yvv yvvetyrfYyvT TTT « ; 2. Oss andra, påpekar Ny Tid (s): : "> Om centern radikalt vill över- |! evveererrereetyveyvYYfEFFYYVYTSVY 2 : Fersdagin den 19 oktober. 19617 = LT > Seka --Försämr , Inte mindre än tre interpella= tioner om det försämrade nyk- terhetsläget avlämnades "under höstriksdagens första dag. Detta , vittnar om med vilket bekymmer . man på ansvarigt håll tagit:del. M av. de senaste siffrorna om. ök-" ningen av ksprith äde tykterhetsläget DEN 19 OKTOBER 1561 TR men var. antalet fylleriförseelser bland ungdom "114 procent högre ' - "1959 och 154 procent högre" 1960, " Svenningsson ifrågasätter om inte '. .; nya restriktioner . borde” prövas framhåller hr 'Ohlin. Riksdagsman ; .' ka röster när det gäller, den skans, dinaviska konkurrensen på "skogs-= området,” ;.> : ” Att: skogspapperen ligger "ganska dåligt > på: börsen = förklarade branschmannen i Hedlund med att hänvisa till den ökade. konkur- I ”rensen från Amerika. Börsutveck- i lingen "har, ingenting att säga om sklingen, ansåg han, ” och frågar fi n om in-' te 1 av den fria spriten liksom” den ' fortgående ökningen av ungdomsfylleriet sedan mot- boken avskaffades, . -" Bland interpellanterna befinner ” ” sig den halländska cp-riksdagsle-'. damoten Gärda Svenson i Björnås, ' som bl a trycker på att ålders" gränsen för att bli serverad sprit - på restaurang borde höjas från nu-, varande. 18 till 21 år. Härigenom ” « skulle man få samma åldi än: ur nykterhetssynpunkt blivit så-' "dant att frågan borde bli föremål, för en ny allsidig utredning, .' i - Det är beklagligt at ”nykter« hetsproblemen skall vara av den storleksordningen. i en välfärds=: stat som vår, att de blir 'en av de' mer framträdande frågorna under sen "riksdagssejour, "Samtidigt . är det emellertid tillfredsställande att. för såväl utskänkningen som ” 2 utminuteringen av alkohol. Fru Svenson efterlyser också bl a'en omprövning av formerna för alko= > , kolreklamen, liksom en” 'utbyg = "ringen har: 1. bakfickan - för att t; den enighet som tycks - "råda på: alla håll om att något + måste göras för att stoppa en yt- terligare försämring av nykter- J> ; hetsläget.: De. förslag som. rege- ' <q "nad av den; medicinsk giska och sociologiska forsknin gen kring alkoholproblemet. va När det gäller alkoholreklamén . har denna under senare år syste- matiskt inriktats>på alkoholsvaga . det” "varit utländska vinfirmor, | +” som stått bakom 'den omfattan- - " de reklamen, Dessa ”firmors' eko= | nomiska intressen har emellertid . gått hand.i hand med Nya Sällning aktiebolagets - envisa ' inställnin; att försöka.-lära - svenska folket att avstå från starksprit genom... att lära det dricka vin. Resulta>X tet har i stort sett blivit ett'al > - koholvariorna ubrett sig till nya” grupper, "framförallt d drycker, framförallt vin, Oftahar T > Jagstifi råda bot z . på problemen kommer . förmodligen . att presenteras . under” 'den > när- "maste tiden. Återstår « emellertid bl "olöst, nämlhä här. det "skall, bli, mnönligt å en "stor; del: äv "vårt. fo folk g huvud, 1 Professo Bent Hansen - a skall. flytta” till Egypten för” att "änder två "år fungera som ”ex- ”pert. vid” Kairoinstitutet. Uppdra=" ge omfattar forskning kring! ut. vecklings- och : : stabiliseringspro- : blem ' samt undervisning och ut- — bildné av De, ljus-. och. kvinnorna, » medan. de : ti digareé'; ”starkspritkonsumenterria knappast. i någon större utsträck- > ning övergått till. alkoholsvagare” ”. drycker. Med utgångspunkt från denna utveckling är det tacknäm- ligt att interpellanten pekat just .- - på faran med alkoholreklamen; + +. '' Folkpartiledaren : Bertil Oblin och högerriksdagsmannen Sven- . ningsson, i' Tranemo har: också interpellerat. i alkoholfrågan,. Den förre erinrar om att antalet .ung- ' domsfyllerister = sedan ;:1950 "ökat . "med 22 procent, Jämför man med [no UR pro ÖQPRESSEN ORÄTTVISORNA 1. kommunal skattesystemet har. nu nått, en så- ”ldan gräns att.en ändring: måste på : ske,” skriver Skånska Dagbladet (cp) i sina kommentarer till centerns nya kommunalpolitiska giv, som. pre- senteras i samband med höstriks= 'dagens-start: Det går: helt enkelt” inte "att fortsätta pungslå. vissa medbor= | gargrupper med dubbelt så stor skatt som åndra får betala. Det! är här fråga.om en straffbeskatt- ” ning för dem som bor i kommur "ner med höga kostnader. Dessa en följd s av kommunens struktur och age. Nr Skatten. bör helt naturligt ut- tas efter. bärkraft och inte med dets. gränser bor eller har sin ' verksamhet, Beskattning efter sist. nämnda principer är helt främ- mande för. demokrati ' och rätts- , känsla. Man får därför hoppas att ambitioner hr' Hansen . haft bl: om. är: Jänföilie a med vår. sven: skar Kanske hr Hansen”. så 'små-:? Vv mycket. övrigt att önska framhåller: | Svenska” "Dagbladet ” (hy; som bekari pliktsårgångär « föllgjort si och återvänder till det civil ”Nu kommer dessa fråg r redan) vid höstsessionens början på riks-! dagens 'dagordning,- Den nya: hö-l 'gerordföranden, professor Gunnarj Heckscher, sätter. fingret, på den"! - ömma punkten: i en: på: månda-) 'gen väckt interpellation, som rik tats direkt till statsministern; Han" "jämför dagens förhållanden me dem som : rådde 1939 före. andra, " världskrigets utbrott och fäster” "med rätta" särskilt uppmärksam-' heten. på den 'ryska- aggressivi-” teten.” Naturligtvis "hoppas: han liksom alla andra att faran :skall' . dra förbi men han: kan inte ute- "sluta : risken: för en militär "ur-' laddning och han finner uppen-: I militära be- "det förslag till ändrad förd . AV: skattebördorna som centerpar- tiet låtit sin kommunala sektion utarbeta skall . vinna majoritet II och "realiseras, - q KOSTNÄDSFÖRDELNINGEN "mellan staten och kommunerna in- | ”tresserar centerpartiet ” men även vältra stora kostnader på staten kan man väl också förvänta stöd från partiet åt den statliga skat- tepolitik, som i så fall blir nöd- vändig? Om hr Ohlin hjälper till med bostadsbyggandét och hr Hed- « lund med skatterna, så har åt- minstone två av oppositions- partierna skaffat sig förnuftiga arbetsuppgifter. Vad de tre .Par- ' VARRIKSDAGEN VAR ovani " jligt händelsefattig från politisk syn- punkt, tycker Dagens Nyheter (fp): Sedan dess har marknadsfrågan |. skapat ett nytt spänningsfält, Att döma av partiledarnas anföran- den på måndagen finns det knap- Past någon vilja att skärpa mot- sättningarna, om detta kan und- vikas, Hållningen var närmast avvaktande. Hr Hedlund prestera- .de. dock en rivstart genom att tierna sedan skall hitta på att|l: göra tillsammans får de själva |' ">= grubbla på. | . det redskapsläget: SE Handey: Den - brittiske fartkungen” Donald Campbell, som innehar hastighets- rekordet på vattnet, kommer inom kort att göra ett försök att slå re- -kordet. till: lands, som -sattes av framlidne John Cobb-1947, Rekord. "försöket kommer. att' äga rum på jafranden av saltsjön: Lake. Eyre i Sydaustralien, och här ses Camp- bell med en modell av sin nya ta=, icer -”Bluebird”,. vars 'konstruktion tagit fem är: och i vilken 69 brit= " tiska fabriker varit sÄmplicerade.” SLU: Hishults SLU 2 hade på tisdagen tävlingsafton i Hishults gammelgård, De bästa re- sultaten i ämnet ”Världen och vi”: 1) -Mona: Mossheden, Norra Össjö, Folke Nilsson, Göstorpshult, 2) + |. Men, upplösa sin ' armé och' sänka ” i Enligt regeringen måste man för- handla ” om .t ex etableringsrätten som ett slägs betalning för tållfrihet". Som vi vill uppnå. skulle hr Hedlund säga 'om - att utländska företag ' kunde, : köpa svensk jord och skog? !— Jag tycker att vi i första , hand ska förhandla: om ' ömsesidig tull- trihet,.. Vi ,5år tullfrihet” Dn” vi skickar, äg, vårt papper, tyskarna får detsamma när, de skickar in sina bilar. här 'o sv. Om vi. sedan i gka 'ge- någonting mer vill jag inte yttra.:mig om. Det hoppas, jag. att vi slipper, sade han. + När, .det gäller / småföretagarna "förstod inte. hr "Hedlund att det kan behöva "bli: någon" försämring för dem- om, man går associations- vägen mot: om man går medlems- linjens:.; Y :Den " väntade konkurrensen fö "de. små rörelseidkarna får man mö-. skapa ' "organisationer som kan kla-. ra- avsättningen ” från småföretag-; samheten, hjälpa med kåpital o s v.: Vi ska” lägga: fram förslag i den] riktningen i riksda; en. Jovade hrj Hedlund” Ht DET IDEALISKA : ASSOCIATIONSAVTALET f hr; Hedlund skulle helst gälla bara” tullarna : plus ;beredskapsfrå-: gan. Sannolikt — fast det vet man; ingenting 'om — tvingas vi emel-: lertid till kompromisser, : medger” " Man får räkna "med att Sex-land/ har. cen orätt hård inställning till oss när det "gäller handelspolitiken. örhandlingarna skulle under- lättas: väsentligt: om- det. stod klart för | motparten inom. De sex: att. Sverige inte kan söka medlemskap: det? stöter i på "patrull ”neutraliteten;"' Då ' tror: |” s:får" de bästa associations: förhandlingarna, sade 'hr Hedlund + Centerpartiledaren'; «underst: "Slutligen "ytterligare: att : neutrali-; teten; står: fast. Om det skulle bli! nödvändigt svälter, vi hellre än upp-! ger: neutraliteten .— ment vi kom- mer: inte=i den s uationen, förs / förckornmit. Det har inte ke om någon koalition, > 'betarnas' reallöner stigit” med 480. procent och böndernas realintäkter . med” över: 500 procent. I. de'kapit; .talistiska" länderna hade: 'krigspro-. Fd ta" ge som "att sätta in motåtgärder, |. | spred sig snabbt, Detta var hel-- SR I 'enighetens” tecken Den” afrik listledaren UJomo Kenyatta, som det förr alltid stod strid omkring, har ,efterhand lugnat sig betydligt" och fördömer våldet: som vapen. I dagarna har han erbjudiis ledarskapet för Ke- nyas afrikanska union, "och 'detta anses förebåda ett samgående mel- lan detta parti och det rivaliseran- - de Kenyas demokratiska union, ke” 41 Värför ör gr inte folk i 1 "kyrkan? ör Av rektor Melvin Bergman ne . , TA I en kunnig recension av en ny- 2 utkommen "bok om orsakerna än kyrkosedens tillbakagång . har recensenten " pekat på att kyrkan .| bäst bevarat sin ställning inom om- råden, där starka kyrkliga väckel- ser, gått fram. Och som exempel härpå ' nämner . han "Västkustens schartauanism och Tornedalens Jae- stadianism. ”Väckelse” var nästan alltid illa sedd av kyrkans ledning, men' ibland envisades den 's a-'s måd att stanna kvar inom kyrkan. Där så skedde, fick andra 'for- mer av väckelse, t ex den frikyrk- liga, inte några framgångar, Exem- plen härpå är säkert flera än så, Man 'kan : erinra om att det var Carl Olof" Rosenius förtjänst att större delen av nyläsarna förblev kyrkan trogna. Även om de orga- nisatoriskt "sett. skapade ett eget organ för. lekmannapredikan och E liska fosterlandsstif- telsen, så stannade dei inom .moder- kyrkan. : Det är docenten i praktisk teo- logi vid. Uppsala ' universitet, Carl Henrik Martling, som i sin bok c : tor fon AR gt a | ohalig i | Den 7 okt Oe lå Britlmässa. I > Dagens firas sedan mer än”500 år i de flesta av Nordens län- der. Redan i början av 1400- : ; talet : betecknas Birgitta med .; : olika epitet. Hon var ”Vidua in' Svecia-”änkan i Sverige: eller; 1 ”Spensa ' Christi-Kristi ' brud)” : ”Electa : —.' den" utvalda. men "Regina Svecia; ' Sveriges : ; drottning.: Hennes "ryktbarhet ” inte underligt, ty Birgittas ; Uppenbarelser "var den' skrift, ” om i högsta grad fångade sam- tidens uppmärksamhét; och den av henne; grundade klosterfor= : - men” visade" sig. mycket livs : > "kraftig; I urkunder, från Fi : land, .nämns :”den” heliga” Bi gittas dag”, redan 139 n Vilken; betydelse man : illmätte Birgitta både under, herne: ;livstid och. "efter "hennes död framgår - av att” "Birgittatrön redan på 1400-talet i hög” grad: införlivats med” ”allmo- gens tankevärld och att den' ”lycka- des genomgå även folktrons 'smält- degel Också :i' språkets ordförråd irgittakulten satt tydliga spår ” oväntade .:samman-, hang: På många håll i Sverige och Finlard > "påträffat ” olika: namn” på den:'lilla skalbaggen Nyckelpiga: i Sverige även" ”Gullhöna”, "i -Fin- land ”pirkko” Birgittas namn finner man också i sådana sammansättnin- gar .som i: Sverige ”blod-Brita”, i Finland ”leppo-pirkko”, ; '. eller mjölkbrita - i:. Sverige, '. primapirkro ”flyg-Brita”; i Sverige : Finland linnanmopirkko samt st tts. Brita, å t och skalbaggen | duktionen blivit en per .del av. näringslivet och 15 till 20 pro-: cent av nationalinkömsten gick är till fustningsändarr. ålen lad Sovjetunionen är, redo” att - "och fjärrprojekti "Iker :i havet, men : naturligtvis : endast 'i samband med allmän "och fullständig avrustning un- 1 der: sträng : internationell kon=, 5 "> Om "20 "år "kommer Sovjetunio-" ren: att: ha, den kortaste arbets- dagen. i” världen . och - redan 1970 har de "lågt "avlönade 'fabriks- och: kontorsanställdas kategori försvun- nit, lovade Chrusjtjov och tillade att "Sovjetunionen :år :1980. skulle producera omkring 50 procent mer elkraft än alla övriga länder i i värls den nu "producerar ti ans. : Under CO närmaste 20 åren skall en ges en l dsst .dard som”; ärihögre än något ka- pitalistiskt lands, Inom tio år skall det sålunda Vara slut på-bostads- bristen ' och inom 20.skall varje familj: få' en egen, bekväm våning. ' — Stärkandet av Sovjetunionens försvar och" militära makt är sov- jetfolkets' höga uppgift, sade”. han, Sovj inte imperialisternas styrkor —- vi. vet att imperialismen alltjämt ä är stark, Möjligheten av att imperialisterna släpper. lös ett nytt krig kan inte uteslutas, I så fall har vi bara ett val —”att' stärka vår förmåga att skapa de 'starkaste- vapen och stän- digt vara redo att slå tillbaka var- je angrepp. 2 d Chrusjtjov” berörde" ört ållandet till Jugoslavien och sade att Sov- jetunior.ens inställning i många frågor rörande kampen för freden Sovj föll med Jug Brita Hansson, -Hishuli Rättskrivning: 1) Christina I Lars- son, 2) Mona Mossheden, 3) ' Brita Hansson, . > Christina Larsson, "Knäred "och son, 2). Brita Håkansson, 3) Folke Nils 4): ona "Mossheden, 5) Vägmärken: 2 Christina Lars- "Go. en . allsång, on - FETVEYTTEUTTE TOR dag kl. 19 av David Pålsson ssk söndag kl 10. ta" Hansson, ' Hishult, . Kvällen avslutades med Kaffesamkväm och "ta, som var det lilla särdebudets : skalbaggen valla ken pe dn ö- . Men vad här då Birgitta haft att göra med. den: lilla röda skalbag- gen; med '.de sju svarta prickarna på" ryggen, Låt mig på först. fram- hålla att nyckelpigan sedan .urmin- nes tider. enligt : folktron, varit en förbindelselänk mellan : Gud, "och människorna, :' sedermera” speciellt mellan de kvinnliga helgonen och människorna. :När man hittade en nyckelpiga som : hade samma" färg som - blodet ', anförtrodde man den sina önskningar och lät den sedan flyga sin väg. Man frågade den om väderleken, om sin: blivande :fäst- man ' eller" fästmö, - om när man skulle dö, och man bad den skaffa fina kläder, kreaturslycka etc, Man kunde också be den ta reda på allt” som: gudarna "ville yppa: om framtiden och: att skaffa en allt det "som de kunde skänka en död- lig! Under den katolska tiden rik- tade man naturligtvis "främst sin begäran till helgonen, . Det. är inte så underligt. att det just var i Finland som nyckelpigan kallades -”pirkko”> Där firiner : man nämligen &n hel rad Birgittakyr- |. kor. och. många 'av dessa har me- deltida Birgittaskulpturer 'bevara- de + till.-nutiden. vs Här finns - också "öl jarde folkvers + - ”Flyg -— flyg röda Brita flyg: till kyrka > i kydkan satt den heliga' Birgit- moder och till sin dotter och nam- ne 'skänkte. hon olika gåvor: " för henne” avslöjade hon. också fram- tiden. . Genom sin flygriktning' an- gav nämligen nyckelpigan åt vil- ket, håll ens tillkommande bodde: ville den inte” flyga betydde. det fult väder c 5 v. .— Man kunde även! be” "den ' i" Finland |: - i folkets 'sägner ra dem till: "frodiga betesmarker. Detta : antyddes” av : benämningar som .”Mjölk-Brita”. och av många olika ramsor, :”Slotts-Brita” åter, för tanken till kungens hov, vid vilket den heliga kvinnan så” länge hade . vistats. Som nämnt kallades hon "också . drottningen av Sverige. « I Finland firades: fordom. den 7 oktober som en stor högtidsdag. På många. platser arbetades inte den dagen utan man klädde sig i helg- dagskläder,"bryggde öl. och "ställde | . till kalas; Efter Birgittadagen följ- de 'vanligen också en fridag, Äver Birgitta-marknader »förekom : på flera -platser den: dagen. På mark- naden mötte inlandsbönderna skär- karlarna": och bytte råg mot strörh- | ming." På. många trakter bevarade | man. i folktron minnet "av. en helt 'annan' Birgitta än den vi: mött. i historien.: Där sades också att Bir- gitta ofta var mycket lynnig. När en 'garnhärva - trasslade: till: sig : sade man” därför stundom" att 'den- här- van ”hörd&/”denio leda ”Britta” ' till, Trasslade' sig garnet då" man” skul- le nysta hade ”den fula Brita” va- rit :framme ' och. velat ha' garnet till något plagg åt sig. Blev. rän- ningen oredig då man" satte- upp en väv, sade :man ibland att det där var. säkert, den .lynniga Birgittas fel. Detsamma gällde om man satt och ' spann ' och : tråden slets'av — då , hade; Brita" varit framme och klippt av den. H M Den elaka Birgitta |: : ”Skogs-Brita” > lockar ' barnen ' i skogen att gå vilse. Elaka och vre- i siga "kvinnor - kallade" man för -l”ilskna” Brita” eller ”Varg-Brita”, eller" sade- man" att hon är en: så- dan "där Brita att ingen står- ut med henne, ' st Även en ko 'eller ett får. som det var svårt att mjölka fick på "vissa håll heta En” sådan där : : bång- styrig Brita” . t Till grund fö dessa benämnin- gar: ligger föreställningen om”en kvinna som rycker av tråden, då hon spinner, blir på' dåligt humör och i vredesmod kastar bort här- van. eller ullen." Den unga Birgitta skall. stundom ha betett sig på det- ta sätt i sitt hem 'på Finsta gård. Detta går: även" igen i en finsk gammal +trollsång som: handlar. om hur- björnen skapades och genom denna: får många av de egendom- liga Birgitta-namnen sin förklaring, Denna trollsång börjar I med des- sa ord: ;: : - ”Birgitta,' den häftiga kvinnan, Nu som inte. ville spinna : +. och inte kunde sömma -- kastade ullen i vattnet; ” :Den ull "som "Birgitta kastat i havet vaggades sedan av vinden, ågorna förde den till stranden och är uppstod av denna den. lurviga björnen,” Denna ' trollsång visar ”sydligt att «| den förklenande bild av Birgitta; som "det här rör sig om, inte be- ror på reformationens läror, utan, .Jatt den måste vara av betydligt äldre ursprung... På. grund av. sin stora lärdom måste Birgitta i hög grad ha skilt sig från sin samtids kvinnor och hon hade syrsbarligen ända från barndomen varit föga skicklig i praktiska göromål, ”efter- som ' dylika. saker berättades" om henne. Under århundradenas lopp har sålunda bilden av henne högst betydligt avlägsnat sig från den ursprungliga och sanna. ;- « ” I Finland synes. Birgitta-kulten ursprungligen inte:haft någon an- knytning till politik, mer detta be- höver i detta sammanhapg inte på . I ”Kyrkosed och sekularisering” (Sve- riges kristliga studentrörelses för- lag), diskuterar orsakerna, till: att det svenska folket inte går i kyr. kan, Trots att mer än 9/10 fort- farande mottar kyrkans dop, kon- firmation och vigsel och begraves enligt svenska kyrkans ordning, är det mindre än 4/100 som regelbun=- det deltar i gudstjänsten, dess pre- dikan ' och . nattvardsfirande, Siff- rorna avser landet i dess helhet. De lokala variationerna är natur- ligtvis betydande." MOE ' Varför går inte folk i kyrkan? Martling har till kritisk granskning tagit upp försök till svar, som ti- digare givits i denna aldrig av- stannande diskussion. Man hat sagt, att 1800-talets jordskiftesreformer som slog sönder den gamla byahe= byggelsen, medverkat till” kyrkose- dens tillbakagång. Martling . visar emellertid, att denna tillbakagång är mycket markant inom många stift, t ex Karlstads och Västerås, utan att det där varit fråga. om någon mer ipande byasprä Mycket vanligt är det, att peka på att industrialiseringen' och" ur- baniseringen -med allt vad de fört med sig verkat upplösande på gam- la' gemenskapssammanhang. Soc- kenkyrkan kom kanske att ligga lika ocentralt som skolan. Nya sam- hällen, stationssamhällen och in- dustriorter, kom till, och det är väl egentligen först sedan den s k småkyrkorörelsen . blev. till, som kyrkan ' medvetet gjort något för att söka upp människor, dit .de flyttat. Men Martling vill påvisa, att inte heller sekulariseringen räc- ker till för att förklara kyrkose- dens stora tillbakagång. Han pekar bl a på att Göteborgs stift är ett av landets ' mest industrialiserade områden men att detta stift dock är ett av våra mest kyrkliga. Sam- ma: gäller Lunds, Linköpings och Västerås, om än inte så utpräglat. 7. Frikyrklighetens inbrytning so Docenten Martlings huvudtes är, att det framför allt är.frikyrklig- heten, som ledde till /kyrkosedens nedbrytande.' Före” 1850 fanns en- dast en kyrka i landet. Den var den religiösa samlingspunkten” och ännu vid 'sekelskiftet 1900 deltog 17 procent "av landets befolkning "i kyrkans högmässa.. Det är ett gam- malt argument, och ett ofrånkom- ligt. Jag erinrar -mig, att man åt- minstone . tidigare : ofta talade om typiska frikyrkobygder som ”and- Ygt förbränd mark”; "och när 'präs- terna gjorde detta; tänkte” man säs | kert på att kyrkorna i' sådana byg- der: stod 'tommare än -”annorstädes. Själv kan jag inte. komma från, att denna orsak är bland dem som av- slöjar kyrkans ' egen - skuld inför historien,” Det .är visserligen sant, j leva utanför kyrkan, fastän ä är. säkra tecken på att Livets herre ie ke övergivit. : I ett sammanhang sådant som det" ta, där det gäller att förklara "kyrke samhetens tillbakagång, skyller vi ofta på den s k sekulariseringen, Människan och samhället har för - världsligats, Teknik och naturve= tenskap har fört människan - från Gud. Vi har förlorat fädernas räd«= ' Så för att leva som ”hedningar” . Sek a nering. innebär "många ting, ”- t är många. Men är det verkligen hedersamt och riktigt att skylla från sig på sekula riseringen? Min egen' korta" och begränsade erfarenhet som lärare för vuxen - ungdom säger mig, att det finns et världsåskådningsfrågor, Mina tim- mar: i detta ämne har blivit 'en- gagerande och intensiva. Och detta lär gå igen i hela vår västliga värld. Livsåskådningsfrågor är nu - minst lika brännande som tidigare. Men folk går inte i kyrkan. Var- för? Folk som företräder en reli- giös livssyn tycks alldeles ha glömt, att det verkligen finns något av evighet i varje människa, Behovet ' att komma till klarhet om de ”yt= ' tersta frågorna” är en del av män- vetande om den värld, där hon Ie- ver, djupnar alltmer, Hon tränger ned i dess mikrokosmos och lär sig utnyttja dess kraftkällor, hon trän= . ger ut i makrokosmos, till miljo ner och åter miljoner galaxer. Värls. den blir allt' omöjligare att fatta, förstå, förklara, Vi lever i en maä- ner, neutroner och elektroner, men ske en antimateria med helt andra egenskaper än vår, Och i de gör dande stjärnorna finns det ingen materia, bara dess elementarpartik- lar. Den tänkande människan .upp- dever starkare än någonsin av den, men hennes 'själsliga ut-' rustning, hennes förmåga att en= sa, att "hon är' en: del,' en viktig del av den eviga anden. Jag känner ” religiösa livssynens människor, präs- ter, predikanter och vi andra, sam kar, att alla är skapade till ”Guds got av Andens liv, ett starkt” b Hov äv. en "bärande" "livsåskådn I den” meningen kan "människan aldrig bli sekulariserad, förvärlds- ” kvämt att gömma oss bakom den” na kliche! ' Det stora felet är 'att ” kyrkan inte ger sitt budskap en så- att många av incit: ten till väc- kelse' under , 1800-talet kom ”uti- från”, från andra länder, t ex Eng- land och Amerika, och företrädde andra trosformer än de lutherska, men -lika sant är det att kyrkan under .16-, 17- och 1800-tal avvisat all väckelse, ja t om medelst konst- lade .och brutala medel sökte be- vara 'sin enhet. 'Det fanns en lag- stiftning, som förbjöd allt samman- kommande, t o m' till postillaläs- ning och psalmsång, utanför kyr- kan. Mest beryktat är det s k kon- ventikelplakatet av år 1726, som in- te upphävdes förrän 1858. Och när detta skedde, var det vid en tid- punkt när de kyrkliga förföljelser- na av väckelsefolket överlevat sig själva. Domstolarna, inte minst hov- |” rätterna, visade sig allt mindre be- nägna att handlägga de många må- len mot dem som överträtt konven- tikelplakatets bestämmelser. Väc- «| kelsefolkets antal var nu så stort, att det började bli omöjligt att upp- rätthålla . respekten för denna lag- stiftning, som saknade ' förankring hos stora delar av vårt folk, De första större. organisationerna av väckelsefolket fanns f ö redan. Fos- terlandsstiftelsen ” blev till — 1856, Svenska baptistsamfundet 1857. Ne :: Den ' organiserade väckel var "Där döljer sig så "mye H ken gammal konvenans och feghet. Man kan inte vänta sig att en mö- dern” äl skall ptera ett budskap, som ' strider mot hen="" nes världsåskådning, som, gör det”. omöjligt '--för ' henne : att vara ' intellektuellt "redbar. Det kristna'' budskapet måste höja sig över det traditionella ”Kanaans tungomål som drivit så många från kyrkorna, Detta budskap skulle vara ett bud-— om 'orsakssammanhangens genom--- oss att forska och fråga inom! den "väldiga världs . gränser, inom” vilken vi lever. : Andlighet” och kyrklighet ” ; En recensent av Martlings bok, att ett land kan' vara starkt indu>.- strialiserat men dess befolkning än- ' då kyrksam, Exemplet är natur- befolkningen varje söndag går till. sin kyrka, Detta, menar Föderström - visar. att industrialiseringen inte - behöver ses som en kyrkans fiende, . Nej, inte minst i exemplet Ame- ” tror inte heller, att det' bevisar - att amerika ett resultat av påverkan : utifrån. -Men väckelsen . själv "var. ingen ”främmande” företeelse, ' Den var hur svensk som helst." Kyrkan tör- stod inte att ta:vara på den. Den drevs alltid ”utanför lägret”. Kyr- kan glömde, att den inte. kan leva utan väckelse, utan personlig kris- tendom och personlig tro. Väckelse och reformation har olyckligtvis tått något” sätt ha inverkat eftersom man också i folkspråket hos oss i Sverige haft mycket förklenande benämningar' på Birgitta. Så talar man tex i Skåne enligt Hjälm- qvist om ”skit-Brita”, i Värmland om ”etter- eller arg-Brita”, i Ble- kinge om ”slamsa-Brita”, Den fin- ska "benämningen ”Skogs-Brita"” motsvaras här av ”Tall-Brita”, som är ett uppländskt namn på skogs- frun "Den bild av den heliga Birgitta, som har bevarats i den muntliga traditionen visar öss alltså er, helt annan. Birgitta än den vi lärt. kän- na genom våra historieböcker. | YIN - Texe Leth Kornhult ” pred. hos. Perssons" fre se é 0 LAHOLMS | TIDNING - — = tidningen för sy É som är klena "kyrkobesökare, Jag . har någon statskyrka, Det blir "allt - sig statliga - garantier, vars liv och arbete omges'av. lagliga bestämmel. ser, att leva ett sunt andligt liv. Amerika har, män och kvinnor känt ett starkt behov av att tillhöra en andlig gemenskap, där man kan mö tas och välsignas Yi liv och död. Ft många amerikaner är kanske .för=: > samlingen - inte mycket -mer.. Men: hän föds inte in i församlingen, ha får själv söka sig till den och bär ånsvaret för dess arbete, hemma pr a På missionsfältet, I Sverige kan de aldrig bli så. Vår kyrka kan ald= + rig bli så ”gemen”, så folklig, att É den inte framstår som privilegierads . och de fria kyrkorna hos 055 blir. aldrig annat än smått föraktliga sek= ter, som drives mellan Själv Sven skattningens Scylla och bortglör = hetens Karybdis.: Kyrkor orkön.. pell kan åter fyllas av män det SL kostar, N ydhallä inningar om vi är villiga att betala, vad det avbild”; att alla inom sig bär nå=, ligad. Det är vi som funnit det he="" dan form, att: det'når 'samtidens "' brytande, men det får inte hindra ” - teol lic Hugo Söderström, pekar 'på -- ligtvis USA, där nära hälften-av ' rika är det” uppenbarligen. så, Jog - omöjligare.: för en kyrka som skalfat : mycket stort intresse för livs- och ,. teriens värld, uppbyggd av proto= , .. i andra vintergator finns det kan= - samhörighet - med denna väldiga ' er mig" ofta fruktansvärt nedslagen -; av att finna, att det just är Gen. > > niskans utrustning. Hennes med- +, sam fatta allt' detta stora, måste vi skap om 'syndaförlåtelse, frigörelse, +" .- förbiser detta,' som liksom förnes . 7 är mer ”andliga” . ec än t ex svenskar och engelsmän, . tror att det beror Tr på att USA inte — : ON
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.