oo 00, oofEfYFTYTTFETYT frän ER rst EL Januari kommer med sträng kyla > CKvar. på. marken låg en spratt- På några dagar förvandlas slätten ” 4ill'en gnistrande vit diamaht Var- je träd ståtar i en präktig klädnad " av snö och rimfrost. Kristallerna | - glittrar i den' bleka vintersolen. j Lätta vita slöjor av moln drar högt över himlakupan. .. CC Det har fallit ganska mycket snö. Omväxlande töväder och sträng frost har gett marken en hård is- skorpa. Nu har många djur och fåglar det svårt med: mathusshåll- ningen. Rapphönsen har det nästan värre än andra, Skygg uppehöll sig i en flock på tolv fåglar. De stöva- de ganska vidsträckt omkring och letade, efter platser där västanvin- den snott bort endel av snön -. Men det var svårt att finna sådana platser Markerna 'var snart avbetade, även : om mycket som i vanliga fall inte skulle pockat dem nu i svältens da, gar fick följa med. 7 ,. Vv De små gråspräckliga - fåglärna " blev lätta offer för olika skadedjur. Räven tog sin tribut och den i låg. anfall framstrykande . duvhöken, som tillfälligtvis höll sig här, pas- sade också på att smörja kråset - med rapphönsstek.' Nu 'trädde Olof på Bäckagården ; backe: nere möt båcken från snö.” Sedan” satte ' de, halmbalar som” skydd för. den pinande blåsten. In nei detta hägn strödde de ut resta avfall från: tröskningen. SS då de hade” decimerats till åtta fåg- lar. Många" av dem var ”ytterat v ute mattade, -.” , Men på samma gång som, rapp> " hönsen kom dit letade 'sig Fräck med sitt följe: till' platsen... Fråck vår en mycket väcker få- gel dessa kalla vinterdagar; Hans långa stjärt som vippade då och ål var grönsvartskimrande och de vita fläckarna lyste som snön, Den kraf- tiga näbben gav ut stötar av skratt. liknande läten. : : Hans maka hette" Viva och hör! i följde honom nästan ständigt. Menj det fanns också : tre andra fåglar | 1 flocken, 5. Fräck hade upptäckt” att en av| : "de små rapphönsen var nästan slut. | Flera gånger hade”den blivit efter i flocken; ' Fräck hade” skränat efter] hjälp! Nu' var de här föratt splsa på rapphöns." Xx Skåtorna drog sig inte för att anfalla; ännu levande. fåglar: och !- "djur! i en ring slög”dé ner” kring | rapphönan, Donna visste vad saken ; gällde. DÅ kamraterna tog till flyks ten försökte hon lyfta, Fräck gjorde ett blixtanfall och lyckades få rapp- hönan ur balans så att hon åter! « måste ta mark.s Omedelbart var alla skatorna över. gitt offer och gjorde rapphönan blind.” Då krafs tiga näbbarna slet hål på den lilla ' fågelkroppen och med glupande ' aptit förtärde de fågeln, = = » Ulf blev vittne till det som sked- do, > or i I Ne Åv Ingvar Wahlén ce ss rann ett par blodröda droppar. . så var allt stilla. Åh Aa uppehållsort där. hang, Fräck älskade att kalasa på döden. : fram, "skränande' och illistiga. .. kom ut. och kastade en hög ; fläsk. . till anfall mot de objudna gästernä, Medan hönsen ivrigt käcklade gick 1” undan sprang tuppen till anfall och lyckades faktiskt ge Fräck ett nyp : M med sin äbb- så flera fjädraf” löss- Skygg nådde dit ined sin fock : a sadö” efter, Under tilden” som. tup- Fräck "och ge rövaren det straff han borde ha, tog de andra skator. nå hand: om'jalla svålarna "och för sin/väg. Då Fräck märkte att ma- ter: var räddad lyfte han också och i med ett sista föremädligt avskeds- rop försvann. han. iKvar glök > en vinglander iuev dc i svålar fanns; iv. Ute på en åker Falasde"söva bandet på sin mat. k dagarna: Solex började daskig; och det rann gch kvillrade i-dikena.,.: | : Redan i'de första .marsdagarna ; började skatorna skiljäs åt. Floc- en .funnade, ÅVS na ena a i Fräck Och: Vippa drog nu ensam- na från” gård till gård, De började bli oroliga och! "sökte gärna upp granar : som. stöd. i ' gårdarnas ome= delabarg. närhet.” Flera”. gåaner. höll de till i” en "stor. gran. alldeles has kom en” ”granngård till Bäckagår Men så morgon; kom én man” ut: men Fräck och - "Vippa'" hade: tå Det Nisslade om. Ruvädena på dem,” I men inget hägel fade sitt mål. Sedan aktadé dé sig för den' går- ' den: Nu fann dei stälet: en grann! — Farfar! Vad ska vi göra åt. skatorna? : Olof. såg på: sonsonen. Stina såg " minst Ika bekymrad" ut. vi också. Såna rövare som dom är: så har vi inte rätt att ha misskund - med dom, Låt oss sätta fällor. SÅ sato de it vanliga ståltråds- fällor, som de fångade” råttor på. Dessa fällor satte de upp på halmt balarna och gåltrade m med kött och fläskbitar. — Skator är fräcka g gynnare, slu- ga som en människa, eå vi måste lägga ut många extra småbitar att locka döm med... så tär dom' nog: ' också på fällorna så småningom; . Olof kunde nog skat vanor. som "stod" en Bit i var de mera fredade. Så började de fläta grenar till? ras: Redan tidigt om morgnarna" | bo. De var mycket skickliga i bo-> - "Aja. MÅ fårsta dom” med list, bbyggandets' kohst. Boet blev stort;z lande skåta som redan var så gott sorn död Ur den svarta näbben” "Skatorna återvände inte till plat- nr ; sen: Rapphönsen fick en fredad | Fräck anade fler faror efter den- na första. Han visste att människan var hans värsta fiende. Alla" jä- gare hatade honom och hans an- fasan- och rapphönsägg under den! fiden då sådana fanns. Överallt var ; 52, Fräck framme. Slugheten räddade!” Vi vill ta oss bra ut — och kanske ' Frälsare Jesus Kristus. Att vi finge honom många gånger från räkra | > vi fnbilla 053, & att: vi verkligen. göra ' den, nya synen på oss själva och Nu: gällde det" att eta” reda på: andra matplatser.”. Vintern. var en tid då Fräck och hans. följeslagare drog från gård till : gård, ', Alltid fann man något att stoppa i 'krävan, något som stöttade under dessa kal- la dagar. d vippande, flykt drog de En dag fann - de : en gård. "där hönsen gick ufe medan' man göds-' lade - ut i: deras his. En: kvinna "svålar ner till. hönsen. Genast var skatorna färdiga att roffa åt sig och Ulf och Sitria fram” som” rapp-" en del av bytet.' Men här fanns en hönsens ” räddare, De rensade ei "stor gulbrun tupp som ”ilsket gick låtsades vara skadad... Tuppen ha-i pen ' "gjorde fåfäng försök" att ta id letade fläsksvålar "där: inga "fläsk. |" Så gic få ellimör värme; Snön blev. grå=" med ett gevär, Båda" skotten small,- : . Av prosten Erik Beij Text: Luk; 10: 2337. « 7 " Jesus sade till lärjungarna: ”Sa. liga äro de ögon som se det I sen”. Vad var det de sågo? De sågo Je- : sus. Men de sågo djupare 2n det fre verkligheten. De fått syn 3 honom som Människoso Prdlsaren. Det tentbar, att de ock så hade fått en ny syn på den Je vi samla våra tankar inför denna text i ämnet H ve Den. nya syner. s "Den nya synen betyder: I Människan får en ny syn på. sig 5 själv. , - Vi vill gärna se oss själva i egeln. När vi gå förbi .de stora .skyltfönstren i i stadens af- jfärsgata,. kasta vi kåänske förslutet en blick på vår spegelbild för att hut. vi ta oss ut, Vi vill posera. | I det. : Närien' ”rnänniska på allvar fel syn på Jesus, händer det. förunder- liga; att hon får en ny syn på sig själv; I den helighetens- och reh- hetens glans, som strömmar ut från kiga. vi "äro. Vi får syn på vår synd, Vi se att vi äro syndare, När vi så” den, ;korsfäste ' får vi "också syn: på den” skuld vi ha till att hän "hänger'ö på korset. Det betyder, att vi förstå, att. han hänger där för. vår skuld, för 'oss: Att vå Teva av 'och på | hans kärlek, Men denna åaligt "förödmjukande självsyn "be- tyder, också att: ; : min nästa”; Men” den som "mött "Kristus och. fått en ny syn på tillvaron, han , får också nästa. Jesus svarar inte med att säga ”alla ' människor” — det sva: gå vidsträckt; att det inte "till "något. alls — men han botättar en helt vanlig berät- " ägg rad orgelbunda niörkare fläc- kar, Äggen var "inte särskilt' stora, . "Nu skiftades de om att ruva äg- gen medan solen steg allt: högre på himlen $öch' 'dagärna blev” var- mare, och varmare, iv De syntes inte mycket. Jagade | inte i" närheten av boplatsen utan drog gärna långt ut på slätten till - I någon gård som såg inbjudande ut. De drog sig. inte för att ta kyck- lingar och sådant då de kom ut; I nsgårdarnå I hade tidiga morgnär många "läckra" måltöider med ägg: + dn någon buske där de ska täckt dan: i singlade'. viporna omkring z ver "åkrarna och storspoven flöjt-' lekte; Rapphönsens flockar var räd”, kd ” dare, för denna gången. Vintern var ! över. Snöns välde var slut. Nu kun skom.” Kvällarna blev ljuinina o och kol- 'asternas jubel började åter hö-: jublade? hundratals lärkor över; Den vackra men sterila" SSABBATS] verklighet, som omgav dem. Så vil- ; honom, se vi hur sjaskig och fläc-| - röppnad "blick ' för vem som ' är «ens |" sagts ute” på märken, kanske” "de. de åter äta sig mätta var de. TANKAR er; Vängé, Visby stift. os ASS ur lvl Hut mån ke och! q "utan'stora choser hjälpte en män- niska i nöd och därmed bevisade" sig våra den mannens” nästa. Och när Jesus här berättat den histort-: nen, en slutår hat med en personlig ap-. pell: ”Gå du och . gör sammalunda"”| Min mästå — det är varje män- "niska, av vad ras, nationalitet eller ställning det vara må — som jag stöter på längs min livsväg, och som behöver min hjälp. Det är ,en människa för vilken Kristus offrat : jallt Kan då jag, som lever av Kristi kärlek, möta henne med kärleks- löshet eller likgiltighet? . Detta är kristen livsstil. ”Saliga - ärö de ögon som'"se det i sen”. Ja, | Gud give, att vi finge. syn på vär de människor, som möta oss. Vi behöver. det. Vår värld behöver det." Amen." hjärta var oroligt och fullt; för- bryllad smekte han hennes hard; Hon rodnade, grep'sin korg och: sprang bort, utan att vända "sig" om. Viktor stöd och såg efter ' den flyende gestalten, och åäter- igen tyckte hah att hon var lik ett av skogens rådjur; och lik-i ömtåliga, dröjt vid hans sida för att. trösta hohom. NR 3 - : När solen gick upp; mörgonen därpå, stod Viktor uppe på Hal-: landsåsens - + högsta - "punkt, - på Högalteknall;.. runtomkring ” sig hade han på ”alla håll milsvida' ljunghedar och myrmarker, ba- ra i söder syntes ett par bond- Sa en fått på det bär skopet under den stjärnbild Ni är" född . och "Ni får veta "vad stjärnorna : förutsäger för. den närmaste” tiden: Stenbocken oi. i dec—19 jän? "Det blir 'en "ovanligt lugn och | harmonisk vecka. Ni blir kan- ålske' retad på. en: sak som hän- lader i början” atv; perioden men det” går. snart "över och allting SI blir. frid och. fröjd. "I. arbetet har Ni mycket att bestyra, men | klarar allt med. brio. I Ert för- : | hållande till "en" person Ni hål- ler av; skall Ni kanske "försöka göra ännu mer för att hotpar- ten skall bli Iycklig.. Ni-skall inte bry Er så myc- ket om att Ni inte är omtyckt den" riktning Ni själv: valt, . det blir "nog bäst så. När det gäl- der. viktiga beslut bör Ni vara på ' Er vakt. "Vänta' gärna med definitivt besked | tills Ni wun- nit större klarhet, En kraftan- strängning . kommer att krävas av Er i sjute av veckan — satsa hårt så " kan: Ni -vinha mycket.” H LE ; Fiskarna 20 febr.-20 mars: | ; Det är Ni själv. som skall be- "stämma hur - Ni själv: skall ha .det.: Låt "inte" andra vara med och råd: än hit, än dit. Fatta "besluter efter eget huvud, Lägg fä inte ned energi på en ma sa onödiga; ting; använd, i stäl- let krafterna på huvudmålet. Ni - råkar trampa - någon i be- kantskapskretsen på tårna, men | Pt ”söant. "är. al groll ' glömt och : "trevnaden åter: - Väduren, 21 Härg—20 april: "- Det blir en: del glada sam- mvanträffanden i slutet av .vec- kam och det är uppenbar risk aft Ni råkar ut för en romans. "Men håll "huvudet fvallt — låt helt överbyggt och! täckt. Inne i " vinterslätten: fick ett födande och inte känslorna” kuta iväg: med '.det stora risboet murade” de så en funnit, boet var en skinande blånk tvåkro- landsvägen och som hon burit hem till "obet: Kanske skulle denna glänsande tigest ge boet tur. . Skatorna" samlade gärna på så- - dana blanska saker, = co 3 os '"I boet lade de sex Ijust” gröna | djup bale som de klädde med strån; och en och annan tageltuss'so som del Det första s som kom” ut det nya' nå som Nippa. funnit på. stora liv? över sig i. dessa dagär. 7 : Och hela tiden ruvade Fräck "och Vippa sina sex ägg, ängsligt spa- i nande: efter. de fräcka äggtjuvar som varje år var på jakt efter skat- talade tio öre per styck för. otympliga ” små grodvarelser med jättestora magar. - Nu, ville det till ännu" "mer -måt så att ungarna växte upp till ill- usuga och tjuvaktiga skator... | Det tog över en dag innan Fräck ens slog ner I dettå matparadis, Men vintern ,var lite svår också för honom, Det fanns inte mycket att komma över, Och Fräck tyckte om små läckerbitar som fläsksvå- lar och köttrester som kastades ut från husen: Men nu höljde .snön sig över många sådana läckerheter. Men härnere I dalen stod det hela alltför väl sorveral. Fräck kunde en del av männi. skornas konster. nHa anade in- stinktivt vår faran låg) Han åt av alla bitarna som, låg runtomkting, men rörde aldrig någon bit sora . var gillrad vid en av fällorna, +: Men en av skaforna var inte fullt så förståndig, Den tog för sig med ett kraftigt hugg över en fälla, TJONG! Fällans spända = ståltrådsbygel slog hårt om skathalsen och bara ett gurglande ljud hördes. Omedelt- bart lyfte alla 'de andra skatorna ” och skrattande sina lskna rop for, de bort mot skogen, «LYSER HALLAND. MEN FRÅN -VALLD? TILL HALLANDSAS MEN VID LAHOLM FREE TSEK EST "Linstaden NV - : I(LANOLM) | I CRöNT OCH GULD DET ÄR HÖST OCH , AUGUSTIMANAD, "REGNET STRÖMMAR ÖVER SKÖRDEN. FNVTS X A, UPPE I NORR I SÖDER -, L sy) LYSER SOLEN upp s 23 - EN STRAMA ” på Se LAGAN, SYNES MARTIGT RINNA (cA 2). GENOM. BÖLJANDE NATUR: 5H , -LAHOLM ÄR AIN STAD SÅ KÄR £) & L ST FRID PASTORAL' IDYLL & ån M, — DET AR HALLANDS PÄRLA. . 3 : Gustaf Dahlin. & ök : 3 rr NESS SAM ägg och kråkägg som socknen be- c Och. en dag” kläcktes. ungarna, i oå (CN IE förståndet. Var inte avvisande mot dem som 'nu söker Er vän- "skap 'och Er bKjälp! Det kan Ni själv ha gott: utav längre fram. Söndagen | blir veckans bästa dag, - : 3. ot Oxen or anala maj: Gamnral vänskap är i farozo- nen. för något som egentligen är en bagatell. Försök limma ihop vänskapsbanden igen, det har ala parter nytta av. Om Ni utmyttjar Er charm och in- telligens på fredag kan Ni vin- na stora framgångar. Ni gör en del nya erfarenheter, — alla är helt visst inte behagliga — och det främjar .Er personlighet. Ver på Er vakt mot tvetydigt - "Tvillingarna 21 maj—-20 juni: -" Genvägar - är ofta senvägar. Det bör Ni betänka om Ni för- söker nå Ert mål på annat sätt besvärligheter Ni haft i sam- band” med en viss persons ef- terhängsenhet ser ut att för- svinna och i stort sett går vec- kan i dur. Eu sällsamt mellan- spel på fredag eller lördag kom- mer ait göra veckan minnesrik. t Kräftan 21 juni-21 juli: > Samvetet är kanske inte så rent som" det Börde wara, men gjort är gjort och det bästa är att försöka glömma allting och |P'& | hänt. Nu måste Ni också tänka allvarligt på Er ekönomi.. Den har . Ni - underminerat”: alltför kräftigt. Spara värbenda öre Ni kan råder aj rnorna : "Lejonet 22 juli—-21 aug.: T Det blir påfrestande dagar för Er. och det will till at Ni är ut vilad” ioch. själslig balans om, Ni soner. försöker ställd” till” tras- sel "för Er genom. sin inbland- ning: Säg ifrån på skarpen,. det är tbättre att stämma: i bäd- ken än & ån. Ett viktigt brev. är i antågande, . | Jungfrun 22 aug.—22 Sept: / ” Ni måste bättre ta wara på sar" "Er. Det. duger inte att ma- "qlra så honchalant och" kallsin- nig gentemot en som man : in- nerst " inne håller "av: "Veckan blir harmonisk och lugn så när som" på - ett” enenverande gräl, Sn dock har den fördelen ått de den, på ett” par extra intressanta uppleve er. i har Sen del fina uppslag :i bakfickan: och "det 'torde . vara lämplig tid att realisera, en del av ide olanernä nu. "Men akta Er: för ekonomiska : transäktio-: Sanningen : att säga" är Ni allför .- blåögd när det. -gällér pengar. och faller alltför lätt för ha-begäret. Ni bör wänta med en planerad utflykt. Den kostar mer än den skulle smal just ' au tycks Ni all- [deres hå råkat ur. gängorna; Ni måste rycka a upp Er. om Ni inte skall "tappa balänsen alldetes. Undvik. att ta” en miss, sak . på Ert ansvar, UNI är nog inte rik- tigt "vuxen den uppgiften än. Vänta 'och "se. är. bästa” rådet. På det romantiska planet har Ni "en . del framgång bara” Ni håller tungan: i styr Itet bätre, : Skytten 7 25 nov.—20 dec: " Undvik. at€ inviga alla” och envar :i Edra närmaste : planer, Folk. kommer bara att ; skratta, bakom ryggen på Er' om nå- got inte skulle gå Vi dås, Annars ser det ut att vara lämplig tid- punkt för vissa idolers genom- förande. I slutet av veckan rå- kar Ni mt för något högst ovän- tat. Bli bara inte så häpen så Ni inte kommer Er för med att tillvarata möjligheterna på rätt sätt. ” HAN KUNDE KNEPET. " Handelsresande Axberg -kom till ett hotell i landsorten, där han skulle stanna några dagar. Men redan första morgonen gick' han ned till portieren: — Jag skall be att få ett anhät än genom långsiktigt arbete! De |] rum — Såå, varför de? De — Sängen är ju fullkomligt omöjlig att sova i. . -— Jag beklagar, sade portieren, men vi har likadana sängar i alla rummen. — Iså 4 fall skall jag be att få rumrret bredvid mitt. — Det är tyvärr upptaget. — Ja, jag vet det. Men den mannen som bor i det har i alla fall fått en hygglig säng. Han har snarkat. hela natten. — Äh. Det beror bära på att har bott här förut. Han kan han — Vilket knap? - "Fo, han sover på edvet? väl hade hon, den skygga och | hund. Då . "Jom ' Rösjön, skall klara Er igenom med he-” dern..i behåll. Främmande: per-- den :kärlek'- en "viss Ppersön' vis" sar, Tufter. Fritiden bju-! dd” VIKTOR LEJON (Fo ris) SA Neårdar, eljest inte” en I människo- hade, och redan då hade: han. När han betraktade hennes fina boning, inte ett stycke odlad känt en skräck djupare i än döds" lilla hand, såg han verkligen att mark, inte ens en:stengärds- fasan, Det var. inte rädstan. för” os alla lederha vöro svullna. Hans gård eller en boskapshage. Efter smärtan, det var det” vilda Uppa. hand som . .morgondiset . lyfte, : trädde likväl ett stycke av den halländska" slätten fram: i norr, Ii öppningen mellan synrandens 'skogshöjder, men det. låg ett blått flor över det; till slut ur- skilde . han . en kyrka med ett torn som” en" avtrubbad tärning, det måste. våra Voxtorp,' men det var väl en mil dit. Längre åt. väster. flöt. havet ihop med 'himlen.. I .sydväst skulle hän också. ha havet, "och han an- strängde sig ;för att fånga en glimt av Skälderviken, men där- till krävdes nog klarare sikt; den "mörkare förtoningen vid hori- sonten kunde -vara Kullen, men kanhända var det bara en moln- bank. > s ! Viktor 'håde. "först i | mörkrets skydd brutit upp från sitt göm- ställe i hallondalen vid Lärkes- holm, och han hade' utan svårig- het funnit 'sin väg vid skenet av en 'stor kopparröd, måne, Kring? stugorna hade han gjort buktér, m. och när hundarna givit skall, hade. ha nstått stilla och förvis- sat sig öm att inga fotsteg hör- des.. Men det var inte alla hus och ”' kojor, däf - det fanns en han 'passeräde norr som . låg likt en blank silverspegel' inbäddad i bokskogarna, hade han från sti- gen uppe - på sluttningen upp- täckt en grå stuga gömd bland strandens alar. I vassen" låg en eka, och på gaveln glindrade det ; vita . gnistor i månskenet, : Han förstod 'att” herrgårdens. fiskare! bodde där, och han hängt upp sink” nät till torkning — det var fjällen som glänste, - Sakta smög »:: | han sig nertill gårdsplanen; och : |han stannade dä ren god stund ufan att det märktes knäpp el- ler: kny, inne från stugan; :när "han fortsatte på skogsstigen, ha- de han med sig ett par "dussin kropar,' som hån skurit av från långreverna, ett bra stycke, nät, NON NN len härva segelgarn. och ett nys- mit över i redskapsskjulet,, Det tog inte mycket plats i 'ränseln, och föga tyngde dét. Inte ens på hans "samvete, 'ty! efter. en tyst kamp med sig själv hade -han lagt den blanka specieriksdalern, som han. en; gång fått. av den sjuke bonden i Brännalt, på fis- karens brunnskar — ännu: när han hunnit upp till skogsstigeri, kunde han se 'det. stora myntet , | ligga: och glänsa i månskenet. Ett ögonblick hade han ”hästan ångrat. sig och varit färdig: att återvända för alt hämta specie- dalern, Inte därför att det kos- ta på att skiljas från det stora myntet — pengar var hans min- sta bekymmer, han hade femtio riksdaler banko i goda sedlar orörda i en försliten repslagar-, handske. , Men ' därför att det kunde vara farligt, att lämna så tydliga spår efter sig; när Rö- sjöholmsfiskaren hörde efterlys- ningen. om den förrymde solda- ten läsas. upp i Tosjö kyrka, skulle han kanske vara i stånd att gissa vem han haft på natt- ligt besök. Nu låg Viktor med huvudet i ljungen högst uppe på Högalte- knall och tänkte .genom allt. så länge han stridde för hedern och livet, hade det varit så mycket, som han inte vågade gå till bot- ten . med det var som om krafterna inte räckte till för an- nat än det allra nödvändigaste. enkel nog: stryk ville han inte ha; läggas upp till prygel skulle tjuvaktig hund tade vid tinningarna; stryk ha- de han fått. tillräckligt av när han var liten, av bönderna; som han vaktade får hos, av bränn- mästaren i- Västra. Karup, när han inte orkade med det tunga arbetet. Aldrig skulle hån glöms ma, att han inte ens vågat visa blåmärkena. Det var den fatti- ges och svages lott att ta stryk; |- tizgarpojken med den blodröda $trimman ' över sitt nakna ben, var det äldsta fminhe han Han :. hade bara haft en enda : tanke i huvudet, och den var 2 han inte — han var varken en |- eller en elak |' pojke. Bara han tänkte på det; | knöts han händer och det bul-'|. sin svultna kropp för mor, för : att hon.inte skulle gråta" över | roret mot det ovärdiga. Inta skulle han bryt sig om tjugufera Pprygel, o mdet bara var det att. det gjorde ont. Hellre vad som Belst, hellre döden. Därför hä de han aldrig blivit så förlviv- lad,. som då sergeant Berglund kom och talade 'om, att hän: själv « ville ta hand om "bestraffningen. Honom hade han inte kunnat. - stänga in i arresten, honom ha- de han inte kunnat rymma från; ty -.det, .skulle varit "detsamma, som ' att kasta skugga och tankar på den människa, ' .som . han. sist av” alla. ville bringa i. fördärvet. Hade sergeanten' inte kunnat . fås till att ge'upp sin jon varit blankt, förlorad, då has: de det inte funnits någon annan väg ut än. ett raskt shitt i stru- pen. - Mee ad en darrning i bröstet av glädje över att det likväl lyckats” ho-" nom . att .skudda av: sig nesan; de frihetsruset inte helt: dunstat bort: Men som” "han låg i ljung= ' en .:och: kände: morgonvinden , fläkta sig kring pannan — här. uppe. på den kala' höjden” hade själva. den svaga” i vinden - något ödsligt och" dystert > — började, ' de han för? Vad.traktade 'han: efter? Ingenting. När hans blick: buskarna, den ', magra ljungen,' de: toviga sankmarkérna, så fann; den ingenting att vila på, och han tyckte 'att hans eget Uv Var en sådan ändlös hed. Han kunde” lika gärna" ge upp kampen, Den. hade'' blivit. -utan mening. Den" gällde ingenting. ” Alva! flickan 1) en' hade förstått honom så väl" gom dettå barn, ty hon hade a. nat, att han när. som helst var t färdig att kasta bort sitt liv. Hon. hade inte varit rädd för. att här : skulle bli" "gripen; av sina” "förs: följare; hon hade varit rädd för att han skulle bli gripen av den: i stora ledan;' "som 'satt pä lur inne : ORK HNHNA hans eget bröst.-Hur nade hon” Kura veta det?” Ännu i går hä" känna för. honom själv, ” men: I dag var den: där "och rörde sig med "makt. Det var bara spän- ningen som höll den tillbaka. . Det är bäst att sluta upp att tänka, fann Viktor. Jag kan all= inte från mig. Det blir inte an= norlunda, även om jag låter nä= jranden ser jag något” röra. sig, det. kan'. vara en landstrykare också kunna vara en soldat med vara med i en lång kedja; och; i så fall skulle jag krypa" bake där, så kastar jag mig tvärt åt sidan” som en hare” och :ger mig ut åt öster, och” motas jag ' där också, så trycker jag bland, tu- vorna, och först när allt hopp är ute, tar jag upp kniven. Deh dörren står alltid öppen, jag kan bli tvingad fram till. den ; min rutan. ' eg är mödar mig för att rädda livhanken, en dag i sänder, så fran jag finha inig stå i der mör- "Ika gluggen snart nog; för jag kan . svälta ihjäl. Jag hår. ånte mycket mer än, & nkaka bröd i ränseln, och vad hjälper det mig att jag har pengar, då jag ing- enting vågar göpa. Det som blir finna ett sätt att dö, utan det blir att finna ett sätt att leva. ; Forts.) sosonanadå I dag ÖSTEN : : Solen går upp ä kl. 5. 01 och kl. 19.25. ccs sd EF inorgön. | ' ROLF . Solen går up 0, 30 och nåd kl 19.23, > > På måndag: AUGUSTIN > Solen gå upp kl. 5.05 och ned kl 19.20. - BIG 20 [ola avsikt, då först hade Viktor Le+- I som jag själv, men 'det "skulle . länges och ge mig av norr. ut. . Möter . jag så en annan kedja Och hur' mycket . misss er Han "kunde ännu känna | som se ännu efter tjugufyra timmar ha- . han att nyktra till, "Vad - hade | han egentligen vunnit? Vad levi'. Lärkesholm, hade sett rätt. Ingsi: 3 "dé den: Knappast givit sig till : tid uppskjuta det. Det springer. gon tid "gå. Där borta vid syn=:- ett gevär i handen, och han kan. : svårt för mig, det blir inte att | , é gick ut över de gråa. stenblog= AN ken, de låga och "förvridna enes. ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.