ÖR ÖR DE a än a än 5 er none Onsdagen den ös s avgust 1961, |” Folkpenslonerinigen "Drygt 1 miljard | debiterade 1960 ” gi till n, .> konstaterar statistiska centralbyrån. Alla invånare i Halland mellan 18 och 66 års ålder påfördes avgifter med '4” procent av taxerade inkoms- ter, dock med högst 600-kr pr per- son, vilket medförde en debitering "> av 21 milj kr — 10,4 milj i städerna > och 10,6 milj på länets s landgbygd. |äre en vstigan, N — Sovjetryske örster vice : re- geringschefen Anastas Mikojans be- sök. i Japan 14—22 augusti aktua- liserar intressanta politiska erinrin- gar. För det första är detta första gången, sedan komniunisterna gjor- de sig till Rysslands herrar år 1917, som man i Japan' kan notera be- sök av en rysk regeringsmedlem, Man erinrar sig också den japanske I oa "| regeringschefens ' Ikedas -, modiga I. 'Jordfonden i å ä hållning i samband med "det ja: a > Medelsförbrukningen Pp dad panska ' kommunistpartiets 'v>8:e br äch VV uppgick i hela landet till omkring 26,4 milj kr mot 22,6 milj kr .bud-= getåret 1959—60 visar en inom Jant- s' > bruksstyrelsen upprättad ess. Partiets centralkom- mitté hade inbjudit talrika utländ- ska kommunistdelegationer 'till' To- kyo, och inviterna blev givetvis ställning. Lånegarantin till den ytt- "re rationaliseringen uppgick till - resp 13,9 och 11,7 milj kr, till den - inre rationaliseringen till. resp 7,9 och 8.2 milj Kr samt för jordbruks- . egnahemslån till resp 221 och 20,6 milj kronor. terade. Ett. fler- tal kommunistiska ”partisekretariat der ma räkifaktor méd det s k Zengakuren, som är en sammanslagning . av radikala” stu- dentorganisationer "vid Japans pri- vatuniversitet, Även denna 'orga- nisation uppträder ofta som rival till japanska kommunistpartiet,'.och gör sig särskilt starkt påmint varje gång ”trotskismen” kommer på tal. Zengakuren , vill gärna gälla? som en trotskistisk organisation. i. " Enligt .goda japankännares upp- fattning utgöres . den ” kommunis- tiska'delen äv Japans 95-miljoners- folk'-av: 300.000. inskrivna "medlem- mar.” Ar” 1950 skall partiet "ha: haft endast” 140.000 ' säkra " anhängare. Men 'även "här har siffror intet att säga, så, Trycket. mindre ' som . det existérar ett: beroendeförhållande mellan .| och fackför- beslöt att sända' även hundratalet röda deleg er till den j k huvudstaden. Ikeda såg sig” emel- lertid nödsakad, att vägra inrese> visum till Japan åt dessa: politiska från aderton Jän ” del: "förbrukningen på jordfonden till s resp 473.203 och 550.354 kr. Låne- . garantin, till den yttre” rationalise- « ringen omfattade resp 772.900 och 22". 545.300 kry till den inre rationali- en seringen resp 508.300 och 885.000 kr | "samt < för jordbruksegnahemslån Tesp. 1:380.000 och 1.330.800 kr. ' I Älvsborgs läns södra "område var medelsförbrukningen på' jord- > "> fonden resp 642.304 och 769.747 kr. '.-Lånegarantin till den' yttre ”ratio- . naliseringen. omfattade resp 570.200 och 333.250, till den inre rationali- seringen resp 54.900 och 59.700 kr -” samt för jordbruksegnahemslån resp], : 1 228.400 och 437.000 kr. Sr - Beslagtagna” hummettinor. 33 hummertinor har- av . västra ” tulldistriktet vid fiskeritillsyn un- der juli beslagtagits då de, var ut- ; satta på olaga tid. 2 krabbtinor har beslagtagits då de var placerade på " för F grunt vatten, +.” På grund av Ulbrichts ”kinesi: Ä Ka: mur”. tvärs genom. Berlin och " bortfallet av de: omkring - 50.000 .”gränsgångarnas”. arbetskraft har i vissa "västberlinska industrier upp- N stått tillfälliga svårigheter som emel- + + > lertid snabbt har övervunnits. Den plötsliga : arbetarbristén drabbade huvudsakkligen mindre och medel- stora industrier, i kärinbar: omfatt- - ning -bara Siemens-Werke. De' i - Västberlin . bosatta arbetarna" ,och' deras fackföreningar. beslöt att un- :] ment få alltför s slappa tyglar. olika + länder, väckte stor förstämning och ilska' i deras kretsar.' Men även de argaste protester från det hållet lyckades icke rubba regeringen Ikedas håll- ning. Fvärtom: den lät utrikesmi-' nister” Kosakas återkomst från en längre Europarundresa bli en mar. vilket naturligtvis |k bunden, vilket tydligt kommer till synes vid: politiska demonstrationer och strejker? Ännu mindre behag- ligt för Tokyo-regeringen . är det samarbete som etableras mellan och vä ister, då de kastar sig in i den japanska 'utrikespolitikens problem; Det vo- re knappast riktigt att bara beteck- na kommunisterna i Japan som en obetydlig "fanatisk sekt utan nämn- värt. politiskt. inflytande. Det har nämligen. alltför ofta visat sig, att t . lyckats ' mobilsera nifestation av Japans bekännelse till Västvärlden och dess frihetsidé. Samma hade 'f ö redan skett. i samband med regerings respektabla.' 'massor : av medlöpare och säkra "sig deras indirekta stöd. Man” kan M varje fall förstå, att den chefen Ikedas hemli il besök i Washington korli förat Lalla fall kom det under 'de:se naste, veckorna: till upprepade 7 ga- de rationer i flera j torstäder, varvid polisen enligt mo- derata observatörers åsikt gick allt- och tårgas är ju inte alltid de lämp- ligaste tppfostringsmedlen —”men å andra sidan betonas också; "att det -"så pinsamt ' vis oråöjliggjorda statsbesöket av Eisenhower på -e drastiskt sätt hade" lärt: 'Tokyo-re- geringen, hur. illa . det kan -gå om "man | låter oregerliga' orosele Om'det kommer. att lyckas den ja- så pahska polisen att nu hålla de ner- vösa högerextremisterna i'styr, vil? ka” inte dolt / sim ovilja inf jans besök, det : återstår andra sidan föreligger. givetvis ock- så den risken; att vänsterextremis- terna kominer att försöka, slå. mynt av Mikojans' besök genom ;”kraft= fulla" 7 7 solidäritetsdemonstrationer”; precis. "som. det skett 'i andra" län-. "der i dyk: sammanhang. Till oros- anstiftarna hör. då inte bara” kom- måinisterna utan också, de, radikala Vväntersocialisterna, ..vilka reogerin- gen har större anledning att hysa en" viss fruktan" för. 11960 års Ja- |. ganska val förmådde. de. Moskva- styrda kommunisterna blott erövra 3, dat, medan däremot de 'radi” -. der. de | "och kanske månaderna arbeta. på över- . tid i'den omfattning som är. nöd- vändig för att företagen "skall kun- , v > > na hålla utlovade leveranstider; En- för ' brutalt fram; Gummibattonger Ti och ditnpratr = känna en betydande. lättnad, då Mi- kojanbesöket a är över. Glömde. du kanske 1 du gav, den kväll : Den. kväll, Jag väntade på äg "Jag väntade än men sedan” SS a till ditt hem. Det brann! "ingen lj Ke ditt fönster,” jäg höll dina: 'skälvånde händer i "du besvarade min. heta kyss i tills månskäran fördunklats, Meck och nattens skuggor. | tycktes dansa för mina ögon. då” längre, : jagade mig" mitt hjärta "slag. 3 en genväg över, daggvåta änga! och: ingen, dörr stod” på å glänt. is tet vi a I Möärniskan har svårt. att tänka sig! jorden & 'som ett osannolikt sär- ” fall, d vs "hon dras oemotståndligt AV tb någonstans; -1 universum kan” eller måste finnas andra väsen, vilka må- hända rentav; liknar henne själv. i 'De ; senaste” årtiondenas. otaliga råpporter som s.k ”flygande tefat” har :..gett ; näring ' åt allsköns ' mer eller. mindre” : underliga teorier och + spekulationer., Vi smarta äventyrare, journalister och sk: "vanligt" folk — 'alla har de Vorisopok vid den I nya tidens: bör- jan åtföljdes av mängder av veten- skapliga skrifter, i vilka det på ett eller "annat" sätt spekulerades över världsbebyggelsen. Genom att jor- den då degraderades till en planet, blev; planeterna å sin sida jordar, och detta gav ökad fart åt tanken på de bebodda världarnas mångfald. Den": . moderna ;' . stellarastrono- miska och astrofysiska forskningen har visat, att avsevärda möjligheter måste anses föreligga för att andra världar. än 'vår jord. skulle "kunna vara. bebodda av organiska varel- sina "funderingar, vilka 'de presenterar i form av allvarligt syf- tande vetenskapliga skrifter, spän- nande ..äventyrsberättelser, .: upp- sluppna ;humoreskér, rena .förkas- +telsedomar; eller shelt : enkelt hit- För några år sedan tog en katolsk teologieprofessor till orda och. för=' klarade att vi, därest vi råkade. stö ta” med en marsmä ser. : - Mängden av” "spckulationer och allvarliga vetenskapliga försök att a "Det. är fängslande för en Ipio- log att föreställa sig liv på "Mars. Gäller de' ekologiska "och fysiolo- |" giska lagar som styr livet på jorden även' där? En jordbunden . biolog föresäller sig gärna att växtsucce- sion, fotosyntes' och naturligt urval är de fundamentala principer som reglerar tillvaron. Men ännu har del > bara studerats ”under en" upp- sättning förhållanden, jordens, och deras universella natur kan en- dast bli föremål för gissningar. Om man skulle finna att dessa principer gäller även för. Mars .-livsformer, liksom. för jordens: skulle det vara ett slående bevis för att de verk- ligen är fundamentala. Astronomer, utreda frågan om 'världsbebyggel- sen n har naturligtvi satt många och "Drömmen om att många be- bodda "världar finns ute i rym- den och tron på livsföreteelser- och fysiker skul- le vilja pröva sina'teorier på. en >; annan ;värld, men | ingen av, dem ; skulle. kunna visa samma entusiasm ! som.. den'i-biolog: som fick chansen i att.; undersöka : den' "röda | plan "tens invånare i deras egen mi kala :vänstersocialisterna tog hem | inte"fick. skjuta henne eller på an- 145: mandat. De" demokratiska s0- | nat sätt bringa henne om fivet. vi cialisterna ? kunde "endast boka 16) borde i stället bemöta henne med. t konto. "Antalet par- | den. största ligt en ibbundersökning behöv: inget enda industriföretag uppskju- ta:leveransterminerna. På lång sikt. utgör; ju icke i och Å "någon ovillKorlig måttstock |: Skall man 1e. ller” gråta åt. så- för, "ett. partis. verkliga makt eller 'dant?»Eller skall. man: bara' vända nas utbredning genom hela kos- mos” är nästan lika gamla” som astronomisk vetenskap i strän= gare mening. + I > I dag börjar vi skönja de "sta vaga konturerna av den in-" terplanetariska ' flygåldern — och å Venus är det” onekligen rätt P: mer” av liv. Hettan där är intensiv, foch i atmosfären har. man hittills inte: kunnat påvisa existensen av are sig vattenånga eller syre, men kt, särskilt icke, då det rör -: innebär den östtyska ävspä a ändock” besvär som "måste ' mötas . med "effektiva åtgärder.” På grund av , Östberlins självblockad bakom taggtrådsstängslen måste :Västber- lins industrier också avstå från den arbetskraft som. via flyktingsström- men regelbundet tillfördes staden. ” i Berlin: är synnerligen ogynnsam.- De' äldre' årgångarna är ungefär 30, procent starkare, representera- > de än i Bonn-republiken. Födelse- siffrorna är likaledes lägre än i . Västtyskland ' Således måste Väst- berlins yrkesaktiva befolkning un- der de kommande fem åren av dessa naturliga skäl minska mec 76.000 personer, d v 's 7 procen av den totala arbetsstyrkan, Nyr rationali; starkare invest ringar: och bättre Utnyttjande av den disponibla arbetskraften är av nöden, varför en långtidsplanering skall sättas Å verket av stadens re- gerin 2300 ”rattens "mästare? : får trafiksköldar "vid sitt senaste sammanträde har Svenska motorförbundets heders- teckenkommitté beslutat utdela för- . bundets trafikhederssköld ”Rattens Mästare — Vägens riddare” till där- av förtjänta motorförare för mång- årigt hänsynsfullt och föredömligt ' Uppträdande 1 trafiken. In emot 300 såväl manliga som kvinnliga motor- a förare har efter ingående prövning befönnits "motsvara kravet på de stränga bestämmelser som ligger tin grund för utmärkelsen, = ' Med de besvärliga trafikförhål- landen, som råder sedan rätt länge tillbaka, "är det glädjande att så många under så många år kunnat fullfölja ' en så anmärkningsvärd | - prestation, icke minst om man be- | tänker 'att mer än hälften av de / belönade kört mer än 30 år, '. . . Gyllenen skölden tilldelades bl a et Iokförare Wilhelm Brolin, Hudiks- vall, för 50 prickfria körår i Sav= brute, följd, - Na så sig : om: en: : Polit k' avart : som rden k St ialistiska. - | spearé' händflatorna utåt och med Shäke- Ett ue för Japan utgör ex- empelvis de till:Kyodogruppen an- slutna - fadikalerna,' vilka icke är benägna att låta sig kommenderäs varken från Moskva eller Peking. På liknande sätt förhåller det sig Måltid på hög nivå la kommer besökare 4 "London att | mellan + 1 och jord... + Salig Itaire, - som" inte. cis. kan, sägas ha älskat de pro- fessionellat teologerha alltför hett, var fullt övertygad om att det fanns högt. utvecklade "varelser. på. olika håll. i universum. Han låter i en tiriska ” berättelser. en äv sina från”Sirus träffas ute i rymden för att sedan tillsammans besöka. jor- fn, På hi ; sinnen de” har, och mannen från Saturnus säger: . : > Vi har bara sjuttiotvå, och det är alldeles på tok för litet, , -.' . — Vi har nära tusen, säger: man- nen Arån Sirius, men var förslår ers det? Ock när man som vi bara lever 15,0003år, så” är det ju precis som att-dö strax man blivit född. i Även den: store astronomen wi- Kam: Herschel: (1792—1871) .stellar- astrohomins:<fader, . var tämligen övertygad - om . att - andra himla- kroppar "än '. jorden var: bebodda. Han förklarade en gång helt frankt, att en ästronom hade dragit ringa lärdom Vv. sina studier, om han kunde tro att vår jord var det enda klot i universum som var föremål för "skap. ens "omsorger, Di ömmen im att många bebod- da "planeter finns ute i rym- den och tron på livsföreteelsernas utbredning genom hela kosmos är nästan lika :gammal som .astrono- misk: + vetenskap i strängare me- ning; Sedan urminnes tider har det berättats" sagor om hur människor med fåglars hjälp svingat sig upp till stjärnorna.. 'Antiken gick som nå-' gonting alldeles självklart ut ifrån att månen inte blott var-en upp- repning av vår jord utan även mås- te vara bebodd. Den äldre kristen- domen, särskilt den riktning som k kunna sitta och j en kli: JT måltid i det här ca 200 m höga TV- tornet. De fem översta våningarna kommer att bestå av en restaurang och ska rotera med en hastighet dv ett varv per 132 timme. , : y Origines represente- rade, ställde: sig på intet sätt av- visande mot tanken att många mänskligheter kunde finnas ute i världsrymden. Astronomins drama- tiska > och kampfyllda reforma- rista: ”Det finns mycket: vad därefter. kommer vet inte ens den visaste bland OSB, - "| djupa spår både I inom den allmän- filosofiska och ' den skönlitterära sektorn. - Geniala diktare och Ieö dande forskare har sida vid "sida med obegåvade' dilettanter, ensidiga fanatiker : och envisa; självupptag- na kverulanter skrivit "otaliga bok- sidor och tidningsspalter i ämnet. Professor Knut: Lundmark hade, efter vad han meddelade kort före sin död, lyckats sammanställa en katalog omfattande inte mindre .än cirka 1.200. arbeten om världs- bybyggelsen, och ändå torde detta antal representera blott en försvin- nande bråkdel av allt som skrivits i ämnet under århundradenas lopp. im När. det 'tälas om" "varelser (ev ”människor”) utifrån > världs- rymden, talas det i första hand om Mars-diton, i andra” hand: om Ne nus-diton. a ” > Anledningen är att Mars" och Ve- nus är de två av” vår” sols "plane- ter som ligger.så pass nära jogden att de kunnat bli föremål för syn- liven: ” ingående - ast isk forskning, Professor Lundmark har visserligen ', kallat Mars. ”tundre- planeten”, : men:; detta hindrat. ju remot koloxid. Möjligheten av liv :i lägre utvecklingsformer kan dock för den skull inte uteslutas, hävdar experterna, a + ”Betraktar man Mars och Venus [Dar Ulspegel” står. br S I. Ulspegel. "stollens Mölln det. korde heta Kölln, som vi frös vår . -snöde ' värd lät iskall stå vår . härd, Men gälden, men gälden den : »behöll'n., et J- vad ska man göra? Man kom-. mer till en främmande småstad klockan tio i, oktoberkvällen, och en yngling. "med hyggligt vtseende pekar mot ett värdshus långt fram- me, där . den 'upplysta 'gatan viker av mot "det 'nattligt okända; Alla rum upptagna, men ; ett par skrub> bar. på den "rymliga! vinden "kan vi få' disponerå.” Det är mitten av oktober ". och > termometern - på Bahnhof hade visat" fem minusgra- der. ”Värmeelement finns inte på vinden, men skorstenspipan rakar ju rätt igenom den, så kallt är där infe, försäkras det. Vi lägger han- den på den vitmenade pipan — oc det. är inte bättre än vi trodde. Det är möjligt att röken passerar förbi här på vandringen från eld- härden i undervåningen till skor- stenen, men om rök över huvud kan värma så inte märks det genom det metertjocka murverket i det lilla' gästhuset vid stora gatan i Mölln. Ett brett takfönster står vidöppet mot Vintergatan... Vi mär- värdfolket gör ingenting åt det. - Vi kokar. te- på vårt resekök, värmer under tiden upp sängklä- derna . med .; bordslamporna, och undgår därmed de mest katastro- fala följderna av missödet. Förar- gelsen blir inté mindre när vi näs- "Ita. dag" upptäcker att snett emot Bahnhof men ij andra riktningen ligger ett rymligt och bra hotell där centralvärmen punktligt dras på klockan - sex -- på. aftonen. Om kvällens yngling menat att spela oss ett spratt, så var det i hjärt- lösaste laget. Den riktige Ulspegel skulle knappt ha gjort det. . 'En enda person kan genom sitt beteende fördärva intrycket av en hel stad; bedyrade på sin tid gam- le umgängeskonstnären JL Saxon, ih vi har mer än en gång varit . tillfälle att bekräfta riktigheten av hans ord. Men Mölln. rehabili- terade sig självt genom att på mor- gonen. skicka i vår väg en ung invalid,' som avstod från att häm- ta. sitt understöd ochi stället på sina. kryckor hoppade med oss en hel kilometer för att visa platsen där: Ulspegel "står begraven. Den mest sägenomspunna av medeltids- narrar och ' komiska hjältar kunde naturligtvis inte komma i jorden som vanligt folk. "När kistan skulle sänkas i.graven, brast eller: gled |! ena repet, så att den blev ståen- de .på ända, och så fick den stå — om gycklaren där för evigt står : | med. fötterna eller huvudet uppåt har vi" aldrig hört något om. In- te heller är man riktigt säker på den exakta platsen. Invaliden hade visat 'oss till: Friedhof vid :Möllns kyrka, där en tavla i muren upp- lyser att Til Ulspegel dog och be- gravdes i'Mölln ett år på tretton- hundratalet, Men kyrkvaktaren vil- le. veta, att gravplatsen i stället var att finna på "stadens stora kyrko- gård, "just var vet numera ingen. :Ulspegel var kommen från det som” ; ytterst tvivelaktiga boplatser för + : eller ä gska - landet . och ' en liknande varelser, så behöver det- ta” naturligtvis inte. innebära något uteslutande av tanken att det inom andra planetsystem kan finnas: liv i högre former (medvetet liv). Vem vet, menar en del astrofy- siker, .om inte livet till sist kan komma att sända ut någon sällsam strålning, som fysiken kommer till klarhet om och som kan hjälpa oss att avslöja världsrymnden ' på ett helt annat och fullständigare sätt än hittills. För övrigt är det'ju heller inte alldeles: otänkbart att vi så småningom med rymdfarkoster, vil- kas "hastighet " närmar . sig 'lju- sets, förmår ta oss "många ljusår bort" från" jorden och tillbaka igen. FT: summa kan väl sägas," att det i. nuvarande” vetenskapliga uté veclingsfas inte finns någon större anledning att .helt. överge'tron på att vii en” mer eller mindre av- lägsen' framtid I att ställas bondes" son. "Men Mölln har lagt beslag ;på : honom "söm sin : egen oförytterliga tillhörighet, staden till evig ära. Det är inte utan att man kommer att tänka på hans stora samtida Dante, som var född i Flo- rens men fann sin grav i Ravenna och som: därför usurperat honom för tid och evighet, — ”Eulenspie- gelstadt Mölln” läses på avvisarna från alla vägar. Eulenspiegel heter det varma hotellet som vi missa- NN Av Johannes Gillby ker det inte till en början, och a KR . I solglödande röda toclkyska med | det korta massiva. törnet, och då ue vet' du att den vägen leder rakt in i den. strålande ljus- och färg fantomen från Nyss, « : Många gånger hade 2 spegelstaden i det MA set 1 dess enda, riktiga; Den dag" som” följde Wav, mer än kompensation ; för kvällens ogästvänliga mottaran. de, Detta är en, dag för Mölln, en dag .som denna skall man” "vå omkring i Mölln. Dagen är mild, dess ' sol £ harmoni "med träder s dämpade höstfärger, när vi går i den stora parken i. öster, erept- ligen. en skog och. många gånger större än 'staden själv, Lekplatsér. ” nas och de 'stängda parkserverinz> garnas . mångfaldighet , vittnar om ytterst” livlig. sommarfrekvens för en stad, som nog skulle ha varit en första klassens attraktion ock å - utan "sin - illustre Pajas. - Genorh ”' parken går en å med "seglande och” speglande vita svanar. Följer man dess lopp, kommer, man snart från det blandat gröna och höstgula till detta säreget och koncentrerat rö- ;. da som . vi nyss "talade om, Det är "som om själva färgen utstrå«: lade en vänlig och fysiskt förnim-- Ö bar värme. Här ser vi nu lilla ' Mölln från en annan sida än dess ' Inedoå speglande sig i sin å I stället för sin sjö — och i dem båda' på: en 7 gång 'om man går över bron och vänder och ser tillbaka. Vi anar '> att morgonens Mölln, sett ur sin rätta aspekt, bjuder en anblick som inte är mindre fascinerande än af ton-Mölln. Men välj en. dag I när solen Pre ner! H ,- Alla-kommuner. : väljer i höst «= > försäkringsnämnd-- STOCKHOLM (TT-spec) Det nya riksförsäkringsverket, som bildats genom sammanslagning”. av riksförsäkringsanstalten och pen- / sionsstyrelsen, har; ett omfattande : organisationsarbete framför sig. De är mycket som skall ändras: Bla skall verkens sammanslagning den 1 januari 1962 följas av en omor- ”ganisation av sjukkassorna och lan- dets alla ' Iokalsjukkassor "liksom också ' alla pensionsnämnder skall . nästa år försvinna 'safnt' ersättas med försäkringsnämnder,” vilka för övrigt skall utse redan i ihöst/"" Byråchefen I Holmquist upply- ser, att som följd av riksdagens be- slut landets 630 Iokalsjukkassor och " vissa : centralsjukkassor 'skall upphöra redan vid kommande års- skifte. "Sedan blir "antalet sjuk- kassor 30. Lokalsjukkassornas ex<+ peditioner bibehålls' deck som" lo> kalkontor till läns- och. stadssjul kassorna. De nya sjukkassorna som : kommer att benämnas försäkrings- . > kassor, får styrelser om sju perso=, ner med ordförande - utsedd a k m:t, en ledamot av "medicinalsty= relsen, en av länsstyrelsen och öv- riga av landstinget. -; De nuvarande lokålsjukkassornas styrelser skall ersättas av kommun- valda försäkringsnämnder, i prin= cip en för varje kommun. . Varje - nämnd skall ha fem-sju ledamöter som väljes .av kommunen för fyra > år, första gången såsom nämnts i höst (före 1 november). I vissa fall ” oc kan riksförsäkringsverket väntas gå, - a med I på att försäkringsnämndserk. öra åde omfattar flera kom de ' första ' kvällen, . Eul stans : förnämsta” konditori > mitt emot minnesplattan vid kyrikan — ja vi minns inte hur många skyl- tar vi såg med namnet Til Eulen- spiegel.. Mölln lever på sin narr, liksom: Assisi” och Siena, .Vadst muner. De nya. försäkringsnämn= derna kommer till en. början er SA dast att få "rådgivande funktioner men skall sedermera överta de nu= varande pensions om no sökni! - gift att pröva ansöt och Laurdes lever på sina hel- Bon. va os fee komstprövé förmår ner, "Ndvunkten härför väntas bli ' bestämd av - 1962. års riksdag, . t v . IHalienexpressen från Kö basserar Mölln någon gång fram På |; öga mot "öga. med varelser ” från främmande världar, . . : Vi har förresten god tid” på OSS, Enligt " astronomerna" - åldras vår sol mycket långsamt, Vi har ytter ligare minst 6 miljarder ä år kvar av rdisk tillvaro. inte, rent teoretiskt, att det:kan finnas något slags levande” väsen där. Den tron hyser bland 'många andra . den . "amerikanska ': biologen |- Frank Salisbury, som skriver: sv : ”Vår kunskap i biokemi är: :base- rad på studiet av jordiska -enzym framställda "under jordiska förhål- landen, och det finns därför inga verkliga — förebilder. med” vilkas hjälp vi kan konstruera en syntes av en ny biokemi. Man kan” tänka sig en biokemi med oxidering och reduktion "i svavel som bas eller också att magnesium svarar för vise I sa avsnitt av energiomvardlingen i den marsianska ”protoplasman. - På jorden” är. detta "element ' dödligt i anriat än ytterligt små doser, men dessa senare är nödvändiga. för li- vets fortbestånd . Och vidare; 4 I pstelnmassivet i östr; har - hittills 140 ti östra 8 chyata under till följd av en sjukdom som gör getterna -blinda och som. sär- skilt. drabbar honorna, - Veritabla tragedier har ”utspelats - när Kill söker dom har förlorat sin mor 1; rd ia andra honor, (TT-SDA) " Den: 3:e' nordiska hr äro gt 7 rensen' öppnades bydrologkönté rådhuset i Viborg 'i. Danmark.- Al- a de nordiska länderna är rep: 'senterade av vartdera ett tiotal fö- reträdare, Island har. ; sänt 'en de= Jat.” Den. svenska delegationen ds av dr Alf Nyherg från Sve- so 2d Tiges meteorologiska 'och' hydrolo” > ee £iska inslilut, (TT-RB) ss sjö, inte större än eftermidd i vårtiden och ' på höstsidan. ' framåt solnedgången. .| Resenären råkar. kanske, titta ut . | och har: han något. av: mål arögon och skönhetssinne, hissnar han för det han hinner uppfatta I VIT lite! farten. Det. ligger en lffnm, mel- lan staden och järnvägen. I Sr minut strålar allt Möllns röda hö ] i rosenfärgens intensiva och hö- > 4 str. Allt Möllns röda tegel ut- strålar en' varm glans som. inget annat tegel på jorden! Det har ab- :sorberat': all solnedgångens - röda ljus, återkastar . det ' djupt ner i | kristallsjön, och spegelytan reflek= terar det allt med mångfaldigad styrka. Bara en sekund upplever man denna intensiva färgglödande och sällsynt rofyllda skönhetssen- sation. Så dundrar expressen över Bahnhofs skenskarvar, men 'du hin- ner'i blinken uppfatta en lång och bred” gata med -ismålustiga > "tyska hus'och Å dess fond Möllns alltjämt tionen and få vara kvar ätminstond gill 1 januari 19635 "" Dah v NE AS Pensioner: från allm tilläggspen- vn sionsförsäkringen skall som bekant : börja utbetalas i januari 1963, Nästa Yr års riksdag kommer att besluta om” från "inkomstprövning befriade. och på nytt graderade' förtidspensioner . - från. folkpensioneringen. Prövnin= :.. gen av ansökningar om förtidspen= sion från dessa båda bensionssy- stem är avsedd "att från ännu ej: bestämd tidpunkt handhas av sär- skilda pensionsdelegationer inom sjukkassorna, >... När den nya lokala. organisatio-" MH nen blivit genomförd kan alla slags pensionsansökningar ' | göras hos sjukkassornas lokalkontor. Givetvis kommer, ansökningarna ; alltefter . ärendenas natur:att hänvisas för av. görande '. till ' pensionsavdelning,, = .X | ponsionsdelogation. eller försäk . i ämnd är att alla : beslut . kall. utfärdas nom ponsionsavdelningens försorg, - ge- / å
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.