4 vr "SY > gom hittills fortsätta att oförtru vrverevyvvyTt YTTtrevreTYYTYV revvevvevyrevtyYYtYYYYYYTYYPE YT PYVFY TYS FreTeFev VV "I ett föredrag El Visby "på "sö "dagen - gjorde "Sträng ett uttalande om Sveriges ställningslägande till frågan om” "finansminister " ekonomisk samverkan i" Europa. / "Vi har för vår del "hittills bedömt ' > Romavtalets bestämmelser som för ” 0s8 oantagbarå”, - sade '"hån' och ' — frågader. ”Är den ifrågasatta up) . enlig. med år neutralitetspolitilk, - kan våra "diskussioner. fortsätta... "Är den”, oförenlig "kan vi -bara' | . beklaga faktum -men "det oaktat .. tet arbeta: för: en utbyggd eko , "7 nomisk: och ' handelspolitisk sam- "aldrig kom 'adressaten tillhanda och lär född i Svedvi i Västmanlands och utöm Europa. Det är för digt att i dag deklarera klara "och " 7 bestämda uppfattningar iv detta: frågekomplex, En fast "punkt i iden! ' "ännu så hypotetiska debatten, är: N svenska neutraljtetspolitik:e ”, nn SS Ungefär "exakt detsamma sade” | ledaren dr Gunnar Hedl d: redan'-den-18 juni-i-sitt- -tal, på SLUs riksting i Uppsala, Han ytt-; va rade nämligen då följande i den=, . -na frågat | , arv verkan med alla länder både inom: 2 emellertid. vidhållandet ' av den. : bete "inom handeln kan ordnas utan att vår militära neutralitet s-behöver hotas. "Skulle emellertid + villkoren för att vårt'land skall "få delta'i den vidgade handeln bli : sådana att vår militära neutrali- ”tetspolitik äventyras, då kan 4 cen=/ . terpartiet inte vara med”, Hr 'Hedlund är som synes po- : sitiv' till en, handelspolitisk sam- "verkan i Europa, men i matsäts-- till bl a Dagens. Nyheter. är han | inte . villig att för. Sveriges del” acceptera en sådan! samverkan” på: Romavtalets grund, :Det skulle ju - . nämligen betyda att:Sveriges mi- ' litära” :neutralitetspolitik " skulle äventyras,. och det: vore: "menar. , ' han, ett för högt pris "att betala ” för: vår' anslutning ' till ett” euro- peiskt handelsblock. Den uppfatt= . . ningen torde också" delas av m jöriteten av vårt folk. - Aa Denna" ståndpunkt behöver inte | BERLIN i augusti” so "Där. går, två ryska soldater i 2. välputsade .uniformer. och med + å maskinpistoler . på . ryggen: på ; vakt natt, och 'dag i'Västber= t Jinio. Men dét är också de en-'-' "da sovjetsoldäter en ' turist i. - "dagens Berlin får syn på även : 3 om han reser över sektorsgrän-. - sen till den östra delen av stas - : den — till den s k Tyska de. - mokratiska republiken... - I Sovjets sogormonument | tastisk ”minneskyrkogård för 7.000 av de över'20.000 sovjetsoldater som stupade i Berlin. : ; 200 av de fallna' ryssarna är efter gammal 'rysk sed ' gravsatta i en stor jordhög, på "vars topp man byggt" ett , meusoleum, Överst” på detta finns en 13 meter hög staty, av en rysk soldat med draget svärd. På sin ena arm håller han ett litet barn, -som trycker sig intill honom. I de vägvisare man: kan köpa" i Östberlin berättas att'skulpturen återger 'en verklig händelse, 'Under tormni av Berlin skulle! en "De. båda :ryska. sold: när- varo -i Västberlin är bara 'en av de många parådoxerna i det para- 'doxala Berlin, där två världsåskåd- ningar. stöter samman. Soldaterna är helt enkelt hedersvakter vid det segermonument, som ryssarna skyn= 'dade sig att uppföra i Berlin år 1946. Det var för resten ett. av de första byggnadsarbeten som sattes i gång i. den sönderskjutna tyska innebära er, nezativ inställning till, | "ay = frågan om Sveriges anslutning till Jen: event EH marknad. 2 den. När det var klart kom turen till den imponerande 'sovjet- "Det bör;" som hr Hedlund framhöll - "sitt ovan "citerade ” "tal, "finnas gheter ätt ordna en : båndelss . M ”politis ..Jands” néutralitetspolitik äventyras. ' ”Det örefäller | "råda stor enig- het i vårt.land om att ex sam- : verkan. i. håndelspolitiskt bänse-:" '" ende måste eftersträvas även med:” + de sex, Det är inget tvivel om att”. ett på detta, sätt” utvidgat samar= Det kan ske antingen genom att : statuterna för Romavtalet ändras "eller genorn ' eu 'ässosiation' för Sveriges del liknande den för Finns" land : beträffande" dess anslutning Hill EFTA. | . blev obeställbat' STOCKHOLM (TT spec) Att göra alla till lags är ju Sinte . lätt och allra minst är' detta möj-| . digt för postverket som enligt års- berättelsen" haft att svåra för "att drygt 2 miljarder postförsändelser 1 fjol kom sina adressater tillhanda. Att verket lägger ned mycken mö- da på att vederbörande skall få sin "post framgår emellertid av att 'det är ett ytterst obetydligt antal för- sändelser ” ifråga om : vilka verkets folk 'går bet på sin uppgift'och där försändelserna blir definitivt obe- " ställbara. När det gäller inrikes post klickar det inte med mera än -en " enda försändelse på 10.000. 7.3 ” Av de 2 miljarderna försändelser var det sålunda blott 78.287. som ” av dem utgjordes nära hälften av . brevkort, ganska många från utlan- det. Obeställbarheten beror på 'fel- , aktiga eller ofullständiga 'adresser, ja, det förekommer 'också att adress saaknas' helt, I fjol uppfiskades så” , lunda ur'brevlådorna' inte "mindre , än 2031: vanliga brev och: 1.259 . brevkort som ” saknade" varje be- 'v teckning rörande adress. Trots deti ta kunde "nitiska postmän Sspåra och”till avsändaren återställa 1.089 » brev och 33 brevkort, Även före- kom ett 75-tal adresslösa paket, vil- ' ka så när som på ett tiotal kunde tillställas ' vederbörande.' Det kan även nämnas, att posteverkets re- klamationskontor i 6.542 fall fick ” hand om föremål. som under post- befordringen fallit ur trasiga för- sändelser, tillhörande brev> eller paketposten, och att det.lyckades tillställa, vederbörande: ägare dessa föremål I ” drygt » 1.200 fall. I ca 10.000 fall gällde det att skaffa till- Stort” ntresse: för televisionens > nya. 10. :000- kronorsfråga ningar por. telefon; 'och man gör på så sätt” en. ”grövgallring" bland”-.de . -aspiranterna,' omtala gissör” "Hasse Lagerkvist: på "Sve. Senare' "kommer man a en del -aspiranter. till p ställelse". och för” ytterli ning. :En del: prov 'sker hölm och andra + ute ilaridsor £ Ännu” har. fullständig klarhet sbeträffande utsi M formningen av "programmet; säger hr: Lagerkvist: Vi: måste. tänka om en del, sedan -hrr.-Baehrendtz och: Rehnberg, Jämnat återbud, Över-" läggningar & saken. ågår. i da- . garna, > > . Utmaningen” startar den 30 sep- tember': och - pågår ; varje ' lördag. fram till nyårsaftor;, . " Senare””på "tisdagen "meddelade Sveriges Radio” att namnet på täv«: lingen ändrats , och j skall, vart ”10. .000-kronorsfrågan”'” : De officiella . testningarna . rjar : för "Stockholms, del. på onsdagen, och. den. 22 'och 23 augusti. blir” det Malmös och Göteborgs tur. Åtskilliga västsvenskar. med spe-; eialintressen och specialkunskaper vill vara med och tävla men ännu finns chansen. -för fler,” berättar ' dr Nils Dahlbeck i Sveriges Ra- : dio för TT:s göteborgsredaktion; Förberedande test arrangeras i Gö- teborg . den'. 23 augusti, "och den som ' vill vara med har bara att anmäla sig 'själv och sitt specials ämne till Sveriges! Radios 'gö rätta. brevförsänd :pen£ar eller andra föremål av vär- de och detta klarade reklamations- kontoret till inte mindre än 95 proc varvid 45.500 "kr kunde tillställas avsändare eller adressater, Vid en postmängd' som ' omfattar tals miljoner försändelser kan N br naturligtvis inte undvikas att några försändelser förkommer eller skadas, Härför har postverket se- naste året måst utge ersättning med ett par hundra tusen kronor. Svå- rare har emellertid verkat att gar- dera sig mot de falska utkvitterin- garna av postanvisningar, 'utbetal- ningskort, barnbidrags- och folk- + penstonsanvisningar. På grund av dem. kor beloppet av ersättningar som i fjol måste utbetalas att sti- ga till inemot 1/2 milj kr. : Oval gt vital . bundraårin cg. : b | KÅ Västerås Hundra år fyller nästa tisdag fru I osefina Andersson, Västerås, Hon "län, - " Fru Andersson besitter en för sin riges radio; Denna testning sker" ef .på Under den Linden. ”, När Berlin delades upp kom se- rysk soldat ha hört en liten flicka gråta i en brinnande byggnad. Han general.- Francos vita' statsskepp . ”Coricha” - Och på den Ma badstranden i San ' I Sebastian har'alla Madrids” diplo= mater och hela den spanska socie- teten. liksom "stämt möte, ty just nu har den spanska politiken tagit ferier i väntan på att hösten åkall kömma och bringa. svalka och kla-- rare luft till det' sköna" landet. I ministerbyråerna och 'departemen- ten i Madrid går dock” arbetet vi-' dare” bakom nedfällda soljalousier, och det ä är både stora och allvarliga problem som: där står. på tapeten, Englands och de andra EFTA-län- dernas signal ing till trotsade både kulregn och fl och lyckades rädda flickan. : ; Det är inte' osannolikt att något sådant ; verkligen - inträffat, . säger. berlinarna. Men i stället inträffa- de så mycket annat som ryssarna inte gärna vill tala om i dag men som vi kommer 'ihåg allt för väl Inne i ett kupolrum i mausoleet ligger en minnesbok med namnen på de fallna ryssarna. Man kommer in dit genom en imponerande brons- dörr. Den satt en! gång i huvud- till Hitlers nya rikskansli. "germonumentet att ligga på ”fel” |) dörr sida om. sek änsen, nämli i den: brittiska ; sektorn, : Det är bara ett.par hundra meter till Bran- denburger, Tor, som ligger i grän- sen . mellan ', Väst- - och ; Östberlin. Och. berlinarna går sällan för att nte, säga .aldrig och tittar på det |. stora monumentet, Däremot är .det inte så få, turister som hittår dit, trots att man inte skyltar med ”at- traktionen”: vare sig på kartor, "eller Vägvisare. "Men många turister här bajat till när. någon av soldaterna | ' knutit näven åt dem och hävt ur sig en.rad ilskna glosor, Det händer alltid när någon ' beträder området med 'en ' cigarrett i ./munnen.. Att röka 7 där " anses ' som ". vanvördnad mot ryska armén. 'v: « S "Det nit de ryska soldaterna åda- galägger har fått en' del ungdomar i: Västberlin : att ägna sig 'åt. en inte alldeles ofarlig sport, När nat- ten faller på smyger de' sig fram mot” monumentet” och" gör åtskilligt med : ofog i dess ' omgivningar." Ty soldaterna kan ju' inte; hinna vara marmorblook och en inskrift. berät- tar-om det bistoriska ögonblick, då röda armén intog -tredje rikets hu- vudstad, :Här finns namnen -på de styrkor :'som först trängde in i sta- "den, Överst på en pelare står; en jätte staty av en sovjetsoldat. Monu- mentet: flankéras av, :stridsyagnar och. tunga kanoner, Och på kvällen lyser ; strålkastare” över” den "röda arméns” äreminne i hjärtat av Ber r har historien mycket att. be- > Man; får: en utomordentlig åskådn ngsundervisning "om "man n: karta: över Berlin” från tiden före kriget med en från i "dag. Det "ryska' monumentet ligger vid 17: juni-gatan. Den -'hette tidigare Charlottenburger'-.; Chaussee"." rien fick 'sitt 'nuvarande namn till 'min- net av ”folkresningen” i Östberlin år 1953. På Hitlers tid var gatan skåde- plats för” "stora; 'militärparader!” "På | andra ! sidan "monumentet går: en gata. som : förr” hette” Zelten ” Allee Dulles Allee efter den amerikanske utrikesministern. Den "tidigare Sie- gesallee som gick tvärs över Tier- "| garten från Königsplatz till Skager- raksplatz'är numera försvunnen. De många statyerna av preussiska kun-= ger. och andra framstående tyskar är också borta. Fes : För kunde man "komma till Kö- nigsplatz," som 'nu heter Pldtz der Republik, genom; att gå. Hermann Göringstrasse, som ' gick 'förbi' riks- dagshuset. Nu heter:gatan Ebert- strasse och utgör för övrigt 'gräns mellan väst- och >östsektorerna. Riksdagshuset som. brann 1933 hål- ler,nu på att” restaureras, Vid Kö- tnigsplatz :1åg också Krolloperan, en gång Hitlers riksdagshus, där han höll sina brandtal. Nu är den borta. I stället reser sig "strax i ärheten den .mer d vackra. kongressbyggnad som var USA:s bidrag till 1957 års bygg- nadsutställning, = > Det ' gamla '- . regeringskvarteret som ligger inom östsektorn går inte längre att känna igen. Här rasade de hårdaste striderna om Berlin. Här låg Hitlers underjordiska bun- ker, varifrån han ledde den sista vanvettiga "kampen om huvudsta- Det. är 'ett av de få föremål bland tusenårsrikets kvarlåtenskap som man ännu kan se i Berlin — star den mellan öst 'och väst, den Gemsnsaana "Europamarkna- den; har ställt Spanien inför avgö- rande frågor, vilka icke länge kan skjutas : åt sidan "utan ; ; pocka på snabba beslut. '. Otvivelaktigt har : inflytelserika kretsar i Spanien sedan mer än tre år öppet och energiskt strävat till en ' spansk anslutning 'till de sex EEC-staterna, ' men . den » officiel- la spanska politiken. har dock hit- tills bemödat sig om en — åtmin- stone t v — neutral linje mellan de båda handelsblocken. Den brit- tiiska kursändringen innebär därför i nuvarande situation en viss för- svagning . ”av-" Spaniens ställ ning, Även om initierade kretsar mon Biskoyas blå böljor & ångar, : :! semesterkryssning,. s General Franco... i Madrid inte öppet uttalar det, så råder det icke tvivel 'om, att, en spansk anslutning till EEC-blocket till en början kommer att medföra en avsevärd belastning i: stället för. fördelar för Spanien, alldeles som fallet var, för Turkiet och Grek- land, då de anslöt sig till Sexsta- ternas marknadsgemenskap. ' Men Spanien kan likväl fortsättningsvis icke: länge hålla sig utanför, den europeiska marknadsorganisationen, därest landet vill undgå ekonomis- ka bakslag, vilka mycket kännbart komme att återverka på Spaniens inrikespolitik och sociala utveck- ling.” Sådana risker' har' Spanien icke råd att taga, och därför torde ett europeiskt avgörande bli ofrån- komligt för Madridregeringen, '. De: senaste två. månsderna hår bragt Spanien till. ett nytt återfall i passiv handelsbalans. Detta är : tillsvidare ingen "större orsak till bekymmer, alldenstund ca 5—6 mil=. joner turister för närvarande" nju- ; -ter av Spaniens sol och låter ut-' » ländska valutor” strömma in i lan det. Samma goda verkan åstadkom= mer också de hundratusentals spans ska gästarbetare, som f n är an- ställda i Tyskland, Schweiz' och Frankrike och vilkas löner flyter i. -- en strid valutaström till. hemlandet. .Men varken turisterna "ler. de spanska arbetarna i utlandet: be= ::> traktas i Madrid som en varaktig : oo och pålitlig inkomstkälla, En ök- " - ning av exporten och ett starkare utbyggande 'och. utnyttjande av de” väldiga" spanska naturtillgångarnat '" är av nöden men kan dock endast möjliggöras inom ramen av den den. Det innebär i sin tur, att en ' och kulturellt till" Europa måste' komma att påskyndas, liksom sä- kert också den demokratiserings- process, som i viss mån tog sin början, då general Franco för tre .. år sedan ombildade sin regering; men som senare åter stannade: av. klart, att Spanien nu och fram=.; gent står inför en ny fas i sin ut- -- veckling, - och att . riktningen av landets politiska: och ekonomiska nyorientering kan anses given. : talar ofta om den grekiska kul-. turen som ett under, och -detta Y den ' grekiska vetenskapens: fram- hänger inte eridast samman med” steg utan lika mycket med eri un=" v' Melvin Bergman fortsätter här sin 'artikeserie ”Världshistoriska perspektiv .Vi får 'här i vida - svep ' följa ' Greklands - historia och kulturutveckling från per" serkrigets ' dagar till den helle-' Våra svenska” nåturminnen "iny: översikt. Den lagstadgade natbrvården i vårt land är. knappast mer, än 50 år gammal. År 1909-tillkom den första naturvårdslagen i Sverige, och två år senare fastställdes reg- derbar litteraturs blomst-' ring och med :konstverk "av: deras bildhuggare och arkitekter, käriske skapade "dramer : som överträffat och ' som . ännu spelas över hela. världen —. efter i nära 2.500 år! "Platons filosofi är "aktuel- lare än någonsin. Och" vad ! skall man” säga om: t ex Iktinos, Kal- likrates och Fidias konstverk: Par- " Naturligtvis - har inte: allt detta 'växt fråm alldeles utan" vidare, Det misk, egyptisk Men vilken” skillnad "är: det inte' mellan: jördriånen ;o sor; som växte ur denna jord! ökade ' kunskap” om ” grekerna.” ger "oss. att. de' lånat mycket från annat; håll, : men" kontrasten " mel- lat vad 'de lånade och vad de gjor: de” av det lånade: ökar! endast - vår beundran ' för "deras vetenskapliga och konstnärliga” snillrikhet.”. Hur kom det sig då, frågar man sig, att déssa + tidiggrekiska- naturfilosofer kunde taga upp vetenskapliga frå- I gor: och" diskutera dem 'så förut- sättningslöst, . att. det” blivit". ett mönster för all forskning? Man kan, säger en: känd historiker, räkna upp sådana 'saker som ras, geogra=- fiskt läge, metreologiska förhållan- den,' egenart i politik och religion utan att kunna förklara det :”gre- kiska” miraklet”, "Kanske kan man säga att kulturutvecklingen : före-' ter: likheter med den biologiska. Där finns ' oförklarliga mutationer, språng i" utvecklingen, som är ett faktum utan möjlighet att förklara. ;. Vi "frestas "lätt att' säga, 'säger historikern George. Sarton, :att om mänskligheten oavbrutet fått fort- sätta :i grekernas spår, så' skulle dess framsteg i hög grad ':påskyn- dats.” Om. vi. gör detta,- visar vi emellertid, att vi inte, förstår ut- vecklingens” innebörd, det -”ologi- ska” förlopp," vilket människolivet ofta uppvisar. Grekernas vetenskap och" konstnärliga" kunnande räckte in för att föra utvecklingen vida- re, Deras politiska organisation var lika svag som Sveriges på land- skapsstaternas tid eller Norges före Harald Hårfager. . Grekland gör sitt inträde på den historiska vädjobanan i det ögon- "| blick, då Orienten samlar sig till ett första avgörande slag mot Oc- eidenten, - med perserriket :och det iska Kartago som sina . Grekland : var splittrat i den. Nu är alla rui jämnade Do -med' marken och ådet täcks nu av grä och bl plante: ringar, Endast svaga upphöjningar i a talar om för den in- Laholms Bridgeklubb, ' När sommarbridgen på restau- rang Gröna Hästen slutspelades i måndags blev resultaten följande: 1) Andersson/Andersson 146 2) Karl Alfredsson/Sven-Åke Johnson 139 3) Ella Nilsson/iVilna Anders- son 133, 4) Iris Pärsén/Gunnar An- jålder tående vitalitet, I n iber i fjol slutade hon sitt dagliga jarbete i den tidningskiosk som hon - övertog vid 72 års ålder, men hon sköter alltjämt utbetalningarna för kiosken och summerar varje dag kassan, . I dagarna har hon också egen- Ihändigt börjat nedteckna minnen från sin snart hundraåriga levnad, Hon är vidare 1 färd med att vir- 125, 5) Högberg/Högbe och Alf Nilsson/Kurt Nilsson bär da paren 124, 7) Junfalk/Johansson 122, 8) Dag Ejwertz/S. Haglund 121 )Inga och gcösta Jönsson 120, Medel 12 Kung och folk stöder- : insamlingen SVERIGE HJÄLPER ka filtar för flyktinghjälpen. i 3 M ST . | Postgiro 920 1961. vigde vad som funnits här tidigare. Vill man ha en fortsättning eller avslutning : på dramat om Tredje riket skall man bege sig till Trep- tower Park, ett av de många grön- områden som ligger som en ring kring Berlins: centrum. Treptower Park ligger ganska ' nära sektors- gränsen intill. floden Spree. Före kriget fanns här jättestora lekplat- ser och en stor 'karpdamm. Den senare finns alltjämt kvar men lek- Platserna har gjorts om till en fan- en mängd "små ' "”stadsstater”, som endast 'omfattade en stad med när- måste område. Sparta slöt sig emel- lertid i detta ödesdigra ögonblick samman med det s k ”peloponnesi- ska förbundet, d v s Aten och Eu- beas städer, till försvar för frihe- ten, och den atenska flottan' och den spartanska 'hoplithären slog perserna i grund i i några. av världs- i mest berö! drabbni gar, vid Termopyle, Salamis och Platee.' De grekiska :kolonisterna på Sicilien ochi Syditalien bjöd kartagerna, den tidens värkismakt på havet, stången. och slog dem utan senare motsvarighet. Sofokles" ingen . tid iska kulturens slutskede och romarnas "- framträdande :: -världshistoriens. arena. ;'« dåtta. persiska krig hade prekerna vunnit: två ting. De'hade uppnått en ledande ställning i ”världen”- och de hade kännt utforma” ett: var- aktigt välde” Medelhavet; som skulle ha" givit. dem-"ett 'utomor- dentligt tillfälle att redan nu byg- ga upp en hellensk värld. De hade rär överlägsenhet; utan” å vh genom frivilligt underordnande un- | der; en stor”uppgift, genom sin kär- lek till andens frihet, som gav spel- rum åt alla' "levande "krafter, både Å-.| materiella och kulturella. Det ome- delbara” resultatet blev också” ett kulturellt ” uppsving, : som . nästan saknar sitt motstycke i världshisto- rien. Den följande tiden blev Pe- rikles,” Sofokles, "Sokrates ' och Fi- dias tid, Greklands guldålder. ee "Aten" blev. den" "bland de greki-- ska stadsstaterna, som åtog sig den | historiska uppgiften att bygga upp en allgrekisk statsbildning. Om Aten blott förstått att spela denna roll! Men :i. stället för att "bygga det grekiska väldet på det fria, demo- kraiska” statsskick, som växt fram ur dess" egen 'mark, en av den gre- kiska ” andens skönaste skapelser; började staden föra en alltmer ag- ressiv ” politik, ' som . på : en : gång äventyrade " en fri, : demokratisk samverkan mellan de grekiska sta- terna' och satte dem i harnesk. mot varandra.: Aten . sträckte ut: sin hand efter herraväldet över Hellas. Då inbördeskriget bröt ut tjugo år étter' Salamis, sökte Aten, stöd hos den hänsynslöse individualisten Al kibiades, som endast avsåg att bru- ka"”Aten som en språngbräda för att 'själv, komma till makten, Hans och atenarnas nederlag vid Syra- kusa på Sicilien bildar vändpunk- ten i Greklands historia. Med Per- siens hjälp, som” dennå 'gång utan större offer kunde nå sitt mål, slogs Aten till ' marken, - Grekland som vunnit så många segrar på veteri- Å konst åden för- lorade sin politiska. frihet på grund av oenighet. "Den uppgift som de grekiska stad terna stått inför, uppgiften att byg- ga upp ett grekiskt medelhavsväl- dey sökte ett halvgrekiskt grann- folk, macedonierna, lösa. Konung Filip "av . Macedonien (359—336) underlade sig Grekland, men hans avsikt: synes endast ha varit att grunda ett stort macedoniskt väl- de, inte att.besegra och erövra perserriket. Detta blev i stället det ; mål, som - hans berömde ” son, Alexander den store, 'satte sig för. Han ville lägga hela ”världen” un- der 'macedoniernas : politiska och grekernas" kulturella välde. Hans lärare, Aristoteles, hade hos, honom nedlagt kärlek till den hellenska kulturen, Hans. dragning mot det oändliga, denna strävan att behär- ska universum såväl materiellt som andligt; "- ligger i den - enhetliga världskulturs, hell ; väsen, a framgångar, , inte. med | för tionalparkernas för- valtning. I början var det Veten- skapsakademin, som -hade tillsynen över nationalparker " "och naturmin- uh . | nen, men genom den nya natur- vid' Himera, Med framgångarna i ” e ya, skyddslag, som :trädde i kraft 1953, |]. flyttades dessa uppgifter ” över på Domänstyrelsen. : + Både Vetnskapsakademin och se- nare även Domänstyrelsen har vid upprepade "tillfällen utgivit 'skrift- liga förteckningar ö över nationalpar- ker: och natur :| nen och domänreservat m m”, För- bok 'om 270 'sidor, och. den har ”, fått .den- en . aning ' tunga stiteln! - ”Svenska nationalparker, naturmin- teckningen ä är sammanställd av Carl Oldertz och' Hans' Bäckström, och för utgivningen svarar Kungl Do- mänstyrelsen i samarbete med Ra- bén &-; -Siörgrens förlag. (Priset är 12:50 kr.) . över de - författningar, ' som berör den svenska naturvården, och- se= dan följer 1952. års naturvårdslag ; Landets: 15 nationalparker får sva dera en kort beskrivning, och' dess- / utom återges de kungliga reglemen= ten, som gäller för, vart och? ett område... Sa ? Mest omfattande ä är ir dock" förteck- ningen över de enskilda naturmin= > "| nen och domänreservat, som finns inom varje län,- och : enbart det avsnittet upptar bortåt 209 sidor. ru : Inom, Hallands" län är f n:nio enskilda områden och "nästan" lika: många domänreservat. avsatta som nu föreligger å ånyo en. sådan sjunde ii ordningen. Den senaste | förteckningen av detta slag. utkom 1948, så det. var . säkert påkallat med en aktuellare redogörelse. Den” nu. utförda förteckningen utgöres av en "smakfullt inbunden som är i Vardande. Före sin" död hade 'hans regims universalistiska karaktär tillika fått sitt uttryck -i hans ' upphöjande' av kungadömet och. dess bärare till gudomlighet. Detta har inte växt fram ur orien- talisk mark och åskådning utan är | måhända ett' uttryck för den gre- kiska ” andans . oändlighetslängtan. Sedan har denna åskådning varit oskiljaktligt förenad med de väster- ländska folken:. den "möter ->oss i Caesars monarki, i Augustus” prin- cipat, i Diokletianus och Konstan- tins envälde, i 1600-talets absoluta monarkier, kungaväldet - av. Guds nåde, i Napoleons universalmonar- ki och i den ryska tsarismen, .- När Alexander den store. år 323 f Kr slutade sitt liv, föll hans politiska välde i spillror,' men ut över hela Främre Asien. -anlade hans ”efterföljare i befälet”, Anti- gonos, Lysimachos, Seleukos: och Antiokus, grekiska städer som jäm- te de gamla städerna i Europa och Egypten blev centra för den gre- kisk-orientaliska blandkultar, som bär namnet hellenismen... .I ett avseende segrade erckerna mitt i den oerhörda förnedring i nationell mening," som ' under de närmaste två årtusendena blev dess tunga lott att bära: den /klassiskt grekiska kulturen fick sin fartsätt- :| ning och utbyggnad i hellenismen, som under flera, århundrader 'blev den tongivande”. .världskulturen, Denna” civilisation saknade . många av .de egenskaper; som utmärkte den grekiska. guldåldern. Den bar inte endast drag av' grekisk genia- litet utan hade också hämtat myc- ket ur österländska källor. Det var under detta tidsskede som en av de största intellektuella konflikter inträffade, som - historien » känner, sammandrabbningen mellan greki- ska ideal ”och "skilda ' orientaliska r >» främst: judend och kristendom. En annan värdeskalå gjorde sig gällande, Denna gigan- tiska strid mellan profan och re- ligios syn sträckte sig över flera sekler och:slätade först. med” kris- tenåomens, seger, Detta betydde en klar framgång, moraliskt sett, men en klar tillbakagång sett från ve- tensk nska lig >och' kulturell syapunkt, a von LAHOL MS TIDNING - | natur i "| pelunda 'strandallmänning i Moru; » och alltså mot åverkan.” Bland "då förra" (nämnas berget Smörkullen i Skrea; Tylön i Söndrum, Haverdals stora naturreservat i Harplinge och" Domänreservaten återfinnes alla länets södra och mellorsta, delar det. nordligaste är'ett avfåde met: stamformiga : enar. Askome socken, ” «Tre geologiska" Winnesmärke speciellt skyddade ' i Halland n ligen Slyngestenen "Trönninge, Kopparhall: i Snöstorp : :Ffamt. ot flyttblock vid väken Fröslida—R val berg. Åtta olika växtarter hår frd= .. lysts, varav strandvallmo, biorttun= ga. glansbräken; martorn, tars-p'nct . och -idgran i- bela länet. Halländ't marrisp är fridlyst på en v växtplats : i Onsala. - ” "Ett stort antal” önskilda träd ellar. grupper av sådana är fridlysta io ka delar av länet. Ofta i är det fråra om gämla- lövträd; ”t' ex. almar: i | Enslöv, Getinze och Våxtorp, vissa bokträd i Tvååker, Vessige, Okome 7”. och Hishult eller märkliga" ekar i -Ähs, Lindberg, Tvååker, Okome, Ullared,' Harplinge 0 s v. Det erida enskilda barrträd, som är fridlyst i Halland, är en gran i Ullared. "Den innehållsrika boken avslu= tas med' utdrag + ur ; jaktstadgan"” : samt”. redogörelser för fridlysning av: vissa djurarter; Där finns ockrå en litteraturförteckning för den; som är intresserad för fortsatta stv=, dier av den 'svenska' naturvården och dess olika detalj . Den nya boken utg tt värde- fullt: uppslagsverk för var och en... som har intresse för naturvård, och ' den borde också sättas i händerna på många, som ännu inte ' fått upp ögonen för detta aktuella samhälls- problem. För skolor och bibliotek" bör den vara tämligen självskriven. " . Till slut må det kanske vara till-” : låtet att framföra ett önskemål. När vi nu har fått en så aktuell för- teckning över maturminnen i: de” svenska bygderna, skulle man' då + inte kunna åstadkomma en lika ut- tömmande förteckning över fasta” ” fornminnen och andra kulturmin=>"" nesmärken i vårt land? Helst bå= " da. förteckningarna inom pärm. Det skulle. bli' ett ypperligt uppslagsverk både för nyfikna tu, rister, aktiva landskapsvårdare;' skox lor och. myndigheter. av olika slag." : Alrik Larsson . gemensamma ” europeiska" markna= : spansk anpassning både ekonomiskt ..;. I varje fall synes det tämligen ., Boken börjar med” en översikt. ver och dess tillämpningsbestämmelser. vid "Yngered 3 Ne : samma... ts
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.