Yrevvv "> nyheterna från Kongo fö; ap ver revverevevtröveyvyvYyvtYFYFYFYTTEYYTYVETTTTTTT - . - i sö sa Nn "vid den, här tiden förra året var 3d. varit organiserat D på det sätt som ”Sovj föl stoff" i tidningarna. Nu är det händelserna i Bérlin, som leve-' . rerar materiel till rubrikerna med feta stilar. ' Scenförändringarna i ”storpolitiken sker snabbt. När in- tresset med hjälp av moderna" massmedia, tidningar, radio och TV, koncentreras. till en punkt ' på den världspolitiska scenen, glömmer man så lätt bort vad som . sker'i' andra” hörn av denna. Och > dock finns ett samband Av allt, som händer på skilda håll De närbilder av händelserna på ” ett håll, som massmedierna ger ” oss, gör att vi inte förmår lägga > de rätta perspektiven på händel- "7 seutvecklingen i stort, Visst är . "Berlin den för världsfreden far-; ligaste skärningspunkten mellan östs och västs intresselinjer, men för den skull bör man inte. un- derskatta faran av oro och spän- . . ningar i andra delar av världen," , där också den politiska tempera- turen är hög. Kan något av de många krisområdena i världen sar neras så att oron och spänningen : dämpas ner och kanske. bringas / att upphöra, så är detta en vin- . ning för strävandena att bevara Ireden. "+ Förra hösten ingav Kongokri- ' för ' sen ' allvarliga bekymmer världsfreden.' Sannolikt var risker- na för att denna kris skulle leda till en militär konflikt mellan öst : och väst mindre än vad man då föreställde sig, men riskerna fanns där 1 alla fall. Det allvarliga läget föranledde Förenta att| snabbt ingripa och ta på sig'den' Nat mest / omfattande och samtidl/gt ' ,svåraste uppgift organisationen ”ställta inför I sin historia, Åtskils | att tre generalsekreterare, en från ' ”västmaktsblocket, en från östbloe- .' ket 'och en från gruppen av neu-" trala stater, var och en utrustad med vetorätt, skulle leda sekre- : ”tariatets. verksamhet hade FN måst" lämna ut Kongo "till en: tummel-' plats för stormaktsblockens polis tiska spel Nu förhindrades detta "och Kongos egna oskolade och oer«. -farna politiker gavs em fair chans 'att komma överens och med för- «enade krafter i samarbete "med varandra söka forma landets öde.” Det har under, det gångna året många gånger sett mörkt ut för FN i Kongo. Strider mellan olika stammar inom landet: och: intris ' ger, från främmande". stater, inte minst den forna - kolonialmakten ' Belgien" eller kanske rättare sagt. : vissa finansiella intressen inom. detta land, har saboterat FN: sg | ahsträngningar, och kommit mån- : : ga att tvivla på att” dessa över” , huvudtaget skulle kunna lyckas. ; I dag är emellertid bilden en. an- : > nan. Det kongolesiska parlamen- i tet har sammanträtt och det,har, lyckats för detta att under mild 4 a : ledning av FN:s chefstjänstemän . "på platsen, särskilt svensken Stu” re Linnér, bilda en regering, -.som . representerar , flertalet : viktiga stammar och politiska riktningar, | vilket i regel betyder samma sak, - . Katangaledaren Tshombe har vis- ! gerligen ännu inte anslutit sig till I denna ' politiska uppgörelse mer ' ' det är säkert bara en tidsfråga in« -- nan han också måste göra detta, : Katangas. tid som '”självständig" stat är ute, Det nya. Kongo” blir: "inte: en som L la hetestat ve låklockorna i landsvägskanten är så- stora ' här i Småland. Jag blev stående en lång stund och ba- rå tittade. Lyssnade också" — och hörde jag inte en -ton, en fylliga- re än den jag har ' kunnat lyssna till i det halländska diket. Jag tror också att den småländska blåkloc- kan 'är' blåare — det är kanske så att havsvind och haävssol'bleker vår halländska "klocka, 'Men nog är'du mig kär," vindsmidda” klocka, ' som liksom” fångar in/ vinden från ha” vet och. ringer med den: "Angorna z : bolmar här? i” "skogen < det blir ”drivhusvärme av sådant, sch kanske är det detta” "som givit - målafdsdiket! en''så tropisk växt. 'raft denna sommar. Den småländ- ka” karehéten "är. liksom :övervärt och allt. har en "frodighet som om 2 >ten av en av dessa " grytor” i land- kapet. som inlandsisen grävt fram, eh där slutar "grönekan ett rött Sallergräs? går i vågor nerför "slän- terna? till: «”grytan”, en brunröd färston” "breder ut. sig: i och: detta N Den” lila skogsladan, fallfärdig sh; grå, låter. en ana kargmarker- nas 'bebyggaröde, och intrycket av| fvodizhet och tropisk” grönska blir| med ens sen; synvilla, Vi går in i skbgén,t och där sjunger stora en- samhetsorgeln ; för oss ;i trädkro- srorna, ”Sluter man ögonen och lyss-] åar är, det :havsvindens brus i tal- an hör — så likt sjunger ;kogen: och - -havet.. Då känner man hur Småland och Halland hör ihop, nur " småländska höglandet börjar here i Halland .och tar havsbruset, havstindeti, med sig upp till en ge- » arbetade för - och -inte, heller en” liga medlemsstater i olika världs- " delar sände trupper för att åter- ställa 'och upprätthålld ordning i och säkerhet och samtidigt före- :komma och förhindra militära in- ös "federation - "mellan! olika pro” - vinser, Det "blir ern' fastare sa manhållen förbundsstat. : De goda nyheterna ida Kon? >g har, drunknat i i floden.a av. alara terven från någon ts , från "Berlin, sida, Jämsides härmed organisera= : des en civil hjälpverksamhet för' Kongos folk av imponerande mått, heten mellan dess' stormåktsmed='. «lenitnar dock kan skydda" eh liten” Dessa 'stora militära och civila insatser" skulle aldrig ha kunnat genomföras, om det inte hade fun=-' nits : ett” generalsekretariat' inom » lingskraft,: och” förmåga at FN, som hade förmåga ' och kraft M att' handla” "självständigt inom ras men för de. riktlinjer, som, drogs - upp 1 säkerhetsrådets och gene- ralförsamlingens resolutioner rö- wu ske kan: lära dem" fullt" fatta " rande : Kongo; Betydelsefullt och sannolikt avgörande för att FN-' vs aktioren överhuvudtaget kunde” komma till stånd var generalsek= "+ men de ä är” r värda" all uppmärksam.” . het; De "visar. att FN trots oenig- ! stat, 'om ”generalsekreteraferi å ' på 'samma gång "praktisk eckla 'en smidig ' diploma tplet "Kongo kan bit” en: tan : ställare för de många nya” tor 7 ;na i Afrika och "Asien, Det: U generalsekreterareämbetets delning betyder FN:s " genomföres. Låt' os relerårens” egna initativ i kraft. ' , mptståndet, mot detta, förslag: blir; av ide .hefogenheter FN-stadgan Eer honom. Hade” FN 8 3 öokretarlat. så hå i till Äeträtt. a Ne Skolat bör in! .”normer-: sTOCKÅOLM (Den Äktenskapsundervisning bör komma ån på skolschemat, Det är olt krav, som kyr- för fe vett | Trötthet på självsvåld hoppfullt 2 . tecken” ”Vppluckringen av den kristna äk=: kans biskopar ställer | ett ut- talande,” vilket nu sänds ut till ”Jandets' alla församlingar och som kommer att läsas från pre» : dikstol; under sö gudstjänster. H Biskoparna konstaterar att antalet skilsmiissor — och där= med också antalot skilsmässo- barn — är mycket högt. Sam- tidigt visar all erfarenhet att "det just är skilsmässobarnen « och barnen från trasiga och "söndrade hem, som lättast blir rov för kriserna 1 ungdoms- världen: nedbusning, fylleri," kriminalitet, x Äktenskapet bygger på trohet, kärlek och hänsyn. Dessa lagar gäl- ler för alla tider och alla männi- skor. Håller man dem, så håller kt — trots motighet och I så påfrestningar, som ingen k har, varit, det. 'stora ' - mot ' äktens under senare tid. De profithungriga . kraf-,/ terna, 'som I tal, i bild och tryck. predikat att man har frihet och rätt att ta: för sig och göra som man vill, har haft gyllene tider, I 'de-' ras spår ligger oräkneliga tragedier. Men tecken tyder på att folk i des= sa frågor börjar tröttna på självs- vån och längtar efter ansvarskäns= a. : Som "en lösning på äktenskaps" krisen i det moderna samhället pe- kar biskoparna på möjligheten av att göra äktenskapsundervisning till en väsentlig faktor i folkupp- fostran, Men det ska vara en verk= lig undervisning, d v s sådan väg- ledning som har fast ståndpunkt och klara normer. Det räcker dock inte att bara inrymma äktenskaps-" skolan i skolschemat. Det är ock=. så trängande nödvändigt att äkten= ifrån, Men äktenskapet får inte va- ra ett legaliserat område för till- fälllga romanser. Ska det bli ett riktigt äktenskap, duger det inte att bygga på en kärlek, som är en tillfällig förälskelse, på en trohet som har reservutgångar, eller på en hänsyn som, består i att man bara tar hänsyn till sig själv. Äktenskapet är avsett att vara hela livet, men biskoparna avvisar Inte skilsmässan som en nödlösning, . när äktenskapet misslyckats. Men i alltför många fall orsakas skilsmäs- sa av flykt, slapphet och bristan- de vilja att anpassa 'sig till någon annan än sig själv, Äktenskapets fördärvare är inte de, som miss- lyckats i det, utan den ansvarslösa Ryn på äktenskapet som på senare tid fått infektera stora skikt av den börjar redan i omen och a att föräldrarna vågar vägleda sina ungdomar — -: inte minst med sitt föredöme, Kan inte hemmen fungera som hem och kan inte hemmen leda barnen i frå=, ga om rätt och orätt — då -bjäl= per inga samhällsåtgärder, HU JNGERA äs DE er ar i Sverige hjälper - allmänna opinionen. skap. Så : står” vi vid lingontuva vå l n 1va. i och vi där med ens'— Luciakransen "och julprydnaden Är, där . mitt -i"som- marskogen; Hur lyser. inte lingon" risets lackerade blad av jul — och röda, lingonet;: hur blinkar det inte vinterglädje” och julafröjd.: Jag får Topelius van:; 'han . som talade om ”diktens lingon”: och -menade i en nordisk skönhet . som >bara lingonfri den kunde ge en reställning om. & ; Somma fröjd — vinterfröjd, lin= gonljus i sol och köld, grötens lin- gon, köttets lingon, gamla brödka- kaps, lingonkakans” lingon; Över hela" Sveriges Jand breder, sig” lin- gonskönheten, "7 lifgonréalismen ". — hur var ej gammeltiden fylld med lingon, ' svältår, ' hungerår, ' då, lin- sonet kom som en vän med maga- lylla. > Ett". välsignat och förbannat lingon —'ett. lingon man fick av- smak: för efter långa lingonår, med "lingon i "allt, så att nattmaran blev 'n lingonätare,' Gamla 'fatt'g-Sveri- "ie var ett lingon-Sverige, och des- -a som ' upplevt detta tar inte lilla «moderna: lingonsyltburken till: sig mod: någon . finsmakarmin 7 kring munnen. ,;; . Jag. tar. ett "lingon från tavan och iter; en: så” hederlig" smak, 'utan 'nsmickrande sötma, en lagrad'li- en kraft i den fasta röda kulan. Ta, sannerligen om inte Topelius ade rätt: när: han talade om ”dik= sons lingon” — vår nordiska realism an ha: -lingonet som sin symbol sär. solen bryter genom regntjockan |: är |? Kröson, ' kröson, ville "jag sjunga och göra en dikt -till' detta bärets lov, och jag ville- låta" en diktens Höganäskruka fyllas av en näran- de visdom. om uthållighet och tåla- mod i livets vargavintrar och hun- gerår, .Jingonstundernas lysande historia i Norden. or Rätt vad det är suckar foten i sankmark, och svartvatten bubb- lar kring stöveln! Fräken och mos- sa sugs in i ett litet” gurgel, som låter - trolldomsaktigt: och fyllt av skogshemlighet. - Och mitt” i- detta mossgurgel uppenbarar sig ett läc- kerblad, en mjukflikad bladbild av sötma ' och gommens förförelse: bjortronståndet med sitt, bär” ding- lande en så helt annorlunda melo- di än lingonets. ' Mitt i nordiska "skogskargheten, nets . ”Höganäskrukevardag - står hjortrondrömmen där med sin: här- lighet, sin . efterrättsstund, - dukad .som i Tusen och en natt som en otrolighet: NH KR ” Så. är "mjökstund” "och sötstund placerad mitt i lingonrisets "allvar. 'Trollsuget" kring 'stövelfoten låter som 'en kyss, och män väntar sig att få se huldran: Huldrebär,' det är vad 'hjortronet är,. och: mörka lingontuvan : klingar en ” allvarlig varningssång: Vakt. dej för huld- ran, man — se upp "livets söt- stund och ”hjortrondröm, den finns, men : tänk : på att huldrabär kantar ingen timmerväg ilivet. ' oe .'Man böjer sig fram över- "trollvat- ten, "över . myrtuvans ' blöta bädd och. plockar hjortronet' man drar; sig” sakta tillbaka till fast- mark,-. har, huldrebärets smak ” munnen när man vänder åter den fasta, bärande lingonstigen." En sådan dikt och saga om epi- kureismens njutarstund och livsall- varets 'lingonrisväg i' dettå länd- skap... Vilken : visdom” och livsens lighet i Småland; Ven Kultörarbetarna och I | röster utifrån provinsen "som med: - mer eller mindre rätt beklagar sig. över kulturarbetarnas ringa in > tresse för vad som tilldrar sig utan= : för Stockholm; där flertalet av åts minstone” författarna” är bosatta, - Kulturarbetarna håller ingen kon" . takt med landsorten, säger man É > dessa "klagomål. De eller det land- skapet, eller den: och den bygden. De sitter vegeterande inom : sina: kotteriers snäva cirklar och de står Kunnetanes förhållande "här i landat har länge och ofta dis- kuterats, I samma mån som de öv- riga : befolkningsgruppernas lev-. nadsstandard ständigt ökats har de - fria yrkesutövarna, författare, må- lare, skulptörer, tonsättare etc, allt mer och mer kommit på efterslänt=. ring ek iskt sett, en ek nedåtglidning som" vid det här la=- get pågått under åtskilliga år. För- fattarens bokupplagor stiger inte i mitt i fattigberättelsen om lingo-|. i | många; 'svenska” | egentligen det? takt med övriga konsumtionsvaror, royalties ökar ingalunda; ersättnin- " gen för den skönlitterära bokut- låningen ger i de flesta fall en yt- terst ringa avkastning. För: de öv= riga konstutövarna, skulptörer och tonsättare i första rummet, är kli- matet om möjligt ännu bistrare än. för fö fattaren. En författare har åtminstone den. r möjligheten att han kan ägna sig år : brödskriveri, ' noveller, artiklar etc, åt dags-- och veckopress. En skulptör kan däremot inte gärna gå omkring: och: bjuda ut sina alster, utan är helt.och - hållet hänvisad till större arbeten som "inte bara kräver avsevärd tid, utan vars'ska- pande: dessutom” oftast -måste ske under. de mest” osäkra villkor ”— får" man arbetet placerat eller in- te? '—' såvida det'inte gäller ett best; ningsarbete. Och de skulp- törer, för att nu fortfafande hålla oss till denna konstnärsgrupp, som blir ' ihågl med ' bestä har redan, i de flesta fall de eko- nomiska hundåren bakom sig. Här gäller det följaktligen de yngre och de ' skulptörer : som "inte > lyckats komma riktigt i ropet. Och hur skulptörer gör väl ingen tvingar in , författarna, skulp- törerna, mål "eller ättarna — Författaren Willy Walfridsson, re'— råda. dem att skaffa sig ett yrke bredvid, ett levebrödsyrke som ger vad de behöver för livets nöd- torft. Allt detta är gott och väl. Men åtminstone 'vad författarna beträf- far är författareskapet. ett arbete sorh kräver sin utövares hela. tid och de i dag verkande författare av betydelse som bedriver förfat- tarskapet som bredvid-yrke är lätt räknade. Man. har också all anled- ning förmoda att författaren skulle bli en tämligen skral. yrkesmänni-. ska inom levebrödsyrket. Hans tan- kar skulle ständigt kretsa kring författarskapet," såvida han tillhör de författare "— och ' det gör väl de flesta ärligt' syftande — som är helt besatta av sitt diktande = =ska- pande Under framför allt senare år har en del stipendier tillkommit, i förs- ta hand gällande författärna. Och det är givetvis: vackert så. Men de stipendiemöjligheter 'sorh finns "är långt ifrån till fullo och den öka- de ersät för biblioteksutlå- på respektive . banor, det är sant. Man' kan också — i synnerhet när I det gäller författare och tonsätta- ningen Sveriges författare med all rätt sedan länge efterlyst lär vän- ta på sig. Och" under, tiden. "hörs tankarna inför lingontu- |: Mi kan karakterisera mötet mel lan'hellenismen ”— den grekiska konflikter historien känner.” Gre- kiskt tänkande var främst fiktat på inomvärldsliga : ting, . det, - sysslade helt "med utomvärldsliga fan .och religiös livssyn," en. strid som ' sträcker 'sig "över århundra- stämt vår kulturutveckling. Kam- pen slutade i sin. första fas med bilda” gränsen 'mellan gamla tiden och medeltiden. Den kristet-katol- ska livssynen blev sedan den här- skande --under | nära ett: årtusen- de. Det är denna tid vi kallar me- deltiden, När en profan livssyn åter |; på allvar gjorde sig gällande i den kulturströmning, som vi kallar re- nässansen,. var denna;' betecknade, nog, just en pånyttfödelse av anti- kens tankeliv, kulturliv och livs- åskådning, : 3 Övervägande ' för. årstiden svalt och regnigt väder förutser den amer Kylan och vätan. fortsätter rikanska väderleksbyrån i i sin lång- tidsprognos för tiden intill 15 sept. iska Vä derskottet beräknas bli mest fram- trädande i "södra Sverige. Svala temperaturer förutses i övrigt för- härska inom större delen av den europeiska kontinenten medan 'ne- derbörden därstädes enligt progno- sen blir mestadels medelmåttig. I England och Frankrike kan man ' Som kartbilderna utvisar förutser syrån övervägande lågtrycksrörel- ser utefter norska kusten och över mellersta Sverige med åtföljande regn och svalt väder inom hela det tom räkna med klart och soligt väder med sparsam nederbörd. Fotnot, Den amerikanska Jång- är ingen förutsä; i vanlig meteorologisk mening utan en på globala observationer grun- världskulturen» —' öch kristendö- .men som en av de största” andliga. kristna; frågeställningar. Det blev en strid av oerhörd betydelse mellan. pro"! den och årtusenden och. som" be-; kristendomens ”seger, vilket anses d | Sarton, "I serien: Världshistoriska per- spektiv får vi i denna och en följande artikel göra en resa ger nom . medeltidens förvirrade "och |, Förfåttaren visar att den” "tidig medeltidens kultur inte .eris hade'sitt vikti- ' gaste 'centrum i Europa: Det låg i: 'Tusen' och :en natts. Bagdad, borta vid Tigris i det gamla Mc- sopötamien. .;; - «ter ändska” ; « och. fränist araber," NV Det klassiska Greklands dröm om att. göra ” insikten och 'kuriskapen det logiska” tänkandet 'öch- den em- piriska 'naturforskningen till led- stjärnor för mänsklig utveckling fick ingen fortsättning; förrän grekernas åskådningssätt 'via . renä: 5 och upplysningsrörelse trängde genöm i Europa.” Romarna strävade, som vi sett, främst efter att göra kunska- pen till" gångbart mynt i det prak- tiska livet, och de-intresserade sig därför. näsan uteslutande för prak- tiskt kunnande. De var. organisa- törer och vägbyggaré. Den kristna 1 kyrkan gjorde gällande att allt var intet utan kärlek, Och alla gick de sin "egen - väg. Hur ofta är vi inte oförmögna att omfatta en idé' utan att göra det till det höga priset av andras förkastande, Fastän två årtu- senden gått sedan 'striden mellan en profan och en religiös livssyn bröt ut; har vi ännu inte lärt oss som mänsklighet, att tron och kärleken inte kan leva utan kunskapen, skri- ver - lärdomshistorikern ' George ty : kunskapen ger trons människa fasthet, balans "och mål, |A andra sidan kan kunskaper nytt- .Jjas i hatets och förstörelsens tjänst, där inte ett personlighetsliv med stark moralisk resning står bakom. "Vi är vana att'uppfatta medelti- den som en ”mörk” tid, en tid av tillbaka gång, utan tillstymmelse till internationell . samlevnad. Det har ibland förefallit hela generationer av forskare som bortkastad tid att söka efter pärlor i detta överväl- digande bråte av vindunderliga spe- kulationer och förutfattade menin- gar. Men det är knappast så. Låt oss fråga oss, hur det kommer sig, att vi vet så mycket om Grekland och Rom, att trots allt så många av dess litterära källor bevarats åt eftervärlden: Här öppnar sig den medeltida kulturhistoriens kanske aspekter, tidigare Oo dad bedömning av avvikelser i fråga om nederbörd och temperatur. Om utsikterna på kor- tare sikt kan f£ n endast de dagliga rapporterna lämna besked Progno- sens säkerhet är störst inom de oli- ka temperatur- och nederbördsom- rådenas centrala delar samt under Pprognosperiodens första hälft. kända eller förbisedda och ännu utan. tillbörlig plats och riktiga konturer i våra skolors historieböc- ker. '. » Den viktigaste anledningen till att vi saknat en rättvis uppskattning av medetliden är den. att vi alltför litet uppmärksammat den roll som ös- sr , tolk; A perser vecklingen;” Antikens: största verk är knutna. till grekisk västerländsk mark, "medeltidens till arabisk-ös- terländsk., Den” arabiska . kulturen "kommer. som den tredje , stora .kul- ”turvågen österifrån, Den första hade "kommit från Babylonien” och. Egyp- -ten och blivit av mycket stor be- | tydelse för” den första: högre kul- turen "i Europa, den" kretisk-my- kenska. "Den andra och mäktigaste, "den judiskkristna, och dess sbety- delse behöver vi inte närmare or- da om i detta sammanhang.-Den behärskade :i den katolska kyrkans gestalt' medeltidens andliga kultur, D7 arabiska expansionen. börjar med Mohammed, Han bley ska= paren "av" en - ny starkt expansiv religion, islam, som efter sin 'grun- dares' död år 622 fortsatte att. ut- breda sig inom-en stor del av me- delhavsområdet, som inte. blott reli- giöst "utan och politiekt erövrades, Syrien erövrades år 635, Palestina 637, Egyptens erövring .var avslu- tad år-641, Persiens följande 'år. Åren 710-—12 erövrades Spanien, dit araberna nått längs Afrikas norra kust. Som bekant blev den arabiska invasionen i yår världsdel slutli- gen hejdad vid Poitiers i Sydfrank- rike år 732, då den frankiske riks- [Vaggan vid. havet | "Vattnet kom och "gick ne- danför dem, slängde upp en sval; mjuk tunga och drog sig tillbaka, kylde deras föt- ter till vita, smala smycken mot den. blanka stenhällen. Mjukt vaggade vattnet fram och tillbaka, det stora, blän- kande . djuret i månens strimma, fram och tillbaka, evigt och ensamt, vaggade dem in i sin isolering, sitt: detta är nog. Vaggade dem bort över havets yta, slöt sig kring dem som en hinna, vävde in dem i sin kyla som brände med en silverkåpa "av renhet. Och hon hörde sitt namn komma till henne och flyga bort igen, komma åter i en viskning som en | sugning genom vatten, en våg som förde henne fram- åt och drog henne tillbaka till honom. Hennes namn djupnade som en virvel, sög dem neråt i undergångsläng- tans svindel: . jag kommer, jag kommer. > befogad :— åtminstone i vissa spelat för ut- j Hä > SOL . | VEIG. JOHS | fullkomligt vid sidan om vad sö” - händer och sker: utanför huvud-' | stadens hank och stör. -- - Kritiken kan :kanske vara väls. : Men gäller det författarna har des" sa knappast råd att lämna Stock=-" holm” med de möjligheter: som: där fall: delvis bjuds och som provinsen nes. na te kan erbjuda. Och:vad gör tf ö provinsen för att stimulera förfat-! att söka sig dit? I det stora hela | taget i Vissa "land: der har under senare år skapat: sina kulturpris, det ska erkännas.” Men detrräcker inte 'med enbart, detta. Önskar provinsen dra kul=: turarbetarna till” sig ' måste den satsa betydligt mera, Hur skulle det exempelvis vara om man ute i byg- derna gick in föratt skapa fram... kulturböstäder, bostäder som' sti- pendievägen kunde ställas till. de : olika fria” yrkesutövarnas förfo='- gande, eller hyras ut till | dem fö en billig penning? Ce, Tanken är inte alldeles ny uti har 'dryftats i vissa 'sammanhan åtminstone inom författarekrétsi Man har därvid” utgått från :' fö =, jande: Ute i våra bygder råder in= > gen' brist på "bostäder; som skulle vara lämpliga för ändamålet. Vi har” gått om" ödeskolor;' gott :om öde= . gårdar som utan större "kostnader skulle kunna ' rustas "upp. Efter den nya församlingscentraliserin=. . gen kommer åtskilliga” prästbostäl- na då det: : gäller: bostäder; ulan” "Här ä Inte tler fråga om någ- H ra pretentioner äv större mått eller några .: > dyrar i bostadsinredningar.” möjligheter, till. arbetsro, . gärna I en . miljö om också inte allt för” primitiv. så ' dock . långt ifrån : nöd= vändigtvis av, modernaste" standard, : Skapandet ..av; kulturbostäder' åt” därav: förtjänta ut kulturarbetare. 'skulle. bran och inte minst . — bidra "till att. författarna, skulptö- blick i respektive bygders. förhål- | landen och kulturmiljöer som de nu oftast inte har möjlighet att vinna. Med andra ord 'erbjuds grogrun=' den till en välbehövlig förståelse mellan kulturarbetarna och ' byg- dernas :'- folk; " ” Kulturbostäderra - skulle - alltså gagna , vederbörande stipendiegivare' lika mycket som dem, som: blev i åtnjutande av för- / man mycket väl gick i'land med ken till och visade den goda vil- jan, "Innan folket ute;i provinsen , ådagalagt denna goda vilja bör man tande 'intresse för landsortens pro= | tiska - orden ' om "att författarna,” skulptörerna, tonsättarna o & v ba- som i kultursammanhang händer där. nåväl. Men försök 'då också un- derlätta , vägarna dit till gagn för båda parter och till hjälp och /sti- mulans för, dem som envisas att ägna sig åt kulturarbetet 1 vårt svenska välfärdssamhälles tämligen frostiga kulturklimat, " hovmästaren Karl Martell lycka- des dämma upp den arabiska vågen, ropas medeltidshistoria. v Araberna utvecklade "snart en förvånansvärt hög, egenartad kul-' Spanien, och ett i öster, i Persien, ympades på det gamla persiska kul- som r d fem århund (750—1258) gjorde Bagdad vid Tig- ris i det gamla Babylonien till sin huvudstad och förvandlade genom sitt stora kulturintresse denna stad till ett centrum för den civiliserade världen. Under ledning-av sådana kalifer som al-Mansur, Harun al Rashid och al Mamun tycktes den. na arabisk-persiska kultur ofta lösa problem, som -den grekiskkristna inte varit mäktig. Mohammed hade med sin religion, denna PY2 gren på det förunderligt rika religionsträdet, tillfört d den ara piska " . (Forts, å nästa sida) . D 3 - ” / len. att ' bli:lediga etc. I regel "är kulturarbetarna -inte. särskilt kräs-'."” vå Ae rerna, torsättarna etc, finge en in=-'.; dem, såvida man, verkligén la man«- ”" - tala tyst om kulturarbetarnäs bris- sm blem och hålla inne med de kri= " tarna, skulptörerna, tonsättarna ete, oc gäller, i, första, hafid att” "skapa No ie månen att bo där. Kostnaderra för - ett genomförande. av planen kuns. ” de inte: gärna: bli, dyrare än att'.: ra håller sig till Stockholm — att :, de uteslutande ägnar. sig åt/vad'' ' : Kulturarbetarna till "provinsen ES turträdet, De abbasidiska kaliferna, ” "VILL NI LäSA OM SÖDRA HALLAND OCH SYDHALLANNINGARNA — LÄS LÅHOLMS TIDNING CC ett 'av de viktigaste årtalen i Eu=«oc. tur med två centra, ett i västér, ve där den 'unga arabiska kulturer in=. -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.