret och såg,. hur Kerstin om- famnades' av'.en: vacker . mörkhå- rig:dam 1- blå klänning. Sedan försvann :hon 4”vimlet -av "skrat- tande mammor. och pappor. ; > Guns blickar for sökande” över Perronigen;” och" "oron "inom henne stog” ut Aöfoll ängslan: i Mamrna var inte därt:I Baikong 7 ; hade ' kommit.” ifrån "gårds? huset?” Kunde det vara 'sant:” att de fått balkon; lägenhet n på, gar" veln?. ' s"Hon" sprang pp | den : ”andra uppgången; och där, 4 översta vå- | ningen, hittade. hon namnskylten. John. Stenberg stod där. med skt- hande blanka' mässingsbokstäver, :; [och .odygden. började glittra i ö ögo: +» då: hon; ryckte” på: ringleå- ningsknappe s Och så öppnades dörren. Mam- ma. stod: på: tröskeln: 1 städröck' och uppkavlade ärmar, och. bak-; om -henne: skymtade” ett: virrvarr av "möbler. och lådor. . —' Gun; flämtade hon "och spärrade. spp" ögonen. Älskade i barn, du” skulle : ju: inte. "komma. "Hon drog sig längre fn" i fupen föratt Ingen av kamraterna skul- le öpptäcka' henne, 'och först när perrongen. läg :tom,, steg hon av tåget med väskan I händen.' Det värkte I tårna av de för trånga skorna, men” det: var: inte ; den lättnad” synad ” "längd mot "gångbanan och fort. : vid Frihamnskajen bort "mot: hus-. änk om: "Då öppnades den ändra dörren, . är uppe och hälsar påt den gam- : är det inte'roligt' att. komma hem >. En telefonsignal.' inifrån -Fum= cd. a, Å Värdet. möjligt, "att "de änt:'" smärtan, 'som” kom den . mjuka flickmunnen att darra.” ; "Hur könde du” glömma bort ' mig : mamma ?' tänkte "hon. - Det var skamligt, det var... Så småningom blev hon medve- ten "om ---en "uniformsklädd. man med : röd: flagga 1 handen. Han stod ett stycke. tfrån :hehne och såg på henne med vänligt délta- gande som om han [gissat hennes bekymmer, .' . Och så' kom "stoltheten ”henng förrän 1.rmörgon. Har du fått åka” hem alldeles ensam? Och 1ag som” trodde: att fag skule få fint: och t' ordning tills I mörgon; sä”att' jag kunde överraska dig- riktigt! -Kä- | ra, älskade lila” unge, välkomme n | hen! Gun; stod stilla I farstun. oc! såg. den: växande rörelsen. i .mn-> derns ansikte," och: så - drogs' hon” in 1 den mjuka skyddande fam. I nen. "De. arbetsmärkta . händerna” smekte hennes hår gäng på gån , och "då: hon lyfte ansiktet föll ett. par tårar på hennes panna.” Och äntligen var allt, som' det; skulle” vara. Ur djupet av herines : hjärta steg vissheten, att hon inte var. bortglömda, .Hon var. efter, längtad., fre Och genom de öppna balkong- dörrarna strömmade Sommarens hela Nuvlighet" in i rummet. - till hjälp. Det var samma känsla; som hindrat henne från att yppa sina innersta tankar för Kerstin, och hon kände, hur hon fick kraft att stå emot gråten. — Ingen fick lov att tycka synd om henne, .— I nästa sekund hade hon böjt sig ner och lyft upp väskan, och me- dan trycket över tårna stegrades till en "nästan olidlig plåga, gick VEM VET » Lexikon för en var. - av dr [VAR EK När" en ” hudtransplation ska skö — alltså ett stycke-hud ersättas med ett annat — tar läkarna alltid det nödvändiga hudstycket från nåz gon annan del av patientens kropp. Varför? Kan inte : någon ' annan människas hud användas? :v. > Vår hud är så individuell, att den faktiskt inte kan fortleva nå- gon längre tid om den placeras på "a en annan människas kropp. Man kan visserligen för ' några ' "dagar, ibland två eller tre veckor, 'använ- da en annan människas hud på något ” kroppsställe, ' som | behöver 7 skydd för att få egen ny hud, men om man vill att huden ska växa fast och fortleva måste huden tan gas från något annat ställe I på den egna kroppen, ' Det finns visserligen ett enda unz dantag, men det 'är så sällsynt att det så gott som aldrig kommer till användning. Huden från enäggs- tvillingar är nämligen så exakt li= Vv a | till den andra och få det att växa |- > Ika alt man 'kan transplantera "att: .| hudstycke. från 'den 'ena tvillingen fast. Men tillfällen då detta är nöd- vändigt är så få att man aldrig |- räknar med : möjligheten fast man fått den, bekräftad genom experi- ment! 5 "Olydiga barn N ov I De "beror, på er själv om ert 5 barn i är olydigt. så säger | barnläka- i ren dr Maurice Rosenhal i tid- 3 skriften Today's Health och föckla> rar att det. är föräldrarna själva som har en negativ, nästan skyldig inställning . till” disctplin, Barnet känner detta ' på 'sig och försöker därför provocera . fram, gränser för]. hur ' långt "det får. zgå i olydnad. Det vill ha och behöver fasta tin- |. jer, sätter. därför upp egna ”lyd-|'” nadsgränser”, Ända till den dag då |” mamma eller pappa. visar att det är de som bestämmer, Då lyder — Jamen betänk, vi' hade kanske barnet — . även om det" går trögt i början. sc | oo inte hittat den här förtjusande plat- — sen annarsi . Svend visade. Det i är som om vissa | les -rätt slätt runt huvudet för'att ekar modevisningarna avlöser varandra i Paris och den kommande säso.gens ' nya kvinna träder fram, Beträffan-" de kläderna får vi vänta än några' per” ut, bilder av. sina; höstlinjer och tills vidare" får vi nöja oss med att” göra 'oss "en föreställning ” om "ur "vi. skall 'se ut i höst av de rapporter som kommit: skriftledes, Det: påtas om"än kvinnligare Jin-: jer än tidigare, och att de vidare kjolarna som skymtat närrnast föje- gående : säsonger.: börjar , överväga medan midjan blir mer accentuerad. «+ Den: franska :konfektionen ' är emellertid. inte. så :'njugg vad det' gäller att släppa fram bildmaterial tills' vidare ge en föreställning om ' ' syrer "och make up gtäntar t om. "modehusen på förlåten; 3 "En av "nyheterna. I höst, att de: mycket, kortklippta . frisyrerna fått; Jämna : plats "för; kamningar "med! längre. , och luggen: är inte, hel- ler. så aktuell. som. de tidigare sä= Vå del dent i Paris. Sonja Fredgardh berättar så- lunda att . hos: Helena Rubinstein tex, avstår man från. lupg i, de nya . frisyrern; En av: dem med "utdragen ”: Grönt kommer in i färgskalan i i höst och. den här klänningen från Joppy är av buteljgrön tergal; Den ligt om och löst knutet skärp. Stilen er- inrår om de starkt -20-talsinspire- rade klänningar Nina Ricci gjorde succé med i våras. so drag låg i luften inför varje sä- söng, så nära överensstämmer mo- deskaparnas idéer ibland. Mittbe- nat hår förekommer i vissa frisy- rer, och i andra borstas håret upp i en gloria runt ansiktet. . ' Alexandres nya frisyr heter On- dine — sjöjungfru, Håret klippes i etager för att få en viss höjd, men det får inte tuperas upp utan hål- fa"la ner över. kinderna i kraftiga vågor, som, sedan böjes bakåt mot öronen.: Aftonfrisyrerna skiljer sig helt från dagirisyrerna. De är ro- mantiska -'och ' ofta inspirsrade av veckor innan. haute 'couturen: släp= " som "haute : couturen : och" kan : väl” vad som händer där nere i Seme- staden, Och beträffande, hattar, fri" håret kammat «över åt höger, sida Alexandre lå t hårfärgerna inspi | påminner starkt om de hattar med | ras ; av. havsalger': och tång. äbb”-i ena sidan som svarthårigå brunsvart? som” hävs- ” gyllene? ; med . . « och” grått hår. slutligen 'skall. stöta . jadegrön " ansatta kjolen har breda veck runt=|-+= målaren Watteau, Ibland Jurnas s de "+ Mittbenat hår som 'sedesamt kommas ner över pannan och sedan , böjes fram över kinderna visar att frisyren kan varieras helt ef= r ter: bärarinhans stil Här "skall intrycket påminna om' de frisy- rer man: ser 'på gamla 'daguerrotypier från fotograferandets barn= "dom. Den kommer från Helena Rubinstein liksom. frisyren till hö- VN ger: Håret berstas uppåt från nacken och bildar en gloria runt! ans» : "siktet. Pannan är helt fri. - ”mén en viss volym "tycks de behålla. Marie-Christiane drar vidden upp- åt-pakåt med: rätt höga kullar. och pajnan lämnas fri som. i den här draperade. tur jerseytyll. 3 tång, för. "bruriettér. "”algue ' brulée” .— brända alger -— och för kastan- 'jebrunt . hår ' "en 7rödbrun nyans” med ”guldglans:] ”algué mordorée”.'— Rött" hår: får kopparskimmer , med "”"Algue' cuivrée” och blont hår blir ”algue ,dorée”. »- Vitt i skiffergrått '—'”Algue ardoisée”. "i Vitt” — den" lysande vita "rand man ser 'vid horisonten i grynin- gen när man korsar Atlanten i ett jet-plan —har. inspirerat Hejena Rubinsteins nya make up. Aurora heter den också efter morgonsrod- > nadens gudinna. Och madame Ru- binsteins "kosmetiska experter 'fö- reslår: Som kontrast mot den svar- ta mascara . som ' markerar ögou- lockets'; nedre kant drar .vi ett kraftigt kritvitt streck över öpp: a ” locket, vars. övre. del - lJämp täcks med svag malvafärg.' En "tensiv” blick ' blir. belöningen” för . mödan. I svensk /vinterdager skall|z : man noga akta sig för "malvafär- gade ögonlock, men' färgskalan kan - kanske provas för: kvällsbelysning. " I övrigt omfattar Aurora-maken ett . guldfärgat flytande . puderunderiag, vitt puder 'och läppsti t som kallas ”morgonrodnadsrosa”. : ; Hos ' Harriet . Hubbard Ayer är "man lika romåntisk. Här heter ma- . ke upen ”månblomma”, Ögonen äg- "nas stor uppmärkamhet, De skall |; vara stora och för att ge dem djup användes en duvgrå - ögonskugga. På kvällen kan man ' skalfa sig "sis ren-blick” med hjälp av' blå eller ” ögonskugga. :. Läpparna slutligen livas -upp .med en på en gång mild och intensiv färg som kallas ”Jotusrött”.. ... . = Allroundlåda / Att hålla ordning på alla de små- saker som samlas'i. ett hem hör inte till det lättaste, Men” "det finns ett bra hjälpmedel — Gustavsbergs all-roundlåda. Den har fem längs- gående fack, vilka vart och ett kan delas in i ytterligare åtta småfack med lösa mellanväggar. Man kan avpassa facken efter storleken på de föremål som skall förvaras i lå- dan — sybehör,' pennor, kritor, "penslar, tuber, verktyg, skruvar, spik, muttrar, fiskegrejor och an- nat som hör hushållet och hobby- verksamheten till. L'dan är tillver- "IL 'vårt. land; De flesta möbelköpa- - tikerna” och fundera och jämföra : | innan: de bestämmer sig. Men det | Svenska Slöjdföreningens två med- ”] lund: och Stens Engdal . samman- :| fattat de erfarenheter som de sam- - Möbelrad ” Intresset för goda "möbler & är stort re vill se sig noga omkring i bu- är inte så lätt att hitfa' vad man vill ha bland de ca tiotusen olika möbler som tillverkas i landet. För att underlätta ' köparens val har arbetare arkitekterna Erik Berg- lat under ett mångårigt arbete med möbelundersökningar i en liten fakta-laddad: skrift som heter” Mör | belråd. Där får man t ex' veta vad man ska tänka på, när det gäller I möblernas 'mått, hur lång och hur bred en bekväm säng ska vara, hur stort ett matbord. bör vara för att ge gott utrymme för ett hushåll på så eller så många personer, hur bordshöjd och, stolshöjd ska sam- ordnas, hur: man bäst kan skaffa utrymme för sina tillhörigheter ge- nom att välja lämpliga" skåp och hyllor . ete. Anvisningar 'om” hur man : ska. skilja den hållbara mö- beln från den som snart går sön- der ges också. ++ - : Vidare får man hjälp i salet mel- Jan alla de olika sängbottnar och madrasser ”som . numera finns ” marknaden och man får tips om hur man: ska gå tillväga för att prova igenom de många få- töljtyperna, så att man hittar den man själv bäst trivs med, Skötseln av: bordsytor, som ofta är:ett be- svärligt kapitel, får man anvisnin- gar. om;' likaså en hel del förslag till anordningar: man” kan. utföra själv för att göra lägenhetens fasta garderober. och skåp mera k använd- bara. + Först och É st är dock Mö- belråd ' en' stor 'bildkavalkad, som presenterar nära femhundra goda möbler, valda ur hela det aktuella svenska möbelbeståndet. V. arje mö- bel är "avbildad och dessutom an- ges' .dess -namn, : mått, material, prisgrupp,- formgivare, . tillveckare. Urvalet är gjort av--en jury, där förutom bokens, "författare: ingått , arkitekterna: Åke H 'Huldt.och Lia Gottfarb samt direktör C.M Hei- gard. . 86 svenska fabrikanter är. -repre” sefiterade'i i kåtalogen. > "Möbelråd ” utgår ”. gratis - i ” medlemmarna i Svenska slöjd- ' I föreningén och kan köpas i bok--. ” handeln till ett pris av kr.8. : med massor av. dill är en lätt- lagad ...sommarrätt. Receptet är. beräknat för 4 personer: . "Skär" 4 matjefiléer i smala bi- tar och lägg upp dem i rader på serveringsfat. Skala och hacka 2 hår dkokta "ägg och 2 rödlökar. Ligg äggen runt omkring sillen och lägg löken i mitten. Häll 4—5 "msk ; smält. smör — hett skall ' det - vara '— 'över sillen. Gärnera "med finklippt dill, Ser- eras genast. med nykokt potati Ryttarstatyerna, som pryder Män- chens Feldherrenhalle — herostra- tiskt ryktbar från Hitlers tid — ge- nomgår för närvarande. en wvälbe- hövlig uppsnyggning samtidigt som skadorna från krigets "dagar. av- hjälpes: Männen, som utför arbetet, uppträder. som man ser i badbyxor på sin luftiga arbetsplats på bygg- nadens ' tak. SN Oväsentligt — Min farfar fyllde 70 år i går, berättar lille Göran 'stolt. Hur gam- mal är din? Lilla Kerstin rycker på axlarna, tänker skarpt och säjer: — Det vet jag inte så noga. Men vi har haft honom mycket länge. kad i slagtålig plast och finns i t gerna vitt, blått och rött. Måtten är 385X285Xx45 mm. Sex lösa mellan- väggar ' medföljer och ytterligare mellanväggar kan könas separat -I förpackningar om 6 styck. I väntan på att FN skall ta upp Bis zertekonflikten utvecklas livlig di= plomatisk medlarverksamhet, i vil ken ingen mindre än USA:s chefs= delegat- vid FN; Adlai Stevenson, tar del. Stevenson. (ovan), som va=" rit i förbindelse med franske ut- rikesministern. Couve de Murville,'. hoppas att, man skall nå fram till en tllfredsstälande lösning, : Skrock ock folktro . Ännu. kvarlever 4 vår moderna tid en del skrock, fastän mycket - derna. människan spottar gärna tre gånger, om händelsevis ett katt pas= serar ' vägen," man , vill förebygga kommande olycka. Nog: finns det de, som vänder tillbaka in i lägen> ' heten, därest de i trappan möter en äldre kvinna med skurhink och nog aktar man sig nogsamt för att lägga nycklar på ett bord, sådant : betyder en olycksdiger dag. Men verkan därav: kan hävas om man . knackar tre gånger i trä. "Som 'sy-=" nes lever skrock och gammal folk= tro kvar i vår så kallade” upplys= ta tid. För ett halvsekel sedan var iron , på övernaturliga varsel inpyrd i snart sagt varje människas:' före=. - ställningsvärld. Man. gav samt akt på att inte komma i strid med ”makterna.” Siffrorna hade. en visa betydelse, tre' och sju. var -lyckotal, ' medan 'tretton” hade; en ”olycksbrins gande förriåga . (nämera” kan -man sitta tretton vid bordet, givetvis om man har mat: för mer än tolv. per- soner). : dag, ck man inte" börja något ” företag, "det" var på förhand dömt att misslyckas. Slog -"man ', sönder en 'spegel betydde "det sju års olyc- - ka och det hade något fog för. så pass' dyrbara klenoder var sä"= synta i fattigmans-"hem -och ford= rade 'många försakelser för: att an< RT "I skaffa. Tog man på sig något plagg åvigt, sådant kunde hända i bråd- 'skari ”eller?i7 den: tiders; mer? all männa bakrus, var' det bäst att klä- da av sig "och. gå "till sängs, -an= nars skulle” allsköns” olyckor hända under dagens lopp. £- -Den ungmö eller. ungersven som gick i” giftastankar skulle, vid mid- plocka sju olika blomster och lägga under huvudkudden, då skulle han. sin tillkommande. Hörde man i nat=" tens' tysta timmar en "uggla - skria' utanför stugknuten bådade det. om - dödsfall: inom : familjen före årets. i : Vissa sjukdomar både” hos djur ” och människor kunde "botas med ” signerier .och vissa riter. Under. tecknad led 'som barn av .Enge också kallades och behandlades av, en gammal gumma. Hon smorde in . kroppen "med en illalukatnde salva | och en. gammal skjorta påsattes. Denna skulle -avtagas . kommande torsdagsnatt vid midnatt samt då - uppbrännas och ' så skulle pojken: vara botad för all framtid. Tand värk var då ett allmänt förekom= mande ont. Tandvärken botades ge= nom-att man 'rotade i den. onda” tanden med en pinne. Denna pin- . ne skulle! vid fullmåne nedgrävas i : en stubbe" i skogen.: När pinnen . er förmultnad var tandgärken I bor= . ormen hade enligt folktron månz ga förunderliga egenskaper. Bland annat kunde. den inte dö fö in solen gått ned. Slog man ihjäl den . tidigt "på. morgonen och, krossace den ' fullständigt, så dog den i alla sade de" gamla, 'Var' man ute på ormjakt, måste man vära noga med : att döda. såväl - hanne som 'hona, - annars kom den" överlevande , att hämnas genom att bita ihjäl ma- . kens -baneman. Man kunde vid så-' é nom flykt, hann inte ormen slingra ; fatt sitt offer. bet den sig i stjärten och rullade som rullband fatt den'>N | flyende, det fanns ingen människa som kunde springa så fort som or=. men rullade. Där, det fanns orm' var det farligt att sova ute, . ormen , tyckte om att krypa ner i den so=- vandes mun och ner i magen, där den . förtärde allt vad människan åt och den senare snart svalt ihjäl, Då' fanns bara ett botemedel. Man -) lade den sjuke intill en skål ångan. ', de varm mjölk och ormen, som äl. skade mjölk över allt annat, kröp. : ut ur männickan. Dåigällde- det att snabbt rycka undan den sjuke, så att ormen inte då nytt hann kry | : på in i munnen. - . GG. > nattstimmen" på "midsommarnatten, : eller - hon. ofelbart i drömmen se ska sjukan eller: Ältan, som. den; . fall inte förrän vid solnedgången, : ns | "a fallit i. glömska, Även den mo- X :- +Fredagen var en olycks=-" moväden va i dana «tillfällen "inte: rädda: sig ge=":"
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.