/ 'A stor utsträckning genom annonse-. .. mödrar som hörde dessa uppgif-- FP Tr ry TEROPEPYr verev reva "= YAHOLMS TIDNING — vervreveveryYyv rvvv VA YYYFTEYVYYYYYYYYYIYNN TTO vevrvv Br RR Ad Den svenska nåtiviteten är nu den lägsta i världen och frågan om hur detta förhållande kommer ” ” . att inverka på arbetskraftstillgån- gen i framtiden har tagits upp : till debatt, ' Visserligen fortsätter = befolkningssiffrorna att stiga men antalet överåriga ökar i allt has- > - ligare takt I förhållande till de produktiva åldrarna; vilka sist- nämnda råkar ut för stagnation under första ”älften av 1970-ta- -let. Med dessa problem för ögor nen ligger det nära till hands att dickutera invandring, men det vi- sar sig att dessa möjligheter blir allt mer beskurna, Tidigare har exempelvis åtskilliga finska med-=" borgare, sökt sig över till. vårt land." Bland annat ' har finska ' skogsarbetare arbetat i svenska ekogar. En konfrontation med den finska arbetsmarknaden :' just nu ger talande bevis för att Finland - nu behöver sin arbetskraft i den " egna produktionen, .> Det råder nämligen för när: varande ;'en "påfallande ' brist" på . arbetskraft I vårt östra grannland, - , "Myndigheterna betecknar situatio=" .” nen som unik; I slutet av augusti . . hade 12.614 lediga platser anmälts till arbetsförmedlingsbyråerna : landet , runt, medan" de arbetssö= kandes antal var 6.550, Siffroma JEN chockartad höjning. AV matpriserna Pet 2 skulle det enligt en uppgift i öns- är mycket talande om man beak-" ” tar; att. det' endast” är en' del äv arbetskraftsbeh som ” lag i: arbetsförmedlingarnas' stati- i stik,: Företagen anmäler ju” inte alltid sitt behov hos en arbets- förmedlingsbyrå;. utan: försöker i: ring eller på annat sätt nå kon=",. takt .med de arbetssökande; 'Be= tecknände för dagens förändrade . läge i Finland är också, att anta- let lediga platser'och antalet är= ', " betssökande enligt arbetsförmed= — Ingsstatistiken vägde jämnt ännu för ett år sedan, ' Läget karakteriseras vidare av | att bristen på arbetskraft är sär-" » skilt markant inom de intelle tuella "yrkena; även 'om för 'till- fället bristen på skogsarbetare är ” störst. rent" numerärt sett ' (8.100 '- fyllas under slutet 'av v' året, me mes : : fungerar, begrep att radions med- ten på skogsarbetare kommer: att" « dan bristen på intellektuell ar-. betskraft ökar åtminstone fram till. årsskiftet. >. Denna omsvängning i sysselsätt- ”ningsläget ä är — trots de-akuta be- svär den kan vålla — synnerligen välkommen i Finland, därför, att 1960-talet kommer att präglas av - ett stegrat utbud av ung arbets-' kraft. Medan de nya'generationer som under åren 1951—1958 trädde in i arbetslivet i genomsnitt upp- gick till drygt 13.000, beräknas : dessa under första hälften av 1960- "talet komma att uppgå till över 30:000 och under den senare till i det närmaste 30.000 personer per. år. En fortsatt sysselsättningsbrist sådan som 1950-t2lets skulle un- I der ' dessa förhålländen' ha' inne-. burit något av en katastrof på 1969-talet. ' Naturligtvis är "man I såväl här” hemma - som i Finland på det ' : klara med att högkonjunkturer. kan avlösas av.perioder med mind-. ”r re "öysselsättningsgrad,' Inte förty kvarstår för Sveriges del normalt ett arbetskraftsproblem som 'ac- da centueras allt. mer och mer, I takt" . med" den låga nativitetens ”utslag : på antalet et produktiva medborgare. "dagskvällens radioprogram Jour-. nalen bli i höst på grund av den s k treprocentsregelns utlösning. ; Radiokommentatorn talade om 10 —15 procent, Undra på att hus- ter blev smått; chockade. Det-' skulle i så fall varit fråga om” > den.största engångsstegring ilev- - nadskostnäderna $omm svenska fol-" "ket råkat : ut ' för” sedan "första världskrigets sista ':år,:; + Alla som äger minst > om hur det prissystem,: som till- - "arbetare ' fått det hela om bak=;' foten, Men vore det inte klokt om ' "någon: som känner till dessa ;frå- gor kortaktades + innan sådana : :”nyheter” släpps ut i radio? Dess- bättre: är det ju endast fråga om - obetydliga prishöjningar, ' som konsumenterna bör kunna ta med ;. .knusende ro. Om nu treprocentsz regeln utlö; vilket dock q hs t : ” ett byte på stätsehefsposten, en,.e vighetssaning, som; döljer . tralpunkt, en orienteringspunkt, . ne herrar, Btt hälftenbruk skul . eder icke bekymmer. Icke för "barn? liv utan en "herre. 'En männi- & . ska kan ej leva sitt liv utan: att ha en fast medelpunkt; en cen-|: som är bestämmande för. hen- nes handel och vandel, En män- niska måste leva sitt liv helt. . Därför. kan hon ej tjäna tven- le spränga hennes liv. Utan den fasta punkten skulle hon rådvill, Årra omkring. [Vem är herre i mitt liv? Med en oemotsäglig träffsälcer. het utpekar Jesus 1 dagens text den makt, som framför alla andra strävar efter herraväldet i våra liv. Han kallar den M , det är Penni och wi' ge: honom rätt. Pennin- gen står vårt hjärta nära. Kan väl något” som den 'skänka trygghet och , säkerhet? Den fyllda plånboken synes oss va- ra det bästa skyddet mot till- varons 7 vidrigheter. > Penningen är det bästa vapnet i kampen för tillvaron, Penningen skän- ker makt och inflytande. Och så konoentreras vår strävan kring penningen, — den wutlo- var all världens härlighet — om wi falla ned och tillbedja den, Den blir herre i vårt liv, — och wi, — vi bli dess sla- var. Vårt liv blir mamnionsträ- lens, I "skarpaste ' motsats härtill står det livsideal. Jesus tecknar 4 dextens senare del Gören edert "liv, Icke för mat eller kläder... Se på himmelens fåg- lar och markens” liljor... Gören eder icke bekymmer för mor- gondagen, Orden ringa så främ- mande i våra öron, Var icke mannen, som yttrade dem, e& fantast, som levde i en annan verklighet än" vår — brödbe- kymrets värld. Ha de orden, en | trev! sige :bakoin, ? Nej - — den som. går. igenom . dagens . gudsförtröstan, Det. finns annan makt än penningen, n omsorgen för brödet, än det ärande bekymret, som - kan och ; vill. bli centrum i mitt liv. Det är han, som är tillvarons herre, han,' som will bli herre även i min lilla: vardagstillvaro. Han vill slå wakt om mitt liv, han vill . mitt i (tillvarons bekym- mer. låta mig uppleva den he- liga sorglöshet, varom "dagens text talar. Det betyder inte, att jag skall befrias från livets be- kymmer 'och slag — den krist- na gudsförtröstan', är ingen olycksfallsförsäkring. - Men - jag skall, när jag helt lämnar mig i hans händer, få våra viss om; att han styr allt till det bästa. Den tärande oron skall lugnas — och jag skall vid hans hand rakryggad och kunna möta livets stormar. Vårt liv har fått sin rätte herre och med aposteln Paulus säga wi: "Leva" vi, så leva wi för Her- ren; dö wvi, så dö vi för Her- ren, Evad vi leva eller dö, hö- ra vi alltså Herren till”. | Amen. | - Text: Matt. 6: 21-34. Knäreds blograf visar' söndag svenska filmen” ”Go- da vänner trogna ar” med Edvin Adolphson, ' Anita Björk, George Fant och Gunnel Lind- blom, En varmhjärtat rolig och mvysigt underhållande filmkomedi. Barnförbjuden. : . Vallberga biograf ger söndag kl. 5 som matiné den trevliga filmen ”Skolans busgrab- gång yttrade i Galiléens enkla | bar”. förhållanden, något att säga oss, det : tjugonde; århundradets Så fråga vi, när vi flyktigt och. tanklöst läsa igenom da- Kvällens film blir Metro filmen "Vänd dem inte .Tyggen" "med Glenn Ford. Te Våxtorps biograf ger söndag kl. 8 ”Den knallhårda utan fruktan | | A president. Trho Kekkonen i fjol fyllde 60 år underströks från olika.: politiska läger, att han var en kraft- full" statschef. : Det ängt 1956 landets yngste president, efter "att 20 år tidigare ha inlett sin poli- tiska karriär med att bli Finlands :'- yngste justitieminister vid en ålder årsdagen fastslogs att hans kraft- fullhet varit till Finlands bästa. I xDessa "omdömen är ” hämtade ur en artikel som Göran Baecklund i fjol "skrev i den: socialdemokratiska pressen. 1, Sverige, och ur densam- ma kan. också . följande hämtas: ”Som politiker har han ofta varit hård :och hänsynslös, men ingen kan förneka hans skicklighet som poli- av: argument. och ändra sig efter förhållandera.'; Därvid ' har , han". dock alltid bevarat. sin självstän- dighet”, ”” "Dessa" ”erkännsamma. ord 1962 å års presidentval 'kas- tar: sin” slagskugga och det på so- cialdemokratiskt' håll i Finland ar- betas intensivt” för 'att det. ska pli ” Statsche ddes i rökpörte ' : "Sommaren. 1900" flyttade” ”skogsar-| ' betaren Urho' Kekkonen med maka :Itill Lepikko torp i norra' Savolaks, Torpéts enda” bostadshus utgjordes av en liten stuga med fyra väggar, "ett rökpörte — den vanliga bostads: formén ” i'' fattiga förhållanden, I detta mörka och sotiga pörte föddes den 3 september: på seklets första år Urho Kekkonen, och först 'däref- ter "utrustades pörtet med murad eldstad ”och' skorsten." Drygt 55 år senare drog torparsonen från. Le- pikko /in 'i presidentpalatset: vid Södra hamnen i i Helsingfors. ih '..'Bara. -detta säger. någonting. yt- terst - väsentligt om Urho Kekko- nens vilja att nå resultat här i li- vet, : Vandringen från rökpörtet i nörra Savolaks har på vägen genom livet bjudit på många hårda upp- levelser. Urho Kekkonen har aldrig, all boklig bildning till trots, glömt sin : fattiga .barndom och dessutom har: han bevarat den finske små brukarens sunda realism. Förmågan |, att se kallt och nyktert realistiskt i svåra situationer är förvisso också ett. arv . från hans barndom. Han bodde ensligt och avsides och måste alltid själv försöka att komma till- egna krafter, Upp- ”Presidentparet Urho och Sylvi : Kekkonen, E sor. blev: NE epubliken Finlands åttonde ade: "därtill 'att' Urho Kekkonen gjort en: +]: fantastisk politisk karriär. Han blev av endast 36 år. I samband med 60- ': Z tiker och statsman, Han är förutse ” k mtidigt övertygas | ende, Aer a : Es Det t avlägset liggande torpet Lepikko i norra "Savolaks, d lands. president föddes. för. [24 år. sedan... NV F inlands SA äxtmilj in har' alltid passerat revy på ögats. näthinna, och det är inte så.” märkligt, - att "Urho Kekkonen, ända sedan. sin: barndom, gjort de avlägsna och fattiga bygdernas' sak till, sin, Han; har: nästan - lidelsefullt ör ” Studentexamen: 1919” N Familjen flyttade 1906 till Kupio och därefter till Idensalmi, där Urho började. sin skolgång. "Som fram= stående elev prövåde han 1910 in i samskolan "och klarade proven med glans, 1911, fortsatte "”skogshuggar- flytten”. och ' Kajana ' blev nästa etapp,' där. familjen -hade, varaktig bostad till 1937.' Under skolgången fick Urhö: sommartid arbeta efter flottlederna och i skogen, och där- vid knöts vänskapsband med arbe- tarna som bestått genom livet. 1919 tog Urho Kekkonen studenten med höga. betyg, och under några som- rar arbetade han DT journalist. I Kajana, Dad 1921 skrevs studeranden Kekko- nenvin i juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet, och trots att han måste arbeta ihop varje öre av studiekostnaderna genom” förvärvs- arbete, gick studierna med fart. 1928 avlade han juris kandidatexa- men "och erhöll 1936 juris . doktors grad. NT : När Kekkonen 1926 avlade högre rättsexamen, skrev han hem till si- na ' föräldrar : bl a följande: ”Inte kan de mäktigas söner i samhället ” "veten om att hans föräldrar fått . inte riktigt orkade med”, : i der 15 år- ordförande i Finlands känna ” samma ” djupa tacksamhet gentemot sina föräldrar som jag nu känner”, Urho Kekkonen var med- offra mycket för hans skull, även "om han. själv alltid haft förvärvs- " arbete för att bekosta studierna och dessutori läst så att ögonen ”ibland a landskommunernas tjänst ', Urho Kekkonen, som i sin ung- dom var framstående friidrottsman och finsk mästare samt 'därtill un- - Idrottsförbund, inträdde 1928 som jurist i Finska landskommunernas förbund. Under nära 5 år kom han |. . därvid i kontakt med ledande agra- rer ute i kommunerna. Han kom dessutom i kontakt med den finska "landsbygdens problem, .och han konfronterades med dem även ur ådministrativ synpunkt, när han re började som regeringssekrete- i lantbruksministeriet. Under dessa & år anslöt han sig till ”agrar- |. partiet, vars ledande mannar var Kyösti Kallio och Santeri Alkio. I början på 1930-talet vistades Urho Kekkonen på en studieresa i Tyskland för att börja skriva sin doktorsavhandling om den kom- munala självstyrelsen. "I artiklar i finsk press underströk han redan 1931 de stora faror som rymdes i nationalsccialismen, — Efter hem- I president komsten gick Urho "Kekkonen öp- pet: till angrepp mot med”r :Imed det rationellas dominerande . | nomer tog matematiken i veterlåka- 4 Kopernikus år 1543 utgav det ar- :| lämpad .vetenskap.” Med detta är Det fspet Vv har kommit till slutet av vår korta ' vandring bland Världs- historiska '' perspektiv. Jag skall där sammanfatta, vad jag menat roll i Västerlandet. Därvid gör jag sällskap med en av Tysklands ge- nialaste sociologer. ” RN västerländska begåvade folk. Av avgörande bety= : : delse blev uppfinningen av bok= - a tryckerikonsten," ty utan boken '-: skulle all ”allmänbildning” varit omöjlig. Boken spred vetenskaplig - och religiös kunskap till ett stän= ” digt växande antal människor, Lär= dom blev inte en ren "kuriositet, utan: antalet forskande växte i så hög grad, att man kunde börja Det föreligger ki t någon svårighet att finna 'exempel på ra- tionella vägar och målsättningar. Astronomi är en'av de första ve- tenskaper, med: vilka - människan sysselsatte sig, Himlen med dess många under och gåtor måste kom- ma att uppta hennes-tankar och sysselsätta hennes fantasi. Sedan man kommit ö över det primitiva sta- diet 'att i'stjärnor och himlakrop- par se gudomliga väsen, dröjde det mycket länge, innan man upphör- de med att sätta dem i relation till människan och hennes öde i stäl- let för att studera dem som natur- fenomen. Astrologien, som i stjär-' norna sökte utläsa våra öden, kom före astronomien, Och det var först i Västerlandet och i' dess nyare hi- storia, som himlavalvets företeelser blev föremål för vetenskapligt tän- kande och vetenskapliga undersök- ningar. : Därför "är: astronomien i vetenskaplig mening: en: väster- ländsk skapelse. Nya tidens astro- pens tjänst, Betecknande är, att då bete, som skulle kommat att revo- lutionera.'vår . uppfattning av vårt planetsystem, så försåg han det med ett motto, som en gång” stått att läsa över"ingången till Platons aka- demi: ”Ingen "som är okunnig i astronomi må här inträda.” ” . Matematiken återfick. alltså, den plats, "som" den en gång ägt hos grekerna, och man fattade dess be- tydelse som den store 1600-talsma- tematikern Leibniz uttryckte det: ”Naturvetenskapen 'är 'endast till- tvenne. viktiga sting utsagda,' dels har den rationellaste” av alla ve- besläktade organisåtioner i Finland, och. 1934 utkom hans uppmärksam- made bok ! ”Demokratins självför- svar”... 1936 "blev - Urho” Kekkonen riksdagsman; för . agrarerna i Vi- borgs -västra "valkrets, "och "rekom- mendationen, till : valmännen före noniineringen kom”från .agrarhöv- dingen Kyösti Kallio, . Dominerande politisk gestalt : Sedan” dess har Kekkonen spelat en dominerande roll i finsk politik, och blev. redan 1936 landets yngste justitieminister." Han har "därefter tillhört drygt 10-talet regeringar i iken, tillerkänts den mest centrala plats bland 've- tenskaperna, dels här klargjorts; att naturvetenskapen över huvud mås- te arbeta med matematiska meto- or ".-lärdomslivet i "lärda samfund. De första tillkom i början av 1600-talet och befrämjade i hög grad vetenskaplig forskning, Bl a ' skapade de :' givande förbindelser mellan förskare i i skilda länder, En ny anda bröt alltså fram och bröt .med den tidigare 'utvecklin- gen, Denna anda, som fått sitt mest typiska uttryck i mmirika skapens rationella och empiriska arbetssätt, betydde en skilsmässa från'det mes tafysiska. Ordét ”vetenskap” betyd. dé före 1600-talet ungefär detsam- ma "som kunskap över huvud :taget, Vad vi nu kallar vetenskap bes > nämndes då ”naturfilosofi”, Efter 1600-talet fick ordet vetenskap en ” annan betydelse. :Descartes och Pascal, båda stora tänkare och ve- tenskapsmän, : gav begreppet ve- tenskap dess nutida innebörd. Fran- ska akademien definierade veten= skapen. såsom den vissa' och säkra kunskap, som. vinnes genom. att se till orsakssammanhangen, 5 H i "Vid många tillfällen har jag säl- lat mig till dem som talat och skri- vit. för större plats för kulturens, historia i undervisning och bild> ningsarbete. Låt mig säga, att. kul- turens historia i allmänhet och kan. :- ske vetenskapens. i synnerhet är i djupaste: mening." human, .mer än andra grenar av: historieskrivnin— gen. Om den sysslar med konun=' gar, så är det inte därför att de: är krönta, om". den "handlar om” präster, så är det inte' därför att dessa: är . ordinerade, utan därf att de på ett eller annat sä kulturen framåt Viktigt är, att vetinskap och tek- nik humaniseras, och det är en av .,. . våra ' viktigaste - bildningsuppgifter att lära dess utövare att se, histo- riskt på sin" vetenskap och känna hn sitt ansvar för människan, Om vi endast ser på vetenskapen och tek= "" niken från dess praktiska sida, har den” ännu 'irite "sitt fulla värder De är mer än intressant: att följa mo der.x Naturvetenskap utövades av dier, babylonier, 'egypter och ara- ber, men de förstod sig inte på att/ nå nya resultat genom ett rationellt experimenterande. Det var först nya tiden, ' som. nådde : dithän. Ett klassiskt” uttryck” har detta fått i den store 'Francis Bacons verk, In- Sstaurdtio Magma, där har. talar om vetenskapens pånyttfödelse, instauz stånden i världsrymden i tusentals . miljoner ljusår, men vårt själsliv får inte, större värde av att vi vet, att, universum "är oändligt stort, ' Det? gör oss varken. bättre. eller sämre, lyckligare eller jyckligare.; Sitt värde får dessa upptäckter, då dern astronomi, då den mäter av= -” ratio, partus” det: största som någonsin inträffat, I detta verk pläderar han för den s k induktiva metoden, d v s för att samla så mycket fakta som möjligt, göra så många iakttagelser som , möjligt, och först sedan därur dra slutsatser. Tidiga- re hade man sökt pressa in verk- ligheten inom ramen av vissa ideer, Man hade t ex strävat efter att un- derordna ' empiriska och' rationella fakta "under sina religiösa dogmer. Eller. man hade vägrat att tro sina sinnen, de. sunda fem, därför att ijakttagelsen stred mot Aristoteles åsikter i vetenskapliga frågor. . Kineserna ägde mycket tidigt en högt -' utvecklad - historieskrivning. Där: fanns en djup känsla för det förflutna, men den saknade den grund, som den grekiske historie- skrivaren Tykudides gav den med sin pragamtism. Han började med andra ord se till orsakssamman- hangen, .och i samma ögonblick föddes historieskrivningen ur krö- nikeberättelsen, osm endast radade upp händelserna på varandra utan försök att utröna, vad som skett i det som syntez ske,” » Musik och musikinstrument har funnits i alla tider och hos alla folk; men den harmoniska musiken, bilcande av = tonmaterialet = på grundval av de tre treklangerna med den "harmoniska tersen, not- skriften, musikinstrument ' sådana som orgel, piano, violin, allt detta har uppfunnits i Västerlandet. Be- tydelsen härav kan naturligtvis in- te överskattas, Först nu blev or- kestern och kören möjliga, Utan notskrift och instrument skulle den stora musiken, Beethoven, Händel, Brahms, Bach, aldrig skapats, och om .den. skapats skulle den utan notskriften inte: kunnat bevaras åt eftervärlden, Finland, har fem gånger varit re- publikens statsminister, och en tid i slutet av 1940-talet också riksda- gens talman! Det var alltså en för- grundsman i finsk politik som 1956, efter -en -- ovanligt häftig valstrid; korades . till republikens statschef. Han" blev: därmed den tredje agra- ren som drog in i ”presidentpalatset, Tidigare presidenter från agrarerna hade varit försäkringsdirektör Lau- ri Relander - och = bonden Kyösti Kallio. MH : Urho Kekkonen har alltid varit av det hårda virke som tillkommer en ledare, som” känner sitt änsvar. Hans ” aktiva natur och långvariga erfarenheter "av ' riksdagsarbetet samt hans / orubbliga åsikter har medverkat "till att det stått strid omkring honom... Urho Kekkoren har aldrig ryggat tillbaka för sina politiska motståndare, när det gällt att slå vakt om begrepp som han ansett vara riktiga, Det har alltid stormat "omkring Urho Kekkonen, och 'den in inledda valstriden vitt- nar 'vältaligt om att det också nu blir hårda tag. Även motståndarna erkänner dock, att" han är en av Finlands mest intelligenta män, och en ' svensk-finländare, som artikel- författaren var i kontakt med -.i Vasa-trakten, poängterade att Urho Kekkonen är en mycket skicklig politiker... I en kommande: artikel skall hans politiska ställningsta- ganden ytterligare skärskådas, "> > Per Evert Persson . Danska köttet frisläppt Veterinärstyrelsen har beslutat att från torsdagen tillåta införsel av kött och köttvaror från hela Dan- mark — således även från de bit- tills på grund av mul> och klövsju- ka avspärrade delarna av Danmark, Samtidigt har veterinärstyrelsen medgivit att från torsdagen inför- sel av kött och köttvaror för per- sonligt bruk eller av s k gåvopaket åter får ske utan" särskilt tillstånd. Val var orsaken till "genombröt- tet för denna kultur, den väs- terländska? Svaret kan endast ges genom exempel och återblickar. Europeerna hade vid nya tidens början under årtusenden stått un- der inflytande av de mäktigt bil- dande krafter, som låg i kristen tro och antik tradition och utgjor- des av för intellektuell påverkan ANNONSERA fighten Risberg—Pastrone”. Ena av gens text, Men vad är det för de bästa boxningsfilmer som bar : Hishults biograf Vans Vanligt inträde. Barntillå- film, '”Alla tiders kille”. En hög- tidsstund för Jerry Lewis-fantas- ter. Medverkande bl a Joan Blackman, Earl Holliman, Barn- om sina RE MOA Lanta tillåten, Fagerhults. biograf a ger söndag kl. 8 den realistiska s flygfilmen ”Attack i luften”. Fil- men 'är' i färg och huvudrollen uppbärs av idolen John Wayne. Barnförbjuden. såsom ”maximus temporis "16.091 ton har slopats vi börjar undersöka! hur männi- ”skan nått framtill dessa fakta, hur de upptäcktes, hur de påverkat vå > ra tankar och vår världsåskådning.” Då, upplever vi med. ens, att detta >" är något som angår "Oss och' inte endast forskare eller avlägsna stjär- a nor. - Om vi "betraktar Vetenskapen, dess födelse. och växt, säger en. berömd "lärdomshistoriker, om ”vi betraktar dess förgrering och dess inflytande; hur den kommit vår « värld" att växa, hur den. öppnat väg till förståelsen av naturen och utnyttjande av den, hur. den ben / | främjat själens växt genom att sät- vt ta sanningen. före' allt annat,: hur ' den —' övernationell 'som den är —' skapat broar mellan folk och raser, då måste vi kalla dess histo- ria historien om mänskli dess ädlaste strävanden.' Kulturens - kistoria -är den' enda gren av his >. : storien, som verkligen bevisar, att mänskligheten tar steg framåt, I själva verket : har ”framsteg” en definitiv-och odiskutabel betydelse endast på kulturhistoriens områ=. de," Därför är . också : ett studium av kulturens historia mg, Möggana' de för all verklig bildning, ” Handelsflottan Den 'svenska handelsflottans be- stånd av fartyg med minst 100 re. gistertens bruttodräktighet minska. ; de i augusti enligt kommerskolle. gium med: fem fartyg men ökåde ton; Under månaden lever från svenska varv två furtrerades från manlagt 21.154 ton och från ut- ländskt varv ett fartyg på 10 050 ton, . Från utlandet har köpts ett fartyg på 489 ton.” N såldes sex fartyg > Till utlandet | varav ett malmtankfartyg på 8.673 mr Till följd av ommätningar un- Augusti har handelsflottans ' bru todräktighet ökat med, 9.374 rön gisterton, Handelsflottans Bestånd av fartyg om högst . 99 registertons brutto= dräktighet minskade i augusti med Gyma LT:s a annonsörer ; ” fyra fartyg och 261 ton; kön 4 a MOT tonnaget med 15 014 bruttoregister. - 'Tre fartyg om ">: NS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.