v wyvveervoeereeYrveYoytYYYVYVYTYVYVTTT ver JEIEAIEEARE RE EEAARARAAAR RrAATrrTTIT ' "det sätt varpå svenska kyrkan - att ha varit mera negativ. än po- veeryyrtyvye TY TY YrYerYr Terre pr . Förmodligen gjorde högerpar- ”tiets riksstämma ett mycket gott ” "val då deh på måndagen, valde . riksd. fe och 2 Gunnar Heckscher till partileda- > . re efter hr Jarl Hjalmarson. Nå-: gon olycka hade säkerligen inte:' - heller hänt om juris kandidaten. och riksdagsmannen Leif Cassel ” utsetts till denna post, inte minst To Iedarskiftet 1: högerpartiet intar högerpartiet ' för närvaranu de. den” mest äväncerade atti- tyden för anslutning till romav+ talet, en attityd som hr Heckscher "underströk i Sitt. tal. till höger-' stämman. Hr: Heckscher har en glänsande . akademisk karriär bakom sig trots ' sin relativa ungdom — 52 år, Den talar, ett tydligt, språk om' hans Jekiuella resurser... Ser man « sett ur den ten = > tisekreteraren Gunnar Svärd sig- nalerat ; sin avgång i höst, Men : "hr Heckscher har ett bredare po" ”Ntiskt register än hr Cassel och" frågan är väl även om inte den . förstnämnde har större förutsätt. ningar att underordna högerpar= . tiet de kompromisser som är nöd- " vändiga för alla partier som syf- tar till samverkan med andra. Det- ta sagt med tanke på förutsätt= ' +" ningarna att realisera de samar- -. - betsinviter mellan de demokratl- ska oppositionspartierna som gång . efter annan sänts ut. Hittills före=- . faller. dessa ha varit mest verk- « lighetsfrä: de då de k + från högerpartiet. Centerledaren Gunnar Hedlund har väl inte hel-" . ler hyst någon större åstundan att samarbeta med högerteamet, Hjal- .- - ”marson-Svärd ' "efter de '' hätska kampanjer : -högern förde "mot hos nom speciellt under hans första år « + som partiledare och som medlem i. den 8 k röd-gröna regeringskoa= :" ; » litionen, Och folkpartiet har i like” het med centerpartiet haft sina be=.' tänkligheter' mot ' ett "samarbete med ett högerparti, som riktat sig : bl a mot sådana sociala välfärds- " + hd som , fria ”skolmåltider m m. Den nye höger- : ledaren utgör av alla' tecken att ' : döma en säkerhetsventil mot så-" - 3 + dana reaktionära tendenser i hö=" - gerpolitiken, vilket är synnerligen "tacknämligt just” med tanke" på. ,— samarBetssträvandena,rHur det se- u "och" " ” dan kommer att gå med respektive: partiers' marknaden '" återstår att se." Fouock UR ls ÖQPRESSEN : | OMKRING 20.000 FÖRETAGARE | | i . skilligt "sedan 'dess; "1 Älvsborgs: hår :hittills frånsagt- ätten'till ATP-pension, Utträdet är inte de- 4 finifivt, ty de som .vill har "chansen att komma igen med" en "ansökan att par > i inställning :; till” europa= : . till riksdagsåren är den nye höger- "ledaren. betydligt / "mindre beprö= vad. Han invaldes i riksdagen så "sent som 1956 och "har väl åtskil-" litisk. taktik och spelet - bakom kulisserna. Men den delen av par- - ”tipolitiken är förmodligen väl rep- resenterad ändå: inom "de högre' nay' varför eventuellt " bristande. insikter. härvidlag inte bör utgöra någon. särskilt svår be- Jastning för den nye högerleda- ren. :Den verväldigande majoritet - 'hr Heckscher erhöll vid riksstäm2 ” mans val varslar om att partiet sat: sar". rejält : på honom." : Samtidigt ' "kan sägas att de relativt fåtaliga . röster" som : -tillföll hr Cassel .ty- > + der på en definitiv uppgörelse med '.svärdepoken; Hur stora förtj nster > högerfolket : - Svärds arbetskapacitet och förvisso: omfattande ; , politiska” kunnande, ”synes det dock ha: kommit till in- : sikt om att politik inte kan drivas hur ”fördomsfritt "och: Hårt som helst. Det kommer (förr feller 'se- . . nare en reaktion häremot och det - var väl den som drabbad: ö ; "11960 års val, : Alltnog :motses den nye höger: : ledarens politiska ambitioner med: stort intresse inte endast i höger- i partier; Hr ”Håckscher” startar. med" sen betydande good: will som insats essökande; i mitten av. augusti 675 och; antalet torde ha ökat åt- "län torde siffran ligga mellan 2.509. . och 3.000... Dessa båda länen: 'sva-" « rar för, en, mycket” stor "procent av: 15, d utträ i landet, efter. en f Stockholms-Tidningen (5), ....som samtidigt ' påpekär., att: en sådan | ' väntetid « försämrar: pensionsmöj [d ligheterna:' :: ch Av "den ” allsnänna belå nhet, som sedan iden väl var | d,, skriver | vilka" uppgår" till över: 20.000; »De som anmält sitt utträde - lorar' därmed den. rätt till förtids-, ; änke> och barnpension somm "ATP: inrymmer utöver, folkpensionerin- :gen.Det kan vara väsentliga ek : över, kom till uttryck i företagar= kretsar med ATP, väntade ' man "kanske inte att utträdesfrekvensen ' skulle bli'så stor. Det 'var efter .opinionsyttringar bl a från före- tagarna som socialministern före- 'slog och riksdagen beslutade att > .förelegarna skulle flyttas upp i samma pensionsklass som :lönta= '. garna. Reduktionsregelns avskaf- ”fande ledde emellertid också till högre avgifter, och detta kan vara en bidragande orsak till det. öka .de" ahtalet uträ ka värden som. därmed gå. ligt att lära bla beträffande po=-"' te”. bara: trä? " kvinnornas 3 M likställighet,.” | mig häromdagen "försatt 'en :del år tillbaka; i tiden: då jag hörde-'en Je läste” för” kort tid sedan '« en blott ett par år gammal bok om Indien, som sedan återkommit gång på gång i. mina tankar, och det stod i den var kanske inte fel, men fatlaren' hade. varit på jakt efter" det som. för en 'västerlänning var inte bara främmande utan framför "allt - kuriösv' eller makabert, och: ”jonen !var i överensstämmelse” där=" med 'mer eller. mindre raljant. Det . finns mycket ätt .reågera mot i In- dien, .mycket som inte bara ur vår. synpinkt' kunde 'och skulle vara. mycket att förvåna sig över i po-' sitiv. riktning. Det, gigantiska upp-- byggnadsarbete, som ledningen bär, på sina axlar ' och där man trots allt och trots frånvåron -av' diktatur - "något att skriva böcker oms 7. > ut >" Det var en sentens'i'en indisk tidskrift, "som gav uppslaget till detta - lilla .inpass,, Det stod: ”Våra. poli-/ tiska ledare och vår regering tror inte bara. på kvinnornas .emancipa=! "tion, "de ger också "positiva prov på ' a Lt genom "att tillse att de dug-=: "kvinnorna - kommer till- an- svarsfulla ställningar”; Om ” mån ställer emot varandra årtalen. 1889 r då respektive Fred=. ia "Womens : Association bildades" och. frågar sig, var .står i de:båda . länderna ;kvinnorna i de? högre, < garna, så. häpnar man : över : "hur" snabbt frammarschen gått i Indien : och hur långsamt hos oss; Generella omdömen alltid farliga. Det är ' lika' enkelt att visa på att en hel del hänt i: : Sverige -under: det .se- näste decenniet, : som det” är. lätt att I påvisas att massan av indiska kvinnor p grund av tradition som "indierna själva menar icke är urin” disk alltjämt "är "mycket tillbaka- | vatt:i "jämförelse; med, massan” av skat trycka” på är” emellertid ” "just det faktum att myndigheter och pos litiker; i, Indien verkligen tycks i å. det: berättigade": i "när , det gäller. befordran, de: omsätter ock? så: sin tro” i ” handling.” Jag trodde ung "och: som ;jag "trodde" vidsynt 'svensk. industriman inför -ett -kom- mittéval - yttra: > Ja, och har .jag lärt mig att: det ; skall visst: också vara en kvinna med i varje kom- mitté!”” Man trodde teorin om enda kvinnar v var övergiven. vom man kan tänka” sig att någon bara ' såg. och” inte kände eller just skulle” väl denna" person knappast ha kunnat tänka ' sig. att denna aske ske -'lille : efter västerländsk domli a . und förlorade,' och i, förhålland till den trygghet avgifterna ger, måste de" nog anses vara mycket" billi INFÖR”. STORTINGSVALET Norge den 11; september” är : situ tionen den! att: det regerande ”ar-' betarpartiet har 78 mandat;,: högern 29, senterpartiet och venstre”15 var, kristliga folkpartiet, 12 och koma munisterna . ett. mandat, I. stortin-- get med totalt 150 platser vilar allt-. så 'regeri tiets majoritet på -Meningen bland förelagarna om den pension man vill ha kan ha . varit mer splittrad än man anat. '" Det stora antalet utträdesan= sökningar från vissa håll i landet — medan ' frekvensen för landet som helhet varit låg — tyder på "att en lokal aktivitet har ägt rum, » Den upplysning som spritts. ser ut vitiv. Utträdesregeln har kommit till ör att kunna användas. De före . fagare, som anser det vara med . sin fördel förenligt att stå utan- för ATP, har naturligtvis all: rätt att göra det. sex mandat och frågan är nu om valet kommer att medföra regim- (h) skifte. : Svenska . Dagbladet kommenterar: N ” Borgerlig eller socialistisk rege- ring var den stora frågan vid de allmänna valen i både Sverige och , Danmark i i fjol. I båda fallen :säk-' ! rade socialdemokratien sin rege- . ringsställning. :- Den norska bor- gerliga partifronten går inte till val bättre rustad än företrädarna för en borgerlig livssyn i Sverige och Danmark, men om arbeider-. " partiet skulle ”försättas i minoritet den 11 september -— en opinions- : , undersökning « av. sent datum har : DAGENS NTF-MANING - $y fast reflexband på barnens kläder. Mörkertrafik = l farlig trafik. "visat sj ffra för regeringspartiet — blir det första gången det sker på hela, 16 'år, Efter de svenska och danska: va- - len i fjol kommer resultatet ' av stortingsvalet ' att. avvaktas med mycket stort intresse, | skynke” och "till "synes bortom" ti- "löst för kvinnornas rättigheter”| sa- man "iklädd: endast sitt vita höft- dens ' alla ' moderna påfund : skulle se "på: kvinnorna 'och deras insats med:;en för sin tid supermodern syn. Redan i början . på 20-talet talade ' Gandhi - vidsynt ' om > nöd- vändighetén' av att kvinnorna fick bruka 'sin medfödda förmåga i sitt lands tjänst, ”Jag är kompromiss- de han.:”De måste ha rösträtt och med männen lika rättigheter”. ed Den entusiasm ' och effektivitet varmed kvinnorna svara på Gandhis uppmaning till kamp för Indiens fri- het var; otvivelaktigt den kraftigas- te och mest ' övertygande ” stöten framåt. också. för kvi De lav en negativ anledning. Det som - det var i. hög grad onyanserat. För= annorlunda; :men" det. finns . också ' lyckats så som man gjort, det. vore” | framförallt administrativa, ställnin= "F- t SS Å En av världens! få : kvinnliga: guvernörer: Padmoja Najd, göver= över t. Västbengalen. i SS STARR SSR SEE 3 FTSE TEE SRESEIEag RSER RSS ASK SISEISKSAS ÅS SR ISA SKITEN TEES dormstol, högsta '1' staten Kerala Efter sin "avgång. från ministerpos- ten var prinsessan. under några år ordf i Indiens: Röda ' Kors och, var ett år, ordf vid. världshälsoor; ani- sationens session i Geneve. NET Sextio kvinnor i i parlamentet " vid, 1957 års val fick. Indien 'sex- tio kvinnor i Parlamentet 'och ett hundranittio em: kvinnor: har sam" | manlagt säte i de fjorton "staternas lagstiftande. församlingar. I närva= rande stund” är tre viktiga” Poster i regeringen besatta av kvinnor. Mrs Lakshmi' Menon är v utrikesminis- ter, hon. är den "som mycket ofta å regeringens . vägnar besvarar - ut- rikespolitiska frågor och interpella- tioner; i :parlamentet, motsvarande : ga kvinnliga arkitekterna: — ca "ett har "en kvinnlig domare Anna Chan- di,' en annan. kvinna där tjänstgör som . distriktsdomare : en - hel, del kvinnor sitter i ungdomsdomstolar, : Bland de kanske inte alltför mån- dussin 'i allt'— är. en som samar- betar "i med' le Corbusier i planläg> gandet' av Punjabs' nya, huvudstad. Den stora Botaniska institutionen i Culeutta > har 'en kvinnlig chef. Calcuttas museum har på sin 'arkeo=- logiska avdelning ' en duktig kvinna i? chefsställning: Kvinnliga flygare finns om också ej många; av "dem ä är dr:' Geeta. Chanda känd 'soni ”fall- skärmshoppare. Uppräkningen” kun= plats: i' inrikesministeriet' har mrs Violet "Alva.: Sora' v "finansminister finner vi mrs 'Tarkeshwari Sinha: Inte mindre än aderton kvinnor har ministerposter i de olika staternas regeringar, I det statliga” engelsk byggda guvernörspalatset i i Calcutta sitter en högst förtjusande dam som guvernör” över staten Väst Bengalen inte : minst! - viktig som grannland till Öst Pakistan och, första" anhalt för en väldig flyktingström. Det. är en: ganska oförglömlig syn' att ha sett' den ifråga. om storlek föga im- dighet 'i uppträdande så perfekta miss Padmaja Naidu ta emot, trup- perna på "den stora” Måidah på den indiska nationaldagen. 4 : Fem stora. och betydelsefulla stä- der, D Delhi Bombay, Madras, Banga- lore och Jabalpur har eller har haft kvinnlig "borgmästare, ” likaledes finns". det fem” kvinnor på” posten som: ”collector”, vilket är en myc ket viktig administrativ och exeku- tiv befattning över stora områden. En collectors betydelse lär man sig snart inse, om man har något att skaffa,med indisk landsort och in- var med i den hårda leken så att säga från början. . ' : > Redan före den slutgiltiga" frihe- ten fick indierna genom en lag av 1935 välja en lagstiftande försam- ling inom varje provins eller "som man nu säger stat och redan i första lagt sex- tio kvinnor Vi finner redan så ti- digt den nu i hela världen "kända mrs ' Pandit, Nehrus syster som hälsovårdsminister i den stora sta- ten Uttar Pradesh, och samtidigt hade 'staten Madras efter varandra två kvinnliga ministrar, i två sta- Präster avgår | Protestaktion. > mot kyrkan FÖREBRO: De dre prästerna i Längbro församling i' Örebro " har lämnat sina tjänster, Två av dem tillhör den högkyrkliga fa- lahgen, 'Man talar om en sam- ordnad aktion som protest mot styrs. >De två unga präster som läm- nar "Längbro är komminister Rune B 'Thuringer och kyrko- adjunkt Kjell Sundberg. Tidi- gare har. kyrkoadjunkt Rolf -Lyshöj slutat, — För mig har det hela bli- koadjunkt : hän som nu övergår till civil befattning wid "| länsstyrelsen i Jönköping. Som | den svenska kyrkan styrs kan jag inte stanna kvar i dess tjänst. Han - åberopar samvets- Komminister: Thuringer åter- upptar - sina studier i Uppsala och kyrkoadjunkt Lyshöj till. träder en. lärarljänst i Sträng näs. I församlingen & är många upp- rörda och beklagar: ”avhoppen” oavsett — bakgrunden. = Biskop Gösta. Lundström befinner sig just nu i Finland. Han vägrar att kommentera" saken. ' Nor Nykter ungdom - = vit en samvetsfråga säger kyr- framtidsungdoml ter var' parl tets vice talman en kvinna. Omedelbart efter In- diens självständighet 1947 blev den stora Poeten och hängivna frihets- vid Gandhis sida, Naidu, guvernösi Uttar Pradesh och mrs Pandit Indiens ambassadör i Lam : och Mary Clubwala blev respektive sheriff och v sheriff i Madras och Bombay, = - . Vilket jättearbete som vilat .på den spröda prinsessan Amrit Kaur, som från 1947 och under många år framåt var hälsovårdsminister kan vi kanske mer ana än fatta. Hennes insats var stor då det gällde att utsträcka saneringsarbetet till de avlägsna byarna och problemet med de sanitära förhållandena i lägren Ryssland, Två jurister mrs Mithan dhi, I Sverige Bar det varit särskilt trögt för kvinnor att: komma: in i den diplomatiska karriären. Indien har visserligen inget överflödande antal . kvinnliga . diplomater, Mrs Lakshmi , Pandit' är alltjämt "det stora lysande ljuset, som varit am- bassadör i' Moskva och Washington och senast samtidigt: higheommis- sioner i London och: ackrediterad i Spanien och Eire. Men mer än dussinet kvinnor, har ' gått igenom examen för diplomattjänst. Ett nåls- öga som våra myndigheter gör sitt bästa att göra så litet som möjligt för hugade kvinnor. N En av de framstående indiska kvinnor vars namn man mött i olika internationella -sammanhang. - mrs Hansa Mehta är nu v kansler för det ansedda! universitet .i Baro- da. Hon har liksom mrs Indira Gan- Nehrus dotter ' också suttit i UNESCO:s styrelse; På tal om In- dira Gandhi, som på det mest för- tjusande sätt tar emot som värdin- na i premierministerns hem, så har hon en' period varit ordf för det mäktiga kongresspartiet, = ". Till slut bara ett par siffror från den större kategorin av kvinnor med akademisk utbildning: av In- diens cirka 78.500 läkare är 17.000 kvinnor, av dem har ett 60-tal of- ficersgrad i ärmen Omkring 200 för de många miljonerna flyktingar kvinnor praktiserar som advokater, ponerande ”men då det-gäller: vär- [= '( Din kärlek: Jesu,, gräns : ej vat: Du : själv. [ES - uppenbarar :. den - "nåd, som : var av evighet, som” är och evigt: varar. . nöd ”och ' sorg "ett hjärta tär, "tröst "och "råd en själ begär, Den” trettonde. Trefaldighet handlar om vårt för-' hållande till nästan och evangelie- texten, över vilken det" predikas under... detta'; kyrkoår, innehåller just berättelsen om 'den barmhär- tige 'samariten, Detta är, ren. och klar diakoni, Då är. det också naturligt, att man "som gradualpsalm' har före- slagit en av våra mera kända dia- konipsalmer,". '”Din : kärlek, - Jesu, gräns ej vet”. Diakonien kan tyc- kas ha varit försummad inom vår kyrka. "Inom : diakonikretsar :- är man mångenstädes av 'den. upp- fattningen, att hela diakonien' är inte fast! inlemmad i kyrkan, även om 'det kan 'se så ut. Till saken hör, att våra diakonianstalter ar- beta helt med frivilliga: medel och gåvor och . inte ens till. förestån- darna utgår -statsbidrag -till 1lö- nen, Och ändå utför man på dessa anstalter ett alltid högt prisat ar- bete ne se , Bland våra diakonissanstalter står kanske Ersta mest i blickpunkten och detta av flera skäl Den är den äldsta och självfallet har där- för intresset för Ersta alltid varit stort. Den är således inte endast pionjären bland våra diakonissan- stalter utan jämväl experimentan- stalten; som från första stund av sin verksamhet gick in för 'social- Pedagogiken - i ' dess yttersta me- ning. Lektor ' Einar Ekman vid Folkskoleseminariet i Härnösand har. publicerat en 'dokt hand ling, « som handlar, just om sven- ska diakoniväsendets . uppbyggnad, och -det är minsann en mycket intressant lösning, - . > : En av de mera kända förestån- darna . för . Ersta. diakonissanstalt var Ernst Lönegren. Han var en mycket känd kyrkoman, och ver- kade i Härnösand som biskop un- der åren 1909—1934, Som förestån- dare för Ersta diakonissanstalt åren 1898—1909 kom han . att : betyda "lallvarliga : nordiska granen JV dlier Dickson: En: vandring i i sagan 3 ifeasen ir grantoppen samlar hela den höga, mörka grankon- turen till ett tonspjut. Det är den som sjunger i kvällen, här är allt det barrstickiga, vedtorra, - hela detta karolinerallvarliga; som är granens väsen, förvandlat i en kvällsgestalt som sjunger rakt opp i ljusa afton- himlen. Aldrig har jag upplevt det- ta att 'granen sjunger — nog har jag hört taltrastigrantopp förr men inte lyssnat fram sången så som i kväll, Är det för att det är en för- senad trast -— inte brukar. han sjunga så i augusti? Eller är det för att tystnaden i skogen är så stor 'att ljudet förstärks, som om det var själva den laddade skogs- tystnaden som fick '€ en röst? Sån- gen. är med; ens "borta, ;tyst- "| naden återtar sitt välde. Kanske var - | det så att jag drömde sången? Kan skogstystnad vara sådan — att den drar till sig lyssnandet så att öron- snäckan med ens' fylls med en ton, ' en sång” Någonting förtrollat finns i den här stunden och jag tyc- ker mig förstå varför skögsfolk förr "Ji tiden kunde: uppleva trolldom ock visionär förvandling i' detta tystna- dens stora skogsrum. Jag ropar med ens till. Tar en ton i min mun och kastar den ut i'skogastillheten! Ekot tar rösten till sig, förstorar och för- merar den. Barnen som går med mig gör som jag:kastar tonbollar upp i | den grönaktiga luften och lyssnar till hur de förstoras och förvandlas. Det liknar den där barnaleken med såpbubblor: det är tonbubblor vi lyssnar till. Inne i de där tonande såpbubblorna bor ;våra röster, som vi inte känner igen. > ränk hur människor. för mycket mycket Jänge- sen måtte ha upplevt ekot 'som ett under! Därför har vi ekosagan,' den klassiska legenden om ekot som en varelse. Och spegel- bilden i skogstiärnens vatten, hur måtte inte den ha verkat med troll- domskraft på ursprungsögat. Att se sig själv! Vi moderna : människor med älla "våra speglar — inte bara glasspeglar, utan hela denna spe- gelhall som moderna livet blivit till — vi har sällan eller aldrig möj- lighet att uppleva” detta sagounder att med ens ställas inför vår egen bild. Men:"i den” här stunden, kvällstunden i skogens stora' eko- sal med skogstjärnsspegeln med éns framför fötterna på en — i detta ”borttagna” ögonblick ; blir: man skogamänniskan, som "för 'första gången 'möter sitt jag i vattenspe- geln. Den vattenspegeln är klarlagd med. en 'enekäpp som 'drar undan ävjan, . grönslammet 'och" näckros- bladen och liksom. ritar fram "en spegel av vatten där ansiktet trä- ri der. fram underilrån,. ur tjärnens| e kottenlösa mörker, Det är ursprung- ligheten ' som ' den "där enekäppen ritar fram." Så har. jag” aldrig mött mig själv. Barnen tar mig i: hand Joch ser på sina ansikten. Det är ju roll som kö fram och och näsor -— överallt ä är John Bauers troll där o. kikar på en. Det finns en väntan och en undran bakom varje trädstam, så att man själv går där och kikar,” Fötter och händer får upptäckarkänsla, så att fingertop- pen som letar fram svampens stän-, gel i mossan blir en liten sökarge- stalt med hemliga ögon, Min hand och min fot förvandlas i skogen. Här har: barnet nära till tomtarnas och. Villnissarnas”” värld, > här "blir den vuxne ett barn med"sagan och le- genden på sin läpp. 'Svampstället bebos. av en” svampfamilj.. Finger- en . hälsning vid.skogsstigskanten, Snigeln ' svart .korsar : människans . väg med långsamhetens förtrollning kring 'sina ' sökande horn —-man ' stannar och ' betygår honom : sin vördnad, Det är en värdighet kring kk väg med lå förtrollning kring -' dighet kring snigelns gestalt. som. kens värld reser sig vid sidan -:o timmeryägen — barnet kommer”, den vuxnes öga och myran predi- kar' åter sin visdom som för län- ge länge sedan, , "Det" ida trädet” omgér sig "med ' andakt. Ett rum av grå död byg-' ger sig mitt i den växande skogs-' grönskan, Granen sträcker fram si ten som spelar solharpå. när sol-: Enebusken tittar på oss med ögon, står full med en besk brygd — "drömmen om -enebärsdricka — och harjakt, stickgrönt i ”passad"”: harkropp och hedersmatta på död > mans väg. En så laddad varelse är enebusken, , så "tänkande . på - livets motsatser, så full av liv och död, Ena seghet och. obrytbar "kraft; gamla: bakugnens krabat men ändå en prydnad och' skönhet med något av den kontur - man kunde 'kalla klassisk. Är han. grön eller blå eller'.grå, den ”lilte' stolte. kämpen, den . okuvlige tozw- parsoldaten En, "+: . i - Och småjulgranar” dansar: lån "genom ' sommarskogsda. tronikklibbiga lyster. Hö H marsagans rum i kalla norden. | Här håller ' ormbunksbladets hand upp - det mångtusenåriga minnet av. en, förkolnad värld som en gång: varit ett grönskande nu. M " Det -jäser 'och bubblar stil skogen, dofter av multnat går. i doften "av : blomma. och Nyfött och ”lött” jäser sin bi en luft att andas som ett vin. tittar på oss ur gölens djup! . Så kan allt. förvandlas i skogsstill- heten. Havs- och slättbon blir plöts- ligt flyttad, in i en värld "som är ekots och spegelbildens slutna sal med väggar av skog vid väggar av skog. Himlen kan skådas som skor- stenshålet i en gammaldags öppen |. spis. Man är nedsänkt i ett hav av skog, man är inne i något. som inte finns "på slätten o. vid havets rand, Skägglav på sten och gren tillhör vårelser som gömmer sig i skogs- dunklet, bumlingarna. har ryggar uppläggning. ' Hanz år: som före- ståndare för anstalten" kom däri- genom att sätta stora spår efter sig, vartill följde, att Lönegren genom denna sin tjänst fick ett verkligt intresse för diakonatet, Detta in- tresse har han sedan levandegjort i sin utomordentligt vackra och in- spirerande ” diakonipsalm,': ps ' 237. Den är mycket sjungen i vår kyr- ka. Ernst Lönegren skrev den ej under: sin Erstatid utan år. 1917, under första världskriget således, då "han satt som bisköp i Härnö- sand, "Utan tvekan har den psal- men betytt åtskilligt för att öka intresset för och' kärleken, till dia- koniens sak, något som för när- varande kanske är en förstahands- |" fråga inom kyrkans" verksamhet, Det är ett härligt evangelium, som strömmar mot en i denna vackra diakonipsalm, | so Dem som i världen. vilse gå, de trötta och de gamla, de sjuka, fattiga och små . du vill kring dig församla, = 5 Av det i: världen intet var åt dig ett folk du utvalt har, :' som du vill. rikt - benåda. - $.. Och stor. i himmelriket är den som. din kärlek. tvingar, den som ej tack och lön begär, men tyst sitt offer bringar,» som går med glädje, där du går, och tacksam är, att dig han får” i dina bröder Häna, ” . (Ps 237: 2,4) . mycket. för anstaltens modernare sa . Torild Lindblom - "| mande för. tillvägagångssättet vid - | bildat sig vissa normer: för. hur. sig med att gå och + da upp de hittade smultroneh på ett grässtrå; Det ä som om nm gjorde något annat: trädde opp I da : «stunder på en stängel som är; livets tråd. SR öv Textilindustrin - kan” få notera « . Malmö (TT) 7. En strukturormvandling ' som” | följd av bl a en ökad inter- nationell konkurrens kan inte "1 negativ riktining. Ytterligare ' företagsnedläggelser och en yt- : terligare krympning av textil industrins arbetarantal är att” . motse. Jag har emellertil ob-' "serverat att någon defaitistisk stämning inte .präglar textilar betarnas diskussion kring des I sa frågor, framhöll" generaldis ' . förande på fredagen inför tex" » tilarbetarnas Kongress i Male > mö, .: f man inte behöver gripas av :pes-" simism inför de avgöranden som: kan stunda. Men det krävs, som : förbundet självt angivit, kraftiga litik för att kunna klara ”alla de problem som strukturförändringar, för med sig. + Är Vi är ju dessbättre inte helt främ-.. nu industrinedläggelser. Det har" ut-.. man skall handla i sådana situatio= ner. Dessa normer utarbetades för : 2—3 år sedan i nära kontakt med. krisen 1958 och de har i stort sett. mera vid.alla industrinedläggelser, - Normerna går ut på tidigt varsel,. nära. samarbete mellan länsarbets-- nämd — arbe stsförmedling, förelag = = > (Forts. å nästa» 'sida) > svampens guldfingrar . sticker upp':' inte förfelar att göra" sin: verkan +. - på både vuxen och barn. Myrstac- > > strålarna strängar sig, mellan trä” Å den, friskus som inte krusar någon. som inte smeks -öch” leks,; så full ”av- ruska, en stickskäggig. . vissa svårigheter ” undgå att drabba textilimdustrin samhälleliga ansträngningar i form', N av en aktivare arbetsmarknadspo- Textilarbetareförbundet vid textils:. | visat sig hålla och. används nus... en känslighet, en varsk och nyfiken NS siua' sökande = ' horn .— man stannar och betygar: ' honom sin vördnad. Det är en väre.n ct Måne na ljusgröna fingertoppar årsslkot.:-' ': men väntar" också - på begravning mt rektör Beril Olsson i ett an«'.«. ' - Jag tror att det. är riktigt « att Nile LAHOLMS. TIDNING - Må SN ENDA TIDNING sÖM' UTGIVES
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.