MN [am [anno [äm jan [on | | SNR | onaan | svotem | ana | inaené Jo TN KRA KING AKP IPA Jr ST FT PET PAT So VV PTT TIN TTT ATT TY VPTT riTtYytTtYYtYreTYFtT YT YYYYYYYPOYTYY PF FY 2 Onidaged 4 den". 18 3 oktober 1961 : , ers . , a "Mörkret . "kommer över åkrarna — inte nattens mör= ker men höstens, den vända jor«; - dens mörker... ss M Landskapet gkiftar färg så tär ” års, Det är inte bara träden som " brinner, gräset eller den så frid" ” " fulla vassen, Också jorden får "del nu: "Det " som hör hösten till. Mycket. tyc- ker stadsbon, är. onödigt arbete, ' "mycket görs ju till synes om i vår ågen. Ändå måste jorden vårdas, : den är ju människans trognaste tjänare bara människan vill tjäna” i Potolio och betesplockarna stå; . vd vå huk, ligger på knä också. Ser ' Ve heten” under Edert innehav, å and- . ut som vikta pinnar på långt håll. -"Lirkar . sig, sakta. fram, saktare ; ot än. bonden,: han som sitter på traktorn. Mö - Men ännu går djuren ute! man : hör dem i tidiga. mornar. och 1'. .sena kvällar. De klagar, så låter - ” de, som ville de' inte vara ute, ' = . "Ändå trivs«de bäst ute på ängarna, . går. där och stirrar storögt mot; » fordonen som hastar förbi... vs ">; Kanske. funderar kon över var. . för människan skaffat sig så un: " derliga skalbaggar att åka i, El ler frågar sig hästen varför dei : där röda tingesten 'som drar: plo- je gen jär bättre än .Brunte, den ” . orden vänds, de vårdas. på” "och då. gör. skator och .ka+; .; jox: sina Svep,. finner. maskar. "och i ” skalbaggar, som vänt3. upp. Fisk , måsarna syns inte så ofta så här », följer traktorns väg över åkern, '- U rubrik besvaras m " Vidiska; frågor a allmänt”. Antresni "ken Frågor som :kräver "ett "mer, . Ingående eller enskilt. svar bör nr ett något..högre arvode 'Alld" bre. 'adresseras :till.: Haltanda:» Nyheter Juridiska : » Gvdelning, Norrmalnis" : "org 4, Stockholm” : UFRAGA: Undrar vart. man hänvända .sig föratt fåruppr « paktum makar lan? MN a! oh "SVAR: Vi skola gärna vara” me | behj jälpligar dä : 1954 midre Jordbruksfastighet," som försåldes"; Så "mars 1961 för242.000 :kronors Hu: mycket kan det bli'i realisations: . skatt här år 4: Undrande, i :) ww mellan: Edert förvärv ock. > Åörsäljhing I av. fastigheten, skall he: Ia Vinsten.”anses. vara" skattepliktig . realisationåvinst och vid tid mellan 7 och 3 år 75 46. Skillnaden mellan köpeskillinger nu, å ena sidan, samt summan av Eder egen köpeskilling, ' kostnaden för lagfart, mäklarepro= ” vision , och förbättringar å fastig: ra sidan; skall sammanläggas med Edra, övrigå inkomster ” under år . 1953 och bli föremår för beskattning i vänlig ordning, Stan att känna till. inkorasten kan vi givetvis icke | Det mörknar. 'mot vinter: "smygande js och mycket "annat" "års, Men en, och annan talgoxe . In "mot, löyskogen drillar små= ' fn & et” förflutit "mindre |' fåglarna höstllesa, ” kite” förkylda hörs det, och över skogen drar. en hök eller kanske örn mot fjärran. « En räv rätar sin höststela kropp; gäspar. — har börjat skifta färg så smått, Till och med haren char ”fått sina första gråvita stänk; Ha= .. ren är också den: som: klagar mest högljutt av djuren. Tycker inte om frostbitet gräs, böjer un- : dan. de stående frasande stråna " och letar sig ner nära jorden: — > där kan ibland ännu finnas späda, nästan” färsksmakande. strå; Och . en och annan rova eller beta" "ja, det går för sig... > » Åker, skog : och: djur: skiftar dräkt, byter sommarens. mode till kan föl- + jer också den sedan urminnes tis ; der. invanda. skiftande.” "Men: vi människor gör det av en annan ” anledning än djuren "och åkern, Vi vill se'fräscha ut, göra oss; I dag går vi i runt hörnet och läm- "när våra” brev i en trevligt gulmå- lad brevlåda... Men går'vi tillbaka i tiden några' århundraden” så blir ”budskickningen” ' - svår, i nästan | omöjlig för gemene man. -' ”År 1636 inrättades i Sverige: o Idinarie postturer, som: vidarebe- fordrades med löpande bud. Detta skedde "en gång i veckan, mellan. Stockholm och rikets södra, väs och norra orter av betydelse. dande” postbud " inrättades dock Frankrike .'1622, Danmark; 1624, Sverige var man dock” två när det gällde öppnandet "av. postkontor. rikets samtliga städer samt å större orter av betydelse. lv. äv se brev!) infördes efter: en interna-. ma”penigat för försändelsen -— 0 kiasti helt: efter eget. tycke: Och ån) — - Sr — - - —— Kan människan lära flyga med sin egen "muskelkraft? 1878. tillkom. en Världspostförening med säte i Bern som hade att tillse att "de internationella" reglerna för i vidarebefordran av post skedde på ett:”vedertaget” , sätt, 'Nurhera fyl- ler dock denna institution föga be- man... "| tydelse,. då : postbäringen i så gott re framför spegeln, kanske i vän= y - Pp som alla fordens länder. sköts: av sl ing 'och nernas ögon, Så är vi Men jorden "arbetar på sitt." Den har gjort sitt nu för några måna: '. der framåt. Snart skall der ha magasinerat en viss kvantitet nä- ting, lämpad: för den växtlighet 'rväxa nästa år. Och allt detta med : hjälp av konstlade medel pakete- svarta rekommendationer,".:t ft är mörk, - Allt levande drar: sig in” t-de skal de har för att" vila, skita ögonen helt eller till hä vänta ut den” vinter. m : mornar: kan" sköhbja när frosten dragit sitt: vita flor över ängar « och på : spindelnätet, - dä sfrostdrop: "parna. hänga som kristaller? fvä och behändigare IV- pv rater framställes: Den här Tila transportabla tra sisto T des nyligen, dioutställninge ä känt släktnarinen” Såxemär, Önde- mar, Arkbrant, Hargestål, Hjorten- by, Sollenbring,.Munkefält,. Söder- fjäll, 'Tornerot, Tältmark, Wangå, Midfjäll, [Berkéus,: Jonek,. Jorhede, J. som människan får för. sig skall] rade'-1" säckar ' med ' röda ::eller | « ' Landskapet skiftar färg, det by- - ter dräkt. Natten. mörknar; åkern |.» Stattstistta ce atralbyrån hår god- - le” lands r det underordnade organ som i dag omfattar allt från bank till sedvan« lig brevutbäring. jen; tes du kommer te första | eå så. tar: au å' ten änster: tjäningen:. att en man varjé dag kom cyklande med ' en.-stor säck på 'pa- rullarna Ö alltid” "med: samma resultat. En" stor. . | sandhög skilde dem" och den märk: ” lige mannen åt, Till slut: kunde de te hålla sig, De gav mannen gar ”gjorde' flera ingrepp: ils har | gjort sitt ij de in 'skolan och: börjat fundera lite c över Ne Myllgren, Torngärd >-Tilinde, görå något utta lande: om tt Ibppet.. hol oå cv SS kedal; Mervina” och Froegård. ' ' > Jag nckar' helt enkelt att tro |” : Få den där historien om Lotte —. i varje fall tills hon själv har de- arstagen / Wallt Wallboltz, ' Lennheim. i Lenholtz,; .' : Waldernäs, ' Wallterius, ce Bankeryd, Debrell, Ji emkelius, Mun- g sitta, och resonera om se” méstern, 5 Pen a utlandet att gö Cd säger lille Nils. Det är ju därifrån "Pgeografin kommert . ">: Får vi presentera ”Villervalle”, heten av Stockholm, Han ska menterat den! - > Roland (Ger från Nacka [g när" spela titelrollen i den ki de TV=- filmen? '"Villervalle i i Söderkavet”. På bilden hissas han av sina klass- | : ; komrater. - a England : 1635 och i Sverige 1646. 2 :-Frankerade postförsändelser (läsk tionell traktat i' Bern 1874, Tidiga- yu s 3 re-hade budet mottagit en viss'sume[ "| mindre kan i han: av” egen ; kraft -| kommer segelflygaren, som utnytt- s jar vindens kraft fågelflykten när- "| mare än, de tekniskt mest :fullän- "I segelflygningens "teknik" som” män- a |åtskilliga", beräkning [| åt och framåt: med 'muskelmotor "| spetsarna, Planet måste vidare byg: Rödkåriga nek "och fot sdel. skap I | sprint i fin farm genom att. på lediga stunder erövra engelska mäster- : lopp: Alla lär falla fö ; Ann Roberts håller sig Jetplan "och: Tymdroketer i. all ära "men: människans gamla dröm att, kunna röra 'sig fri sorå "fågeln i'luften' har: de inte kunnat” upp-| fylla. Inte heller 'segelflygaren kan hålla sig. i luften! enbart med hjälp av. egen : muskelkraft "och ;' ännu själv starta från ' marken. Likväl dade” maskinella” konstruktioherre, Det är därför enbart på, basis: av hniskan : kan .. hoppas att en; gång kunna flyga av egen kraft... don" har ingående 'studerat betin- gelserna för flygning med mänsklig muskelkraft . och . märkligt nog är han, ganska optimistisk. Han tror faktiskt att man redan i år i Eng- lard kan vänta de första försöken att. vinna: det pris på 5.000 pund, som Royal Aeronautie Society ut- fäst för, dén som. av. egen" kraft kan, flyga i en bana, som ' ser ut :som' en: liggande. åtta kring två 800 meter från varandra uppsatta märken; Dr', Wilkie". framhåller; att; den berömäe italienske fysiologen Gio- 1 varni Alfonso: Borelli (1608-1679) J undersökt samma problem" och att ] hans. fundamentala iakttagelser i stort "sett. har, giltighet: ännu i. dag. Genom att jämföra vikt och ving- yta hos fåglar av olika storlek fann Borelli. att vingytan proportionellt sett var mindre hos'stora' fåglar än Hos .små.. Men allä”fåglar: har un- gefär samma yttre Yform' och samma ”täthet”: Ju, större fågeln är desto mer: muskelkraft måste har preste- : Människan. tyngre än de stör> sta flygande fåglarna; Hur mycket kraft; måste; prestera £ lyfta sig; från marken?" Det finrsle ;räknat med: olika ”fHygäpparater”., Men i stort sett kan man säga att en”? flygande ” människas " muskler måste Prestera' 0.35—0.70 hästkraf- ter för att,hon .skall ;kunnia hålla sig uppe” Tluffer äkningar "par |; man: dock utgått från att. flygappa- raten' skall ha fasta' vingar och en propeller. :Däremot kan man ännu inte konstruera flaxande fågelvingar av den typ som nänmns i den gamla grekiska: sa; 'om Ikaros misslyc- kade flygförs ik. Man' känner näm- ligen änmi "inte alla finesserna bak- . Om « fågelvingeris - arbete,” Visserli- gen har man konstruerat ' flygplan med rörliga vingar; .vilka.' skulle kurna både lyfta. planet och. driva det framåt, men. resultatet har va- rit högst otillfredsställande, "i +' Ett flygplan som skall drivas upp- måste "vara ' byggt" efter" det bästa segelplanets princip.: Det måste ha mycket långa: och smala vingar. för att det inte skall uppstå större mot- stånd "genom "luftvirvlar vid vings gas av mycket lätt material men i: detta avseende har, stora möjlighe= ter "öppnats under - "senare år, Man '- « En engelsk: fysiolog, dr D R Wil- : | kie vid University College" i Lon- ra" föratt kunna flyga: Det är de | L små fåglarna som flyg er. lättast, ; kan använda skum-aluminium, H- berglas, och ytterligt starka kryss- fanérkonstruktioner:- "Man "har ock- så : konstruerat plan, vars. vingar inte har: Någon bärande. korstrukz tion. Det är endast ett slags luft- säckar som pumpas upp hårt; - : Men" den. stora : frågan är hur inycket muskelkraft. som en män- niska kan prestera. Träningen spe- lar' naturligtvis'.en stor” roll här- vidlag.: En tränad idrottsman kan prestera 30 procent 'större muskel- kraft än: en "vanlig människa” av samma storlek” och vikt, Dessutom beror. det: på" hur lång tid - "som 'muskelkraften kan presteras, / Givetvis: kan man prestera myc- ket mera " vid : en kortvarig > an- strängning än under en längre pe- riod.' Det finns en fysiologisk bak- grund till. denna skillnad, : Muskel- engergin härrör "antingen. från en mycket snabbt förlöpande bioke- misk omsättningsprocess, den s k glykolysen, som. möjliggör kortva- Tiga topprestationer, eller från nä- ringsämnenas ”-oxidation, som ' är grunden till de långvariga presta- tionerna., Vid glykolysen kan'.1/3 häsikråft” ”presteras per kilo mus- vävnad. Men varar. anst "Doktorn. svarar . > Under denna rubrik besvarar” "en , svensk legitimerad läkare ” kostnadsfritt medicinska frågor "från läsekretsen. : m Förse frågorna med. lämplig” "signatur och uppgiv helst ålder och kön, Det är givet att envars Enonymitet obrottsligt bevaras. Märk breven DOKTORN SVA-=.. ” RAR och sänd dem till redak- ”Honen,' fir mn | ”Barnkära makar”. "Den relativt lindriga och ej alls ovanliga rubb- ning i menstruationens tidigare re- gelbundenhet, som hos”er har upp- trätt vid ett par tillfällen efter bar- nets födelse torde ej ha någon som helst betydelse för: er vidare. för- måga att få barn, Ni här vidare i samband med gynekologisk. under- sökning 'och skrapning fått ett lug- nande. besked. Vad :som: emellertid gör' att ni i lugn och ro bör dis-, kutera igenom helst redan nu frå- | gan' om nästa graviditet, är att ni jälv är Rh-negativ medan er man är Rh-positiv. Detta kan i vissa fall medföra: vissa komplikationer un- der efterföljande grossesser, men de specialister, inom detta område som finns i landet, har stor erfarenhet | av.” denna : variation och hur be-|; handling och" undersökningar - bör skötas. : Ni: varmt: att kontakta en gynekolog för att erhålla så klara besked som möjligt, .. : os ”Orolig Eva 13 år -Det är - ej ovanligt att unga flickor under en kortare eller längre tid före men- struätionens' första, uppträdande, har. ganska ' intensiva flytningar, I ert fall kanske ännu ej menstrua- tionerna' startat, Ni har emellertid kraftiga varliknande flytningar och bör därför kontakta en doktor för undersökning, Flytningen kan näm- ligen 'vara ' tecken på en katarr i slidan, och en dylik bör behandlas. z > Dansk konfirmand' : . "kostar 1.598 Kr 3 längre tid svarar räringsämnenas oxidation: för. muskelenergin. . Det för . oxidationen . behövliga syret 'måste upptas av lungorna och föras runt :med: blodet” genom , hjärtats ärbete.” Även” de "mest; vältränade människor kan inte'ta” upp mer än 5 liter syre per minut och därmed är en gräns satt för den kemiska omsättning som skapar, energin, ..... :- Med; 'denna'.b k lag som " Konfirmationsdi firas i Dan- mark under. ungefär liknande for- mer som 50-årsdagen i Sverige. Alla | - familjer som möjligen kan, ger stor middag, där ingenting fattas, ..' ' Den ' senaste söndagen var- hös- tens stora konfirmationssöndag och ”Berlingske" Tidende” . ger. en ty pisk: ”konfirmationsbudget. 2-1.598)5 danska, kronor, kostade 'soneri: 'Tor- bens "konfirmation för Pappa, för- utgångspunkt. kan man : alltid: be- räkna den muskelprestation som en människa kan' åstad a. Vid en snabb rörelse "= tex ett kraftigt hopp — kan 'en idrottsman preste- ra 4—5 hästkrafter, Under en tid- rymd av en minut kan han i ge nomsnitt prestera 0.9 hästkrafter, änder tre minuter 0.7 och under timme av ansträngningar ligger ; - gränsen vid 0.45 hästkrafter. CNN Då det är syret som sätter grän- sen kan denna inte ändras genom | > ett gott samspel mellan olika musk- ler. Eller med andra ord, att'tram” på en pedal för att driva eri pro- peller” ger' lika mycken effekt som|. om propellern drivs av en rodd- maskin, där flera muskler, utnytt- . jas samtidigt. N DR Räknar mars med en. a kraftpresta- tion ;av 0.45 hästkrafter under 'en Richard Erik Det blir 1.209 kr i svenska pengar, ir. .c " Konfirmandens - kläder - kostade I 425 kr och under rubriken" ”Fest” står. den ” stora" utgiftsposten :— 1.039: 80. Mors och fars present till Torken "kostade 133 danska kronor. Till festen inviterades 25 perso- ner på ”kallt bord”, beställt i Kö- penhamn för 11:95. per person. --Dryckesvarorna kostade 312: kr och att. kalaset varade länge :för- |: står man på posten, Tnattmat, på ” timmes" ansträngningar har man jul: 7 den kraft som behövs för att män- niskan skall kunna hålla sig uppe i luften. Det "gäller nu att finna en -konstruktion : med en > mycket |" 'god aerodynamisk effekt. Kan det- ta 'mål nås bör det inte. vara omöj ligt att flyga :med ett "segelflyg- plan; : som för det mesta kan ut- nyttja vindenergien och som 'dess- utom ” har . flygarens " muskelkraft som "kompletterande kraftkälla. Kanske skall det också bli möjligt att på detta sätt även starta från marken” med - hjälp, av den egna Förtroli liga s ständer <”Orolig- mamma”; . Ni ska” absolut inte tjuvtitta sier dotters dagbok och inte heller reta er på att, bon ibland stänger in sig i sitt rum och vill vara' ifred. Det är bara typiskt för hennes ålder. Flickor i femton- årsåldern vill visserligen gärna ha kontakt ibland, men dessemellan Kar de ett behov av att få vara en- samma. med, sina problem. Genom att läsa hennes brev eller dagbok skulle ni bara rubba det trots allt |. | goda förhållandet er emellan. 'Även | ungdomar . är" ' människor som har rätt att ha sina. hemligheter, och det ' finns - ju ingenting i flickans "uppförande som tyder på att hon är ute "på några olovliga vägar. Visa att ni respekterar henne, så ska ni rekommenderas alltså |. i Um INNE + sliriv vöt Vernissage" är ogentligen- ett- patlymerat' otyg. Vid > .Dardelg:". > minnesutställning "härom ” 7 äret - ; trängdas damerna (och herrarvay "som. på ' en realisation,' 'och sedan: gick mah med - katalogeb i. hand; . "att utröna vem som var grevin=.". nan Wachtmeister och vem som " Var fru. Lagergren. ; Dessemellan , : berättade. man Dardel-historier '. » och sådana var Ju bara roliga när ; Dardel själv berättade dem. An= nars blir det:som i skämtbiten: — Dom säjer att den' ; . där Caruso. sjunger så. bra, men. "bror min härmade honom och inter . tyckte jag de va nåt. . (Kar de Mufnuna i sv D): "Håller. modet på att förän d säger repr na för herrmodebranschen, "Det: "är ingen som- -helst. risk för att hatten försvinner!” påpekas det. , stycken försvann för oss I vintras, ”I båda fallen medan vi intog vår. ; enkla :måltid på ett näringsställe.' » Det är den risken som gör att man föredrar att. gå utan,” sv ojv (Cello i i Expr, i Jag vill hellre höra än 'på ditt smackandet «7 + Ungarna hade ringt på dörrkloea.., ... kan hela morgonen.:'Till slut förlo=-... rade mamma tålamod nar-för sista gången. Ring på kloe= kan en gång till och i säng. .. där se dörrkloekan igen., vw. : Mamma rusade till” dörren, öpp nade den" och skrek: —"Ni.:hörde av "med: kläderna och; bums i äng! i Varpå hon tittade upp 'på' &r nås got: överraskad försäkringsagent w få vå Mg WwrTa Ne se att hon nog. kommer av sig. själv. öm hon har några svårigheter att diskutera, Och säg även åt hennes: yngre syster att lämna storasyster .' ifred, så ' blir mn savymenten färre. Med Bjärtlig. - daler och kolladp societetsporträtter för... ' "den gamla. . ot dra H : Är hattens påtagande i åvtagander part L "Men det är det förvisso, Två . | — Jag var= + nuter 'och mamma började: tra att; : den. här gången hade hon i; alla SS fall avgått med: 'segern.; Då "ringde TS vad. jag sa. Kom in på: ögonblicket” Rae
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.