VYTPEET Rdr ARA sw : Yvryryv eevvevreryyveyrvYevvevYY vev YNYvYeYvYYv EYE FYYYYYYYYTT SS "EUROPA; br DAG: 7: :NORGE PRIVAT KONSUMTION ökning K= 1953-59 nh 2 dö te Nee 3 BRUTTONATIONALPRODUKT — ökning I i” Wö$9 Zsvmor” Bose” . NORGE, - 2 ÖVRIGT > VERKSTADS- reds PRODUKTER : IMPORT 1960 ' a LE PRODUKTER T-VERKSTADS: ia beroende av handeld med utlan- det, "Förra året. utgjorde; b impor- ten av:varor: och tjänster 46:94 " och exporten 41 96: av: brutto- = nationalprodukten. Motsvarande siffror för. exempelvis Sverige" o. Danmark är 28 och 27 resp:” 3 och 83.960 IN : | Som” framgår av diagrammet ; är det utrikeshandeln som'sva- "utvecklingen under 50-talet. Ex- . porten "har .under 1953—59 ökat . med 51:92 medan importöknin- . gen stannat. vid: 39 90. Under- skottet” "på ' bytesbalansen” har > dock; förblivit stort, vilket: nöd- Norge är Ää. mycket. hög" grad.; | ringarna har visat en ”långsam- mare ökning än-i något. annat - "rat för det: expansiva inslaget i| EFTA-land. Investeringarna, lig: till investeringar mot"da 20 | Sverige" 'och "Danmark), men ä har: i! varje f "fall hittills. gett e mager > ; avkastning. : gare i Sverige tillämpas i Norge' den" "räntäns” . oss vid/att det.skall bli vinter går. det "människor På andra sidan : jordklotet och gläder sig åt att den, varmare 'årstide ' Vi har andra vanor än de; vi bor: a "blemen finns överallt, vart vi än . alla ä E av. med annat snitt och vår stjärnhimmel-:ä; på samma planet och samma sol lyser Pp familjefader här har bekymmer om familjens, försörjning, Jikaväl -: har hans kollega i söder det, likaväl. som ;en "svensk. husmor. har. < mat- och slädbekymmer”" och problem med; barnens uppfostran så .' har hennés medsyster i Afrika det, De' Tent ja i ”annorlunda” hus; vi ss, Och likaväl som en Imänmänskliga pro- kommér På jorden, därfö ati X Att vi I ålar som på jorden bor. ö är "7, bröder ”och systrar och att vi alla <', har” samma" rättigheter : har blivit ' aktuella ord. i samband: med' Dag . Hammarskjölds. bortgång,: Vi hyllar hang minne för hans insatser i hu- 'manitetens anda. och talet "om "li- ' kaberättigande ' sätter" vi som ett . ] signum för hans ' "verksamhet, Men , så där 1 största' allmänhet reflek- iönalit och ras, ' företar: sig något viktigt ' en redag "den "13: ey som" inte” vågar, lägga nycklar-på bordet eller sätta ljung- kvistar i blomkrukan;' För att in Itertala om alla” dem "som .smyge till": Sspågummor eller"läser' tidnin garnas'. korosköp, Vi har övertron ' inom oss även om den inte är så terar vi inte över. att hans rätte- "snöre' 1 den: livsuppgift som ' blev +, hans funnits långt, långt före hp- . nom, och FN, att det är en tillämp- ; ning > på : Jesus yppersta. bud til människorna: Att älska sin nästa — såsom sig'själv, = . » Det kan inte bjälpas att vi har "förutfattade i meningar om männi- "skor av. andra" rationaliteter och andra räser, kanske mest därför att +. vi inte haft tillfälle 'eller inte brytt "ov OSS Om Aatt' studera och sätta oss in . . Å deras levnadsvanor, Så möter vi « dem; I det här fallet två mörk= hyade sydafrikaner 'av zulustam, Wilfred 'Cele, och' McDonald Sep- : tember, som befinner sig i vårt land på några månaders studie- och skontaktbesök som Svenska kyrkans tgäster' och som några dagar besökt Falkenberg rhed omnejd. Man pra- tar med dem, de berättar fängslan- 'de saker, och efteråt känns det som sen befrielse när man upptäcker, att 'man under samtalets gång inte haft . en tanke på att'deras hudfärg är mörkare än andra människors man brukar tala med. Och då föds tan- ken också hos en sjäv att den en- 'da övertygande 'fredspredikan som kan ges är den direkta ' kontakten folk, och raser emellan, den tanké som så många redan har nåtts av, men som vi 1 allmänhet inte fattat innebörden av. et — Läkare och sjukhus är Inget som tagits emot enbart med upp= "sträckta och tacksamma , händer i vårt land, ”för där finns medicin- männen, rädda att mista sin makt, berättar Mr September, som tjänst gör inom 'den' praktiska organisa] tionen vid Ceza missionssjukhus I sitt hemland men” som också inta- git en ledande ställning bland kyr- kans lekmän. och bl a varit leda- mot av dess domkapitel. — Över= tro och vidskepelse är mäktiga fak- torer, och medicinmännens orakel- s mässiga spådomar är alltid utsag- da så att de i något stycke slår in, Folkets "förtroende för dem stärks,. och det tar tid att över- flytta det förtroendet till oss. 7... Vidskepelse? Men det. finns' hos oss också. Vi erkänner det inte gär< na, men det finns många som väg- |" . far att gå under stegar. som intel ly med .generationsväxlingarna.| Den hör. inte hemma i''civilasationén, men den finns -där, och den ä : mycket mänskligt drag. mycket. högt plan, konstaterar ' Mr | September, men i det "var. ingen: ' överraskning för det hade'' vi väntat. oss, Det är vår' önskan” att "även 'kumna' höja vårt folks standard, och nog ser vijoch. komiger 2 kontakt med "saker här i. Sverige som" vi skulle' vilja införa hemma hos oss,” men "allt går'inte' att. realisera, . Vad som passar: ert! 'kynne och era lev= nadsvanor, "passar L:vå folk." "Under sitt sverigebesök passar gi- vetvis. Mr. Sptember på att studera : svensk sjukhusvård och -admini="' stration, och de tillfällen hän haft | till: detta hittills har varit: mycket givandé, Mr Celes sverigebesök av > ser I första "hand studier av ung. domsärbetet "inom "svenska kyrkan; Han har bakom sig lärarutbildning "samt, fyra "års teologiska studier, : och efter sin prästvigning 1953 har han tjänstgjort i den lutherska zi- > lukyrkan med särskild vikt lagt på ' dess ungdomsvård. Under sitt fal-" besökt läroverket och hållit före- läsningar i de högre klasserna samt studerat "den svenska | konfirma= ' tionsundervisningen.: ” oe : "Hans erfarenhet av d ungdomen är god, och när man på= pekar att vi har ungdomsproblern, , svarar han med ett ,småleerdet : .— > Det har vi hemma hos oss ock= att "det är inte bara: de vuxna” människorna, det är även. ungdorien och barnen som är sig” lika världen ö över, öga bruttonationalprodukten används : iDen. svaga utvecklingen": av. konsumtionen; : tärkt nflatorisk” höst. l : i Samircalskolans ”levantal : synes: utpräglad. därför att dens k upp=: : "kom" till 'oss så..mycket" tidigare och. har. hunnit mattas i takt .: + — Er levnadsstandard står på ett; kenbergsbesök har han således bl a ' | : När järnvägar först på allvar” av Kuterades i Sverige, framhöll de .som tvivlade på nyhetens välsignel- 'se, att man måste' räkna med. att - ortsbefolkningen kunde komma" att bryta upp rälsen för att på så sätt fylla sitt . behov” av järn.” Fi ? halvt sekel sedan var det väl ingen : som tvivlade på att" järnvägsspåren ».låg säkert," när 'de';'väl' en gång » var lagda. Så sent' som ; 1911 /in- & vesboör; 'overksadjunkten Tässleholm >= vy Av:iSkolöverstyrelsen.. har tet ycket i" Norge Liksom” tidi" ordnats? som 'språkassistent i en- I - ”gelska miss Bernice Stretch, Kent, i ör. tjänstledige ) adjun: i fen? ;Ingemar' Isacson tjänstgör .Jä-. iktor. Sylvan, "vigdes; järnvägen” Varberg—Ätran, ” noratiores;' ”som ”den” gångan';' var > med på invigningståget, kunde väl inte ens'i sin vildaste fantasi dröm <> ma 'om att rälsen 50'år. senare skul: Je: plockas” bort och? då av ingen mer: "eller : mindre -än dess ägare SJa Så gick «det: emellertid, N "denna järnväg utan "också". dess" anslutningar. till |; Fegen" och” "Kinriäred "med en. fort av nära "8007 meter; per "arbetsdag. Bandelen mellan! Ätran och Ki (a ic ' sen- -sträcka på 48 kilometer.” Elo- |: "lett "stycke ” nared bör. till de svenska järnvär- varnas: kurlosakabinett, . byggd : av + Sverige: Hj att hjälpa: Postgiro BO1961 ;': älper| ”svagn, - det . kan gå, direkt T järnbrukens. .|slutad arbetsdag hämtas £ Y- b till: : >, | heter, : färnbrukens - uppköpsorgan. ton skrot. Det bör bli en hel "| pengar, när man hör att SJ: får: där maskinen tar hand oc dem och klipper av rälsen till längst, der på r 12 meter. Finessen med: ' detta ligger 1 att "skrotet: därmed blir " mera jätthanterligt, eftersom ugnar I utan vidare behandling. Se dan avklippningen 3 väl är, verkställ för en ; fransportbana de korta läng - derna «till. lastvagnarna, som efter, >. köparen : A/B Järnbruksförnöden”| Inalles räknar. nan med att denna: järnvägsnedläggning skall ge MN ut ebt.merpris på 15. kr kr. ton . när leveransen sker i dessa - kor. fen "aska iman. 1088 3 by Halm2 | stadsfabrikören och , mångfrestaren Carl Wilhelm Wallberg direktör för Halmstad—Nässjö järnväg. Han an- såg, att, de nämndå. anslutningsba- norna för virkestransporter skulle vara 'av stor betydelse för. HNJ. När järnvägens , styrelse inte var med på noterna, byggde Wallberg själv för egna medel järnvägarna, senare övertagna. av ENJ och 1938 t > Där rallarlag under :5—6 års tid röjde: väg, byggde bankar och spi- kade räls, rullar. nu ett tåg sakta framåt För varje gång det rör på sig, har” en rälssträcka lyfts bort, ärnväg -har försvännit för alltid. «==: vä Nå; så enkelt går inte arbetet till. Dot är högeffektivt organiserat och uppvisar arbetstalitvå la USA, allt under ledning av baningöniör. Lars Wallgren, Halmstad, ; "+. «En förare a stan : fikeras, låt vara ytterst försiktigt,| strängarna upp 'på tågsätfets. sista ät ashåll ill stationshåll med "att ta vara på .syllar, , som”, inte ännu är uttjänta, Man har jen "special- tralla, som med krokar hugger tag i rälsen och sedan med motorkraft lyfter rälssträngarna i luften på bå- da sidor om maskinen, 'Patrullens mannar har tidigare Aragit ut räls. |, spiken ur de sliprar, som skall bez varas. Man måste utvälja dem med hänsyri till att banan än skall tra: med tåg, som tar, med :sig upploe- kad räls och till sist med, special= tåget, som avslutar tågtrafiken på denna SJ-bana.”. fö - Specialtåget är tt av en ER ta längder, ett merpris, som” bö täcka arbetskostnaderna för räls upprivningen, : : Bangårdarnas växlar vållar mera; - besvär: här får svetslågan göra. sitt, men det gäller också att sor- tera bort skrot av annan konsistens. än rälsskroten, > oc . När tåget alltså försvunnit, läm nar det efter sig diverse syllar, $ ård: åden. med. stati ; och en öde banvall. Vad som finns / kvar i sliperväg är inte möjligt fö SJ.att ekonomiskt tillvarataga 'pi annat sätt än att ortsbefolkningen' får tillgodogöra sig, veden och så.:: betala, 10 öre pr styck för slipern. - åt k ” av: vilka en del härigenom bör få-' utmärkt belägen tomtmark ' till bil" ligt 9 Pris, 1 Ullared £ ex håller man” redan på att ta det gamla bangårds området i anspråk. Ett nytt kom; munalhus kommer” att resa sig in+. till det gamla stationshuset, som också till granné får en nyuppförd vagn med maskin: för rälsavklipp- ning och ”så ett par transportvag- nar. Arbetet går till på det” sättet, att två man — allt som. allt utgör tågets besättning endast sex man — med fart och schwung som ty- der på ackord plockar- upp räls- spik: och". skruvar 7 av muttrar i skenskarvarna. Sen vinchas räls- oliskt : nog ' lag tvärs över den gamla SJ-linjen. = 2 Hela arbetet "påbörjades i juli och beräknas vara avslutat till må nadsskiftet november —decemb = Så dör en bana; bussarna dess , efterträdare. För hur” länge, frågar man sig med tanke på det... gångna = halvseklets "erfarenheter -.- vid detta järnvägsbygg ön BS los 00 20 Iller "årligen i konsu- L merade”och förstörda livsmedel, i foder och egendomsskador, Den. na "siffra" arivändes i den rått- ”kampan nj, :som pågår inom. hela ikanska. jordbruket, : a BLOMMOR SOM MÅT. : 3 Det är föga känt ' att åtskilli- ga. blommor . används som" mat på olika håll i världen. På den .€uropeiska kontinenten används Tingblommor : och .; gullvivor '' i soppor, : kineserna bereder sitt kött tillsammans med vattenlii-' jor. Mexikanarna steker yucca- blommor, ":: araberna ': använder "ck hlombhlad - 3 r å ver. | 3 Violer används i i en särskild typ) beredning a av vin, av gelé'i' Frankrike. Luzern-| + rosor brukas på många Kål för : knoppar" ingår i vissa engelsk isen ing sa Ar LT:s Bildkryss- nr 39: senast. den. 13 okt. ange. ”Bildkry. ss nr 39 på kuvertet. Två bokpri namn; ; publiceras den 16 okt. sallader, Tusenskönor o. mask- Prenumerera på LT; Lösningen” skall wara holms : Tidning "- tillhanda IrRasma | VAL Tusek FÄSTE | 0 WWIOLETT sich CIRFLA WMUSK- TERM + SHALL DÅ, FT ANG|VANSHE SAALZ ADAN Ia Cop YckANS | LÅ 7Å SKALA "> VIENT VyppRoR TE NS ” URENN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.