> LAHOLMS TIDNING: . > t [ .: Tisdagen. den 15 augusti 1961 'n stora tänkare har i prakti- " ken fått se sina skarpa teoretiska "slutledningar så havererade som den engelske nationalekonomen. - Lord Keynes. Detta hindrar inte” att han fortfarande har massor av " trogna disciplar i den fria 'värl- den. Mest seglivad.av lord Keynes läror är hans- teorier om möjlig= Vålutasystern. på Jerfötter hu'st kan vänta en Dy guldkris, trots att för ögonblicket England och en - handfull 'sydameri- " kanska länder sänder upp de hög- : ljuddaste" nödropen: Wall Street . Journal "skriver, att det nu bli- vit uppenbart, att vad. världen behöver är något mera än en be-: skäftig IMF, som årligen samman- heten att fr ikt komma till rätta med stabilitet i de inter- nationella valutakurserna utan guldstandard. Helt har Västerlan= ” det inte följt salig lorden i hans avsky för guldet, men USA”står bara med ett ben på guldfot och”. övriga länder haltar än mera. . Under den relativt kortvariga eriod (1826—1915)då hela den civiliserade världens valutor var fullt konvertibla i guld varierade ' världsprisnivån aldrig mera än " högst 30 proc. Sådana extrema år ' med uppgång eller nedgång med denna procentsats var 1841, 1855, " 1862, 1867 och 1871. Åren 1844, 1881 och. 1913 var världsprisnivån " precis densamma som år 1826, — ' - Jämfört med denna ' stabill- : tetsperiod ter sig den senaste ge- "nerationens ”" monetära - : upple= NÅ ”velser sannerligen som en serie "krampanfall, : Den som ev vill fördjupa sig i bakgrunden till den modärna valut deka=- k i någon vacker badort i något för tillfället lugnt land och . |: sedan sänder . ut : en faderligt Jugnande, ' men föga hjälpande" kommuniké " valuta- och kreditproblem skall skötas. Tidningen fortsätter med -att framhålla, att det ironiskt nog i tiden var just dollarns styrka som möjliggjorde tillkomsten &v IMF. « och det på dollarn baserade valu- tasystem som utbyggdes. Världens centralbanker ' anammade "glatt tanken, att jämnsides med guld, som likvärdiga reserver hålla dol-: lar. I mindre skala praktiserades detta på en. del håll under: en” tid på 1930-talet, imen vid tiden för IMF:s tillkomst ansågs all- mänt dollarn vara bättre än guld. "Idén är acceptabel så länge USA - vid ev anfordran kan växla in- ; sina dollar i guld och så länge N USA inte har.någon inflation. Bägge dessa. villkor blir alltmer iska. IMF kan hjälpa de små dens kan med fördel läsa ett nytt '. medlemsstaterna . och kanske en delst men om USA skulle verk av den ikanska natio-. . nalekonomen Dr' Hazlitt: "The Failure of the New Economiss a studby of Keynesian principles”, Då det Keyneska. ruset verkade som .starkast grundades ”In=" ternational Monetary Fund”, som ' gkulle lösa alla problem. I själva, " verket är IMF inte alls tillkom- .- met för att ersätta en full guld=' " standard, utan för, att lindra de: kriser (symptom) som följer av . alt världen inte längre här valu= - : : tor baserade helt på guld. Varje medlemsstat betalar in en fond till ” IMF, av vilka medel IMF sedan ., lånar. ut pengar till medlem som är i svårigheter, Detta är att und= vika det fundamentala, :ty med- tvingas inte' att ställa sitt hus I ordning, Själv. inser IMF att allt ” inte är som det'borde' vara och kommer vid sitt årsmöte 1'sep>' tember i Schweiz att föreslå "vis= det blir någon "fördel med änd< > ringarna — som föreslås för att ' köpa" tidsfrist från ' en alltmer tilltagande -kritik : — så är det. . möjligen att de uppskjuter”den' - slutliga ' räkenskapens dag." Den gemensamma koefficienten I alla” «IMF:s åtgöranden har varit att uts . butiker även: för beklädnadsvaror - Nigare . försämras och allt talar för , - hade gjort klart för skott, Mattor och "åt försöka framstå som 100-pro= ; centigt enig, : os : Några av spetsarna I den ame= / rikanska pressen bland deni Wall Stroet Journal har gripits' av bå-= " de oro och leda 'av de.ständiga :: valutakonvulsioner som gå över” det ena landet efter det andra, nästan utan avbrott och som inte ens sparat USA som när som 7 set sedan 1934 fixerat till 35 doå- 7: behöva hjälp då faller” det hela .som ett korthus. Det var därför : som USA senaste höst då en liten - guldkris : drog + ut miljarder ur. landet . inte vände sig till: IMF. : Detta fortfarande enl WSJ.” Även Frankrikes mest : framstår nationa om hur världens | Veterinärstyrelseri:” Mkärpla hat lagbeståni effekt och luftkonditionering och N N a De bestä "för tränsporter av ; livsmedel — ochi 'synnerhet för köttvaror är alltför vaga, anser veterinär- - styrelsen. Gällande livsmedels- stadga ', förpliktigar inte : till ; mycket;' -frarjhåller man, cc ne Vi, saktiar både utförliga och för riket enhetliga bestäm- - melser. om: bl.a. fordonens be- skaffenhet och . utrustning, sä- "ger byrådirektör Hans / "Edlund 1 veterinärstyrelsen." . . Såd finns endast i en "ende lel N a q. ol dels k « Rueft. säger, att det : internationella . valutakreditsyste= - mets dagar är räknade, hur länge : den dagen än kan” skjutas på. Om vdét inte' var. brist -på "guld i "världen kunde allmän återgång till ” guldstandard ske, men' med pri Jar per” ounce "kan "produktionen "med nuvarande höga” kostnader "+ lem som "sålunda erhåller lån inte ökas. Om världen kunde åter- gå till guldstandard kunde 10-: tals ' miljoner årligen” sparas” "in "då IMF 'och andra hjälporgan i . branschen ' bleve' obehövliga. Det "är "skaror på' tusentals "persoher i så "ändringar" ' i statuterna: "Om 7. det gäller, med mycket högt bed talda åriställningar,' med' dyrbara resor och kostsamma palatsliknan=, N de byggnader, : Å a Här vill vi varken överbetona" eller” undervärdera” "effekten för ' USA och ' världen" av .en kom- "mande dollardevalvering, men "det ' :r "tydligen" ett piller som förr el-" ler senare måste sväljas. Den of- : ficiella inställningen I USA ' är ' fortfarande” att: guldpriset. ; inte. "bör röras, men" måni'/ får då hålla 4 minnet ' Englands senaste de- ” valvering av” pundet," då finans-" "ministern kvällen innan i radio uppträdde och försäkrade, att re- geringen inte hade några planet 'på att devalvera pundet! i Snabbköpsbutiken för kläder? - mom ganska snar framtid kom- mer vi att drabbas av. räknat, cirka 60 av årets' 304 för-"' säljningsdagar, '.” Herrbeklädnads-" branschen anser att en motsvaran='| de undersökning utförd i Sverige" skulle ge samma resultat. | i För att” komma till. rätta med we" en av "tidskriften Herrbekläd— nadsbranschen företagen undersök. ning av branschens ekonomi ger vid handen att om kostnadsläget ytter- en över- lö försäljni och på så sätt ' komma fram till ett rationellare ut- nyttjande av personella och andra” resurser hår man vidtagit olika åt- gärder, t ex propagerat för en tidi- gare julhandel, sökt anpassa butiks- tiderna efter kundernas behov och att så blir fallet, X gång till självbetjäning även inom textilbranscherna 'att bli nödvän- 'dig, Säkert kommer i varje fall de Fldre och de kräsnare kunderna att knorra, men det heter ju att nöden har ingen lag, » Det som gör att just beklädnads- branschen är så känslig för kost- nadsstegringar är att försäljningen kni samt gjort förmånser- bjudanden ' och företagit special- kampanjer under ”döda” mellansä- songer. Dylika åtgärder kan endast ge begränsade resultat, De stora säsongvarlationerna, föranledda av årstidernas och väderlekens' växlin- gar, är inte mycket att göra åt. 1 Den slutsats man kan dra av den refererade artikeln i Herrbekläd-' visar kraftiga variationer inte bara] nadsbr ” är att ibbköj mellan årets olika månader utan |k att rycka in även också mellan veckans dagar och da- | i beklädnadsbutikerna ä Får man tro arnas timmar, Detta medför att innebär detta örsäljningspersonalen är fullt sys- för kunderna en klar standard-" selsatt endast under en femtedel av ing — de högre inglöner- fåret och att affärerna under fyra med lönekost nader som tillsammans med deras vriga fasta kostnader inte täcks av uttovinsten på omsättningen un- "der. motsvarande tid. Som belägg för den sannolika riktigheten av denna fen anför den citerade tid- hundersökning from gjort t t Västtyskland. Där kom "man fram till att 50 proc av årsom- "sättningen görs under tolv realisa- ”tlonsdagar, tolv dagar med längre öppethållande, veckan fore påsk samt julhandeln, altså under, högt na naggas i kanten av sämre ser- vice på snart sagt alla områden, Hemhjälpen åt de gamla Enligt socialstyrelsens uppgifter har i Hallands län 580 personer i fjol] fått hjälp av hemvårdarinnor, ' därav 266 regelbundet, Annan hem- hjälp har lämnats åldringar och in- valider till ett antal av 595. På frå- ga huruvida kommunerna haft svå- righeter att få arbetskraft för verk. samheten har två uppgett, att dyli- ka svårigheter tidvis förelegat, +" MIAN FANN SIG Man sprängde i Götet och basen kubb lå man ropade: — Tänt va de hääär! Men en spricka i berget ändrade riktning på skottet så kubbknippet g som de skulle och skrämt fi och en del av väggen med sig in i en et. I öppningen = som uppstod uppenbarade sig ett vett- stormskälla på basen. Som emel- lertid var vän vid urladd li ä- ningar av varierande utscende.I :1 'de'; fall:lokala. förordningar ; helt : saknas, har, man enrdast ; livsmedelsstadgan att hålla sig till Detta försvårar i hög grad "den > > hygieniska ! "övervakningen och "kontrollen, av, livsmedels- re " [| . Redan i höst ämnar” veterinär- styrelsen-, uppvakta « » regeringen för att försöka få en ändring till stånd. Det: är-andra gången man slår. larm. 1955" försökte "man få livsmedelsstadgan ändrad : och kompletterad men utan resultat. i 2. :Detiär först. och främst de "många selika - lokala ; fordonsbe- stämmelserna som vi vill ersätta med centrala föreskrifter gällan- de lika över hela:landet, beto- su byrådi ktör. Benno Gård. Vetdrinärstyrelsen >. ”kom- mer : vidare s att: yrka ; på en skärpning: och : komplettering av! de rådande hygieniska kraven" för tr ansporter av kött och char- ; i kuterivaror.. Vi anser detta nöd- | vändigt för: att effektivare" kun-! na förhindra" " kvalitetsförsäm- ring av; "livsmedel till följd "av i mer . eller mindre undermåliga fränsportor”., - « ”»HEIDELBERG : q - OCH JENA... 2, vo 0, t De kommunala livsmedelsord- ningarna varierar efter de loka-- la omständigheterna. De' hygie- niska kraven på lvsmedelstrans- porterna ; varierar också med de. lokala kraven på bilarnas be- skaffenhet 'och . utrustning. "Att en företeelse som tolereras i en kommun” ofta underkänns j en annan, 'är därför inte ägnat att förvåna” Många kommuner sak- -: när helt egna livsmedelsordnin&-- 'Denna brist på komplette- - rande bestämmelser gör att häl sovårdsmyndigheterna i sin ö vervakning ' och kontroll av den lokala ” livsmedelshänteringen stadgan att hålla sig till. Den tolkas också mycket olika.. Vad som är 'sanning i "Heidel- berg är... ATTA RADER TRANS- j PCRTHYGIEN. Nuvarande livsmedelsstadga tillkom 1951. Den innehåller sex paragrafer om ”Livsmedels han- fen i detta kapitel, paragraf 17, omfattar endast åtta (!) rader med livsmedel. Dessa åtta ra-- der är allt för intetsägande för att kunna utgöra någon allmän- hetens garanti för att transpor- terna verkligen alltid sker under fullt betryggande - hygieniska förhållanden. " RÄTTESNÖRE MED KOMPLIKATIONER. 19HS framlade de livsmedels- sakkunniga sitt förslag till nu — Står du å skäller kärring när. gick rakt på en kåk, tog fönstret [9 , du får färdig ved genom fönstret! gällande livsmedelsstadga. Sam- tidigt hade de också utarbetat . bara: har den vaga-livsmedels- tering m. m.” Den sista paragra= ; om kraven på fordonstransporter . : melser. kväve — om bristande ; Transporlbygien "Det regulära | Ifrystransportbilarna uppfyller de krav som fastställts " av',FN:s' Europakommission beträffande isolering, kylaggregat, kyl- . garanterar därmed att livsmedels- . transporterna sker under betryggande hygieniska förhållanden. Des, »sa ”frysrailers” hyrs" nu ut av Transfrigoroue till åkeriföretagare i ON ” hela landet, ett förslag till en s. k. normal- mätvarustadgar i vilken samtli- ga” > bestämmelser. om transport av” livsmedel, ' alltså - även kött och charkuterivaror, fanns upp- tagna. Veterinärstyr elsen ansåg emellertid att dessa bestämmel- ser bättre hörde hemma i livs- medelsstadgan, I den sedermera utfärdade Eysmedelsstadgan och normallivsmedelsoördningen tog ma nhänsyn till detta i så mot- to att de allmänna bestämmel-” serna om transport av livsmedel infördes under 17:e paragrafen i livsmedelsstadgan” ' medan däre- . möt” de speciella ' föreskrifterna om transport av: kött och char-, kuterivaror inrängerades under 22:a paragrafen i normallivsme- delsordningen, söm är Jänsstyrél- sernas rättesnöre: vid: 'upprättan- det ”; av Jtokala livsmedelsordr-. ningarl. | När = Under | den” a bestämmelser varit gällande, sä- ger veterinärstyrelsen, har kon-j. trollen ”av de' fordon, som -trans- porterar” kött och köttvaror; till orter : utånför. hemort tskommunen försvårats” genom "att "deras be- skaffenhet. och - utrustning . icke reglerats. i vv allmän författning "lutan i "kommunala livsmedels- ordningar ' "där , sådana finns. ' I många - fall: saknar. fordonens hemortskommun "livsmedelsord- ning och då har hälsovårdsmyn- digheterna” endast. de allmänt hållna och. » erfarenhetsmässigt till mycket Titet förpliktande be- stämmelserna i livsmedelsstad- gan att lita sig till.' Med hänsyn till:de erfarenheter som hittills gjorts framstår 'det sålunda sorn nödvändigt att, de speciella" fö- reskrifterna om bilarnas beskaf- fenhet” och utrustning utfärdas centralt och blir gällande obe- roende ; av "kommunala : myndig- heters ställningstaganden, kon- staterar styrelsen, fe VIKTIGA BESTÄM. s . MELSER SAKNAS. Beträffande de speciella före- skrifterna om transport av kött och charkuterivaror i normal-: "nås 'endast genom förvaring > livsmödelsordningeni anser man dessa otillfredsställande. . — Det gäller ju framförallt att förändra att varorna på grund v för hög temperatur undergår | ' försämring - och .bakterieanrik- ning, betonar: byrådirektr: Ed- lund. Det förutsätts bärvid att 'va- wan före. transporten är väl av- kyld. Skydd mot. föroreningar "nås antingen genom effektiv för- - packning eller. genom förvaring i slutet utrymme. Normallivsme- delsordningen .. föreskriver ' en- dast att fordonet ”om" ”möjligt” skall ; vara "försett. med. särskilt -- skåp för varorna 'samt att va- . rorna "vid transport på öppet fordon skall vara väl övertäckta ”. med: rent" skynke. Effektivt ” skydd . mot” kvalitetsförsämring genom för. hög temperatur upp- i . Slutet. utrymme" med "sådan ut- rustning att varorna kan hållas i erforderlig grad avkylda. Här- ' om saknas 'emellertid uttryckli- "ga föreskrifter i såväl livsme- delsstadgan . som : normallivsme- > delsordningen ... ' Med' hänsyn "till "de ständigt återkommande :. klagomålen på transporterna fin ner veterinärstyrelsen det ofrån- komligt . att ifrågavarande be- stämmelser skärps ' 'och införs. i livsmedelsstadgan.' Man bör där- vid också ta hänsyn till artskill- naden mellan långa och korta transporter. : Veterinärstyrelsen anser slutligen . att. eventuellt kompletterande föreskrifter som kan komma" ifråga utöver den reviderade . "livsmedelsstadgan bör utfärdas av styrelsen i lik- het. vad vad som skett när dei gällt den närmare beskaffenhe- "ten och utrustningen hos fordon som används inom kringförinigs- ; "handeln. MAN KVINGAS- FUSKA”... X Den rådande Pristen” på: ”en- hetliga” och. utförliga" bestäm- -melser göri praktiken”att hygi- enen'i samband med 'transporter av livsmedel, inte alltid är vad : den -borde vara. .— Dyrbara och känsliga va- ror,” hanteras ' bäst, konstaterar stadsveterinär.; S.-. Sefastsson i "Livsmedel som har Häntmargina och fjäderfäj-—7 röner: däremot ofta" .sämre hygienisk behand- ling. Han tillägger: —— Många mindre konkurrens- kraftiga " fabrikanter. och 'leve- rantörer har "inte råd: "att anlita |: ordentliga ': reguljära] kyl-' och frystfansporter.” : Man "anlitar i stället ;- bilar ..som saknar både kylaggregat | och betryggande Körvaringsutrymmen. Man : fus- kar av ekonomiska skäl.;. Many förlitar sig på att djupfrysta” va- rors kvalitet inte alltid kan kon- trolleras: Därmed går respekten för" den 's.'k.' fryskedjan förlo- rad. Denna får nämligen under inga . förhållanden .- brytas, un- derstryker' veterinär Sefastsson. Varorna från leverantör till kon- sument får aldrig överstiga — 18 grader. Fryskedjan måste hållas om : kunden” skall få kvalitets- mässigt: fullgoda varor. Annars gör - de -. inte skäl för epitetet djupfrysta, se EKONOMISK | HÄNSYN? / : Många små näringsidkare som Kött och charkuterivaror kräver hela vägen från leverantör till konsument.” slängas hursomhelst på ett lastbilsflak och äckas över med en pre- senning utan bör qundantagslöst transporteras på för ändamålet or- = dentligt utrustade frysvagnar. Net sträng hygienisk. behandling — Djurkroppar får, i men 300.000 skolbarn skydda v: varorna från fukt, damra |; och. andra: föroreningar ” samt att hyra ordentliga kyll och " kraven på isolering, inte ' storleksmässigt, d. v. s. är rätt samlar 9 milj kr. "i 'skölsparbössor — 300.000 barn är med i spar- bankernas. skolsparrörelse varje år, ' säger rektor :Äke Karlsson en . intervju i ett nummer av Svensk sparbankstidskrift. Tillsammans blir det., edt. ny- sparande på 89 milj. kronor årligen. Det är alltså ett åcke föraktligt belopp som” på det säbtet ' kanaliseras > på ett för barnen "nyttigt sätt. vo ss Men långt wiktigare fr att att mycket stort antal barn "får en handgriplig erfarenhet av wad systematiskt sparande egentligen: är. Målsättningen för werksam- heten är och har alltid varit att försöka engagera så många klas- ser och så många elever. som möjligt och tillika abt stimulera att göra ofta återkommande och helst också regelbundna insätt- ningar." Härvidlag har sparban- kerna "under decenniernas lopp haft ett fruktbärande samarbete med lärarna, som även på detta område gjort insatser i det sven- ska samhället som knappast kan överskattas.” : r . EN FOSTRANDE vi. "UPPGIFT "Det wäsentliga i skolsparandet Fe Å. t.ex, framställer kött. och char- kuterivaror 'har kanske inte all- tid råd att anlita fullgoda trans- portfordon. vid” långtransporter som garanterar varornas riktiga behandling. Och många mindre åkeriföretagare anser sig inte ha råd att förse sina fordon med tillfredsställande kylanordning.- ar ” och förvaringsutrustning. Dessa omständigheter förefaller i hög grad ha påverkat myndig- heterna i deras 'ställningstagan- de när man försökt att få fram skärpta hygieniska bestämmelser om bilarnas beskaffenhet och ut- rustning. Det finns, för att ta ett exempel, lika många charkuteri-- fabrikanter'. enbart i Göteborg som i hela Finland tillsammans! En stor grupp att ta hänsyn till, en grupp som alltså inte: alltid har råd att betala det pris ut- vecklingen kräver. Det har in- te ens hjälpt att även KF-och Sveriges . Slakteriförbund ' gjort framställningar om ändrade och |” skärpta transportbestämmel- Ser... | . [Herrar Aktuellt, Televisionen i kan tydligen ' int e klara" sig utan ' 2 radiomän,.- Efter f radiomannen Olle Björklund blev; radiomannen osa Blönkdand Herr" Aktuellt,' Och nu-ska Tadio= mannen Lars Madsén snart TV-de. butera. När får vi uppleva en Tv ” man som går radion? vt Amé "Thorén :— radions Snabbe ” och sakkunnige rapportör från New ' företaget Sveriges radio. Brodern. Ulf. Thorén ska bli rapportör och reporter för Aktuellt-tittarna. . "BITTERT . redan 1914 och han berättar: + — Jag saknar så många'av mina åt. Det förstod jag när jag läste se- naste upplagan av' Soldatinstruk- s tion för infanteriet. De är uppätna; För på sidan 351 står det: servlivsmedel skall tillredas, inde- las manskapet i koklag om 4 man, . av vilka två Bmpligen z användes” för tillagningen”. - FATAL KOMBINATION : "Och så var det den unga "damen ” som tog plats som” "guvernant i en familj. >. Redan nästa vecka” sade hon upp sig = och redogjorde för anled-" ningen i-följande telegram till sina ” anhöriga: : ”Efterblivet barn, förstalommen fader”, oa ligger inte i att få så stort sam- lat kapital som möjligt och inte heller i att - varje elev : ckall bidra med så stort OMOPP, som möjligt och inte Heller. stort. belopp som möjligt. Med -' denna verksamhet" vill man i” stället på 'ett konkret sätt verka ekonomisk ”fostrans i vidsträckt” dan gammalt tagit på sig denna” i och för sig ganska betungande "', uppgift sker det” i enlighet med” de. allmänna ”grundsatserna för . sparbanksrörelsen. Dessa grund- satser 'säger ju att det är spar- : bankernas . uppgift att främja”. sparandet. - er ON tv IN "När. man organiserar skol- att' det inte dfår kli'en- uUppvis-- ning i vad de enskilda hemmen - har för spanrförmåga.” Det" .ä sålunda en felaktig, föräldra=: ' ambition att, som ,man har sett med sina barn en :100- lapp eller, som också har hänt, en -1.000- . japp ? till : . skolspaj ” n' däremot i istället. tyckas: få : DJURKROPPAR PA BIL UNDER PRESENNING.” "Vi har i dag en omfattande lastbilstrafik med såväl inhem- ska: som utländska livsmedels- transportörer. Bristen på. utför- liga 'hygienbestämmelser : och centrala fordonsföreskrifter gyn- nar ovedersägligen de tillfälliga livsmedelstransportörerna,: sum- sonal m. fl. som bättre borde in- |: formeras : om livsmedelshante- ringen, För det är ju våra mat- varor man handskas med; slu. tar veterinårstyrelsen. "STORTRANSPORTÖR - "TAR INITIATIV. bor På ”transportsidan” är man inte omedveten om 'att det i- bland - slarvas ''med livsmedels. transporterna. Direktör Lars-G. Lantz i Transfrigoroute Sverige AB kommenterar: ' — Inom Svenska Lastirafik- bilägareförbundet . har man un- der flera år propagerat. bland sina medlemmar för förbättrad transporthygieni Man ser ' med "oblida” ögon att medlemmarna utför" tvivelaktiga trånsporter. Diretör Lantz tillägger: '" " — Svenska Lasttrafikbi ägare- förbundet " har ' uppdragit - åt + Transfrigoroute att bevaka den yrkesmässiga = lastbilstrafikens intressen, Vi har sålunda redan i stor utsträckning skapat ekono- miska förutsättningar för den svenska åkerinäringen att verk- ställa erforderlig. hygienisk upp- rustning. BL. a. erbjuder Trans- frigoroute åkarna . möjligheter frystransportfordon på minst ett "år i taget. Dessa trailers eller ”påhängsvagnar” följer de nor- mer som är givna av FN:s Eu- ropakommission när det- gäller kyla och kyleffekt, luftväxling ta. om samarbete med & Lantbruksförbund och amd tendenturförvaltningen samt. le- dan de tillverkare av transport- fordon försöker vi "komma fram till ett- fjärrtransportfordon av en typ som till alla delar även "passar svenska förhållanden dimensionerat för transporter av >leverna att av sina egna Yfick- , bengar lägga av en slant i skol : sparbössan;- då har. man lyckats i. sin fostrande uppgift, Detta förutsätter emellertid att elever. sina »ånsatta medel. : Det: skall med: andra ord inte Vara "något - sparande ”för ålderns dar” eller hågonting i "den stilen. Sådant 1e kör. Däremot kan dessas egna armedel helt enkelt illustrera r barnen att om"de' av. sina jillgängliga 'medel "sparar , en del 'har.. de : möjligheter att "efter;' någon tid förvärva mera åtrå-" värda. ting. Skolsparmedlen är : alltså att betrakta som en sorts övningspengar, : och: det har. också sitt värde att man sam- arbetar - med - hemmen när "det. zäller ott disponera dessa. I MÅLET FÖR EKONOMISK N FOSTRAN : "I vår tid råder en hård kamp om. pengar och köpkraft. Inte minst drabbas därvid ungdomen, som ganska tidigt kommer upp i relativt höga inkomster. Med den moderna reklamers alla medel strävar man efter att | komma” åt de” ungas: "slantar. Även --här "måste det vara en” uppgift för skolan 'att igenom sin fostran werka för ett mera kritiskt" omdöme. Man måste” med andra ord. göra klart. för de' unga att det inte är nöd?" vändigt att köpa allt som er: bjuds på den flödande waru? marknaden. Man bör också göra klart för ungdomen - vad det kostar att köpa waror på det ena och det andra sättet, —.. > ATT SPARA MED ANDRAS MEDEL "Skolans ' SM peistostraä kan sägas bestå i dels teoretisk undervisning och. dels praktisk undervisning... ; Den praktiska fostran: till sparandet består bl. ar i att lära” eleverna inse att sociala förmåner + ex: fria läro. böcker, fri skriv- och tecknirigsz. materiel och kostnadsfria” .sköl? måltider inte är någonting 'som' man har gratis utan att de år- ligen kräver betydande: anslag av: skattemedel och således yta : ; > djurkroppar, djupfrysta" varor mm. m, : ” ” a. ” i wo N terst får betalas av de enskilda ln medborgarna." - rep York — får snart tjocka släkten i' ” Anders var med i beredskapen amla kamrater. Men de har gått ' för ekonomisk mupplysning "och sparverksamlhet brukar betonas” : 2xempel på, föräldrarna skickar . tiår 'ju barn ganska främman= , ; A a ”När re-.. '. t | ö att. NN varje elev skall fbidra med så. mening... När spavsbankerna, se-.. . na fritt får förfoga "över dessa >.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.