Yr i a ereyveYTtYPFYY , erttreevvYeet FF vYYTYYT EYE TT ETT TYYEYFTYYT VYEYY PPP EYFYFY PV I Kräftans vänkrets”. Minrå "ni, ”hur' förr i världen kräftorna : kostade 2 kr: tjoget? . Det var jämnt 10 öre stycket, och det kunde bli en skaplig inkomst för kräftfiskarna så där för fem- -tio år sedan. Någon kräftpest el- ler sådant var det aldrig tal om. / Hjälmaren var väl då Bveriges kräftrikaste sjö — påstår åtmin- . stone folk "från Mellansverige, - men smålandskräftorna vär inte. fy skam de heller. Nu ' ryktas - "det att kräftorna säljes kilovis, och därav tycks följa, att 27-kr . I pr kilo kan anses vara ett skä-. ligt pris i dagens läge. Kräftor- > na har under senare år varit så I dyra, att det varit förbehållet en- . dast rika gourmander att äta skal- + djuret, För egen del har inte sig- « naturen förtärt en kräfta under de - senaste tio åren, ty man kan ju > rfuineta sig enklare än genom att flögga pengarna på delikatesser. - - Men kräftan — ' mittpunkten i - den glada kräftans vänkrets, har ; varit och är $äl ännu en tjusig " sak) För att dryga ut kräftski-= I van, måste. man ,ha något mera. . bukfyllande matnyttigt på bordet. ' Men de kulörta lyktorna och blog=" s sen vid festplatsen utomhus, de. "ärg is for liga ingredienser vid en sådan fest . 1. augustimånens sken, Och det - kan bli lika roligt ändå, Man kan ju alltid inbilla sig, att man: har framför näsan ett tjog kräftor vid : varje, kuvert," i stället för de fyra ' . eler, fem som nu ligger där, 7 = "Tänk, vilken ceremoni. det var' attjäta: kräftor, och skulle man inté, blamera sig vid- bordet, så - :måste" man då :;lära: sig hur det” "gick:till, Man fick naturligtvis in= te gå' från bordet efterlämnande - en tallrik fylld” av' kräftsköldar, och 'mer eller mindre väl förtär< da klor. Nej, nan måste följa en viss ritual och en ädel tävlan: gällde, att sällskapet efteråt skulle . kunna räkna, hur många . kräftor ' 'som var och en orkat med, Det «; var alldeles som med p då, Inte kappätning men uthål= lighetsprov skulle vittna . om. den goda viljan." Rö ;!1I Skrivarena: ngdoriatid” fick' "mun alltså lära sig, att kräftan” ”skulle behandlas på följande sätt: ' Först fattade .man, kräftkniven, som skulle vara skarp, Med denna avskars, huvudet fram till skölden ” 'med ett snett lagt skär. Huvudet" utsögs och placerades 'därefter på . tallrikskanten; Nästa kräfta ge-, nomgick samma procedur,' så att. man till sist fick en vacker krans ,. > av kräfthuvud på fatet, Men en, sak 1 taget, Vi håller oss till den . " första kräftan, som efter avsku-. "ret huvud opereras vidare, "Dess / sköld avlyftes, och kniven kom=.. mer fram för att skrapa” skölden på sk kräftsmör, som antingen kan påläggos' smörgåsen eller ock ' direkt avnjutas. Stjärten avlägs- 'has genom en enkel omvridning. ' Innan den undergår närmare be- + "handling fattas sedan mittpartiet, Det är där rommen :sitter —' ty” Rllrä helst vill man ju ha hon- kräftor. Det är goda smasken, I é Torna, tider, då brännvinet' koge -"c Jag råkade Wvärr mysa ou "Lagens: hand tog: fel! "mn nitisk polis fen mellansvensk stad drog härom dagen en nit, Han slog ner på en bil som stod par- kernd utanför en affär medan äga- ren hämtade ett paket. :. 4? — Men jag har stått här bara ett par minuter, försvarade sig bilis- ten, — NI har stått här minst en tim- ine. Motorn är ju alldeles kall! framhärdade polisen och kände på motorhuven, — Det kanske beror - att mo- torn sittar bak! anmärkte bilägaren försy nt 4 - Varför gråter du så bittert, min lille gosse? frågade den gamla darnen.' — För att gappa har - buhu, huhu, dränkt katten. =” — Det var grymt gjort av din Pappa, sade damen, - överdelen .— locket — . pålägges |. » sugna ben öch annat -avskräde - överträffa både sniglar, och stu: ;. och kom till släkt och goda vän- - släpp i åar och sjöar. Boteme- : oss i tex fen år och låta skal- ”tade 2 öre eller max 1:40 "litern, skulle riu denna hetsiga dryck av- njutas, Men vi var ju många, som inte gillade .den smaken. - Efter. skålandet, nedsväljandet, harklan- det och -grimaserandet, så följde ett energiskt bett om rommen öch ett sugande för att få riktigt avnjuta den underbara dilisma- ken, som tycks ha förkärlek för att fastna just i mittpartiet. En ” stunds mediterande och kanske]. konversation passar nu. förträff- ligt. Sedan griper man sig ver- ket an med stjärten, Pansaret på översidan avlägsnas med ett en- " kelt handgrepp och den blottade . stjärten hamnar i. nypan. Man |: äter nämligen kräftor lika myc- ket med händerna som med mun-' : nen. Försiktigt avdrages den köt- tiga överdeler på - stjärten. och man finner därunder ett svart streck, Det befinnes vara analtar- men, och den vill man inte äta. Följaktligen borttages den, varpå "och stjärten placeras på smörgå- gen. Skalresierna lägges mitt på ” tallriken i en blivande jättestor hög. Och så är man mogen för kräftan nummer två, Sedan man ätit sig igenom 'tjoget har man en prydlig ring runt tallriken med huvud och tillsammanslagda sköl- dar och en väldig hög väl ut- , ligger som sagt mitt på tallriken, vittnande' om: att : man lyckligt bestått provet och avnjutit det ” läckraste skaldjur, ' som . enligt " finkännare lär finnas, Det forde I : " vade svalbon. . "Ack, ljuva | ungdotnstid. Tänk när . man. åkte upp' Bolmabanåän ner uppe i Småland och fick vara ” med om att fiska kräftor samma dag, då fisket var tillåtet. , Man behövde inga burar. Man, kunde ha en lång träpinne med en liten grenklyka, där. en. rå. köttbit var " fastsatt; Det dröjde , inte länge, "ten och man bara lyfte upp gre- nen, tog bort kräftan från betet |. och lade den t en-tät, hemslöj- dad smålandskorg ' och fortsatte "fisket I månens sken. Tänka, sig vad det kunde bli fångster.» Men nu sägs det. och - säkert Nr » med rätta, att kräftornas antal|-" "reducerats oroväckande, Pest! Dei "låter "hemskt, Orsak:. Orena ut- del; Reningsverk, Därtill kan läg- " gas, att "kräftbestånden skulle. få några år på sig för att förkovs ras, Vi får ju bara så få kräf- tor 1 alla fall, så vi kan lugna »djuren föröka sig 'samtidigt som 'vi hjälper dem "att få rent vat- - ten "att, leva i. Vi får nöja oss med det erkända svenska smör- gåsbordets alla andra finesser och kulörta lyktor finns "det ingen - ransonering på. .Det kan bli både gott. och roligt i alla fall att vara tillsammans en vacker, ljum höst kväll ute på tomten. > Ned: Skrivare : | Lallubelle" rv så — Hon är en riktigt otäck och falsk person — kan man tänka sej hon låter bli att bjuda mej till fes- ten bara för att hon inte unnar mej att tacka nej!" Är professorn verkligen säker på att den där hieroglyftavlan är från Rarases II:s tid? - — Säker är jag inte, men jag tror det, för det är omöjligt att tydaj. den, = Du som är vid teatern skulle väl kunna fixa mig en fribiljett, - Ia, nog kan jag väl det, om du oo > Ja, så grabben, för han hade "Ioval att jag skulle få görat, som är vid myntverket fixar mig en specialgjort piano med en. flicka str! höstru' att äta. ost om hon inte han visste att jag inte tycker. om ” collembola, . "|sekterna.. De iär' vinglösa, håriga, .| neidae”, , dv. betrakta som mal- "I skräckt rusande.' USA: s justitieminister som korgosse I "Lördag kväll vid kvällsmässan i den katolska kyrkan St Francis- Xavier. i Hyannis, Massachusetts, råkade = mässförrättande ' prästen John 'A Keough i bryderl En av ministranterna, d & s korgossarna, infann sig inte. yngre man från menigheten gick fram till altaret, drog-på sig den obligatoriska dräk- ten för korgossar och hjälpte till på korrekt latin. Efter mässan tackade kyrkoherden och ville veta namnet presenterade sig som Robert I Ken= redy, USA:s justitieminister och presidentens yngre bror. En kraftkarl: "Minnen "av, starke ” Arvid svensken " som kallades världens starkäste man -— berättas i Arbeta- ten, Som barn var han sjuklig men fick i tioårsåldern hälsa och krafter, :. Hans fader skulle en dag köra till kvarn med en säck på den skicklige ministranten. Fan |: ål, Säc- |: ken stod på den lilla. logen. Arvid gick dit medan fadern var inne i stugan. Han vältrade upp den tunga säcken på en logbalk, fick den på ryggen :och bar ner den till vag- nen, Bondesäckarna "vägde på den tiden 120 kg. H "Sedan han Komrait Hl Stockholm började han ägna sig åt tyngdlyft- ning och blev i inom några år världs- mästare, as ' Han började ägna sig ät Tevande lytt, han riggade till en galge, och i den lyfte han sex man med en arm.'. Men . den stora sensationen gjorde . han när han i framåtlutad stä g, bar ' upp inte mindre än fjorton. man på sin rygg. Gubbarna stod alla på en planka." Sedan ba- lanserade han 'på pannan ett litet som spelade på det. : : Svar” på fal : ”P 1820 'och 1930-talet fanns det | 0 f en” västgötasocken” en : populär komminister med s k charm och ett fördelaktigt utseende, Han stod, så- lunda väl till buds hos damer inom pastoratet, synnerligast som han var ungkarl, Vid -en visitation stötte han ihop ner (se " fotnot) ” brottas:. dagligen med . problem” utöver , dé för ; en koristnär vanliga, Han arbetar nu- mera övervägande med mosaiker och ' förarbetet till - dessa . fordrar skisser i ”naturlig storlek” och nog- granna mätningar. I och för' sig in- get märkvärdigt. -Men det besvär- liga i Wilners fall är att han 'mås: te göra dem. hemma i köket. "Och hans kök hör inte till de; större. Tvärtom. Men .med hjälp ' av-ett system å la ”rullgardin”. kan han i alla fall måla c:a 1 meter av skis- sen. i-taget.. (I det här fallet rör det sig om en skiss på 4 x 2 m). Någon överblick av arbetet frå Wil- ner inte i sitt kök. Och vad gör då -en konstnär i ett dylikt dilem- ma? Jo, han gläntar på fönstret och ser efter hurudant vädret är. Ber hustru och: barn (Wilner har två stycken telningar) om hjälp med att kånka ut skissen på bakgården om det'inte regnar, (I sommar har det regnat såpass mycket att Wilner stundvis varit riktigt bekymrad över hur. det. egentligen skulle gå med jobbet).- Olle Wilner har dock tur i oturen, Hans bakgård är fullkom- ligt förträfflig som ateljé. Om mån inte :-har ' för tor roten DG är r inbygåd "och. arbetsron ä är inget att anmärka "på. Ett: ofrån- 'komligt krav är emellertis att skis- 'sen hålls ordentligt ”tjurad” så att ingen: vindpust spolierar veckors ar- bete. -Hitintills har allt gått, bra och den stora. skiss slutades i då- går, Om man är tillräckligt envis.1 Men det: är klart: att' jag hellre skulle arbeta : under: ändra förhållanden. Blygsam som jag är skulle jag nöja mig: med en väggyta på: en sex— sju" kvadratmeter så' jag slapp att trampa. ned hustru och” barn när jag målar. Jag har inget emot bak- gården som arbetsplats på. ”sömmaz. ren. Men vintertid anser jag den vara :i kyligaste 'och blötaste laget fört en "utövande" konstnä tr Olle. Wilner är född 1915: och 5 dan ;tjugofem iår ; bosatt i' kåksta- 'den Hagalund. Utställningar på skil« da platser:' Visby, Slite, Stockholm; Solna; '. Ljusdal : m :fl:städer. 7 Har skildrat” de fsvenska;”'franska "och spanska kusterna i'olja.: Wilner har |! varit en duktig cyklist öch 'en som= |' mar : kuskade han' runt” över: 300 mil med staffli och målargrejor på pakethållaren." Arbetar övervägande med mosaiker, I "numera |: SE Lundström & Co med förfrågan om - Dokiorn: söårar Under denna rubrik besvarar "en ” svensk . legitimerad läkare ; kostnadstritt medicinska frågor; från läsekretsen. "":: : vw Förse: frågorna med: lämplig - " signatur och uppgiv helst, älder . och kön Def är givet att envars anonymitet öbrottsligt bevaras: Märk breven DOKTORN SVA- VRÅR och sänd dem till reda er - tionen: 20Ä "Kanske Kräfta”. M Det är alldeles riktigt, att 7 man” kvinnor som upptäcker förändrin- . gar "av . främmande. hatur i t & brösten eller beträffande menstrua- tionernas' förekomst, : bör "kontakta | läkare ' för en undersökning. I' de, | visserligen rätt få' fall, där en can- |: "| ceromvandling föreligger är möjlig- heterna till fullständig, främgångs- rik behandling - större ju tidigare na” ”propaganda” skapar naturligt- de företeelser hos många personer, men det är trots allt en klok regel att låta en doktor avgöra om för- ändringen! skall anses bagatellartäd eller ej. ' + I ert fall är det sannolikt fråga om :. en icke elakartad förändring i en'" mjölkkörtel, men även' dylika förändringar skall undersökas av anledning ”att 'ni längre går om- sked och få därigenom både besvär. ret och oron ur världen, NN Sekreteraren, till chefen: "> Det. har kommit ett brev. från med, ingen : mindre än biskt ill, 4 "Hon fi ck det direkta svar ..— Det är inte så mycket för att jag ska:se grann ut; utan för att dé Ostmonstrum. En domstol i i Milano har; förkun- nat att'det & är en grymhet att tvinga hustrun: "förlöpt "honom utan grund och hustrun hade begärt skilsmässa på grund a av grymhet från mannehs sida, fi = + Nå, sa” domaren, vari bestod hans ärymhet? , — Han tvingade mig-att äta alla, möjliga rätter med ost i trots att det; svarade hustrun. - tå Rätten beviljade henne omgående skilsmässa, i. mn insekter på. Antarktis.” t Den :nya-zeeländske "forskaren Keith A I Wise har på snöfria stäl- len" vid-en 2.000 meter hög platå vid Antarktis, ovanpå Makay-gla- ciären, upptäckt 22 arter åv. levan- de insekter, 12 arter tillhör klassen de. är. således hopp- stjärtar. eller hoppsvansar, de på lägst stående in- 1, utveck mindre än klassens kända arter och helvita 'resp färglösa. Wise hittade också arter av insekter som han helst ville inordna i familjen ”ti- arter, ” är var du nykter sist? = Det var när jag var sjuk, a — När var du det då? | — Ta mej f-n om jag minns. >. s : Lille Pelle har rullat utför trap- porna - och mamma kommer för- ”— Gjorde du dej mycket illa? —Inte mycke, svarade Lille Pelle, men mångå gånger, fs = I Kan du s säja mej, varför en ir- ländare bankar peppardosan i bot- ten men en holländare knackar den på ena sidan. — Neej, det vet jag inte, ” — De e& la för å få ut pepparn, vet ja. : + osa i — Kvinnorna har mycket renare åsikter än männen. -— Naturligtvis — de byter ju om dem mycket oftare. Inför semestern: EX BILEN KÖRDUGLIG som ville göra sig lustig, över hans j: förrän det blev" "napp vid" åkan- nin och vad. de skulle nytta i : raherdarnas på och fåruppfödarens skräck, få- ”femte kontinen- ten” ärkefiende och ett rött skyn- ke för regeringen i Canberra: din- gon, Ett till det; yttre ' tilltalande och nästan vackert djur, liknande en ljusgrå version av sthäferhun- dén, är dingon ett av de blodtörs- | tigaste vilda djur, som léver i Au” skall. utrot ster är Queensland : endast. svagt via NTE Ro tas koloniserat, men just här har:din- gon sitt hemvist och sina” 'angrepps- baser”; mot de "jättestora 'fårhjor- |! darna. Nu sluts "långsamt" de sista luckorna till i det långa och två me- ter höga stängslet. : När det är full- komligt tillslutet,;. börjar .den ta jakten i Australiens historia. r Angreppet" mot. dingon' i denna |+ stralien. Han' är, större: än 3 len. och mindre ' än vargen, här sandfärgad päls 'och spetsi hal : bur '] att föras med alla de' medel" som. står de "öron, de '":australi - till Hans största ' delikatess 'är .-— få” rens tungor, och han river hundrå= tals och åter hundratals av' detta fromma husdjur. "+ sec > Ett av; de värsta. skällsord” en man i. Australien kan få höra, är om någon kallar honom en tdingo, ty dingon är inbegreppet av fekhet och lömskhet. Dingon angriper. mest nattetid. När han då river 20—30 får eller rent av lamm blott för "att förtära deras tungor, kän han vara säker på att ingen stör honom: Resten av de ihjälbitna djuren Jäs nar han åt sitt öde. .. Dingon, vilken i likhet méd kän- gurun .och pungbjörnen”:hör. till Australiens ;”totemdjur”,' har fun- nits i landet ända sedan stenåldern. Och så länge han: existerar har han varit samma grymma och rov: giriga ' mördare. Antalet av de får som under tidernas lopp fallit offer för hans vassa tänder är oräkne- ligt. : CN "Snart är stängslet färdigt Inom kort blir ett stängsel,. som man byggt för att skydda fåren mot dingon, färdigt. Bara i kreatusupp- födningsstaten Queensland har stål- trådsstängslet med dess grova mas- s meter; det skall snart förenas med ett annat stängsel av cirka 3.000 kilometars längd, som omger Vic- torias och Sydaustraliens fårbetes- kor eh längd av nästan 6.000 kilo-' buds,' Förgiftade lockbeten kommer medelst. flygmaskiner att : spridas över hela området; på så sätt kan man även i de allra oländigaste om- rådena' rycka dingon in på livet. ; ” Australiensiska regeringen ko mer — liksom den' gjort sedan lång tid tillbaka — även i fortsättningen att betala en premie på ett austra- lienskt pund för varje nedlagd din- gos skalp. INN : Hur många dingos finns det Ingen människa i Australien vå- gar. ens uppskattningsvis gissa hur många vildhundar det finns 1 lan- det, Cirka 500 djur ur'en enda får: hjord blir varje månad dödade. av dingon. Det kan vara ett helt dingo- koppels verk eller bara två ”mör- dardingos” arbete, vilka arbetar på oh En siffra står fast: bara i i Queens- övertid natt efter natt. ; land 'avlämnas sedan år och dag - >] bara Var skräp med skolan — i går tal i. långa stängslet skall inom över- i till för, en, vecka sedan, 2 I Jay ja, skriv att hari är en tjur | och en lymmel, och att allt, vad han kan, det: har han lärt sig hos! oss! - — Alfred, 'Alfred, jag hi de vå ligt en' råtta som gnällde. '; — Vad vill du jag ska göra? Gå efter. , smörjkannan. kanske? i = Det var der jag visste att det. fick ' vi lära: oss. att lägga ' ihop ifrån: dem igen:, ln en fyra un fera gånger. så summa, MI, . ven . Queenslands ”provinsregering har tillhandahållit materialet till stängs- sta DA med oändlig möda. På många stäl-i len måste man göra långa omvä- vägen för privategendom eller svår- övervinnliga berg. Och. nu uppstäl- ler sig problemet om I stängslets un- derhåll, 1, £ kil . fa nå att fråga så mycket”... "överallt söker |" framhålla "nödvändigheten ' äv "att |: patienten kommit till doktorn. Den- |. vis även oro även för bagatellarta- |. läkare, och det finns absolut ingen] .,Malvern, där, han personligen över. : ' höjden, "vn MN | Dramatiska scener utspelas" i det gamla 'fästet Alcazar, som under ” MS kriget hållits av ett tusental rebel-'-'' let och fåruppfödarna har: rest dett gar för att undvika att komma il sa, till - sina” barn: -En trollkarl»; plockade upp erwur sin hatt — "sus (Lasse Lönhdahl Nybörjarens I motgångar. är "börs i » jan till kommande framgånkar. - (Inga Tidblad)": ma : ”nså var det kaninniamman som > Xrftlighet är något som! ' pappa cz tror på ända tills hans 'son börjar uppföra sig som en dumsnut. så ov : Det” tråkiga med realisationérna s . är att man inte har. råd att Spara så å mycket pengar. oc vt for ; (Okänd länkåre) : "Flickan hade” två örtjusande skrattgropar, som gossen föll i”. XY . (Stig 3 ärrel) : tecknet på mogen manlighet, Män "Flintskallighet är det säkraste som tappar håret borde vara gla=" , da för detta och inte slösa pengar «Ls 5 | "och tid” på verkningslösa hårme= mel a > del, « — (Engelsk täkared | kring med. denna oro som' ni fört: närvarande har, Skaffa er klart be- i : — Nej, det har. direktörn lide les rätt i, man kan inte både arbeta", och polera, naglarna famtidigtl, ee H Så var: det: 1936" Cm armé under general Nola. från som var här på kontoret Norr och en under general, Franco ". ån: söder rycker fram mot Madrid. vy och den spanska huvudstadens fall: väntas - inom några, dagar, ', George, Bernard' Shaw firar. sm : 80 årsdag vid ? 'dramafestivalen ” vakar repetitionerna a tres ar över" de. 60.000. stupade, på ler jämte, en del civila sympatisö rer. tvivlade, försök' att hindra Francis ' kniptång att slå ihop, men general! " Molas armé står bara fyra mil från! Madrid och krigets slut, kan skönjas. Ne Hur & är den nye e trädgarasnna taren? .; pitt 1 , en fru som en kaktus och : Genom det' skådlig' framtid ' Jedas ' elektrisk ström, så att vildsvinen inte oupp- hörligt river hål i detsamma genom vilka dingon. åter kan ta sig in. Men tillsvidare avpatrullerar kraf- tiga jeepar utrustade "med, radio ständigt den ”stora vallen mot får- mördaren”, dingon, s« som är EA - Kawi en grabb som är ett busfrö, - — Vad tjuter lillen för nu då? ' — Han har grävt ett hål i gräs mattan och vill ovillkorligen ha det med sej i sängen, - i Vad menar du med att jag bes. höver klippas -— det är ju min nya hatt. a genomsnittligt 31.000 dingoskalper cv per år och belönas med den sed- |. vanliga premien. : Det stängsel som nu: närmar sig sin fullbordan är inte bara ”din- gosäkert” utan på samma gång ett bra försvar mot vildkaninerna, som | också är ende australiensiska far- |" marnas plåga. Eftersom stängslet är djupt nedsatt i marken, kan gna- garna ' inte underminera '; det: och krypa igenom; 2. . om åde. Bara i Queensland inhäg- nar man ett område på 210.938 kva- dratmeter, där miljontals får och hundratusentals nötkreaur betar. ; - Queenslands skyddsområde om- fattar egentligen blott landets väst- liga flacklandsområden; i norr och Stä Eget påbörjades 1955 och har hittills kostat australien- siska regeringen 500.000 australien- | siska pund, Fåruppfödarna förkla- rar att det är ett löjligt lågt pris, när man betänker att de av dingos varje år anställda skadorna uppgår Z>RrAan hundralapp = ÅA Edward - VIII inviger, minnesmäxket , vo Sstrmnen Regeringstrupperne gör för. - — Han har - dotter som en rö-". DÉ PLESTA OCH BASTA ORTSNYHETERNA FINNER NI I LÄHO L MS TIDNING
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.