veeeveervY vervevverervevYttt Verve tyrYyYyYYFPYEYVETY TTT | vvv 4 vYveYvvY Y : Torsdagen 21 september 1961 i Boclalstyrelsen har "skrivit till: . fegeringen och begärt : höjda - " epritpriser Orsaken till fram- ställningen är farhågor för följs derna av -den ökade starksprits- - > konsumtionen i landet under in- - 8 = ett ”eftermiddagsarbete, ”Är eleven. "1 Arbetsgivare, : bete skall det ligga ett av yrkes- nevarande år. Den stigande real- : löneinkomsten under: senare, år motiverar också .en höjning av, spritpriserna framhåller. social-" " styrelsen, ', . När, '.motboken avskaffades 1955. hoppades reformens tillskyndare att svenska folkets ansvarskänsla när det gällde umgänget med den: , fria spriten skulle visa sig mot-" svara det givna förtroendet. Man "" hoppades också att det skulle vara möjligt att få över tyngdpunkten ' "av konsumtionen från starksprit ” till alkoholsvagare drycker, fram- . förallt vin och öl: Utvecklingen efter 1955 har emellertid inte helt. blivit den I man hoppades. Visserli- - "gen har; vin> och öl-konsumtionen" ökat — ” säkerligen till inte ringa. : del beroende på Nya "Systemak-' . . tiebolagets ihärdiga reklam för ökad användning av alkoholsva=" s gare drycker > men den väntade Ioå s 'av starkspritk Hö föda spritpriser. lutisterna, När man nu fö föreslår att ” spritpriserna skall höjas i syfte att göra alkoholen mera svåråt-. komlig för missbrukarna kan det därför vara skäl att erinra mode- ratisterna om att åtgärden "skett " med sikte'på att råda bot på all- värliga missförhållanden i fölk-' hemmet. . + Med kännédom om. alla pris-, ”höjningars förmåga att bringa nedj konsumtionen kan man inte kom; ma ifrån att. även" prishöjningar" på spriten utgör en effektiv väg att åstadkomma en eftersträvans- - "värd nedskärning av förbruknin- gen. Bland de. grövsta missbru=;" karna går i regel varje tillgäng= lig slant till alkoholköp och blir ' priset högre räcker slanten till en "mindre kvantitet, För det: stora ” flertalet moderatister innebär ett högre pris knappast något allvar- ligare problem, eftersom Spritens andel i deras budget utgör en' ganska obetydlig del; > Atskilliga on [Kg D: har alltid varit så, "att när a skörderapporterna ' här. upp- ger att: förhoppningar finns om 'en god skörd, börjar man på visst håll genast diskutera i pressen vad man skall' göra med hela denna oväl- komna gröda som inte går åt till fullo i vårt land; På många håll irapporterar man som ett stort fram- steg att så:många av de mindre ijordbruken "i vårt land läggs, ner. Samtidigt "talar man : om : den ohyggliga situation många folk är i därför att' de svälter för” att det saknas livsmedel, . » Vi vet att det ent as varit där- för, : -att..det svenska jordbruket i görligaste mån kunnat försörja Oss med livsmedel . under ' de." många (jesären, som vi kunnat undgå att ras 'in'-bland de krigande mak- terna. Det hjälper inte med de mo- dernaste ' försvarsmedel om främ- mande makter kan'begagna sig av en prekär : livsmedelssituation” här för att tvinga oss till eftergifter mi- ltärt för att vi ska få in de livs- medel ;';folket . absolut ' behöver. Vore det inte klokt att vårda de inom denna grupp kh "för- modligen att reagera på det sättet på en prishöjning, att de pressar ”ner sina spritutlägg och därmed får pengar över till nyttigare kon- tionsvaror. Någon saklig" in-' tionen har uteblivit, ” DE När det gäller att 'bedöma- om” | "systemet med den fria "spriten misslyckats eller inte är det nog. ännu för: tidigt. att, göra några . kategoriska påståenden, . Om man ; tar: Ä betraktande att alkohol- ” spörsmålet är "vår tids . största olösta sociala fråga står det klart,: "att några ': patentlö. av vändning mot en prishöjning kan” därför knappast presteras.: : oo, "När socialstyrelsen däremot reslår att prispolitiken avvägs "så, att den" gynnar en övergång till | "svagare. drycker så finns det an- ledning "att höja ett varnande fin- ger. Det är inte alldeles" säkert att en utbredd: vin- och ölkon- fuck Ikoholnroble- detta” problem inte torde stå. att i finna Frågan "kompliceras av att vervägande delen av alt nn I skoholkonsumenterna umgås med” - spriten på ett ansvarsmedvetet sätt” . och att därför varje åtgärd i syf- te att göra spriten, mindre" åtkom-' satt bli ett "problem, även "drabbar ” mod: YT tistern: ooch! hästan! 'abso-' - men; i stort. För de människor som nykterhetspolitiken avser att verka i förebyggande och hjäl- ' pande syfte för är en v reell kon= ., den enda säkra vägen att råda bot I på problemen.” Och då' är det inte" sumti sär i keinggärdlat ' STOCKHOLM (TT — spec): > Undersökningar visår, att det på | sina håll förekommer att 40 procent av, folkskoleeleverna har -eftermid-' c Mlagsarkete.. av, skilda slag; vx -. Ofta. rö et sig” om: barn,; m inte är äldre än 10 år, 'och vanli- gast är förstås springpojksjobben. Tyvärr innebär det i många fall att både arb | 1 "härigenom. bryter '' mot " skyddslagen, . och det -sker. genom, direkt okunnighe Den, här. frågan har. med it én ny, skoltermin. börjat na och, föräld. : ärbets- "DAG HAMMARSKJÖLDS BÖRT- (GÅNG: har gett stoff "för" ledar= skribenternä världen ' över. " Här att "om ; Hammarskjöld hade: valt motto: för sin verksamhet 'så kunde "det blivit ' den: berömda brittiska, devisen :-”Jag” Hänar” och fortsät- Det betyder som 'vi alla vet in- i"Händels- Nytt”; som också erinrar om. de bestämmelser som finns för 'minderårig 'skolelevs användning till eftermiddagsarbete”; Det. kan vara av intresse att titta Ntet z när« mare på dem! "vvs . » . Enligt bestämmelserna kan skol- elev, som är eller blir 13”år under terminen, få tillstånd att 'arbeta ett par timmar efter skolans slut på dagen, Sådant tillstånd skall sökas hos > yrkesinspektören i distriktet på särskild blankett som tillhanda hålls av läraren, N VAnsökningsblanketten "skall ityl- Jas och underteckhas av en av för- .äldrarna och lämnas tillbaka till Järaren. Läraren tillstyrker ansö= 'kan, om han anser, att eleven kla- rar sitt skolarbete samtidigt med len, skall även skolläkaren avge utlåtande, Skolan sänder ansökan till yrkesinspektören som; om ar- . betsplatsen är lämplig ur arbetar- skyddssynpunkt, beviljar 'arbets- tillstånd. Tillståndet sänds till sko- Jan och skall bifogas elevens ar- betsbok. Arbetsböcker och blan- 'ketter erhålls kostnadsfritt från ar. "betarskyddsstyrelsen, — > som under” ”skol- "termin anställer skolungdom i ef- " itermiddagsarbete, skall ta hand om Iden minderåriges arbetsbok och förvara den under hans eller hen-" 'nes anställningstid. Om den min- derårige har tillåtelse att söka ar=- inspektören meddelat arbetstill- stånd 1 arbetsboken, Utan att des-' sa båda handlingar är klara Kar n inte rätt att anställa " Iden minderårige, Såväl. arbetsgivaren som föräld- varna kan för övrigt dömas till bö- ter, om reglerna inte följs. ark initiativ och som endast handlade ' "efter givna instruktioner, Det be-; tydde däremot att han i hela sin gärning drevs av. sitt ämbets- mannaansvar, att han kände sig bunden av. förpliktelser mot ett system som allt eftersom hans . karriär gick vidare fick olika bä- : rare, men ' vars .. grundläggande princip förblev densamma: den” lagbundna friheten, Det ligger in-' " genting förmätet i att Dag Ham- . marskjölds - landsmän ” i ' honom .; också ville 'se en' förnämlig re- > Presentant för det svenska rätts- . samhället. I generalsekreterarens ; uttalanden kunde man spåra ekon av de gamla svenska domarreg=- «lerna: med. deras krav på: oväld Vv och omutlighet, . "ETT I ÄDELT LIVSVERK är, "över sin ledarkomméntar, Han ryck- tes bort mitt i sin febrila” verk- samhet, medan . han: ännu : hade mycket ogjort, skriver tidningen och fortsätter: = Sa Hit hörde Köngoproblemet, som kanske blir besvärligare, när han "inte längre kan ge sin överlägs- na ledning. Hit hörde också fram- > för allt tryggandet av världsor- ganisationens framtid. I dag öpp- .nas generalförsamlingen, och där skulle Hammarskjöld varit. Hän .hade att' emotse kritik för Katan- gaoperationen, och han hade kun- « hat vänta nya ryska: attacker i avsikt att störta både honom och FN. Sådana planer hade Moskva. När nu inte Hammarskjöld finns, kan ryssarna helt inrikta sig på . Mt förvandla, FN till ett makt- öst instrument, : FN:S FRAMTID 1 dess ”nuva- rande form 'står efter Hammar- skjölds bortgång på. spel, framhål- ler Svenska Dagbladet (h): a Organisationen . står redan nu inför den kris som var att vänta vid nästa val av generalsekrete- ' MN | MANA KAN BÄST . Kan Gu göra allt vad ha file Karl: — Nää förr vill: rarinnan: Vad sägel & - för tror du inte det? See Yar; Lille Karl: '— Jo, för pappa sä- ger att grädda plättar som : marns ma Vingen! : "Skånska Dagbladets (cp) rubrik . ska försörj! öjligheterna litet.' bättre än vi gör. Kunde vi inte under goda år skänka av vårt överflöd till de nationer som hung- rar? Är det brist på, livsmedel ”måste”, "det 'vara av vikt att varje land, 'som kan, anstränger sig för att öka livsmedelstillgången i värl- den. En del av den hjälp man ger åt de hårt prövade länderna måste |. ske i form av livsmedel även om det. också :måste- till sjukvård och läkemedel" Vi. skickar : mjölkpul- ver till: : barnbespisningarna, Men i den mån kreatursstammen min- skas + blir' "våra " exportmöjlighe- ter allt" mer: beskurna. AI våras var. det smörbrist här,” Kan man få till”; stånd ' ekonomiskt sam- arbete mellan Nordens. folk ; kan vårt. uppehälle tryggas bättre än förr; Man kunde också från denna del av världen lämna hjälpen "till | - de' svältande folken i form av livs- medel i. stället för pengar: De mu- "haramedanska ' folken "äter; inte kan man. få andra. animaliska pro- dukter; kö ättextrakt, ”eorned Beef” 'som är ; nötkött," sönderskuret "och konserverat, i buljong. Det använ- des mycket'i "Amerika: och genom ”tryckkokningen har' man möjlighet att också använda de billigare kött- sorterna! som "grund för soppor och mustiga såser, Det är orimligt: att "| svensk .odling skall läggas ner och "| allt vad "den" kostat förintas i'vild- marken a medan: miljoner barn i värl- den svälter. Även ! öm ' vi själva | inte skulle behöva vår: gröda,- om industrin kan ge oss pengar att kö- pa' för i andra delar av världen till vilket pris som helst; så är det en förrätt , mot; den 'hungrande värl- den om "den svenska jorden inte får bära 'vad den' kan. bära. Våra små- bruk -har: kunnat försörja många svenska familjer som betalat sina fläsk.-. Men '; genom bra betesvård | - = [Hjäpen till u-länderna. Av Märta" Leijon kapital att skaffa sig gårdar och red- skap och! betala' driften av : våra stora gårdar söm skapas nu. Mitt för ansiktet på oss har det skett en socialisering av jorden och med- borgarnas inkomster :..och ”spar- kapital, Detta kommer oss att ock- så undra hur staten kan ' existera när den blir sin egen skattebetalare och hur medborgarna skall trivas som egendomslösa slavarbetare på jättegods och i jättefabriker åt sta- ten, Men frånsett detta är det orim- ligt att vårt folk skall lägga ner odlingar av: värde medan, världen runt, Europa svälter, Till och med i Ryssland är, det brist” på mat, säger Chrusjtjov i sina tall oas "SLU: beklagar . oenigheten c om : + europahandeln . . SLUs' förbundsstyrelse framhål- ler i ett uttalande att, Sveriges an- knytning till sexstatsmarknaden är till sina konsekvenser ett avgöran- de av mycket stor. räckvidd. Där- för beklagar vi att det inte finns en enad opinion, Det står allt mer klart att medlemsskap inte är för- enligt med vår alliansfria ställning. Otvetydig alliansfrihet; är 'ett' oef- tergivligt krav. vid en anknytning på handelns område; : I likhet med Centerpartiet” anser vi, att Sverige bör förhandla om anslutning "till EEC genom | åsso- cieringsavtal, DS - > Orienteringen i i dessa. viktiga frå- gor har i hög grad försummats, av regeringen. Vi förväntar en allsidig och öppen, debatt bland. annat ge- a NE jag var fiteri bok Hörde jag talas om Beata vid laxafisket. Hon som höll till i'lilla vakte- stugan och såg till att inga tjuv- fiskare kom; Det lät spännande. Att en kvinna sattes till en sådan ”po- lissyssla” tycktes mig förunderligt. Det måste ha varit ett ”rekorder- ligt fruntimmer” som uttrycket lät på. den tiden Hon måtte ha be- suttit någon hemlig kraft, en all- deles ovanlig förmåga att injaga re- spekt hos dessa som hade laxastöld- tankar i sinriet, gick jag och fanti- serade för mig själv. Kunde hon trolla? Såg hon farlig ut — som häxan i sagan kanske? Ma Jag gick" bort Hill laxbroh och tog mig en titt på den lilla stugan, som egentligen inte var någon stu- ga, utan en liten hytt. med en hög trappa upp till den svarta dörren. Jag hade hört talas om vaktkur — det här :var väl just en sådan. Än mer' respekt. fick jag för minnes- bilden av derna kvinna som höll vaktöga bå laxgården, Hon växte till 'en sagolik varelse, som hade för- mågan . att hålla karlar i styr, till och med karlar som kunde kallas tjuvfiskare -och som:nog: inte var rädda .. av sig. för. vad det vara månde. : 3 "Jag gick uppför den gamla trap- pan och «ställde mig på tå och: tit- tade in genom det 'lilla fönstret till vaktstugan, Jag skymtade ett litet bord -därinne, det var allt. För öv- Tigt” var: där. öde och tomt. Men tomheten" var laddad med vakte- kvinnans öde, hennes ögas vakan- de makt tycktes dröja kvar därin- ne, och jag kände mig som om hon kunde se mig fast det var åtskilliga år sedan :hon lämnade. den lilla nom radio och tele så att ett ställningstagande kan grunda sig på en bred opinion, + =; ödmålade kuren, . Jag . gick. omkring och frågade efter 'vaktekvinnan hos sådara som r ” stock; från | Montreal : till Ed-' » monton” skall. olja, pumpas ge= / nom: jättelika .: stålrörsormar; - Det (finns, enbart i USA mer. ; än 300.000 km" pipe lines för - " petroleum.” Fransmännen byg- .. : ger v en : 700-kilometersledning , genom Sahara och ryssarna har > tväl över hela”. den " asiatiska kontinenten. I Förenta staterna finns för petroleum "och 'dess . produkter och 640.000 km för: naturgas. Stora oljeledningar finrs även i Främre orienten och : Canada, En-'av de kraftigaste av dessa :ledningar . är skatter och gjort sina skyldigheter i samhället, som uppfostrat bra med- borgare ' och. duktiga arbetare för olika, yrken och kunnat göra både storbrukarna och andra i sin bygd stora tjänster. ' a Under, vårt lands storhetstid råd de, det storhetsvansinne ' inte -båra när det gällde herremännens slott, det rådde också ett agrart stor- hetsvansinne.. En stormakt skulle ha stora: jordagods till de stora her- remännen : och ' deras. stora hus, "Trots" bönd å i serades deras gårdar och' änka tes som belöning till dem. som ha- de jordagodsen; Folket blev. utan mat;' staten blev utan skattinkom- ster,' Reduktionen” som - kom ' blev inte rolig för 'någon. Det'är inte den blinda makten utan rätt, kun- nighet och humanitet som be- stämma .,, samhällsåtgärderna. Nu undrar, vi hur våra tmga jord- brukare i framtiden skall få nödigt . rare, Det torde komma att visa sig att Hammarskjöld är oersätt- lig.: Hade han fått leva, är det "möjligt att han till och med visat sig stark nog att avvärja de rys- - ka försöken att lamslå hans äm- v bete och därmed hela, FN. .Nu är den man borta som från ryskt håll överösts med : exempellösa smädelser, ” och Chrusjtjov kan "glädja sig åt att världsorganisa- + tionen hotas av en förlamning lika effektiv som om han fått ige- nom sitt beryktade trojkaförslag. PÅ: LITET LÄNGRE SIKT kan den" Tran: arabiska oljeledni el- ler Tapline. Den är LIT km Iång, het av 1 1/4 meter i sekunden och årskapaciteten ”. är '15' miljoner ' ton. Den förbinder 'oljefälten i, Saud-|" Arabien med en hamn nära Sidor i Libanon vid Medelhavet.. Oljan måste. tidigare från utskeppnings- hamnar på västra sidan av Persiska viken "transporteras med tankfar- Vidare tänker man: dra en: led- ting österut” från: Kujbyshev” till Vladivostok; en! "sträcka på 3.600 km: cc M Därmed skulle” alltså ryssarna i tidens fullbordan få en ”olje-axel” med en sammanlagd längd av 7.440 km från Östersjön till stilla havet. På den västliga ledningen arbe- tas det intensivt; men' man. har tidvis lidit brist på stålrör och bli: vit tvungen att uppskjuta 7 byggnadsetapperna, ov. vv Neue, Zärcher Zeitung antydde för en tid sedan att Sovjet genom smart : byteshandel lyckats få rätt stora kvantiteter 'stålrör från ut- landet. ' I sammanhanget nämndes | Så mani jan ju. t ' ; planer: På; att dra en. , Pipe. line | n: 300.000” km” ledningar (pipe: lines) oljan transporteras. med "en hastig- | dare "genom" Suézkanaleri - ull: Me- delhavet, en: färdväg av :ca 12.600 km. Nu” kan oljan i stället häm- tas vid Mindre Asiens kust i Medel- havet. Enbart Tapliné beräknas spa- rain 65 tankfartyg på vardera 18. 500 ton. Ia, stå att pipe” lines är lönande inö det på. olika” massor "av hya' ledningar och - ett stort antal är för närvarande: un= der byggnad eller projektering, ” Oljeledringen genom Sahara ut til kusten” har. en" längd av. 700 "km, men. världens längsta" pipe line är der; kanadensiska - Interprovincial, som mäter, hela 2.057" km. USA här en ledning på 1.500 km, men en” projekterad ledring från Montreal till Edmonton i' Canada kommer” att få en Jängd av 2.200 Ännu några strån vässare - tänker man ,'dock: bli i Sovjetunionen. Där har mar planer på att bygga en oljeledning på: 3.840 km från :Vol- gabäckenet till Tjeckoslovakien och Polen: En «side-line : är " beräknad att gå till Östtyskland och en annan till Klaipada (f d Memel). . ova per Chefen för den ryska, olje=, kommissionen, Aleksej , Kortunov. siar emellertid om att den siffran | kanske I att för-' Då Beata vå -1— i de flesta fall var det väl från "| vedsröken var inte lik någon an- Av Walter Dickson träffat henne — åter och åter ställ- de jag frågorna hur. «såg hon ut — hurudan var hon? ' Det var då jag fick tala med dessa som gått i skola hos Beata vid laxafisket, I sin vaktande ensamhet tog hon sig för att låta barn komma och "lära sig läsa i den röda lilla vaktekuren. Det var ”glöttar” som ännu ej bör- jat småskolan som fick besöka 'den- na förskola, ' som alltså: kan sä- gas vara en mycket tidig föregån- gare till våra nuvarande lekskolor 'och kindergartenskolor, Och här skedde en förvandling i i min före.. ställning om vaktekvinnan vid laxabron! I stället. för er, barsk och skräckinjagande väkterska fick jag i dessa berättelser > möta en dändligt ömsinnad och; omtänksam kvinna, en barnavän med pedago- giska talanger, som väl aldrig fått komma helt och fullt till uttryck, 1! annat fall hade väl Beata vid DTaxafisket varit en utbildad lära- rinna. Nu blev hernes öde att på gamla dar ändå få utöva en sorts lärarinnegärning, Man ”måste- säga en unik sådan i en mindre vanlig miljö. ev - : Men nog var den miljön "riktig och levande för de små barnungar som kom traskande från sina hem Tröinge dessa förskolebarn kom. Tänk så spännande att få gå i sko- Jan i en vaktestuga vid laxafisket! Att få trampa oppför den höga trap- pan och stiga 'in i detta det allra heligaste vakterum, från vars fön- ster tjuvfiskare hölls i schack! Dä inne fanns en liten järnspis på föt- ter, och röken ' ringlade upp 'och ut ur ett rör som stack tvärs genom taket, Det var som att komma rakt in i en äventyrsbok. Och inget kaffe i världen kunde smaka som det kaffe som Beata i vaktestugan |” bjöd på, för det var kokt, därinne, på den där järnspisen på fötter som liknade lejontassar, och kaffe- nan rök, för den gick genom det där röret. =” ID: :var "med andra ord? en så spännande miljö. som ' ett litet barn kunde begära — och att lära äktade: laxafiskér (med pärlsocker) blev ellvarsör- "den också välsmakande och ange,', . näma att inmundiga, Det var pedaZ gogik före pedagogiken! Så kom en ur renken blev, en fråga på barna-' . läppen, och Beata märkte hur bakom kaffekoppsranden och säga sig att där ser man att tjuven ' visst ska till för att det ska bli” riktigt spärmande, Och så ' berät- ' tade hon historien om laxatjuvarna, tjuvfiskarna vid Ätran, Hon "tog många, Och sen kunde hon lära 'si= na elever. — som satt med öron som" tycktes' växa — att tjuveri det lönar sig aldrig, och tjuven han " |.sätter er fälla för sig själv och inte' för laxen. Då tittade ungarna på ' laxabron och kände att de” satt i vaktestugan och lärde sig skillna- - den mellan rätt och orätt, gott och ” ont, Det var åskädningsunderyis> ning! ” Jag tycker jag ser Bästa koms« ma gående där på laxagårdsslänter med sin lilla ”skoleklass”, Det är en så riktig bild av vuxen och: barn, lärarinna och elever, Man vil- gruppen" andades, det pedagogiska äventyr i allra finaste bemärkelse, som i all stillhet " utspelades hos sig . bokstaveringskonsten där var ingen tråklärans stund, Jag tror man vågar säga att vår moderna skola skulle ha mycket att lära av detta pedagogiska "experiment, : denna ”fria” "skola "som: övades i "Beatas vaktekur - vid laxagården ute vid | Herting.' Man får enytankeställare när . det gäller just miljöspänrin- gen; den där speciella stämningen som betyder så oerhört mycket när det gäller att få det unga sinnet]l: mottagligt för kunskap. Nu när små- ungarna centraliseras in i storkol- lektivet och de gamla fina småsko- lorna ute i bygderna skattar åt för- gängelsen som lärobyggr.ader, då är det. visserligen väl sent att 'påmin- nas om nödvändigheten av den in- tima småskolebyggnaden men bätt- re..sent än aldrig, och för min del tror jag att centraliseringstan- kvinnovänlig” bil Beata vid laxafisket i och omkring hennes Lilla vaktestuga,” Arga, sköna damer propagerar för 7 På initiativ av en känd societets- skönhet. och med flera berömda som medl har. i Paris bildats ett utskott I syfte att propagera för ”kvinnovänliga ' bilar”. Kommitterde utfärdade en pro- testdeklaration med bl a följande vackra kvinnor mot betalning lå- ter sig fotograferas och medverkar a ken när det gäller åskolan förr eller senare och på ett eller annat vis kommer att revideras och på i försälj typer, gom konstruerats enbart för män och utan 'hänsyn. till halva - för bil- tlishet nytt ge rum åt urspr idén "om småskolebarnens alldeles egna lilla levande täppmiljö.- . r Tanken på Beata vid laxafisket är h i det ih t. Man kan se för sig hur ”glöttar- na” kommer där med sina små böc- rer och kakeknyte (mammorna skickade gärna lite smakedopp til! dubblas. : En. pipe line - kommer "troligen också att byggas i till. Donau. med Pressburg som närmaste riktpunkt. se NA "Även italienarna hyser omfattan=' de planer. på utbyggnad. av sina oljeledningar. Det stora ENI-bola- get planlägger t ex en ledning från Trieste till'Wien., Därifrån blir det sedan bara 60 km till Pressburg, och om. man tänker ig en -.”sam- f ö AB Grö sberg-Oxelösund, som ' enligt kortrakt skall rleverera 135.000 ton stålplåt till: oljerör un- der en tidrymd av fyra år: Rören tillverkas av dotterbolaget Bröder- na Hedlund i Stockholm och betal- ning får-1 man i form äv . Sovjet olja. > . Den väldiga ryska olje-axeln. är tänkt att i fullt utbyggt skick be- stå av' två parallella rör, vardera man befara att den omor med en d ter av 50 cm, Därige- av generalsekretariatet, som Ham- 'marskjöld bekämpade, kommer att förverkligas, anser Stockholms- Tidningen (5): ; ' Det kommer att betyda just vad Hammarskjöld : förutsade, nämligen ett starkt försvagat, tro= nom skulle ledningen inte. bara! bli världens. långsta utan även 'den i fråga om "transporikapacitet . mäk- tigaste. : I USA har Sljeledninigen Big Inch en diameter av 64 cm medan North West Pipe Lines diameter är 71 em. :1-Vi la har. man en led- ligen nästan helt akti FN.: :Världsorganisationen kom- . mer att bli en sorts internationell .diskussionsklubb, knappast något mer, Denna kris skulle i varje fall kommit när Hammarskjölds äm- betsperiod utlöpte '1963, Nu har den utlösts tidigare i ett interna- tionellt läge, som redan förut var "laddat med sprängstoif, .. ning till den berömda Maracaibo- sjön med. 76 centimeters diameter. :I Moskva räknar, man .med att Klaipeda och Ventspils (tid Vir- dau) skall vara klara som oljeut- skeppningshamnar senast 1965 och få en kapacitet på ca.7 milj on tyg först till Indicka oceanan, sedan upp genom Röda havet sw vi- ledning” "på den sträckan, så skulle det alltså i i fram-. tiden kunna transporteras sovjetolja till Medelhavet — förutsatt att man bygger dubbelledningar, > Nr x. . ”Sämtliga lärder bakom" järnridån är storförbrukare av rysk olja. Li- kaså Sverige och Finland. ' Frankrike : importerade ' 1958 711.000 ton olja från Ryssland, och åren 1959 och 1960 höll sig siffran kring 800.000 tom Nu. räknar ju emellertid. Frankrike med att bli självförsörjande genom" Saharaol- jan, - varför ryssarnä följaktligen tvingas se sig om efter andra mark- nader. Tills vidare, får n man väl tillägga. Ty allt efter. som landets egen lev- nadsstandard stiger, kömmer na- turligtvis det egna oljebehovet ock- så att stiga. - . Självfallet ” för. man” "heller inte glömma att atomkraften efter hand kan -komma att utvecklas - därhän att åtskilliga av dagens och de när- maste årens oljeprognoser blir mer eler mindre ställda på huvudet. .” Vem vet om inte oljeledrivgarnal sannerligen inte en skollokal, ty-j pen charkuteributik. Då och då av-' bröts från Hertings- eller Forsabackasi- dan ville ta sig över bron, Det var IBeatas . uppgift att komma ' med nyckelen — en "magisk tingest i ibarners ögon," själva vaktandets symbol och verktyg ;— och hjälpa den vinkande att beträda' bron och ta sig över. Den hjälpen bestod i att väkterskan låste upp dörren som fanns vid vardera brofästet en nog 'så ingående :procedur 'med brovandring och allt — och på det viset ge personen i fråga fri pas- sage. Detta var händelser i vak- testugevärlden, " och . de upplevdes med hela sin spänning och ovanlig- het av de små skoleglöttarna, "= Så var det som sagt avbrottet för kaffedrickningen och kakeätningen. Då. berättade Beata Brovakterska för barnen, då gav hon dem vis- domsord” för livet, och :1. kaffe- timman och ' i kaketuggarfröjden en vacker dig kan komma att röna samma öde som många järnvägs- linjer av i dag. Utvecklingen sker snabbt och ofta även ytterst svår- beräkneligt. Det är ju f ö också ett | obestridligt faktum, att oljan i värl- den. förr eller senare, kommer att Pen det är eri annan och tills vidare oöverskådbar historia. ” Siure Wahlström i k av kvinnligt kön. På den tidén då dev ansågs som ofint att kvinnor satte sig vid ratten var :. bilarna bekväma: (ljus som gav ljus. Det fanns dörs : rar som man kunde passera - " nom utan . svårigheter. Då 'hado ” bilarna. fotbräden och sitsar som t o m kvinnor i aftonklänningar kära Beata), hur de trippade opp|fick:sitta på utan att toaletterna - ./' till denna sagostuga,' där äventyrs- förstördes. Jumodernare bilarna blir - ting ' i luften! desto mindre användbara är de. för därinne — väntade dem. Det var! kvinnor vid ratten eller som pas- sagerare. Om en dam numera sti- ger in i en'bil så måste hon ri. bokstaveringsövningen ” >när|'da sin' kropp i rät vinkel och vi- någon vinkade på väkterskan bort-| Sa bakdelen för alla som will titta ifrån bron. Då var det någon som på. Kvinnan måste dimpa ned från höjden på en sits som hon ' nått; efter gymnastiska övningar och ses: så. dan hon åter måst vrida sig runt 15; sin "egen : axel. Vid de påtvungna :. akrobatprestationerna blottas be- nen” över ' knäna, underklänninga has spets' fladdrar inför lystna tit- tareg.: ögon. -Då kvinnan äntligen -..” pressat sig in' i bilens innandöme + tvingas hon inta” kroppsställning för att få plats för bysten och knäna. Hon stänger då Då fanns tak- :iger en obekväm bildörren men först . sedan hon hörnen på den lilla vaktekammaren och ställs de frågan för de små: Hur är här på natten? Ja, då laddades spär- ningen så att man. riktigt kärde . hur där kunde vara nattetid när ögat spanade att genom fönstret och ' kanske en skuggfigur rörde ig borta vid laxagården, de små lärjungarna satt där med ; undrande oro i sina ögon. Men Bea= . ta lugnade dem: Om natten är här ' en farbror och vaktar. Och så pus- tade glöttarna ut, och oron lättade, Att tänka på den där farbrorn var. bara spägnande; Och" man tärkte fram laxatjuven igen och börjare fråga Beata om hon hade sett nå- gon. Och man frågade så enträget som om man till varje pris ville ha fram den där tjuven för att ' få titta på: Och' Beata. kunde le st le ge åt framtiden något av den ” . levande atmosfär "som : den lilla ” fyrverkeri: ' ”Det får inte-ske att - en av. historierna, för det finns '' Nos åter måst gepomföra vågade, klätt . ringsmanövrer. Hur hon än beter sig, hennes klänning skrynklas till en trasa. Hon har ingen plats för väskan varken vid ratten" eller på sitsen, . Den bilförande damen slutar säl- Jan sin resa med hela strumpor. ' I-fem fall av sex har hon tappat - väskan på! bilgolvet och plockat ' upp sina tillhörigheter i förtvivlan. Att bättra på make -Upen är rena pinan' i bilen heter ' det i deklara-'. tionen. Protestskrivelsep”, låter så här: ”I alla kvinnors namn. de bilproducerande länderna ine." lägger vi en energisk protest mot: de manliga: bilkonstruktörer som , behandlar oss diskriminerande. Vi” uppmanar, kvinnorna att” påtryckningar på 'bilfabrikerna som” - | med -det "snaraste ' måste" bygga.” slutkläm” . utöva vinnovänliga bilar”, : 3 >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.