Rd , oa ev LÅ rercr Men WP? rrevv rear sve MAREN TreTfyr Yrvrertryvet VY veryrv verrer wveervevievYveavyeeyyvYyYFvyYyYyrTYYPYSTT ! ”- , veeveYyvevvYevvveyVvYy Ingen risk” för: att: Sverige kan : "bli en polisstat” "> € vårt land har det länge "varit en utbredd uppfattning att ett för- gtatligande av polisen ofelbart skul- ie leda till att landet blev en po- Hullås Das är ingen "tillfällighet att män- lisstat, skriver Polistid kommentar till 1957 års polisutred- nings betänkande. Det' heter vidare pla: so. Den åsikten ' är väl egentligen ganska långsökt, men man” förstår också bur denna u ttini; fötts. ien' grekerna i de joniska kolonierna i 1 riskan sysslat med sin, historia MM vika tidigt som med den henne om- - som - östra Medelhavet lade grunden till OchER, f. Dagens artikel om HELLAS OCH. ROM är den första i en se- rie artiklar, där en av tidnin- gens medarbetare, rektor Mel- vin Bergman, ger” våra läsare en -;Världsk k per- den naturfor började hellener på grekiska fast- landet skriva sitt folks historia,'en Den M 1. 4, gen av polischefskap och åklagar- ” skap är utan tvekan ägnad, att ge med mänskligheten som med den enskilde; det kommer tider 'då den går in till" sig -själv' och prövar upphov till sådana misst: 7 I princip är 1957 års polisutred- ning av den uppfattningen att po- iJischefs- och åklag in- | te bör förenas i i samma tjänsteman, "men man anser sig inte odelat kun- na gå in på den linjen för tillfäl- "Jet när man föreslår ett förstatli- "gande av. polisväsendet.' Synd är det eftersom misstanken att ett po- "Lisförstatligande förr eller -senåre kan leda till en polisstat fortfaran- "de ges näring. När man nu ändå egkall ta ett så radikalt. steg som att överlåta. p a grund för sin Och hur ofta 'vi än bibringas den uppfatt- ningen,” att historiestudiet- är -en lärd ' angelägenhet, måste vi dock göra klart för. oss i skola och folk-' bildningsarbete, att: vi inte har rätt att gå den förbi, ty historien ut- trycker mänsklighetens verkliga lä- ge och uttalar 'sin dom över dess. planer och handlingssätt, och detta i situationer som så ofta liknar vår egen; Därför är historiestudiet grunden för all djupare mänsklig bildning, den viktigaste källan till ” skap på enbart 'staten hade man -Jika gärna kunnat ta steget fullt ut. och skilja på Polischefs-"' och åklagaresysslorna. Det hade varit att följa modern rättsuppfattning, sådan som vi sér exempel på i and- ra demokratiska stater, i stället för förståelsen av vårt öde” ": . Det har hänt mer än en gång i europeisk ; kulturhistoria, ' att det antika Greklands roll för kult utvecklingen har blivit den häv- stång, omkring vilken en, hel gene- rations tankar och forskningar rört sig: Det är därför vi talar 'om re- ,att som nu stanna vid ett It förlegat, traditionsbundet system, i vilket gnisslet ofta gör sig påmint. Men förmodligen är juristintresse- nå alltför starka i utredningssam- marhanget för att man skall ge efter för det förnuftsmässiga. ', Bland dem som skall yttra. sig om. förslaget befinner sig självfal- "det också" Svenska polisförbundet. Utan tvivel har Iokalavdelningarna '.många synpunkter på principbetän- kandet, och ; förmodligen ' kommer N huvudintresset.. att ligga" vid den "föreslagna distriktsindelningen. av riket och skisserna till Personalor- nykl och nu nism' som namn på perioder i Eu- ropas nyare historia: Om man yt- ägt betraktar detta faktum, så fal- ler det sig lätt att tro, att det varit en modesak som så mycket annat, också i historiestudiet. "Men så för- håller det sig inte. Det är i stället 'så, att fördjupade” studier” i ' vår kulturs historia, dess förutsättnin- gar och' egenart, fört forskningen tillbaka .till det, Hellas,'. vars "kul? turs blomstringstid. inföll redan fem århundraden före vår tideräkning. Grekland var det första land, där västerländsk kultur blomstrade, där i föddes och kulturen Kockums I levererar + + :41.000- tonnar , I MALMÖ (TT) ': Ota « Kockums mokoniska verkstad 4 "! Malmö. levererade . på onsdagen tankfartyget Atalante på 41.400 tons "dw till redert A/S Arhene V/Tör- "gen Bang, Kristiansand. ' Överlämnandet föresla” "endast mena RV RN kort .uppvisningstur i Öre- . tidskrifterna NSund; då 'de” egentliga leveranspro- ven fullgjordes redan i mitten av maj, Sedan dess har fartyget varit upplagt, vit Kockums i' väntan på lämplig' sysselsättning, Flaggskiftet skedde i närvaro av . skeppsredare Jörgen Bang. Varvet "representeras des 'av' verkställande direktören Nils Holmström. / fav me - M/T Atalante är Kockums åtton- CN 40.000-tonnare 'men : den :förstä - av. dessa som försetts med diesel- maskineri, De tidigare har alla Vas rit turbindrivna, Fartygets” huvud<- motor, en delvis nykonstruerad 12-' cylindrig turboladdad Kockum-man . diesel på 16.200 ehk vid 115.varv Per minut; är den största som byggts . wid varvet. Vid fullkraftsprovet på .. full last erhölls med denna motor en högsta medelfart av 17,38 knop. » Fartyget avgick på onsdagskväl- en till Persiska viken för. lastning. Befälhavare ombord är kapten L Farstad, : . 1 | BÖKNYTT NY EKON; OMISK TIDSKRIFT. "vecklingsduglig ' kulturkrets blev universell. : Två årtusenden innan, ännu" gre- kerna'' kommit in i, sin medeltid, innan ännu dess sångare skapat. det grekiska epos, som blev berömt un- der namnet Iliaden .och- Odyssén, kulturståndpunkt och :'ett . ordnat statsliv. Vid" tillkomsten: "av” den stora . univer in något mer än .'500 år, f Kr, hade denna 'utveckling nått sin .avslut- ning... Men överallt berövade kon- serverande tendenser kulturlivet all dess. friskhet och dess möjligheter att, såsom senare hos -grekerna, ut- veckla. sina. bästa: intensioner. ' Ty | den: starkast av: alla' makter" i Orienten - vå "traditionen. : Den orientaliska. ulturen hade ett starkt statiskt , drag, och ' all orientalisk kultur /'utmy'inade 'i- ett teologiskt system;,' som band "och :omöjliggjor- de all: fri. tanke och fri forskning. i Detta” är en' "av världshistoriens sällsammaste företeelser. ' Gång "på förd möter-oss 1 mänsklig historia endenseni och -strävan att i ett sy- stem. söka bevara, vad :som -redan vunnits. Detta betyder; naturligtvis inte» endast stagnation: inom - en kanske" tidigare ;levande':-och ut- ”utan tillika: död för all fortsatt forsk- ning. Den medeltida' skolastiken utgör - det ' historiskt. bäst : kända exemplet på en sådan konservativ skapelse, som inte blott strävade ef- ter att förena, samarbeta, vad man redan vunnit, utan som också med- vetet ville bilda en avslutning på allt vidare forskningsatbete. Resul- tatet blev ett sterilt genomarbe- tande av gamla källor med ett åsi- dosättande av uppgiften” att öpp- na nya. Det är lätt att inse att den anda : som ' behärskar ' skolastiken är en fiende, en' lömsk och försåt- lig fiende, till alla forskning". och allt framåtskridande. :- .- Grekernas kanske största insats Bokföraren/Revisorn, som i sin nuvarande utformning till- kom genom en sam lagning år 19149 av de båda redovisnings- " Bokföraren ” och Revisorn, står inför en' utvidg- ning. Tidningens ägare, akut re- visor Einar Orvik, som grunda-|' de Bokföraten år 1934, och se- 'dermera också förvärvade Revi- ”sorn, meddelar att han; efter en del experiment, från "och med augustinumret kommer att de- la upp Bokföraren/Revisorn i två avdelningar. Den första de- len kommer såsom hittills att behandla — redovisnings- > och skattefrågor. Den. andra delen, som fått het El i Or- i den änskliga kulturens tjänst är brytandet av Orientens traditio- nalistiska inställning till. liv" och kultur, . På den punkten är gre- Kungen och hästfösen Karl XI övernattade en gång un- der en resa i en förmögen bondgård I Heresö i Svegs socken. Under be- söket märkte kungen att bonden var ttterst rädd om en bod, där tyd- figen något dyrbart förvarades, " — Öppna boden, befallde kungen, — Nåd, ers majestät, ropade bon- den och föll på knä. . "Det hjälpte inte. Boden öppnades, ganisation efter vinjetten, kom- mer att i främsta rummet be- handla ekonomiska och organi- satoriska frågor, Ekonomisk Organisation blir alltså till en början en tidskrift i tidskriften, men om planerna kan fullföljas kommer den län- jegre fram att utgivas som särskild edition. Tidningens ägare ligger i förhandlingar med ett i eko- nomiska kretsar känt namn om redaktörskapet för den nya edi- tionen, Tidskriften utkommer från e- gen officin, vilket torde vara u- nikt för en facktidskrift i Sve- rige. > innehålla norsk tobak. Det var straff på att ha sådant, men kungen sade bara: : — Jag är inte din fogde. vår ba- ra rädd om tobaken, ' - När kungen nästa morgon skulle resa kom bonden fram med ett glas i handen, sv +- — Vad är det för ; något? undrade kungen. - Hästfösen, ers = majestät, blev svaret. en Tykudides” Det är hade' orientaliska folk nått en. hög |.” spektiv. ' Avsikten är att påvisa de ledande dragen i den väster- ländska kulturens ' utveckling. Under sina: hallandsår har för- fattaren vid åtskilliga tillfällen bållit föreläsningar- över detta tema, och det är många åhörare, som har önskat få se dessa före- drag: publicerade, TE Vv J kerna de. första. 'Västerlänningarna, det : första folk ' som - vågade söka sanningen om tingen utan förut- fattade ' filosofiska "och. ' religiösa åsikter. "De grekiska tänkarna och forskarna. nådde” inom "skilda 've- tenskaper resultat, som blev av be- tydelse för-:all framtid, därför att de gjorde: det' rationella och ' em- piriska, experimentet och forsknin> gen,. till ledstjärnor för. sitt arbete. : Vetenskapen måste vara en stän- ; dig ' växelverkan mellan induktion och .deduktion, mellan det empiri- ska experimentet och det: synteti- serade tänkandet. Denna växelver- kän riåste alltid finnas där, Om vi endast inriktar oss på att analy- mentell . forskning, utan att-söka skapa synteser, en samlad bild av skeendet, så förfaller vi'till en vul- gär empirism; och därmed till ett överskattande av' den, naturgivna, praktiska; sidan av vår tillvaro, sä- ger en "av vår tids främsta kul- turhistoriker. Detta är en fara som vår egen tid löper. Å andra sidan Jeder' ”alla ; systemskapelser, .som inte grundar sig på analys, på em- pirisk-éxperimentell- forskning, till steril dogmatism. Detta är vad som karaktäriserade . orientalismen' före grekerna”.och . som ” förklarar dess mångtusenåriga efterblivenhet.' Det - | karaktäriserade också vår egen me- deltid, ' vars hela” kulturliv -behär- skades: a elen katolska kyrkan. och turhistorien,.; .som, insåg 'att' fram- steg endast-ö är möjliga; om: vi väg- rar att :vara lojala mot teorierna under längre tid; än de svarar mot erfarenheten” och ' forskningen. Vår trohet ” mot :vetenskapen > zskall allt- så inte: varå” trohet "mot "det eller det systemet utan” helt: enkelt tr. het hot sänningen.” i Hur långt grekisk anda med frimodigt sanningssökande karaktär skulle ' ha” fört oss, om den inte blivit”. -undanträngd: under: mer. än 1.500 "år, kan: naturligtvis inte av- göra: Vi. kan endast konstatera att så: blev: fallet. Kristendomens seger : betydde seger: för de kon- servativa tendenser, som möter oss i' all” religion:: och ' som - hindrade forskningen ända till den moder- na" naturvetensk t på 1500-talet.. Grekerna hade fun- en nit' bot dlet mot d och därför blev de ' vetenskapliga resultaten många och betydelseful- la. De 'grundlade modern matema- tik, fysik och astronomi, och deras filosofi -blev av betydelse för alla tider. Här menar jag att ett världs-' historiskt. perspektiv möter oss, ett åv' de många i grekernas historia, i göra klart för oss, har nå- gor "sagt, att 'livet och vetenskapen är en ständig strid mellan empirism och dogmatism, mellan upptäkt och klassifikation, mellan den experi- mentella och den: skolastiska an- dan: Den orientaliska dogmatismen har i de stora världskyrkornas ge- stalt .långt.senare haft sina före- trädare i Västerlandet. Men 'gre- kernas ir insats för tankens och forsk- Seglargtins. Prins Philip av England, som de- lar sitt sportintresse rhellan häst=- polo och segling, deltager naturligt- vis också i den stora Cowesregat- tan. Här ses prinsen i sin drakbåt Hästfösen var en avskedsdryck som man på en del håll i landet överräckte till resenären. Den be- tydde Lycka till. ”Bluebottle” under regattan till- sammans 'med sin besättning, i vil- ker ingår en av Englands dukti- sera, en uppgift främst för, experi- |- rdiga I dalsänkorna finns det Än Färöarnas Sammanlagda "areal k på 1.400 kvadratkilometer 'är endast cirka 4 procent odlad och kan gå under beteckningen lant- bruk: Däremot är antalet jordägare många, och detta har skapat stora och : svårlösliga ” problem ' när” det gäller att rationellt utnyttja odlin- garna. Man kan:i dag inte räkna! med mer .än.: högst .300 'bärande jordbruk, och man. förstår att alla | de” som- driver . småjordbruk : "som bisyssla till annan näringsgren inte är intresserade” av "att investera dyrbart" kapital? ien maskinpark jordbruk på 'Färöarna: kunhgsjord- hbruken,:de som själva: äger jordep ; | samt"ett' som närmast kan” liknas vid ::gamla "svenska. torpställen. Kungsjordbruken & är de största och "innefattar även de jordegendomar: 'som' tidigare tillhörde" 'prästgårdar- nå, ' men som” genori "en" lag 1937 fråntogs dessa och mot en formell årlig arrendesumma av: cirka 70 kr fördelades till intrésserade odlare. Inklusive dessa finns det på Fär- öarna 500 kungsbönder, - men. av dessa är det endast 300 'som har - fenhet. att . det inte.tål:f jordområden, som tyvä ofta u aldrig använt en a plog och han försöker inte sticka under stol med att hån har många och svårbemästrade problem att brottas med /när det gäller att, förbättra den — färöiska : lantbruksnäringen, Hah anser att. färingarna > alltför ensidigt . inriktat sig på fiskerinä- ringen och helt enkelt glömt bort jordbruket," men han: hoppas att | man' snart skall få upp ögonen för derina för landet icke"helt oväsent- liga 'häringsgren och våga investera kapital där. När ' det gäller nyodling bar.'man "visserligen börjat meka- nisera, men alltjämt är det många lantbrukare som aldrig använt sig av plog, utan fortfarande bearbetar jorden med handredskap. Detta be- ror förstås också på att jordlagret är 'så' tunt 'och: av” sådan beskaf- bearbetning. Det skullé då förvittra och med den oftast inten- siva blåsten föras ut i havet. '; ' & Det: färöiska”? klimatet "med det mäskna regnandet gör att gräsod-' ling 'är det som går bäst. Tidigare odlade. man också korn, men det slutade man; med efter kriget och i stället.) har' potatisodlingen ökat ganska mycket. De stora, men på fjällsidorna . ganska svåråtkomliga bet 'kerna lämpar 'sig bäst för så stora. och välskötta j jord d mär att de. kan räknas som själv- ständiga : ' och :: bärande ” jordbruk. Dessa jordbruk får dock inte delas upp "på 'flera' händer, ' utan. skall vidY dödsfall gå i arv. till: äldste sonen eller också överlåtas till en anhan .odlare. Annat. är det med de” ojrdbruk där brukaren själv äger jorden. Dessa har under årens lopp genom arvskiften styckats upp i en' massa små brukningsenheter, ofta så små att det inte lönar 'sig att bruka dem. . Man skulle. tycka att det vore hög tid att stifta en lag som tog sikte på att samman- slå dessa småbruk till självstän- diga. jordbruk, men hör man de många jordägarnas' inställning för- står man att en sådan reform "inte - skulle hälsas med. tillfredsställelse. De har nämligen fisket som. bi- näring, eller tvärt om, och vet att havet inte är helt att lita på. De . därför på. småjordbruken som en trygg reserv att falla till- baka på. Vad, slutligen gäller det tredje slaget av färöiskt jordbruk, det som kan liknas vid gamla sven- ska torpställen, så har dessa upp- stått genomyatt icke odlad jord från de tidigare nämnda jordbruken av- styckats och för en ringa summa arrenderas ut till personer som är i stort behov av en bit jord för att förstärka en tidigare ganska osäker inkomstkälla. ,Dessa små- bruk är på cirka 12.000 kvm, allt- så tillräckligt stora att hålla en ko på och förse familjen med po- tatis och grönsaker. Enligt slagen får dessa småbruk inte delas vid arvskifte. Många lantbrukare använder na aldrig tlog ' På Färöårna finns en lantbruks- konsulent, Hans' Jacob Jacobsen, ningens frihet blev dock av avgö- rande betydelse för varje. senare tid. Då den moderna naturveten- skapen framträdde i mitten av 1500-talet, anknöt den också till grekerna, som givit det första vik- |gaste seglare. Uffa For I i vitt). , tiga till vetenskapli forskning, Mere fåravel, som .också under långa ti- der varit. av mycket 'stor betydel- $e för Färöarna och dess befolk- ning. "Man slaktar. årligen ' cirka 42.000 får eller: 70 procent. av får- beståndet, men det räcker ändå inte till att täcka det egna behovet av fårkött, utan sådant måste årligen importeras från bl a Argentina, De färöiska fåren är emellertid kän” da för sitt ovanligt goda kött, vil- ket: det påstås bli av. att fåren går ute på fjällen året runt och aldrig utfodras : med kraftfoder, - Ullpro- duktionen från. de 'egna fåren är inte heller större 'än den "täcker det egna” behovet, men så är ock- så klimatet. sådant att färingarna uppdelalie i alltför många och små. . » kerloppar på, alltför mänga : odlare. De mäktiga fjällsidorna är gräsbevuxna ända upp, till toppen . - : och utgör utmärkta betesmarker för förens ls . ” | nästan året runt måste" gå klädda i stickade ylletröjor.” i Hård konkurrens från utlandet ': :Konsolunt Jacobsen är överty- gad om att man skulle kunna pro- ducera så mycket mjölk, ost, smör, potatis och" kött att man kan klara den egna konsumtionen, men kon- kurrensen från utlandet och främöt då Danmark, som levererar "dessa varor : «till: mycket låga priser, gör att de färöiska lantbrukarna ' inte vågar investera: kapital för att ra- tionalisera driften. Ett stort önske- mål är: att få den'brukade jorden sammanslagen till : större. "enheter, så stora att de, blir bärande, enhe- tér, "att handeln med : -utlandet kontrolleras så att det inte impor- teras mer -.än nödvändigt samt att få "enhetlig: prissättning på: landets egna” jordbruksprodukter,” man sedan också lösa de nu allt- för dyra .och osäkra transporterna mellan 'de . olika , öarna” skulle, man "snart - förbättra "lönsamheten inom det egna jordbruket ovch därigenom stimulera odlarna till ökad mekani- sering och rationalisering, ” NM N Fågelfångst bin ring än jordbruket n icke obetydlig binäring till det färöiska jordbruket. är- fågelfångst. Landet är ju rikt på mäktiga och otillgängliga fågelberg som -stupar brant i havet, Där häckar "årligen hundratusentals fåglar av ”alla de arter, och färingarna har sedan lån” ga tider tillbaka förstått att dra nyt- ta av detta. Fågelfångst är dock ett av de farligaste arbeten som. finns, ett arbete som nästan varje år krä- ver något offer, men, samtidigt kan ge god lön för mödan. I. våra da- gar-har man emellertid allt mer gått in ör att jaga fågel, ty antin- gen den är fångad eller 'skjuten betalas” den -bra” och. är "alltid "en eftertraktad vara," inte :minst i stadshushållen. Swen Malwe Mellan Ar ögon: : Är ni mycket, snarstucken?. — Nej, nu får det vara nog! sa Jan och slog näven i bordet. Det måste finnas gränser också! . — Javisst, svarade hans gode vän Henrik — men jag anade inte att jag kom i' närheten av idem nu. Ursäkta om jag sagt något galet, jag menade ingenting med det... . Alla liknande situätioner, som jag har upplevat, står för mig som skräckbilder. Fester som avbrutits genom att unga flickor storgråtan- de rusat ut ur rummet, trivsam- ma samtal som plötsligt klippts av därför att någon förnärmat höjt rösten. Och så alla de gånger då man har en odefinierbar känsla av att stå inför en människa som bli- vit träffad av en pil mitt i hjär- tat, Det är, just. vänner som kan såra varann. Oförskämdheter från främ- lingar tar man mera med ro. : Människor kan vara mer eller mindre snarsiuckna ' av saturen, men alla är vi mycket mera sår? bara när vi är. uttröttade och nere är. när vi är i form. Det vet varje husior som väntar med att berät- NS; LAHOLMS TIDNING - ENDA TIDNING SOM UTGIVES i LAHOLM: ta tråkigheter fö för sin man tills han. har fått äta middag. Man - kan helt enkelt sätta som ett .livsmål att bli så själsligen frisk och stark att man överhuvud- taget inte kan bli förnärmad. Det är till stor del en träninggsak. Har ni hört talas om ett kinesiskt slags- mål? Vid ett gathörn fick en euro- på se en folkmassa och frågade ny- fiket vad som stod på. Jo, det var slagsmål. Så fick han se att två män stod och sa spydigheter till varann. " — Men ingen. av dem slåss ju? undrade han; — Nej, det är just vitsen med det hela — den förste som slår har förlorat striden, Men detta är inte hela sannin- gen. Man kan också träna sig till att bli för behärskad, Då dödar man känslorna inom sig, och det gör man inte ostraffat. Människor som är osårbara har blivit så kalla också i andra avseenden att de för- lorat: sin inlevelseförmåga . gent- emot andra. Medan snarstuckna Personer däremot ofta är oerhört [Långt bortom: 1 | berg>Lönborg, kanske en del lyst- "I ga”, som det hette på. den tiden, :Kunde]|. > rymder. vida: "Långt bortom rymder vida; längre än solar gå, högre än 'stjärnor tindra den bedjandes. suckar nå, . -- Anden från stoftets' världar, i . "lyfter sitt vingepar vor ol «> klappar på himlaporten och 5 söker sitt hem, sin far. - Trång är all världen vida, : hjälplös var jordisk/ vän... Själen får ro och fäste allen”. i himmelen. .v' + É Mörkaste natt skall ljusna, Loot. bittraste kval få ro; sh Jär du dig blott att vandra .. på. bönernas himlabro. Namnet Augusta Nordberg sä" ger väl rakt ingenting för de flesta människor... Om - man lägger till" namnet Lönborg, Augusta : -Nord=" rar till en smula och tror sig för- stå sammanhanget. : Trots en rätt tråkig "barndoms>- tid växte hon upp som en lyck!'g människa. Hennes moder' var tor- : pardotter och hade plats som ”pi i Mariestad. Där föddes också Aves ov? gusta utom ' äktenskapet :år 1862.” Efter sin morfader bar hon nam net Nordberg. Det var minsann in". te lätt att vara barn u-ä i mitten av 1800-talet. ; Alldeles” säkert folk "i Augusta pröva på detta och hon” I fick sina pikar från både äldre och "7. yngre. Modern flyttade emellertid hem til! föräldrahemmet med flic= kan ' och av en sång. hon -skre om barndomshemmet kan man slu- . ta sig :till att hon där hade en . | lugn fristad: N N; . "Jag minns hur glad jag lekte där vid Vänerns lugna strand, hur skogens hela sommarhär. ” : . blev skövlad av min, hand: " Läsning :var hennes allt. Hon, drevs av en stor kunskapstörst och med "energi och arbetsvilja lycka= ' des hon komma. in på Skara lä rarinneseminarium, :som hon kla= rade med 'goda,betyg, trots att hon” själv måste sörja för sin ekonomi . .-; under studietiden. Det skedde mest genom praktiskt arbete. Våren 1858 - var hon färdig lärarinna och efter: en lärarinnetjänst vid .lärover ket i. Strängnäs' kom. hon till, prins Gustafs folkskola i Uppsala." - Men hon hade krångel med bäl CN . san och redan" år 1900 'avled hon, : 2 endast 38 år gammal, -Tresår tie" vc digare "hade hon ingått" äktenskap med -"uppsaladacenten Sven -Löi borg, som sedermera kom till Gö= - teborg som lektor vid, nuvarande Hvitfeldtska läroverket. Äktenska= . pet : välsignades. med en. son, som , :c emellertid dog strax före modern. .. Den ovan citerade sången; ”Långt bortom rymder vida”, skrev Augus-= : ta Lönborg för införande i tidnin gen Barnavännen.: Kanske den. är menad som en barnasång och "man tar inte. miste på sångens barnsligt...” | förtröstansfulla , tongångar. > Det ' fin egentligen inte mycket 'skris vet 'om denna älskliga författarin= na. Den kände hymnologen Oscar «'" Lövgren har emellertid räddat hen= ” nes namn undan glömskan. Melo= N din, som vi 'sjunga denna ' sången ..: ' till, är skriven av Julius Dahllöf och det är inte minst tack vare denna; som sången är så allmänt '" känd och använd och genom den går hennes namn till framtiden. : vie Ringaste' barn” som beder lever Det + 7” oändligt tryggt, mäktar långt mer än hjälten, som - > starkaste ' fästen byggt; Måtte vi aldrig, glömma, var vi i världen gå, : att. till. Guds « eget hjärta. den. ' > bedjandes suckar nå. Py .YTorild Lindblom' sig — så länge de är i jämvikt. =. I detta 'som i alla andra fall i livet "+ gäller regeln: För lite och för myer É ket.:skämmer allt!" . Varje mor och far vet att "det kan vara oerhörd skillnad på barn i samma syskonskara: den ena får tårar' i, ögonen om det hörs en aning av irritation i fars röst, den andra reagerar knappast för en ör= fil. Vi är olika från födseln. Den: Sö uppfostrare är klok som kan ge , . . 4 var och en det han behöver, så att alla kan-.gå ut i livet. som ett mellanting mellan en mimosa och en törnbuske. Hur 'ser den växten ut? ja, de s flesta växter är just ett sådant mel« lanting: de sticker inte, men de tål '' både regn och blåst. På samma sätt bör en normal människa kunna tåla både ironi och förnärmelser utan: « att behöva göra sig till en igelkott " 27 för att klara sig. . " Därför löser den snarstuckne inte, i sitt problem genom att klä sig I” järnrustning. Han kan nog bevara ansiktet — men vilket ansikte får ' han inte, Alldeles bortsett ifrån att han har det mycket otrevligt, inne isitt järnpansar. . Lösningen ligger i att man har :, = någon som man litar helt på. Då ' har man någon att falla tillbaka på, Man tål mycket mer när man har. |". vänner som: aldrig, sviker. Och det . >. kan även den ensammaste få, om. : han vill vara önpen. | känsliga och sprider värme omkring va «ov Balvor Sindig 2 NS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.