TYSTSLL SAT LST rv TT 2 st 4 LAHOLMS. mona - vevveYrYvfV Mi v Yv veerevervevyveeveerevYY tv eve rFTYvV TY vyvv Yr Very a han k Nödåren - kraniade "sh "nal tre år hade” skörden slagit » fel:i:de små tegarna, som med svett och' möda odlats av. finnarna: för : hundra år tillbaka, gav litet ifrån |: sig, . Frosten" förstörde" axen innan : de ännu vår mogna för 'skörd. "När . sådden, skulle ske fanns icke säd '.: ätt köpa. Männen, hade gjort långa "Vandringar söderut till de bördi- "- gare bygderna för att möjligen "kunna byta till. sig 'sädkorn + för "skinn, klent, -' AS - Nu var det." midsommar tredje året,” Solen Hade redan 'i veckor spridit sin värme, 'och jorden' törs. tade efter regn... Gräset : "var gult "och förtvinat, kornet och. rågen . stod glest och. , ville, icke skjuta i höjden. plhöre Jesper Olofsson sätt vid det grovt tillyxade köksbordet och såg på sin , mor som höll en skrikande unge 'i > sin "famn, Der lille skrek fö mesta, han tystnade endast rade sig fast vid mod blottade bröst för 'att dricka. Men han började åter gråta när ingen mjölk fanns för honom. - -s En nybliven mör. får inte vara färd av: hunger. Jesper stirrade ut "över' backen framför stugan, Grä- set stod nästan gult, ”Björkskogen ville 'icke bli saftigt grön längre, den var grågrön "och till synes, viss- nad.”I det starka solskenet fladd- rade en fjäril, - " Jesper reste sig. Han mindes en "midsommarafton" för länge sedan, Då: hade det funnits mat I huset. Mor hade varit rosig och grann far hade hällt upp brännvin ur en kutting, i vilken det kluckade. vän> ligt. De hade druckit starkt, gott Y. brännvin ur var sitt stop. . '. s Nu var mor urlakad och böjd, hennes ögon brann feberhett i det magra ansiktet, Far:hade gått till bygden tidigt, till handlanden ”för att söka få litet mat. Han skulle. få "tigga länge utan resultat. a Jespar strök det lockiga håret ur ” Pannan, sköt upp stugdörren; — Går du långt? Moderns stäm- .> ma kom oroligt från spiselhörnet, — Bara ut på backen, Går kanske och möter far, Himlen stod klarblå. Inte nå- gonstans såg Jesper en molntapp. . Gud hade inget regn att väta jor- den med I år, Prästen bad varje sön- ” dag om regn, Men solen stod lika het varje morgon, . Måhända var det som de gamla - sade, att vällevnaden under de många goda åren gjort Gud vred. Att han nu ville straffa människor- na med dessa svåra nödår? Jesper repade några björklöv, kramade dem till en boll och stop- Pade dem I munnen. Han kände att han var hungrig, Han tuggade lö- ven och inbillade sig att det var ; Rrovt, saftigt "rågbröd. Om han ba- Ta ägt en skiva, Och modern. När han framför "la 'av trots inom honom; ; Men Y resultatet var : ofta . " Vi Mörlar Svensdotter '-Verkligheisskildring. från 1800-' talets nödår. Hungern drev fram "vilddjuret i i människan; det vild- |. djur” som sover när: fyNd.. even lilla 'krikande knytet steg e en. påsen" "med" blandsäd. hon; bar: på Tyggen med en djup suck; . Hon 'satte sig ner på dikeskan- ten," torkade :svetten ur. pannan, ordnade, det, tunga, : svärta håret, som föll tungt från hennes huvud, Maria kände sig uppfylld av en sjudande "glädje, som ville få hen- né”att dansa och" jubla” som ett ystert barn, Sådant gick inte för 1 sig: Hon' var "giftasvuxen nu och skulle ha annat för händer; 'Hon. tänkte på Olof i Storberg. | Hon lade sig raklång i. gräset och log.. Midsomimaraftons kväll kom- mer han ' till Trollstenen: bortom Rännmyren.- : silverspänne, som fäste hop hennes | blusliv. 'Hon' hade fått 'det "av'ho- nom på höstmarknaden förra: året | > Maria . reste sig, : "lyfte med; en I knyck den tunga påsen på ryggen och . började vandringen ner mot Långabergskvarnen; Hon skulle va- med mjölet. Och hon log. De var lyckliga hemma;' de hade mat till helgen och' behövde inte lida nöd som många andra i skogsbygden. I. Jesper stod' inför bruksförvalta- | ren 'med mössan i handen, Förr ha= de han alltid känt en sådan respekt att det uppstått en sugning i mag- gropen var gång han talat med den mäktige mannen, Nu .kände' han bara - hungern . riva 1: sina Ån- älvor, Han" visste att far skulle misslyckas, Jesper fick inte bli ne- kad av förvaltaren, Han ville låna säd på bruket, han ville komma hem med € en påse mjöl till de sväl- tande, Främmande herrar sprang in och ut på förvaltarens kontor, Förval- taren var mycket upptagen. Han lyssnade med ett halvt öra till Jes- pers önskemål, Vinkade avvärjande med en välvårdad hand. -: > — Alla har det likadant, vi kan -linte bistå dem, Det finns ingen möjlighet, - Jag ' har uppvaktat landshövdingen och det kommer hjälp så småningom. > Jesper kramade mössan, han såg skinnet vitna över knogarna. — Innan dess är den lille död. Förvaltaren ryckte. till," såg på honom. Men .så kom en man in med några papper och inledde. ett samtal, och förvaltaren fick annat för händer. , — Jag har inte tid i "dag, ”eade han. Jag ska hjälpa dig om du vig såg hennes tärda diag och det kommer hit när he!gen är över, Och hon -kramade hårt ett Iitet N ra hemma 'igen' till "eftermiddagen f Jesper stod åter. ute i det flim- ' rände'solskenet.' Han kramade van- : ” mäktigt sin mössa, stirrade ut i ett intet, Fredag morgon... Efter hel> å liten. Hans två: andra: småsyskon gkrek efter mat. Och han själv. <>.” iu Han drogs mot kvarnen. Han vil- a kvarnstenarnas rasslande, mjöldammet kittla" sohar änfiå Härketen av föd: känna kä "Sole. hade 7 sjunkit mot” Uv. bergstanden, men ' ännu. :Var vär- men : skarp. ' Jesper var på hem- väg. Han; bar en säck på ryggen, och han satte ner den på trappan framför modern; " z —Nu mor: kan ' du: koka gröt. Mycket” gröt.” Jag shar' mjöl, hela påsen full. «.— Jesper! : Var. fått allt detta? : Modern, for. med 'seniga, mörka händer. över påsen, grävde in "hårda fingrar i dess mjukhet.” Jesper. såg ett. ögonblick bort. — , Bruksförvaltaren har '- lånat mig "det. 'Jag ska" arbeta ' för det. Efter helgen. Nu mor, sätt på stora grytan; Vi ska äta oss mätta, — Jag är så lycklig Jesper. Mo- dern strök undan några tunna ”tå- rar, Far fick ingenting hos hand- laren! "Vi har fått så mycket förut. + När Inga Stina, grannkvinnan, om aftorien kom till torpet satt hela fa- | miljen bänkad kring. «köksbordet och åt vattgröt, : Inga. Stina hade Htet mat méd | sig i .ett-knyte.: Hon" visste deras nöd. Nu bjöds hon i stället att äta med, De hade fått mjöl på bruket, '. Men: om 'kvällen hittade Jespers I mor ett. silverspänne -i ena fic- | kan när hon. ville borsta sonens rock, Det .var ett sådant spänne rika kvinnor bar. Men Jesper. slet rocken och spännet brått. ur hen- nes hand, : = Jag har bytt mig tin det, sa han. Ska sälja det! >; . Modern: blev orolig.I Dött kunde inte stå rätt till, ” ”Mjölet... > ol " Och om midsommaraftonens kväll väntade Olof i Storberg förgäves |- sin käraste vid Trollstenen. > Söndagen” därefter "lästes en ef- terlysning i i den röda sockenkyrkan. Maria Svensdotter var sedan mid- sommaraftonen försvunnen från sitt hem. N er Fo - var. har” da Tre veckor senare hittade m man den unga kvinnans kropp undangömd i en rishög. Hon var ihjälslagen med några kraftiga slag över hjässan. Hennes. föräldrar saknade ett sil- verspänne hon burit i sitt blusliv, och senare befanns det, att Jesper Olofsson försålt ett dylikt spänne i bygden. Vid undersökning av krop- mannen icke förgått sig mot kvin-' nan, Men hon hade burit en | mjölpåse på ryggen, kade varit rå hemväg pen konstaterade man, att gärnings- |. | På tal. -om" "åkare - I en ”Hidigare" artikel här | signa- turen sökt teckna en minnesbild av åkeriägare Grahm i Halmstad. Mån- ga År senare — det var inte förrän 1916 — blev jag bekant med hans ighet i Falkenberg, inneh: varen av Falkenbergs 'Hyrkuskverk en lång och energisk "mörk "herre vid namn Nilsson, Även han hade förstås gjort tjänst vid kavalleriet och var därför en väl tränad ryt- . | tare, och också han hade flera vack- ra hästar, fast inte så många som Grahm, och han: hade inget ridhus. Något sådant har för”så vitt vi vet den. liksom ' kollegorna ' Halmstad som körkarlar vid bröl- a lop och begravningar. Man åkte i droska eller landå, "men man kunde också ta med 'en chair-a-bang, om det gällde mycket folk vid evene- manget, I en sådan med dess' mot varandra vettande /' säten kunde upplockas åtta eller tio personer. Körsvennerna blev; innan man satte igång bjudna på ett glas konjak. Ännu finns det kvar i Falkenberg åtminstone en nu ålderstigen' dam, som ung och strålande den gången bjöd: omkring godsakerna till kör- svennerna, Damerna kuride också bjudas, men då var det fråga om ett glas portvin, som man ansåg borde ge styrka och lätta på sorgen. troligt att det var omkr 1916 — fick man se'hr Nilsson i framsätet på en kraftigt dimensionerad bil, » Vars nog= grant blanh lyktor väckte berättigad uppmärksamhet. Nilsson, satt stolt bakom ratten och vi unga människor såg naturligtvis upp. till .. honom + med ' beundran. te konstruerad för sådana, Det hå- de inte heller gått att köra fort' på den; kullerstensbelagda ' Storgatan. Men bilen drog fram genom staden och 'ut över: den kullriga tullbron. Så var då det evenemanget slut för åskådarna. Kanskexi alla fall inte bilen på återtåg in till staden, den- na gång, förspänd : med två. rejäla |” åkarhästar. "Det vår någon som tyckte sig känna igen. dem, som flygande ”" fläng stadens. brandkår. Nu tog de 'emellertid inte saken så allvarligt, utan allt gick i stilla mak. Nilsson höll nu i tömmarna, . som han var: van. vid. .Vad orsaken var till. att', bilen -inte.; kunde: komma hem för egen maskin undandrar sig vårt bedömande. Man kan ju gissa på bensinstopp eller dito slut, lort i, förgasaren « eller: praktiskt taget '| vad somjihelst; som: bilister -kan'rå- ka ut för, Skrivaren "kan inte min- nasy"att han återsåg” bil S trafiken." Detta : tid inte, att Nilsso var 'en mycket |: energisk” man, : som "väl förvaltade sitt pund som "innehavare av stas dens' hyrverk.-Han :hade 'också> en duktig son, som när tiden var inne anskaffade: en behändig" buss med god plåts för ett 20-tal Ppassagera- re och med den åkte sign tillsam- mans med"”ett flertal andra .vän- .| ner i dåtidens Falkenbergs ' Musik- sällskap, (då "detta - skulle -ge. kon- serter på olika" platser. i mellersta Halland.- ” "Men , det. fanns "också andra åkerifirmor - i' staden. Man minns säkert: den gamle trevlige farbror Noak (Öhrvall) : och " hans "son som 'ombesörjde--nästan allting av transporter. Man minns nog också Rika: Skogs , gemytlige ”man, ': som man kunde få låna 'en Tidaholms- kärar av, när man skulle resa ut i snabba ärenden; Den eldige sprin= garen " framför kärran sprang så "svetten lackade öm honom en "natt, -| då sign skulle rycka ut till en om- fattande ladugårdsbrand på Lind- hult, där "minst 1009-talet djur om- kom i lågorna. ; Det ' var: nästan som om hästen kände på sig att det var "något i. görningen där borta, och 'vi. båda hann fram med kärran strax' innan : Falkenbergs : brandkår kom till platsen. .Och ändå var det "mitt i smällkalla vintern: och myc- ket snö' den gången. Så här ef- feråt "kan jag 'inte förklara, hur vi i den becksvårta natten kunde hålla" oss på vägen, som" gick T många ', krokar - med avtagsvägar. Men Skog hade en väldigt fin häst, 'som, jag blev. verklig tummis med, sedån vi varit: ute tillsammans någ- ra ' gånger med kärran, Numera denna hungerns tid Några vall- hjon berättade att de sett Jesper Olofsson följa efter Maria på stigen midsommaraftonen, . Jesper erkände att'han-: dödat Maria för mjölets skull. Hungern och tanken På de svältande små ha- de drivit honom, .; Domstol konstaterade, ” "att I per försåtligt anfallit och dråpit mord föröfvadt och begått rån. Rättvist dömdes han för begångne grofva brott, sig sjelf till straff och andra tiil. varnagel, . mista lifvet ge- nom halshuggning... or Ännu väntade de stora svältande skogsbygderna på. hjälpen . sö- |.derifrån. En het sol brände bort all gröda. Två Uursga människors liv var inte o'fer nog åt h gri- Men Nilsson o och hans anställda i "| fungerade En dag — jag skulle hålla för : Bilen kunde ju inte uppnå några av |- dagens topphastigheter. Den var in-.|.? riktigt, ty: efter några timmar var |: de vilka -hade'" att hjälpa fram il. "I skön bil och en skicklig körkarl vid - | själva och-en häst. Vi kan komma inte existerat i den goda Ätrasta- Re behöver varken ben eller spiral perfekt stöd åt figuren. ”Bilring Nick; - så ”välklagar säger man spontant 'om en kvinna som fångar uppmärksamheten : "genom välsittande "kläder, "Men man säger inte: ”En. sån: utmärkt ' korsett hon måste ha!” fastän det oftast är kor- setten som ”gör” klänningen, Den måste finnas där, men den får aldrig | > På: korsettområdet har” mycket] " skett .under de” senaste åren,” En ed axelband, spe ciellt skuren för att passa höstens nya ryggdekolletage,- som ofta går ända ner till midjan. : Svart korselett > Lika smidig” "och behaglig” som en baddräkt är korsetten t oh Den den görs så å långt ner att det inte heller där blir några extra : .-valkar som putar ut. Hädrar för att sitta väl och ge ett ar” i midjan blir det inte heller, | Välsittande korsett är inte längre ett pinoredskap eVer ett hårt åt snört pansar. Genom nya, elastiska material:har det' blivit ett smidigt plagg, behagligt att bära. Och ge- nom att matérialen ofta är syntes tiska/har de också blivit lätta att sköta, Sist men inte minst har kor- ; | settihdustrins utveckling lett till en mängd ” varierande modeller ” för olika figurtyper. Modet ställer nya” krav och i upp- märksamt anpassas korsetterna ef- ter dessa. Under modeveckan i Pa- "ris i höst hade Triumph ordnat en speciell visning i samband med att firman invigde sitt nya högkvarter . i den franska huvudstaden. Där vi- sades korsetter "för alla tillfällen, men mest intresse tilldrog sig de ele- "ganta plagg som konstruerats med tanke på de nya dekolletagen. : Axelband: som placerats "ut på "axlarna för breda dekolletage är | ingen nyhet och inté heller löstag- bära ”axelband.' Det kan bara no- teras - att de nu föreligger i allt fler modeller. Helt nya är däremot "de korsetter som har djup ringning ryggen och som förekommer både med och utan axelband. När man . såg de'nya aftonklänningarna I mo- dehusen undrade man ibland hur mannekängerna bar sig åt för att få dem att 'sitta uppe. Här. fanns lösningen — en korsett av rätta mo- » dellen, och saken & är inte längre nå- ot problem, - ; Bredvid svart och vitt förekommer äckra färger 'som pärlrosa, him- mels-blått och,;en mättad gul ton - som mogen majs. Engelskt broderi, invävd spets och små söta spetskan- ter bidrar till ett intryck av koket- teri som få kvinnor, torde kunna motstå. Speciellt för tonåringar visades en kollektion behå och korsetter med de ' sötaste ' vippiga iunderkjolar — "riktiga ballerinakjolar med massor av styva volanger som precis pas- sar de. vida” kjolar -unga flickor fortfarande älskar, framförallt för dans. . for? Rd Lök är en vekligt grönsak och alldeles ä hushållet, Särskilt så här i ri av hösten kan vi få fin och jämn - lök, och då kan den bli stommen" i många goda middagar. helsteker vi löken och serverar den la lökarna och koka dem i lätt. sa!= tat vatten; Koktiden varierar något. Nu när löken är färsk behöver den. ket väl så att de får en fin stek- yta, när vi bryner. Låt dem sedan. sakta eftersteka. Potatismoset gör vi enkelt och . lättvindigt på flingor nu när po= S tatisen är för färsk att göra mos av, och moset hinner vi tillreda me= .. dan löken efterstekes, Vill ni fylla lökarna med något : mar." Krama ut lökinnanmätet och.” finhacka det. Blanda det så med en lös; rå köttfärs, salt, peppar och > litet. "lökspad, -" Fyll lökarna med” med finhackad rökt skinka och per; och finhackat tömatkött. Filer med - - | innanmätet i fläsk- eller prinskorv.- Det är bara att välja. Stek lökarra ningen än när det är skinka, Så några löktips till: ; Skär tomaterna i skivor och is finhackad rå lök över. Häll sedan på en vinägrettsås och ni får en utsökt fin förrätt. : " Finhacka löken och bryn den se> dan tillsammans med svamp. Ger en extra god smak åt svampen. Hackad gul lök är en fin "krydda 5 på stekt strömming. ' och bred det på smörgås och strö" finhackad lök över. Utsökt gott. Helstekt lök med tomater och pi tatismos är. en god och billig mid. dag. - | Småtips & Det kan löna sig att förstär- | ka. barnens byxfickor— medan byxorna ännu är nya med nylon" eller annat starkt tyg. Detta är också lättare att göra än att byta ut hela fodret ” eller lappa" det, när' det redan gått. sönder, . & Krukväxterna fycker inte om. hårt vatten. . Det blir mjukt om. vi tillsätter 1 tsk ättika per. liter, vatten. . gnida in' bonvax på golvet med — och så blir det billigare. än med trasa, eftersom det' inte s su-" ger åt sig bonvaxet. . . A Vi kan förenkla rengöringen under dörrmattan "genom att lägga en tidning under - mattan — naturligtvis så att den inte syns. Allt damm som går - ge- nom mattan samlas | på uidningen, som är enkel att byta ut, SER finns det inte alls samma tjusning i reportageresorna. Man bara rin- ger TAXI och! på några minuter har. man satt sig tillrätta' i en ratten sköter om alltihop. Tiderna är annorlunda, Sådant kallas ut- veckling, och väl är det att vi inte längre, behöver lita så helt till oss fram med många gånger fler häst- krafter. Men nog är det tragiskt på sitt sätt, att man inte längre får se hästar framför åkdon. Man blir beklärad, ' när- man tänker på hur man under denna sommar fått stå och lurpassa vid övergångsstäl- lena och knappt vågat tassa ut på gatan, ty åtminstone visar amatör- bilismen en förvånansvärd brist på från kvasunin, Mjöl var sällsynt i nande BPÖKE, I förståelse för folgäng: Och lik- väl är det dessa och inte de zznora- de rusande ” bilisterna från allt Sve- riges land som får betala gatukost- naderna och markering av att det finns övergångsställen på gatorna, där även gående skattebetalare har rätt att ta sig fram någorlunda sä- kert. Sådant, behövde man inte tän- ka på, när hästen skötte transpor- terna av både människor och varor. Ja, 'se tidens- hjul rullar. Fortare och fortare i ett F ständigt ökat Cres. cendo. v Ned Skrivare Gröngöling . — Är ni spritt språngande galen, karl — 'står och slänger ut mina kläder genom ventilen?! åt, kapten — bg trodde itimaskinen, [| God goja | Den gamle skådespelaren berät- tade om sina slitsamma ungdomsår: artist och en gån svulten att ja; ka och äta upp min jag brukade uppträda — Det måste h "fligt illa? - '-— Inte alls, de yckling. Det Var nämligen en mye- ket klok papegoja: här ma a alla få gar 8 ja; den kunde B var jag så uta med, : a smakat ;förakiräck . méllan visit och visitation? Mor, då är det en "visit, när hun kommer hit, är "det visitaiiva. ” med potatismos. Börja med att ska= — . kan mans exempelvis göra lökdol- : massan och stek dem som förut. Ni ' kan också . blanda lökinnanmätet ; silja, Eller med rester av kokt fisk. od Silkepapper . är utmärkt att | | et smakar som stekt NM — Får, vad är. det för. skillnad ot — När, vi går: på: besök till mor-" ” Enklast «7. - inte koka så länge som längre fram , ' på året. Lökarna får rinna av myc- längre, när det är rå köttfärs i fylls 7 Rör ut kaviar' med - vispgrädde De — Jag började som fättig varieté. >". 8 var tvungen att stex : Papegoja som : N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.