S " Tulpaner" t FRE , ti poetaz.! , halv- Änekroniga, kortkroniga, bukett- . nmarcisser ... ' 472 olika ”naréiss-sörter, indelade i 11: : grupper, upptar en stor hol- ländsk -lökfirma i: sin katalog! " Undra” på, om 'amatörodlaren blir yr'i mösan, när det gäller att välja > Planteringsmaterial p på hösten även talet, Men de moderna' sorterna är nästan «roligare, såsom festliga ”Eexas”, ta. Allra ljuvligast tycker jag dock att den. ganska: sena: ”Mary Cop- land” doftar. —' vit "med, orange hjärta, Men. så är. hon :;också en avläggare - av , gamla hederliga Narcissus Poeticus och står fint i vas. P-EN 1 ']; Detsamma gäller bukettnarcis- : ser eller poetaz med tlera blom- mor på varje" stjälk, . var och -en " | liknande en. liten ' pingstlilja. : De "Vanlig påsklilja eller trumpet | : ”»anareciss a "Com? vi här hemma . inte behöver pyssla med så wäldiga sortiment. + - Tyvärr: blir nog nårcisser i all- änhet litet de dörren Vi litet, nare i Våra "krädgårdar, är” man så 'ivrig att ” skaffa, att varken orken eller kas- san tycks räcka "till för dessa för- |: "> tjusande liljesläktingar i guldgult . och silvervitts += > Synäl För narcisser av olika "slag är 'så tacksamma att sätta, mycket snälla (och. strogna.; : Ofta: -kommer . de ligen år. efter år, sprider sig och " trivs. De. ger full valuta, även om|. de :ställer.. sig rätt. äyra i inköp. . Vickra. fi "pukelter;' d ligt - sprider” Sol omkring. sig, "där de inden i" generösa - a ris > Vita" pingstlijor spridda i gräset under blommande fruktträd är sen syn för, gudar! cv . Likaså gula: påskliljor. mot” en gammal. grå -stenmur 7 ka e -stadsbon, r den . första” wvårhälsningen, när . kommer. ut på. lantstället långa vintern. : Plantera narcisser tidigt p: " ten i september.: 15—20 'om. djupt jellanrum, och med: ea'10 'em:s mi Laga ått:ni-om möjligt 'får ””dub- NN "lökar med, fler - "ger både två och |. åre” stjälkar! Och kom ihåg att de inte täl färsk gödsel i jorden, ot Narcisser lämpar sig inte" till stela grupper, däremot gärna som inslag: i. perennrabatten,' gångar, under ' buskar och. över, . huvud taget tl trädgårdens ””na- . ”turliga” "hörn, I halvskugga pas- sar de bra' och är utmärkta till « förvildning, base, ä Fast" då får m lökarna på gräset och pläntera dem. där. de. faller ner, så blir effekten alra otyungnast " "och bäst: Si "> Ska vi så försöka hilta rätt i fökkatalogen illsammans? ." ; nkel halvlångkronig narciss N Först av alla kommer Nypseudo- narocissus, trumpetnarciss . eller ”påsklilja”, Den är också härdigast' . och man kan nog säga 'beskedli- ” gast, därtill vårens gladaste blom- ma. "Som bakgrund till tidiga eller dubbla tulpaner gör den 'sig sär- skilt bra och som sagt förvildad” (Met. finns helgula, som. pålitliga "King r Alfred”, bicolor eller två- därgade, alltså 'wita med gul trum- pet, .: som! :”Spring Glory” : och " Queen of Bicolors”, helvita ”Mo- "unt-z Hood" « och 1-5 «alla. odlares dröfi? <= : rösafärgade,' som blekt aprikosskära ' "Mrs, " O. "Back- fouse sen förtjusande bekantskap Co Strax efter påskliljorna .slår de enkla halvlångskroniga > narcisser- na ut, -— en trevlig, bussig grupp, som inte ger sig ens för en has- " fig snödämp 'och som ofta :för- " bluffar med verkliga jättekalkar. as Ganska lik en påsklilja, fast med 2 kortare 'tnumpet i. "gult ö är t, ex, ”Carlton”, förtjusan- de i en matta blå- pärlhyacinter! Mycket stora är "Flower Record”, vit imed orangekantad krona och IJohn Evelyn", vit med gult. Den gula pingstliljan brukar ”Scarlet Elegance”, mörkgul med rött "öga" kallas. Dubbla narcisser finns av flera slag. Säkert känner ni till gamla , ”Van Ston”, en tidig fylld, guld- - illerna och: -:tazetterna. är tyvärr | måste "vi i komma ihåg gamla he- utmed I ”Ge ranium”,. vit med rött: öga. =. . De: kraftigt parfymerade . jongu- frostömma ” och därför får .vi nöja oss med att driva dem inomhus. kortkroniga — ”ingstliljorna”. Där derliga Narcissus poeticus med li-1> ten blomma, mer: med : gudomlig doft, > och, den . större . ”Ornatus maximus” P, men framförallt" ”Ac- tea”, vit. möd rött öga och ända ill” 20 cm.” stora blommor: ”Ver- "Ni kan alla vara: säker på ett gott.” "resultat med ;hol-' ukar ay liljan slå ut. Men den bör plan- teras först av alla på hösten. )' » Den kan vara nyckfull, vill. ha | kraftig jord; men belönar ' -i gen- gäld med 'gardeniaaktig 'wvällukt "o, förökar 'sig villigt, där den beha- gar trivas. Jag har sett den fro- das ' "otroligt i en. trädgårdstäppa, gödd med strömmingsvatten. ”Kall- - fick: nar "heta och beundras Farmt, | ne ' « På senare år, har vi dessutom fått en liten grupp botaniska'nar- Cisser, miniatyrsorter,: som gör sig särskilt. bra is stenpartiet, : - gärna | tillsammans "med krokus" och bo- taniska tulpaner, ' Där är t ex. struttiga små, ”kjolar”, krinolin- |' narciss "kallad och: härstammande |! från Marocko. Där är Ni Cycla- mineus från Portugal ined bakåt- böjda kalkblad; och dvärgpåsklil- jan ?W. P. Milner” samt lilla vita N; triandrus albus med: smeknam- net Änglatårar, . två-tre. på varje stjälk, ålla är de värda att känna 1gul bäsklilja,. odlad ändå 3 sen 1600 | gul med orangerött hjär- |.. doftar , härligt, » både dubbla; ere=-)' | metiva" ”Cheerfulness”. — som - I sistone t.. o.' m. blivit populär. till brudbuketter ,— och. t.. ex. "Fram i maj; kommer” de enkla |. ja br den ämmalddg då dubbla" pengst- si Narcissus - bubocodium,” gul ' med 2 Det är ett "taka av: r asbest-cement — 2 Eternit » ochInvarit — kortugérade plattor P3." (8 kor" ”"fugeringar per platta).: -Finns 1 färgerna rött: "rödbrunt, gult, ljusgrått och mörkgrått. P8 är starkt, hårt, obrännbart, lätt och tål'det hår-: daste vinterklimat och det svåraste saltvatten- klimat .- Ger - lägsta. brändförsäkringspremie - ; och: kräver endast enkla underkonstruktioner. ” Materialets isoloringsegenskiper medför i ingen : sot Kontakta o oss för närmare upplysningar. | om Morogerete tal plattor På, : vr I : Skön t fpndat: är. det äkta bacon fläs] efter. ber - : bacon och ägg.. Vad: är. ezentligen: 'bäcon? Ett slags, Hläsk,' ja, det är rätt men högst: ofullständigt. 'svarat..En tämligen. . fullständig definition. lyder 'så här: Bacon :ö är särskilt utvalt, - andigt sidfläsk från gödsvin,: ”avsågat : mellan ; tredje” och” . järde ”revbenet vinkelrätt mot rygglinjen,- Jälputsat ben-' > "och" broskfritt. Sidans tjocklek ärv in Se ; skick 18—25' mm; vi man "vara ännu | fulistän- digare . redovisar ' man givetvi resultatet, liknar. itugg- också - hur. fläsket” väljs" ut” ; ”gumr Ungefär. 2251 grader ' 'är det är. fråga om millimeterkrav ' det. rätta yvisar. det sig .omman på 'de.sextra . prima” -ryggsidor: har termostat : på pannan.i Det som. väljs —"'och-drar : också” här får” men "de flesta förstår fram- reglerna. för: sältning: och; ändå- att. er ävväga så. "att /man får rökning. Att gå in på det skulle” fram "den rätta frasiga konsisten- dock "föra ganska långt; Vikt sen ochiden :gylléne'stonen på gast. är (att man, har klart” för: rätten. Men kom : ihåg at inte bacon är en efter sär-1 ta til lextra. "matfett. Häll i stäl- regler ; specialtillverkad: let. av en, del av flottet "och ni produkt pch. inte. ungefär det->' har:'ett: alldeles utmärkt stekfett samma :söm vanligt sidfläsk. Det; för. ändra tillagningar. Den" som kan" faktiskt "hända att- man i: över, huvid taget. är rädd för en, del."butiker "presenteras: fett kan också, när baconet eller hårdsaltat;” hårdrökt > stekfläsk: fläsket tas ur pannan, lägga när man. frågar” etter - : bacon, : det ett ögonblick, på hushålls- Därför är man tacksam för att. Papper. Då dras fettet mr.; allt fler wutillverkare: har infört... — Personligen ' är jag's glad åt fram-bacon” här i. landet, för- klarar fru Engnes. De som efter- . INTE LORDERNAS strävar. "den slanka linjen har sFRUKOSTBACON - också "särskild. anledning” att Den här beskrivningen: gäller "Uppmärksamma. den möjlighet svenskt. bacon. Den” bacon > vi" bacon erbjuder, Ty bacon, -till- läser om” på ungefär "varannan |” lagad på rätt sätt och väl av- sida i engelska romaner —"och : engelsmännen , är Faktiskt förs. rifattig mat. Bacon lättar näm- tjusta i- bacon — är emellertid". ligen inte mindre än ca 70 pro= förpacka 1 ba 4 flinka .: rejäl varudeklaratiori på "färdig. + att man. på allvar försöker | få! Irunnet, ärvfaktiskt rätt så kalo- | något annorlunda. Engelskt ba- två” nyanser] i . H gudarnas ingripande återföddes i con görs på hela Tyggsidan, allt- + så även kotlettmuskeln som. vi - helst avstår från i sådant sam- och : saltat” enligt gamla tradi- :> | tionella. regler. , Bacor, av det -; :hslaget bereds folktiskt även wvid "Jen del slakterier i” "Sverige men ”Botanisk' eller miniatyrnaroiss ” i . (Änglatårar) > mer . BACON ÄR KALORI- s Ordet narciss lär "komma av - . FATTIG MAT : : €rekiskan . ”bedöva”. Men många ” ger namnet en annan och mera romantisk härledning — till den sköne ' ynglingen , Narkissos; som enligt mytologien förälskade sig i sin egen spegelbild 'i den klara källan, tynade bort och sen genom koka. gott kaffe; så behöver: du | inte vara xädd' för skilsmässa, är ett gammalt "beprövat mam- maråd : till dotter ibruddräkt. en blommas skepnad. - : Hur som helst är odlingen myc- ket gammal. Mohammed nämner narcissen ' och sen dess har den besjungits av "bl a. Homeros. Sofokles, Virgilius, senare Shake- speare, Milton, Keats, Shelly och Tennyson. Så vi har gott sällskap, hist I baconstekning kan fira kända : matexperten : och . kok- boksförfattarinnan Margit" Eng- — Viktigt. är att” stökningen | sker vid” ; lagom” temperatur. .— alla narcissvänner, . Ulla Beyron,.. I I manhang. ' Det "är. också berett :” går uteslutande på rexport. od. — Lär” "dig steka ' fläsk. och - och faktum är att kunnigheten I. stora :triumfer, Så. -säger den |: cent i samband med tillagningen, Fläsk” hör: ju . till våra liv- rätter i landet. I- form "av : bacon. är det en särskild, deli- :Fordsön Dexfa . den lilla välkända or SÅ , dieseltraktorn med stor ' >" > D-R-A-G-K-R-A"F-T ' 7 en Frövad och beprövad - "Fortsättningen av : tygande sätt” plats /på-en rågsäck (han "hade skadat. sig. i benet och- gick på: : kryckor) ' på : "Sollidens frilufts- | scen hade det hänt en hel 'del st hade hållits 'skörde- Seglora kyrka. med Frostensson och ett festtåg hade gått. genom” "staden. upp -till Skansen, s Det var förresten SL som. "medwerkade” tåg . Det var ungdomar med skörderedskap” av äldre typ, det a var bagare a som b r, olika bröd- sörter på: stänger, ” "det var. en kvarnskjuts Osv, mén. det; var också - moderna 'skördemaskiner AT örtvagnar, och I bröd- JiPe BAGERI: PÅ SCEN > "Men innan Lörs" Madsén og. tyrkoherde Anders, i Friluftsscenen "var: förvandlad . till" modernt . bagare :rdemonstrerade bageri, där, två . : historia är mänsklighetens historia, sade - ars: Madsén, pär -han ' på ”Brödets dag” på Skansen in- .Jedde sitt program ' ”6.000 år”av dagligt - bröd och bullfest”. program met' gav också på ett över- . belägg : för. påståendet. Arrangörer av ”Brö-' | » dets. dag”. var. Bi ödinsttut ot, Nordiska museet oc Skansen. "Wien 1683: Det var stans bagare som räddade Wien den gången tack" vare at. de" arbetade på nattén 'och upptäckte turkarnas förehavanden" och : alarméerade 'krigsmakten, Till minne av den händelsen” bakade. bagarna 'i Wien ett bröd som hade formen av. den turkiska halvmånen. Det var ”giffeln som föddes. Man fick vidare veta att: ordet kringla är isländska” och betyder ring, | eS - BRÖDET UNDER. ' NÖDAREN " ' Lars Madsén fick också med | en del'om brödets bötydelse ' i föst> och 'kultursammanhang. 'I |. nedeltida” Iiksom i nutida folk-]- tradition möter" många”, bröd- typer knutna "till religiöst eller profant folkliv, folkmedicin och magi. En samtida” "skildring" av nödåren i>vårt land på 1860- hur man i våra dagar tillverkar? talet var 'skakande: och vittnade bröd av "olika slag. Men. höjd-, bättre” än något annat: om vad punkten i det som förekom på friluftsscenen var ' dock Lars Madséns ovannämnda" program. Det var en krönika om brödet genom: tiderna. Ett mycket sak- kunnigt intervjuobjekt var kap- ten "Alfred Henning, som bl. a. berättade. att. .de gamla -egyp- tierna » hade sen mycket: hög sbrödstandard... Han berättade även om Josefs och: hahs brö- ders vandring: till Egypti land för att få brödsäd under:de' sju magra ': åren, -.om... Josefs 'upp- höjelse till: världens förste. folk- hushållningsminister. ; och -; om hur ' det : populära. "bakverket giffeln. kom till... Det. inträffade vid: turkarnas - belägdng " av Richardsons Bil AB! .Traktoravdelningen - Tel,” 035/19040 '-- ' Halmstad ' inte het”s så. «fettet stänker om- K katess - — och me; ägg som till- tugg värt att: pröva: både som kopia av det klassiska engelska morgonmålet .o och vid andra t ti- der på da'n, : "vårt dagliga bröd betyder för det" mänskliga livet, Det fick man förr i världen känning av på ett hårdhänt sätt inte bara under "de näräinda nödåren utan med jämna mellanrum, senast under 'och efter första .världs- kriget. "Brödet betraktades ock- så av wåra förfäder som heligt. Legenden ' om "flickan" som trampade på brödet är ett kite. rärt uttryck : för detta, ' : "Det. var emellertid inte. bara på friluftsscenen som det bas kades bröd och talades om bröd. Hela ' Skansen ' präglades - av brödbakning och brödätande, På Soliden var ett fältbageri i ar. bete och publiken -bjöds På ny- bakat kaffebröd. I landskaps. stugorna bakade man bröd på gammalt sätt Små ' lägereldar brann här och var öch Scouter lärde bort konsten satt grädda pinnbröd, I Iappkåtorna' & grädda. —". modern plog för -. ' | steniga åkrar, vid stenpåkörning frikopplas -. plogkropparna individuellt 7” och återgår i js rbotsläge g ge- . nom backning. , + e Bekvämt placerade: vevar - som: lätt nås från traktorns : + >> förarplats. : . "9 Separata skum- och skivri . ter med kullager. 7 - - e Mycket rymlig mellan plog -- .kropparna, ” > Tillverkas 1-,” skärig. ; Flera olika, sinsemellan" utse bytbara plogkroppar . kan "användas? . Nr "VU BEGÄR PROSPEKTI :. v NY 2: och" : > : Lantmäns : Centralförening. Tre fjärdedelar ”.- STOCKHOLM (TT) : > 7 Av landets 7,5 milj invånare - . .bor nära 5,5 milj eller 3/4 (73 , Proc) i tätorter och endast 2 "milj. I glesbebyggda områden av -tätorternas invånare - bor 1.629.000 i ö eborg , - och . Malmö, - övriga tätorter med minst" 2.000 ” invånare " samt ? : 7880.000- i små tätorter. .Cmed 7 ; ”200—2.:000 inv). ' sultaten från 1960 folkräkning. Lik-" en redovisning ' gjorts för landets . tätorter. Med tätort avses i folk- .räkningssammanhang : varje + ort "med minst 200 i -ånare: där ” av=, ståndet. mellan husen normalt inte överstiger 200 m. 7 io " Avgränsningen har na. Städernas : glesbebyggda ' om-' råden har sålunda frånskilts, me-. dan. förorter i angränsande kom muner sammanslagits med huvud. ortens folkmängd, när bebyggelse motierar 'detta.: I tätorsen Stock. tolm ingår t.ex-inte bara Stock. byberg, Järfälla, Djursholm, Stock. sund och Danderyd. =: För = tätor tsavgränsningen- N denna gång anlitats geografisk ex- folkräkning, då arbetet utfördes 10-; ligt blivit. mera enhetlig ” denna ' gång. I: enskilda 'fall kan därige-, nom -jämförbarheten mellan de bås landet i dess helhet torde ändrin= garna utvecklingen. AH lösa ANNONSERNA” I UT. är både" lönande och roligt des Kålbullar. Barnen hade ät ivriga små händer och formade bulla bakverk, Kletigt "var ; roligt, Vid Älvdalsbod. man se en vall och bröd. osv, : - Den talrika och hade. rö nen. i: denna dag” var dock huvudsyfte-, : Via hiskorna i "det samhället. -en' : det men": arna fick : gammaldags: fäbod-, Provsmiaka ost. : och a publiken såg; åt” - första ”Brödets allvarlig. Dagens nutida . välfärds- : Påminnelse : "om hållet 'och "0; mi Satt det. fönnits tider som, I inte "är alltför av- lägsna då respekten för brödet ber en annan än nu, då brödet det a ansågs synd att kasta bröd. bitar i soptunnorna. Dagen blev också en hyllning- till dera som odlat vår brödspannmål jord- brukarna och till: dem- so; ädlar denna « — Bagarna, Må bea a 7 AMtonjus, a vo Detta framgår av ; de senaste re-" - "holms stad, utan. även stora delar :. av, Nacka, Huddinge, Solna, Sund-,, har. pertis, I förhållande till 1950 års" kalt, har avgränsningen helt natur= | säterspegla . den. . Praktiska : eget bageri på Lill-skansen;' där | YTrvevVvFTVEPYY RON YyrvrevvvvvYTYYFYPVYVV vrevervevettTt rev ve reveYYttFYreveYyvvVervYtYEYeYeYTYPFEPEyFTYFTT bh av befolkningen". bor. i-tätorter:. i storstäderna Stock=" '.. som vid, tidigare folkräkningar har H skett. helt oavsett de administrativa gränser-" . da räkningarna ha rubbats men för - Li ; t knådade deg r och andra — ligt, men grundto=-,.. > Pr att ge män-., on brödets” betydelse - för folkhus-' : N etraktades som heligt och då -. om för. |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.