verveveyvevyv vervrYveeYeryryYrvY wYTTYTYYYYYYTYYTYTYNYN virvevervevysY Fe FYvYTVYV" 4 (DIRK ä OD pocen : DE MISSANPASSADE, roman !: oo. av Arthur Miller. Bonniers, Pris '15:0 " De missanpassade "war först en lång novell men blev sedan ett filmmanus, 8 som Arthur Miller skrev för sin | bustra Marilyn Monroe. Av filmmanuset har det sedan blivit en roman av: ett ovanligt och o- verkligt slag. Den beskrivande ' sti- len, närmast avsedd för, såväl skå- despelare som kameramän, gör det Årsmöte med. Hushållnings- ":skapensf förbund Hishållningssällskapens” förbund hela lite ält :men har man väl kommit in i det hela går det genast lättare. Boken har sin styrka i den djuplodade dialogen och den förtätade . stämningen kring kvin- nan och de tre war på sitt sätt missanpassade karlar, som hon om- giver sig med. Rotlösheten, ensam- heten; nederlagen söker de 'dölja i ett ständigt jagande bort från allt, i en invand jargong. Men det går inte att . springa från sig själv ” håller. i år -sitt: årsmöte 'i Skara "under . dagarna" 25—26 "september, "Av. förvaltningsberättelsen för 1960 framgår," att förbundet bedri- "vit en omfattande. verksamhet. Den särskilda instruktörsverksamheten i matpotatisfrågor har” fortsatt och » under året bedrivits i sju hushåll ” ningssällskap; Bidrag till verksam- heten har: förmedlats av. förbun- det." Överenskommelser : har träf- fats med SMAK och Statens cen- trala frökoritrollahstallt . 'om" höjda ersättningar , för sällskapens med- - verkan "i : SMAK-kontrollen samt ' kontrollen av utsädespotatis. Un- " ”der "året har vidare påbörjats en « översyn av, den. vägledande taxan för. uppdrag, . som utföres av. ”hus- hållningssällskapen. d I serien. ”Hushållningssällskapens | ', förbunds .småskrifter”v har under Kd Su " året utgetts ”Fläskproduktion som "ger pengar”, ”Kör traktor olycks- fritt”, ”God. markvård ger skörd” och "Lönar det sig att hålla -får' od Lagom till årsmötet har utkommit ”Våra ”hushållningssällskap”,' som är en redogörelse för hushällninger sällskapens ' organisation och.” dock inte i, ovannämnda serie, > ”. ' Bland frågor "som "skall .behand- Jas: på årsmötet kan nämnas. styrel- sens förslag om" åtgärder, för upp- > rustning av rådgivnings- och upp- lysningsverksamheten” på jordbru- kets område, den fortsatta .itbygg- ar den store dramatikern i detta mästerverk. - rön MIN BROR MICHAEL, roman av. Mary Stewert. Bonniers. Pris 22:50. i "Grekland ' är . inte bara Athen och fornminnen — inne i landet finns hisnande berg "och wilda ravi- ner. I dessa har Michael försvun- nit under kriget — ' men ' det är inte kriget, som har: tagit honom utan något helt annat. 14 år efter denna händelse »ger sig Simon Lester”, ut, för' att lösa gåtan: om sin brors försvinnande tillsammans med en ung kvinna. I stället för en lättjefull semester får hon vara med om mardrömsliknande även- tyr och i bergens hålvägar möter de båda en nästan osynlig men fruktansvärd motståndare, som will behålla Michaels hemlighet för sig själv. I förbund med denna tycks onda ' makter vara: och det hela har blivit en thriller av stora mått med en dramatisk : kulmen . vitt- nande om författarinnans enaståen- de förmåga att skapa spänning, rs för teater har kraftigt stegrats under de senaste åren. Inte ens TV-rutan bar kunnat dö- "da folks glädje av att mera intimt "stifta bekantskap med teatern. Kon- kurrensen mellan TV-teatern och gen: riktiga teatern finns nog bara ge den stora "gruppen sökare én möjlighet att stå stadigt med tea- tern — förstå den, älska den. De flesta allvarliga pjäser "och även en stor del av” våra' komedier; sinbju-. der ju direkt till "idédebatt. Varför inte ge publiken" möjlighet att' vara d. I! Fö 'på papperet. Den intima g a- pen med scenen får vi aldrig i TV: med ii . och ] regissörer må stiga ner från sina n och till med rutan. Den kan endast uppl 1 ikt med é direkt, "" 124, . "deltz i publikens de- " Landsortsteatern har haft många stora + - framgångar,. ,, Riksteatern, Folkparksteatern och "Dramatiker- studion har var och en lyckats för- 4räffligt, Dock finns många svårig- heter; Det är inte bara sådana' av ekonomisk natur. Skådespelarbris- ten har varit den mest :påtalade under : de senaste åren. ' Givetvis är detta en fråga som måste "lösas, Vi bör kunna: bjuda teaterälskar- ha' ute i landsorten god teater. Vi kan endast göra det genom att ha fina. ensembler, : skådespelare som kan sitt yrke och har'respekt för teaterns -givna lagar. Vissa privata sällskap har här oroat en del, ” Skåderspelarutbildni » bör batt. Mycket kan säkert klarna. för en sökare, bara. under "en 'enda teaterkväll. Sedan är det pressen, I regel. anmäles "pjäsen "och därmed är det hela ur världen. Paul Patera menar att pressen direkt skulle in=- bjuda : läsarna till debatt om den givna: teaterpjäsen. Kanske ' kunde det vid något tillfälle. ordnas en pristävlan om den bästa teaterre- censionen; Genom att föra in någ- ra : olika "skulle" en större bredd uppnås. Det är inte alltid den ende recensenten. som har rätt, eller som förstått pjäsen på det riktiga sät- tet... Flera tolkningar kan öppna | ögonen på fler teaterbesökare,:Se- dan kan teatern tas upp i olika skyndsamt lösas. Som det nu är har den” blivande: skådespelaren svårt för /att få en god ' utbildning till ett rimligt pris. I vår tid, då tea- tern fått alltmer betydelse, 'måste en sådan fråga te sig :livsviktig. "Teaterns stora guldålder skulle ju vara förbi enligt många teaterhi- storiker. Men jag tror att vi har den guldåldern just framför oss, Vågar vi bara satsa helhjärtat, ska säkert publiken 'kunna engageras liksom förr. «> Ibland har man haft en känsla av att det endast är komedier som ”gåy” på våra landsortsscener. Jag har personli hört 'många ar- ”. betsuppgifter. Denna. skrift, ingår År Jölk "körthet i' de sovjetiska” tidningarna på tisdagen utan några kommenta= rer, Pravda har ägnat! saken det största utrymmet — nästan en halv spalt på sista sidan under rubriken. "Hammarskjölds: död”, (TF-Reuter)' ir > od - Ina; dont Suk "naden av - sationen -samt . anslaget till: kurs- » verksamheten för jordbrukets Tr tionalisering, + Smålänning: vann: stjärnp löjarmötet "En av, de mest ' öve ägsna 'seg- rar, som .presterats. i plöjnings- sammanhang, vanns av Hans Hör- - ling, ' Snuggarp, Forserum, Vid Vt JUF:s: stjärnplöjarmöte, som var s Xx anordnat” i. Umeå, utförde Hans IHörling en prestation, som inte gjorts på de senaste tio åren. Ilan ” vann nämligen överlägset både "stubb-.och vallplöjningsmomentén » och hans ledning före närmaste man var hela 28 poäng, ». .. i För första gången var det den norska Kverhelandsplogen, som in- gick i det segrande. ekipaget dra- gen av en Massey-Ferguson, Kver- nelåndsplogen sprider sig snabbt på .. världsmarknaden, vilket, bevisas av - att vid världsmästerskapen, som går i Paris I slutet av denna må- nad, inte mindre än tio plöjare av de 28, som ställer. upp, använder " Kvernelandsplogen, . ”Bygdesemestern ns väl utnyttjad Aritidsform Resos bygdesemester har varit mycket anlitad i år. Inte minst kring Laholmsbukten har de somestrande placerat . sig,” och följande sifferuppgifter vittnar därom. Under säsongen 1961 har placerats 1.310 personer, varav 892 vuxna och 418 barn i 15.576 dygn. 330 personer har åkt tåg, de övriga annat färdmedel. 85 rese- och .upplysningsbyråer har skickat" gäster. 100 lägen- " heter, stugor, villor och bond- gårdar, inalles med 400 bäddar, 'som har "kommit till, Tokyo på vä- gen hem från ett besök i i USA, har följande | telegram ' till. FNs 14 : föckvarter: "Jag-är. djupt gripen av are. Dag skjölds och ' hans? kamraters död. (rF-Router) ? 7 + Arsblörbundets generalsckrete- rare .. Abdul ' Hassouna. betecknar ' Hammarskjölds bortgång som ”en "olycka för, hela” världen, en förlust "för FN som inte kan ersättas”, (TE IReuter) ” Å Förensde Aritrepubliken har | i ett uttalande erinrat om Hammars skjölds ”ärliga hållning för fredens och rättvisans sak”; Den hyllar ho- nom. också för det sätt, på: : vilket 'han mötte ”den tredubbla aggres- sionen” mot” Feypten - 1956, (TT- Reuter) ; - Det polska :öressen; som ofta skarpt har angripit Hammarskjöld, innehåller på tisdagen omfattande redogörelser för flygolyckan'i Af- rika och nekrologer. över generalx sekreteraren. Socialstiska ungdoms- organisationens. ..organ Sztandar Mlodych skriver: Hammarskjöld spelade en mycket positiv 'roll i Suezkrisen 1956 — och erhöll med rätta Nobels fredspris han varen mycket god diplomat och en myc- | ket energisk man. (TT-Reuter) | en Kejsar Haile Selassie! av ”Etio- pien säger med anledning av Ham>= marskjölds bortgång: ”Hans tragi- ska. död vid hans. pliktuppfyllelse mot FN och 'oss måste egga oss att. fördubbla våra ansträngningar att trygga, FN-institutionens fortsatta effektivitet som fredens väktare och den mänskliga värdighetens :be- "skyddare”. (TT-AFP). s Malayas premiärminister Runku Abdul Rahman . säger att han har blivit djupt skakad av meddelandet 'en man med stora principer som utan fruktan uppriktigt arbetade för fred i världen, framhåller han och tillägger att Malaya kommer "att "motsätta sig att generalsekre- teraren ersätts med ett triumvirat, (TT-AF P). har stått till I gästernas förfögan- En ortstidning måste man. ha =. Naturligtvis. LT FOTBOLLSDOMARNA I SÖDRA HALLAND, - Hur är det. egentligen med Do- markåren i 'södra Halland? Efter att ha sett flera' matcher, så undrar man om inte vem som helst, som kan: lite ”fötboll,. skulle döma” lika bra som dessa. ” fn - Sedan gäller det för domarna att ha så pass kondition att de kan följa med spelet. . ” mm nr Arg. fotbollsfantast. Ne 'publiken inte ännu är mogen ' för "det bästa som finns, Det är alla de om Hammarskjölds död. Det var |- rangörer klaga över det dåliga pu- blikintresset för- de" tyngre - och bättre' pjäserna. Stora : ek diecirklar, dels t uppgift, dess arbetsförhållande, pijäsval osv. På många sätt kan publiken ak- tivt delta i teaterns arbete, På så sätt blir kontakten bättre, förståel- sen 'större, 'Folk blir vänner till denna konstart, så vitt skild från den filmiska konsten. = an måste bi "rädd, då man Jä- ser hur ; teaterbesökare' stör föreställningarna. Tyvärr gäller det mest vår ' skolungdom, . inte "minst läroverksungdomen. Vissa föreställ- ningar. som ges bara för skolorna blir olidliga för skådespelarna. Bus- liv i bänkarna stör spelet. Ungdo- marna hånflabbar åt allt. Deras tea= terkunskap är noll: > ' Det är nog så att de som främst bakslag har noterats på sina håll. ; Detta " sammanhänger med "att de stora pjäserna. Vi håller oss till filmer , i åratal... De vill ha' allting |- serverat på: ett fat,. De. vill: inte tvingas engagera sig, tänka på idén bakom "pjäsen." Här "kan "man dela upp publiken i några olika ' skikt. Deis dessa' som aldrig blir. mogna för : mer «än ' den ' enklare 7” pjäsen, som tycker-om att 'skratta i kome- dins virvlar, ' men som 'helt uteblir då de ”matas” med allvarligare kost. så "ha ar vi en annan kategori "som bara "fördömer de allvarliga pjäser- na. 'De kommer av nyfikenhet, men kan” aldrig få ut" det fina,” den verkliga" essensen i' det' stora: skå- despelet. Men så har vi den största gruppen, den .som man här har-att arbeta, med, ; och: vilka bör: "bjudas otillfredsställda, dessa som kanske står: frågande för vad det handlar om, "men som genom vägledning och debatt kan bli stora teatervän- ner. :Det är en grupp formbara, en grupp ' sökande.” Men hur: ska :de - kunna lära sig förstå vad som hän- der? . Pp Patera har' i en artikel i Perspektiv : (nr 9, :1956) gett vissa direktiv. och "önskemål, som kanske ' bör "uppmärksammas ännu mer på :landsbygdshåll. Publiken bör få möjlighet att mera aktivt "delta i teaterns 'verksamhet,' akti- veras) med: andra ' ord. Det. finns, menar Paul Patera,: möjlighet att -med enkla medel få publiken mer en publik: som matats med ”lätta” ]-. stöttar land är den me- delålders publiken. Här har uppstått en kontakt mellan teater och pu- blik's som. är glädjande. Man skulle | önska. att ungdomen fick upp ögo- nen för vad teatern har att ge. Det 11 Tu är det bra länge sen Adam och Eva vandrade omkring i disets lustgård och ägde all- är inte någon rock ingen tonårsidols smäktande stäm- ma som hörs, Det är livet som pul- serar förbi på scenen. Genom vissa element som inte förstår och inte vill förstå, hindras också den sö- kande d att nå kontakt, Här måste något göras, kanske de mest störande ungdomarna helt en- kelt kunde få stanna borta från fö- reställningarna. + Teatern behöver a och 3, - behö i kanske ännu högre grad teatern. Kan vi bara klargöra det för. skol-. ungdomen, är mycket vunnet. . Valet av pjäser är ofta svårt då det gäller landsortsscenerna. Man vet vad som går, komedier av olika slag. Men man vill inte ge lands- ortspubliken - enbart .'det lättaste. Också inför risken av en ekono- misk baksmäll, måste vi satsa på de stora och allvarligt syftande pjäser- na. ' Genom en omväxlande reper- toar kan vi ge publiken en diet som den inte tröttnar på. Efterhand kommer ' alltfler att söka sig till den ' allvarliga ' teaterk den "| de blev utdrivna och utestängda ur ting utom makten över världen, De hade Iov att använda.allt som fanns på jorden utom frukterna på det träd som kallades "stor kunskap” och som gav herravälde och makt. Bland de gyllene örterna farms en grönögd 'orm full av djävulskap som berättade för dem hemlighe- ten med frukten på det stora trä- det och väckte deras begärelse ef- ter makten och herraväldet över världen. Det hela slutade med att paradiset utan både makt och nå- got att bruka denra makt ö över, "När korpral Hitler” drömde att själv bli världens herre och gud sökte han först och främst efter trädet ”stor kunskap”. Han tvinga- de professorer och lärda i sitt rike att skapa det förunderliga djävuls- äpple som gav honom den makt han eftertrådde och förintade alla som stod honom emot, Han drömde om atombomben. och 'han” hade som ställer frågor och tvingar oss till engagemang, De stora succéer- na har man hittills vunnit med ope- retter. Människor tycker: om mu- sik och skönhet. Det är glädjande. Publiksmaken kan alltså fostras. Den kan tvingas att känna en in- tim samverkan mellan scen och sä- long. Den måste kunna öppna sig för budskapet som räckes den. Ge- nom att kunna ta emot öppnar sig nya : hisnande perspektiv mot en alltmer : levande 'landsortsteater. Denna får inte bara bjuda oss lus- tan, utan den ska vara en bildnings- faktor att räkna med. Inte. minst i vår förmåga. att uppfatta oss själ- va, att" kritiskt se på oss och för- stå : våra ' egenheter, Livet är så ofaftligt . rikt, all "denna rikedom räckes oss från scenen, låt oss lära oss att ta. emot med öppna armar av det som bjuds. ; os 2 it garska långt på väg att nå den när herrarna i andra länder upptäckte vad han hade för sig och insåg, att 'han inte kunde få fortsätta. En enda människa kunde inte få skaffa sig sådana vagen, att han kunde göra sig till världens herre. I fredens och frihetens namn förklarade de honom krig. Det blev ett, fasansfullt krig men målet var gott. Fred och frihet åt alia, De som inte delade Hitlers åsikter måste söka sin tillflykt under hans motståndares skydd. Veterskaps- män flydde både åt öster och väs- Men hans tankar levde] hane forms ler fladdrade omkring i världen, De som bekämpade honom tog ar. ' vet efter honom. Nu skulle det tusenåriga riket börja, fred och fri= het. Men det blir ofta något undan= ' stucket vid bodelning och den ene får mer än den andre, Det fanns visserligen protokoll , och beslut men man vet hur människor är. Förre klädeshandlare Truman fick hand om de flesta av Hitlers döds< formler. Han kunde ha bränt dem ? men människan är ett svagt käril;- Det skulle inte vara. dumt om han :” själv och hans folk fick makten i ” världen, Man började tillverka dör dens paradisäpple. Det var en frukt som aldrig skådats förut på jorden. Det skulle vara roligt att. se den" krevera. Han blev avrådd av sina ' medallierade och antagligen be- tänkte han sig men man vet hur « - människan är. Det kunde vara ro-' ligt att visa världen att nu var det ,han och hans folk som hade makten i Uriversum, Han gav en order och bomben föll över Hiro- shima, över ett litet folk 'som hart» gärna ville ge en ordentlig läxa för r en viss sak. Bomben fyllde hela jorden med. T- skräck. Men klädeshandlarens allie- - rade, förre teologie kandidaten Sta- lin arsåg att en människa och ett land får inte ha all makten, Han ha=' de fått åtskilliga formler och åtskil- liga ingenjörer i arv och han lyc-. ades sätta ihop atombomber som : var ännu värre än klädeshand- larens. Och sen måste ju medallie- rade franske gersoral hävda sin rätt och ha ' vad andra' har. Och så skaffade sig franske generalen och presid sig atombomb ter. och tog sina kunsk med sig och fick man bara tid: på sig skulle folket i väster och folket i öster kunna förgöra honom med hans egna vapen. De behövde de inte göra. Ett oblidkeligt öde, en makt starkare än mänriskor tvin- gade honom att: förgöra sig själv. D” finns visst inga halmstackar nuförtiden, Åtminstone var det länge: sen jag såg'en dylik i Fal- kenbergs närhet; Halmstacken förr i Vänder var. ett paradis för ungar- " Innan : Nybyornrådet : kom: till som villastad ' låg" det :en "väldig halmstack” ungefär "där ' nuvarande | Visperdalsvägen knyter an till Ny- byvägen, '” Det :" var... den: : frynt- lige lantbrukaren inifrån stan, Algot Andersson, som .brukade stackaj pojk ör er åtskilliga | gånger > = för varje gång fick man lantluft i nä- san, och » det ” kändes - så lustigt på nåt sätt för en stadsfödd ameri- kagrabb. För att inte tala om gläd- jen att få kika på och ”markyra” åt den gröna Papegojan i handels- bodsfönstret.. Det var lite gammel- Falkenbergsluft man fick andas, li- te miljö från den tid då Falken- bergs' stad och' Falkenbergs lands- bygd så att säga kröp in i :var- andra. K ltorget med sin kul- sin haim där till östra-gärd - nas .oförställda glädje och gamman. Innan jag går vidare att berätta om halmstacksfröjden'. tycker jag det kan 'vara' skäl i att peka på den intressanta ' omständigheten ' att halmstackens ägare.var en bonde inifrån stan. Det var nog en av de sista bondgårdarna inne i Fal- kenbergs stad som ägdes av den gode” Algot, och den gav"en före- ställning -om hur :' Falkenberg ' en gång för länge. sen ' sett. ut . med bondgårdar och - kreatur innanför stadens -hank och stör. En” annan gård som man tänker på i det sam- manhanget" är Rörbeckska gården, som låg där Adde Lundbergs bo- sättningsaffär nu ligger.. Den går- aktivt 'i ad "och däri den sneddade, man som folkskole- men ett stålblankt' ene Tystnad, som var " : brytes plötsligt av Kväll i skär gården "Mörk ligger. skogsland bört i öster "där kvällens skymning tidigt tätnar, . Vesa Sveperi ännu över fjärdens bleke.', vt Loc. Dångti väster bortförtonas ” NS kvällens sista purpurrodnad, ST "= sjunker ner i havets dunkel Ma bakom silkesspunnen” skir gardin. . ne SE Invid Kärleksholmens vässar ' I- > ror en ensam "man 'sin eka,';, > -' maskar krok och lägger långrev; tror att fisken här går till; Som en gammal talgdank blinkar -ljuset från en stugas fönster, - . ”dallrar fram i blekgul strimma? oo . över fjärdens. mörka vatten. . Drömmaren som går "vid stränden" to hör en skutas motor dunka, i spanar bort mot horisonten, ' mot en fond av gråa skuggor. | från en båt, som sakta glider .". > -. . med tysta årslag. inåt Martallsborget.. småvågsglitter +. stor och mäktig, ett flickskratt lersten från Åkerörs mal var egent- ligen en enda stor stenlagd bonna- gårdplan, " och ' hästskjutsarna på gatorna ' skramlade /en hård mu- sik, som våra dagars falkenbergsbor inte har: en aning om. Man 'talar om trafikbuller i dag, men då vet man ingenting om hur det lät när läddevagnar : med ;' järnskoning på hjulen kom skrällande genom ga- torna..Ett åk nattetid — en toddy- bonde, exempelvis, som skulle från Skrea till Vinberg — det var en musik & som hördes långt ut på slät- ten och lika långt ner över stranna- backarna och opp över Stafsinge och utåt Kristinehöjd. Frågan är om man inte hade känsel på vem som åkte där i natten, man var varsk för hur olika åk ”låtte”, så det kunde nog tänkas en yrvaken replik i nå- gon svarvekulsäng i den här sti- len: ”Jasau, nu e de ursåbet hos Svensa-Kal, för Aron kör jönom staen, de hör. tu la Telda.”” Eller: ”Manuels Albin faour sko om :sin häst —. det lauter. illavåret pau höger framfot”. Med dessa små glim- tar vill” jag antyda att Falkenberg för inte så förfärligt länge sen var en lantlig stad. Jag minns mycket väl hur jag nattetid "från mitt hem uppe på Östra Gärdet ända fram i 30-talet kunde lyssna till körarna ” som då ”och 'då hördes med ett förstorat gatstenseko ini- från stan. Det var då fantasien tog mig med på färder långt tillba- ka i tiden då husen inne i Fal- kenberg var' halmtäckta och krea- tur : rasslade och råmade innanför stadens fähusväggar. = '- . Er av de där sista "gårdarna i i Fal- kenbergs - stad . var. som sagt Algot Anderssons på Fabriksgatan, åt. garveriet till, och det var han som ägde den sagolika halmstack jag skulle berätta om.-Ja, en halm- stack var en sagans och en även- tyrets borg för ett barn på den tiden. Man tyckte den räckte halv- vägs opp i himlen, Ju mindre man var ju större tedde sig halmstac- ken, för att tala Salig Dumboms- språk. De minsta höll till i. bot- tenvåningen, så att säga. "Där ar- betade småknattar . och "småjäntor som grävlingar, gjorde gångar, och grottor långt in i det väldiga halm- berget. "Att krypa in i en sådan gång, att komma in i den innersta hålan, det var som alt ha sagan i sina näsborrar, som fylldes med 'en så packad tät luft, som liksom luk- tade' bröd. Därinne kom spökhi- storierna "fram, de föddes 'ur de dunkla » halmväggarnas.. skägg och hår. Och detta som varit för länge länge sen, det kom och såg och lev- de i rörkret härinne. Grottmänni- -skornas boningar var alldeles inpå en, ja man blev lite grottmän- niska där man satt' hopkrupen i den. stora halmstackens innandö- me, Lite högre opp — i mellan våningen, kunde rnan säga — där höll de något äldre till. Dessa som |" Glad brud EA började ha hemligheter på ett annat vis än sagans och småbarnsäventy- rets. Där i mellanvåningen ' fanns snudd på pubertetsproblemen, och | de omdebatterade hemligheterna gav” halmstackens innandöme en tropisk hetta. Men när hemligheterna på den” linjen tuggats om så tänderna bör- jade ömma, då kom Arvid Bjurcro-. I na fram. Vem Arvid Bjurerona var? Det var huvudpersonen i en Allers- följetong, en . historisk "berättelse från Karl den XILI:tiden av Ossian- E nilson. Den romanen spelade vi grabbar vidare i vår halmstacks- värld utrustade med trävärjor, till- verkade av specialisten på området, Arvid på Klippan. Klippan, det var, och är ännu en av de grå sten- kÉ knallarna på Östra gärdet varav Falkberget är den ena. Våra ka-. rolinska pojklekar i Ossiannilson- regi på 20-talet kan alltså sägas '[ vara en ganska stilenlig fortsättning . på de heroiska 'jaktfalkslekar som en gång .för mycket länge sedan gett Falkberget dess namn. Så var k halmstacken en fästning, och när Arvid Bjurerona var förföljd av fienden fann han en fristad i Algot Anderssons ' välsignade ' halm. De fäktni ider som utkä d kring denna halmstack vore > värda sin bok, De: är intressant i det här sam- manhanget att se hur leken knöt an till nöjesläsingen.. Allers Familje-Journal "har betytt oer- hört mycket för flera barn och ungdomsgenerationer i vårt land, inte minst genom denna impuls till lek som fortsättning på läsningen. Vi hade inte TV, vi fick vara vår egen TV. Det lästa ordet hade en direkt vital koppling till. våra kroppliga lekar — det var en un- derbar upplevelse att få vara Karl den XIl-figurerna :i Allersberät- telsen!' Den som utsågs till Arvid Bjurerona var halmstackens hjälte. Fäktmästaren' framför andra var, Ta- ge Johannes. I översta våningen, uppe "på ta- ket eller toppen, där härskade ”dom store” pöjkarna”.: Däruppe började Livet. j i” bot gen”. hade .bara dimmiga föreställ- ningar om livet i översta vånin- gen. Men på - något : vis är hela halmstacken ändå elektrifierad" av L "larv. Och när alla Europas stora de småstaterna säga; De stora får inte äga allt eller fördärva allt en= samma vi måste vara med, vi mås- nere i Sahara, Men inför allt detta börja= - te också skaffa” djävulsäpplen åt. : våra folk. Och där är vi nu. Hitler kunde säkert inte drömt en mer infam dröm än: ett allas krig mot alla, där hans besegrare gör det han ' inte fick tid att göra. Vilket "djä=" vulsskratt skulle han inte ge-upp just nu. Vad som rörde sig'i hans vansinniga hjärna i hans sista stund 7: | vet vi irte men vi vet att hans van> . sinne har hans vedersakare' fått I och samå.stater, alla stora och små stater i Amerika, Asien och bland -:- Söderhavets stora och små öar dra—- git av sig: sina träningskläder och : satt på sig khakibyxorna; fåttat' djäs," vulsäpplera och är färdiga att kasta på en gång mot varandra då blir. det antagligen fred på jorden, då finns det inte längre några Ievande" väsen där, ingen kultur, inga min= nen, bara några trasiga benknotor . och ett och annat djävulsäpple som : sännu inte detonerat. Det är väl knappast vanligt att en nygift brud demonstrerar sin glädje i på detta sätt. Men man förstår kan- ske len här bruden .bättre, när man hör att det är en av de be- tömda Tillergirls, som just läm-. nar registreringskontoret i London . efter att hon blivit -vigd vid sin sv teaterdirektör. Och lite reklam får man väl kosta på 'sig. en spänning som vi alla var del- aktiga i, antingen vi riktigt'visste . vad det gällde eller inte. Halm- ' stacken var full av hemlighet. Från” . sagans grotta i bottenvåningen ge-: ' nom den "historiska . romantikens . . mellanvåning, opp till Livet på | halmstackens topp gick en gemen= +. sam spänningsstyrka som vi alla kände, Detta var halmstackens värld, 'vår egen borg, där: vi lärde något ' väsentligt för livet: framför; allt detta som är levandets eget mullvadsgrävande efter spänningen, . äventyret och hemligheten. Den moderna” tiden, där allt läggs på bordet som, diagram och. statistik : öch där ungarna får pekpinnar på . alla hemligheterna — där missas något väsentligt som gamla halmsiack att göra: bl har med vår YvYvreerv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.