vd FIA ARFA Fr Fr SPAR RRPRAAFAA RN S TAS Å MAG STAGEKSPERET FARORNA AOSAAARDAN vyrvveee vy TEST ln . SA > | och den finska högern (samlings- Ny j NN ti som kallades finska framstegs- "Ver: (närmast socialdemokratern. I YFFEYVYYYYYYYYYVYVYYFETTYVYT YTV VITYYVIYTIN SYTT TO Fredagen den 13 oktober 1961 I Finland skall som- bekant president väljas nästa år, Valet tillgår, så, att 300 "elektorer väljs. | genom allmänna val den 15 och - 16 januari varpå elektorerna för-. "rättar det egentliga presidentvalet den 15 februari — den nyvalde presidenten t tillträder sitt ämbete ” "den 1 mars. Några månader Igen näre, den 1 och 2 juli, försiggår , - + riksdagsval, Redan nu. kan, det '. själva ' dont 'upp- konstateras," att c let'lett till vissa politiska följdföreteelser, - j . vilka 4 sin tur sannolikt koms-' «vn Mer. att, få. betydelse - för. riks: . dagsvalens utgång. i es » Den' djupast liggande "orsaken till att wesidentvalets . upptakt ser ut att få sådana vittgående konsekvenser "ligger i "vad flel- ”singin Sanomat, den stora poli- ; tiskt" fristående, liberalt färgade” 7 helsingforstidningen, karakterise- ' rar som'en politisk splittring, ”som . inte begränsar sig till vissa en- skilda partier, utan sträcker sig - . över .”hela . det politiska fältet”. "> Tidningen påpekar, att full sam- stämmighet. och inre enighet knap- " past kan påvisas inom något enda - av de politiska partierna; till: och . : med de'.som ansetts vara bäst : hå fald. Ina, kraterna . Kl reter tecken på inre ” : btridigheter; om än av högst olika art och olika omfattning. . . "Ett flagrant exempel på en till : följd. 'av" presidentvalsförberedel= -; > serna” uppflammande” oenighet inom ett parti visar det liberala finska” folkpartiet, arvtagare / till: "det en gång tämligen mäktiga par- -partiet," Just ' nu innehar finska fölkpartiet, efter att ha lidit för"; luster i 1958.års riksdagsmanna- val; åtta" av. tiksdagens 200 man” - dat" (fyra procent), ” vilket ' gör ' partiet till riksdagens minsta, om man inte räknar med 'det tämlis " gen.. nybildade - " småbondepartiet + öch dess ende representant Veikko ' Vennamo, SN > Finska ,.folkpartiei Å » socialdemökraterha ” presidentkandidaten ' - Olavi Hon= i ka sitt” 'stöd, men upplät: åt" en éxtra partidag, som , skulle: "hållas: I Nunder hösten, -att fatta närmare » beslut öm på vilket sätt partiets samarbete med andra Honka-par. i = och samlingspartiet) skulle gestal tas, Söndagen den 17. .septemb ” försiggick så denna urtima parti- ” kongress, - varvid ' det” visade sig Sv >ka - "att en mycket betydande minoritet =: proportionen var 45 mot: by — av partiombuden inte bara var . av annan ' mening . angående lämpligheten 'av att göra Olavi - Honka till partiets officiella pre- . sidentkandidat, utan rentav väg. rade att underkasta sig ett majo-'- ritetsbeslut. Detta torde innebära, att en del elektorskandidater ur finska folkpartiet kommer” att 3 OKTOBER 1961 2 a för hårt på majoritetens mokra-- « id '; tiska rätt ätt bestämma, i fen partikongress våras ge den av r - > > lanserade '; 1 Dire me "menar, att hela. det demokratiska, ' samhället ju ytterst vilar' på 1e-" "aspekten för regeln att majorite- tens vilja' skall vara lag. De inom finska folkpartiet, som inte kan foga' sig, borde lämna partiorga- nisationen, det vore det enda kor- rekta beteendet," "skriver; I tidnin- ” gen; Men en. annan kommentator, . i Västra Nyland. (Sv: folkpart tict). säger, att. finska folkpartiet knap-” past . tål att ytterligare minskas och" liknar 'partiets underlag vid ett stormstyckat, alltför skört is- | .. Det finns med. andra ord. de som befarar att presidentvalet "skall förorsaka ' att det . största : Liberala . partiet — det finns. ett . till, de frisinnades förbund, vilket '.dock saknar företrädare i riksda- . . gen — splittras intill" gränsen. för " självförintelse, Detta 'beklagås in" ' te minst på borgerligt svenskt håll | i Finland, där liberala tankerikt- ” ningar alltid '; haft” gott. fot fäste” inom. svenska folkpartiet, Detta senare parti har för övrigt åtminstone tillsvidare avvärjt ho- 'tet om splittring "till : följd av” - presidentvalet därigenom, att par-". " :tikongressen | : ; våras medgav - kretsorganisationerna rätt att till | låta sina partimedlenimar "att låta" sig uppställas som elektorskandi- dater inom antingen Honkas eller « Kekkonens” valförbund; i sig själv . ett : beslut i frisinnad anda "och väl förenligt. med regerings= - formens grundtanke att president-.. valet skall vara ett person: och inte ett partival; Nasr Naturligtvis är det inte | VS ör svenska folkpartiets. del lyck- gar... den inre "sammanhållningen. Men "med finska >” >” folkpartiets. exempel för ögonen har dock. de som deltog i vårens partidag” sätt ”att'säga att det verkligen var kio- - kare att kompromissa ä att, hålla | ; Ingen: vet hur I många sacialdemo- > krater det finns som inte kan för. må" sig -tillatt. genorn' sin röst i.” elektörsvalen hjälpa fram 'en rent ' ig, rentav konservativ & kan?" l avi Honka; och ingen”. hui Jm nga högerväljare det AS, SOM 3; ; föredrar ; den : beprövade Kekkonen framom aen i. » politiskt, oprövade Honka.' Någon + säker" grund för en beräkning av, "de. faktiska proportionerna” inom finska ' och" svenska” folkpartiots väljarkårer. finns inte ' heller och -. självfallet finns: det politiska fri": : tänkare just i presidentvalstrå- gan också' inom alla andra poli- ; tiska organisationer” Eleéktorsvaler framträda som anhängare av pre-", kan med andra ord komma att ge sident Kekkonens omval, 'Helsin- gin Sanomat uttalar sin förvåning s över minoritetens hållning! och "många överraskande besked: om de politiska opinionerna i lans > det.” l — Dag Hommarskjötds gård Bac - > Bortsett från att Svenska Aksdemien får disponera Dag Ham- marskjölds gård Backåkra i Löde- rups socken 1 Skåne" under två sommarmånader, . vet vi ännu inte vad vi skall använda stället till, be- rättar direktör. Halvar Sehlin i Svenska Turistföreningen. — De flesta av Hammarskjölds möbler finns ännu kvar Ner York, Det är med dem som det . nyrestaurerade = Backåkra -+skall möbleras, Hälften av Dag Ham- marskjölds bibliotek. skall enligt testamente gå till Kungliga Biblio- teket, resten kommer så småning- 4 kåkrat i Löderups socken i i Skåne, se restaureringsarbetena. "Det | är: egentligen bara ”skalet”. av den gamla kringbyggda korsvirkesgår- ' den som är kvar 1 sitt ursprung= liga skick, Nu finns där förutom bostadsrum, ' bibliotek och matsal även två garage. '. . Backåkra är en typisk skånsgård av korsvirkestyp. Genom porten på den södra längan kommer man in på den helt kringbyggda gården fylld av tidlös ro. Omkring egendo- men ligger — på. Dag Hammar- skjölds initiativ fridlyst mark — 28 hektar hednatur. — Vi i Turistföl a ki : naden och köpte nylonstrumpoör” för' ledande” yngre 'skulptörer, 'Ståns j; 25. Värt tillbaka . Folkfrontsregeringen 1 Frankrike "änder Leon Blum tvingas devalvera ifrancen. - "Guldkrisen” berör, äver | :USA—England samt en rad euro- peiska småstater, Den franska ned: | ökrivningen har - preliminärt satts till ca 30 procent. ' | i 48 personer har omkommit och 5.000 blivit Hemlösa genom våld- samma skogseldar i' Californien— "Oregon ' och översvämningar i "Texas, : " ' Irene Joliot-Curie lämnar s post som understatsekreterare . för ve- tenskaplig forskning för att bedriva egna undersökningar. > oz : Mussolini och hans 'utrikesminis- ter Ciano förklarar att inga snabba beslut kommer att fattas beträffan- 'de Italiens 'inställning till Nationer- nas förbund och frågan om Italien skall fortsätta . att vara. medlem av” över på hushållspengarna förra må — BISKOPSVALET I VISBY Y STIFT är nu praktiskt taget "klart sedan prästerskapet där. sagt sin mening och på förslag uppfört domprostår- na Herrlin. och ' Danell” samt rek- tor "Arvidsson" i Sigtuna; skriver Gotlänningen (cp): i Efter vad man kan "förstå har de som hyllar Kyrklig. Samlings idéer — i'huvudsak de yngre prästerna — enhälligt slutit upp kring dessa tre namn, medan av : stiftets övriga präster flertalet rös- tat på direktor Lindquist och .rektor Silén, Sedan har även Herr- lin getts en del röster, tydligen | v: för att han 'skulle få ett klart . försprång framför sina närmaste " medtävlare, medan å andra sidan ” prosten Berndes — ett, helt nytt namn — kommit med ”som mot- vikt”. 0 : .' Vare därmed kur som : helst, valet är gjort och står 'inte att "ändra. Självfallet har var och. en "|. röstat i enlighet med sin överty-' ' gelse och i avsikt att på förslaget få fram de namn som vederböran=- ” de 'ansett bäst lämpade att be- kläda biskopsämbetet i Visby stift. . Så som valet nu utfallit kan "man ta för givet att det blir dom- prosten Herrlini regeringens”. val : faller på. :. HO | KNAPPHET - "RÅDER : i år: på svensk frukt — naturligt nog 'med tanke på väderleken men ändå en smula .ovant efter de senaste årens hart när översvämmande överflöd, påpekar. Köpmannen, som har ett. varningens ord att säga i samman- hanget: ' ocI detta läge har det inträffat att | en del mindre nogräknade pac- kare släppt ut.en del omogen frukt i marknaden. Det är en be- tänklig sak om man vill slå vakt om den svenska :kvalitetsfrukten. "Sveriges yrkesfruktodlares riks-. förbund har välbetänkt sänt ut en varning: frukten bör inte salufö- ras förrän : man är övertygad om -att den når detaljhandeln i ätmo- get ekick., I annat fall kommer "mjölkräkningen! 1 den '. framtida försäljningen att hämma sig. Fra Kommunalt be a medlen, i (mare. och: k lnämnd - är £ föreningar och turistre- tedervärda” och? Plikttrogna med- ”dorgare, som "vi är stort tack ”skyl- tiga. De kan 'oftast. sina' saker då det. gäller" "Upprättande av inkomst- loch; ;utgiftsstater, bestämmande av ordningsstadga : och” förvärv” och skötsel av fastigheter mm” "Men. ibland tar: de" sig. "vatten över huvudet, 'Det gäller kanske framför allt då vi kommer in på det kulturella området. Det. verkar som om man inte ville visa att man; inte är "hemma i sådana saker. I andra frågor, t ex planerings- och byggnadsfrågor tycks det självklart att man. Janlitar. sakkunskap. "Men så icke då det gäller kulturfrågor. ; Bottnar' detta i den föreställnin- gen ”att' man' måste vara hemma i kulturfrågorna? Är inte detta snohb< bism?' Eller "enbart ' osäke het, som tar sig sådana uttryck? ” Tyvärr här denna. obeni gönhet att anlita sakkunskap gjort att man utsatts ' för - regelrätt bondfångeri. Det är inte särskilt roligt. Då 'det gäller prydandet av stan eller sock- nens allmänna platser, dekorering av offentliga byggnader 'm m,.är man .obenägna. att anlita sakkun- " Jag" var själv" med” ilen debatt med : drätselkammaren i: en stad. Det gällde frågan om ett konstråd. "Det 'bottnade i att Lions inköpt ett konstverk av. en av vårt lands ”gubbar”" var obenägna att ens ta emot. och. ställa upp: konstverket. Man höll sig kallsinnig till detsam. ma. Man ' ville själv bestämma vad som skulle ställas upp... . . När: det "gällde tavlor till olika offentliga byggnader hade man köpt målig, konst, : Nu hade opinionen trätt. fram. : Frågan var om "inte staden. var i behov av ett konstråd där det fanns i, folk på området, =: > "Det visade sig I en annan liten stad att man låtit en dekorations- målare ”pryda” en offentlig bygg- nad med en väggmålning till ett pris som. skulle gett staden möj- lighet att förvärva ett konstverk av en av våra ledande konstnärer. ” Otaliga historier kring sådana här händelser finns: Det” verkar som om kommunalgubbarna (det är mest - manliga ledamöter) inte vågade er- " Det är generande för vår demo- krati när. de kommunala livsytt- ringarna tar sig sådana uttryck. Så — ofta för dyra pengar — under- |" "känna att de är noviser på « området, |" klam kan ofta vara njugga. Köper man då ' en. dålig tavla för dyra pengar är det ' förkastligt, . Givet- vis bör en sakkunnig hjälpa till att bedöma vad man ska beställa och till vilket pris, "I "dag ' är det väl främst s sam- hällets organ som kan uppträda som beställare av: monumentala korst- verk, Givetvis bör då uppdraget gå åt. rätt håll, till konstnärer som kan skapa. god konst och'som där- igenom får möjlighet att förverkliga någon idé de burit på. : "Man kan 'säja'. att det: fta hänt —" och- händer — att' våra kom- munala organ utsätts för bondfån- geri, och att de i'sin okunnighet faller ' dit på" så. enkla grepp.. Här kan man göra kulturinsatser av be- tydande slag. Dessa får inte fuskas bort så som- nu sker. -Alla vi som håller på den kommunala självsty- relsen måste slå vakt om att:den inte" missbrukas.' I . lika" hög grad som då "det gäller / stadsplanering bör sakkunskap anlitas beträffan- de kulturfrågor. Konstverk som in- köpes ska ju bevaras för framti Vi. kan inte lämna dålig, kona arv till. våra barn, som en gång kommer att vara de styrande i i sta- den eller socknen; = = v | uat”. (en liten hin onde i ögat). + De” var "så förunderliga "ord "som kom emot en liten grabb när hån kom till Falkenberg och Vin- berg från det fjärran landet Ame- rika, där han bara lärt sig ameri- ka-engelska språket, Det var 'rent ett äventyr, som att lära sig cykla eller simma," eller ' att flyga. , Ja, det fanns ord som; kom flaxande och flygande emot mig, tyckte jag — ord som lät som en fasantupp jag! fick se. oppe i lyckan en. ti- dig sol .som "en klu kand: och galande eldfågel, - ”Kjöv deg ente, våg" Jät Jet n när jag fick tag i en ”bodsno”' till förmer och la över nacken. ”Kjö- a", det var detsamma som kväva fick jag lära mig, och långt senare, när jag läste" "nordiska "språk, för- stod jag att det ;var”äkta'levan- de fornsvenska jag mötte i de där konstiga "fåglaorden” på Ålycke- backen. H enl "En gång när jag höll på att sät- ta ett fiskben i halsen/sa- mormor: ;De könne satt'seg i ganerna.” Det var" ett konstigt ord det där ”ga- rerna”, mén "jag förstod ”att' det betydde - strupen." Sen "hörde jag samma ord om fiskens gälar — det var "'ganerna”. på fisken, Och på tal om fisk, så fick jag lära mig ett roligt ord för fiskrom — det var fiskens ”byxor”, ”Böxer, det är gött”, sa morfar — och ingen kan väl undra över att jag blev något förvånad att höra att mor- far åt "byxor”.: s ” ”Ditt spjälakräg”, hörde jag nå- gon säga till. en något magerlagd yngling — jag upprepade det or- det för mig själv och såg framför mig en den eländigaste krake med benknotorna riktigt: utstickande ge- nom ' skinnet, Det var ett ord som syntes, 'Det betyder något i stil med ”benrangel”, men det har rev- ben och ”knockler”, som 'riktigt skramlar, Sådant är det gamla hal- landsordet — det lever och. syns och hörs och det skyr inte rälighe- ten. "Det är "som "om - det ville driva med själva verkligheten, hur den. än : uppenbarar -.sig. "Det är framfött i ett landskap som ”sköjat” med både dansk och' svensk — det har : ”piramän” 'en .”liden skam i «På tal: om denne mörksens: po- vv tentat, så fanns han med i de mest skilda ordsammanhang. Man kun- v.] de höra folk säga att ”de va Skam sau 'gött” eller ”de 'var, skam te å smaga illa”." Skam ' var "tydligen både en beskyddare ' av det sura och |; det - sö vÄllavårna” : och "det govårna det goda, . Han . fanns visst. med överallt, för en tidsbestänining kur= de låta så här: ”de va sau. tilia pau mörnen sau. Skam hådde inte honnet å fau töfflerna pau”, (Det var så tidigt på morgonen så Skam hade inte hunnit få p fflorna.) Uttrycket "ifråga: låter ;ju: också antyda att en dag i. Halland: bör- jar i vänlig ordring med att Den Olike" trär , fötterna i. trätofflorna. Dagen tycks med andra -ord--upp- fattas som en möjlighet till Skams- fora,” - AN + Hallands Skam + var en goo : t De lau möen "sjid” baganför de” — för att återigen citera hallands- mål — det antyder 'historisk ' erfa- renhet - från ett landskap - som bränts och härjats från' två håll, och där man lärt sig att se opp för Skamstyg både .'rorpau”' och ”sön- neröver” (både i norr och i söder). |- landsord om de inte försökte fånga |? När jag sen" började. studera Hal- landssagan fick jag åter tillfälle. att umgås med Den Olike, Skam eller Gamle Far, som han också ofta kal- las där- Och denne tHin Onde tyck- tes vara en helt annån än den jag mött i Bibliskan.' För 'denre här I Hallands-Skam han var rent ut valhänt får inte -det hela skötas. Man snålar i vanliga fall .med de". ! | När min egen morfar fick ena be- £ av både" det onda och |. "| och större i hans buk. [den realism som nu skulle följa, | Det går. troll i 1 hallandsor det | Av Walter Dickson - | | som en ”gobbe”. . Den ena sagan efter den andra talar om hur han luras och blir lurad, hur han till och med får ett ”gohällit” ett gott drag i ögat, och framför allt är han full av mänsklighet. ”Gamle far”. fanns visst lite varstans på ställena, och när man hörde '”Skam te kär” eller ”Skam te käring el- ler Ongaskam”, så började man förstå att alla och en var liksom hade . en inteckning i ”Den le'e”. Och det svarar kanske inte illa mot den teologiska uppfattningen att människan inte alltigerom är en re gemenligen sackull” kallad, Utan . att kanske veta så värst mycket om ,' hallandssagan var Sackull en hal= - , länningaordets konstnär och ' be= skedlige lurifax, så att den som hört honom verkligen kan säga att han träffat hallandssagans ord på två - ben, Bara detta namn: Sackull! Var — . förstås en bakvändning av Lukas. Agust vände gärna upp och ner. och utochin på ord, saker eller för= = hållanden, precis som hallandsså=" :' gan, och i synnerhet det s k rab- bet. Att skriva spegelskrift var ett synnerligt. nöje för den bakochz fr ängel. . Halland. fattningen av Den Onde är så mänsklig att Skam själv har en ”Över-skam” över sig, vilket är uppenbart i.ett uttryck som detta där det gäller att rik- tigt slå fast att Skam har hittat på ett Skams-tyg: ”Men de jorde Skam bare en endaste gaung, för dau fick han stryg au sin far”. Skam som får stryk av sin far — det är väl ändå en verklighets- scen .som tar bort en hel del av det demoniska' och mefistofeliska draget i Den Olikes gestclt, Här är han sannerligen inte olik läng” re — utan i allra högsta grad lik annat gott (och ont) folk på vår jord. Att hallandsordet också verk- ligen pekade ut den Orde' bland människor har vi bevis på. 5å fick en' gubbe heta Skam; i Vallby. Att denne Skam i Vallby inte tog sin utmärkelse med alltför stort för- tret. eller skräckslagenhet är mer än', troligt. Han -hade alltid möj- lighet att i sin tur peka ut en Skam i en av grannbyarna. ” Men Skam i Hallardssagan är in- te värre än att han är rädd för en käring. Han. liknar ju en del an- nat manfolk i det stycket. Isynner- het var Skam rädd ör Kitta Grau. Det ”var en trollkäring, och kom Hon med i spelet som hon gör i en del hallandssagor,' ja då la självaste Skam .benen på ryggen. Käringar med huvet på skaft hade stor makt förr i tiden, och inte minst i Hal- land. Den örtkunniga föregånger- skan till vår tids kvinnliga läkare var en sådan kvinnsperson, Slöinge- Smissan var en: sådan läkkunnig kvinna" med stort "verksamhetsfält. ände Lukas. Och flink' var , han att tälja och karva i trä, de kosteligaste mönster, där gärna nå= got av rebus fanns att lista' ut för den som hade tanke och öga med sig. En särskild "och typiskt hal- ländsk &ffekt i Sackulls berättelse- teknik var att låta hela proble= . met ramla på ryggen, så att säga, ” att göra en” Salig Dumbornslös- ning, som har både illmarighet- och förnuft i sig. Så i den his=. | torien om hur Sackull ställer någ-=- ra realskol inför probl t om ”kären” som inte fick ”gå över broen' -och ' inte ”åga” "och inte 1 AX ”köra” och inte ”kryba” eller ”sim= > ma” eller ”ro”, Hor kom han över? '' Skolpojkarna bryr sina hjärnor men kan inte finna någon väg över ån för deri stackars mannen. Då kom= mer Sackulls lösning: 'Han jekk över i alle' fall!” — Många falken=:: bergare kommer säkert ihåg, Gun=: " nar, Svärd, på ”brädegåren”. Den= ne Svärd, som sannerligen var nå= >. got av ett geni, framför allt i sin förmåga att imitera, hade en rik ''r fond av det ursprungliga hallands-=" ordet i sig. Den som hört horom förtälja om, färderra i schaktmäs= -. tarns motorcykelsidvagn eller sett honom ”göra Gustav Bengtsson” el= . ler vem som helst av stadens, kän= da ansikten under 30-talet,' ja den har stått ansikte möt ansikte med det livslevandé hallandsord som en fen gjorde hallandssagan och Tab. ne t. i Minnen från Politiskan "Jag kan framkalla bilder. S grabbar — själv var jag då i gym- nasieåldern — under en sen timira net bräckt i.ett äventyr med en unghäst, så ställdes fjädervagns- kursen till Slöinge-Smissan, Är det inte "ett fint ord: ”Smissan? Bety- der: : Smedens ' fru. «Något i stil med Generalskan! är Potel tog lax Å "med händerna vt N Vissa" personer gick så att säga alldeles utanpå Skam, var påtkom- liga för ' Skamsordet, genom : sin kunnighet eller sitt mod. Så sa man inte om den kände Botel (Bo- tild) : att han var en Skam. Han var ”Botel. kort och gott och över all jämförelse,” Botel nämns och berättas om av August Bondeson; han var en heros bland timmerflot- tare och en Ätrans okrönte kung i forsfärd och laxafångst. Det var om honom som min 'morfar berätta- de att han gick in under forseri och tog laxen med ”bare nävarna”,' I vilken fors har jag inte riktigt fått reda på. Men det måste ha varit i ett av fallen ovanför Vessige, tro- ligtvis”uppe i Yngered. Där fanns ett bergstalp, som . byggde liksom en. grotta innanför vattenfallet, och där stod Botel och tog den hop- pande läxen med sina bara händer. Men hallandsord vore inte hal- in hjälten i en situation där berät- tarordet kan få ett grin i sin näve, också gärna vill grina ”aud hjälta å södda däringa kravia kära”, Där- för har vi också en berättelse om hur Botel föråt sig på julgröt, som inte var kokt tillräckligt. Som man förstår så hade en sådan heros och käarlakarl som .' forsfararen och laxafångaren Botel en ansenlig ap- tit, och att han kunde göra skäl fi sig vid grötafetet med den skinan- de granne risgryrsgröten- är klart som «ett julaljus. Men när Botel började känna av de svällande ris- grynen i hans hjältamage, då blev det annat än kravihetsord som kom ur hans mun, Ja, de var de som "hörde honom som sedan: kunde förtälja . att det mera liknade en barnsängskvinnas nödrop detta läte som kom ur Botels råun när lasset med svällande risgryn blev större Till sist blev det så svårt att man verkligen hämtade barnmor- skan. (Här börjar berättarordet hål- la för munnen). Att barnmorskan hämtades berodde på att det. var hon som var utrustad med: lave- mangsspruta. Vi behöver inte be=l> rätta mer. Papperet håller inte för Men en sak är klar: här fick hals landsordet den store hjälten Botel i sin knipetång — eller ska vi hell- re säja: Här fick hallandsordet sin lavemangsSpruta i en viking! . "En som förde det livslevande gam- la hallandsordet ända in i kontakt både den och den blev försatt uti: hållen för den hallänningamun, som |; samlade i Politiskan, omkring Gun«= ' ” nar Svärd. Han var en enmanstza= . ” ter som" skulle varit en ackvisition för TV i dag, Han var en hel revy, Där, . på. Gunnar Svärds, enmans= =. teatertilja i” Politiskan passerade ' stadens borgerskap; prominent och mindre . promenent; förbi — och ” poängen. i 'sketchen eller! historeed var. alltid innerst denna:' Det här ' är agerat och berättat för den ”som: har hjärna. Att ”ha. hjärna”: eller inte ha hjärna” var också den” ' minst sagt fatala — och ofrånkorg=, .. .. ligt komiska — situationen som när denne hallandsordets senfödde konstnär framförde Falkerberg på sin trottoarrevy, ” -— Hallandsordet är "sannerligen för- vt sett med hjärna — en mångtydig, + påvä dande och g Spot trängande ' tankeapparat, Skam så ; klipsker! . Ett skepp. kommer. lastat: ; a ; - LJ Sjunde internationella url och ju« velutställningen har öppnats i Lon«=' don. Bland de många kostbarheter. c na som visas är den stolta karavel= — len av gammalt silver, som damen : här presenterar. Dyrgripen är om= : kring 100 år gammal och värderw ' till ca tusew engelska pund.” . — Hallands läns hushållnings- j - sällskap > ansöker ' hos fiskeristyrelsen om ' statsbidrag med 6,500 kr för anord=>. : nande av utbildnings. och unders visningskurser samt en. längre stua'. . dieresa till Norge. En muntlig kurs ; för särskilt antagna elever skall vid ” Glommen anordnas för navigering. Vidare blir det öppna kurser för en större: ållmänhet. : Studieresan till Norge är avsedd för personer söm huvudsakligen sysslar med yr«' nied nuet var 'Agust på Heriing, kesmässigt fiske, NS Na j - Om att flyttas ned till skånegården, "oe Dag Hammarskjöld fick tyvärr . aldrig se sitt Backåkra 1 färdigt skick. Han köpte gården 1957 och att så piefetsfullt som möjligt för- valta denna -gåva "från Dag Ham- märskjöld, fö försäkrar direktör" Sh.” UL först 1 fjol var man färdig med]: "SOM UTCIVES' Si LAHOLM: I -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.