: marens , gula solljus.” En för- oe [ärad "stämning råder i ' naturen, som just en dag som; denna vilar stilla andakt inför sin snart stun- lande" :vintersömn. '-: Lövträdens 2? brinnande höstfärger Ii kadmiumrött - och néapelgult” dekorerar kulisser- na i detta väldiga tempel vars ku- pol är den azurblå himlakupan, . - .. Björkarnas rostgula guld ligger i rivör vid vägkanten och! kontras- forar vackert mot det svarta olje- ruset. En tyskhare guppar i stil- la lunk invid dikeskanten. Med ens a stanriar han upp ett tag, gör sedan "! "ett hastigt ryck och försvinner som N ett rullande gråbrunt nystan. ' H Vi är på väg till Sigtuna, Sve- "> kiges äldsta och ännu fullt intak- ka stad, som redan före 1.000-talet ktod redo" att” ta upp Birkas fallna Imantel ' och / därmed ' bli "svearnas förnämsta . . handelsplats. Här min- i ner ännu mäktiga ruiner om de många och storslagna "kyrkor som : fanns 1 i Sigtuna på 1100-talet var- - av-en'del tillhörde utländska han- . elsgillen; Ruinernas små fönster- a ED "talar, för /att - kyrkorna i syggts.. dels "som "försvarsverk mot ärjande” vikingar, dels som kristna värn "mot. den, hedendom, som än- i u bekände sig till det några mil norr :'Om. "staden. b ägna. tempel, «vilket, 3 åskguden Tor omgiven av Odin . och Frej. Ti deras ära, och för. ätt. So blidka "dem dä de vredgades, off-|. > rades” i templet. och lundarna runt . omkring” "årligen! åtskilliga ” männi- skor och djur: Vid denna kultz /:> plats fänna en kungsgård som kal- ” -. lades Gamla . Uppsala och därav " namnet” på den tätbebyggelse, som - här uppstod och blev ett cenirum för de hedniska' svjemnis "politiska och religiösa liv. 7 "> Medan Gamla Uppsala" i egentlig , mening aldrig blev - ; någon stad blomstrade Sigtuna på grund av 1 sina goda” vattenvägar och, blev en viktig handelsort, . vilket 'framgår 'av de många runstensfynd som här gjorts, samt: det flera meter tjocka > kulturlagret vari man hittat talrika + mynt: Här. residerade Olof Sköt- konung på .sin' kungsgård, nuva- | nde .Signhildsborg, - och det var . han som inkallade engelska mynt- Y. mästare, vilka här präglade 'de " första , mynten ” som "tillverkats i a Sverige. Fynden i Sigtunas.” ”svar- n jord”. vittnar om att dess inne- ns 'vånare stått: i livliga handelsför- bindelser- med, många europeiska länder, framför allt då länderna på 'andra sidan Östersjön. Ior Som i di at ö över > Av Wallé Greger - YUJrlandsstätten I badar i brittsom-' staden 'och hela Upplands liv sedan hednatemplet i Uppsala bränts ner, och den gamla gudstron fått ge vi- ka för Vite Krist och hans präs- ter. Så' var marken väl förberedd att ta emot den medeltida kyrkans kloster jämte deras munkar, + ov lens städer utsattes 'också- Sigtuna för härjningar av. baltiska vikingar och: brändes 'delvis 1187. ' Staden hade redan "då, efter biskopssätets förflyttning till” Gamla Uppsal, s av- tagit i betydelse, '” : Pp: 1230-talet upplevde staden en ', renässans, då den heliga Domi- nicus' orden" sände. sina” munkar den långa vägen från Bologna i Italien för att här grunda ett klos- ter till den heliga Jungfru Marias ära.” Intill S:t” Olofs ”församlings- kyrka uppläts mark till deras klos-. ter; som kom att spela en stor Foll i stadens religiösa och kulturella liv. I: samband rnmied klostret upp- fördes” också den ännu i dag be- varade. Mariakyrkan, som nu är stadskyrka" i -Siglunar.- : Munkarna grundade ' här" en skola, som fick anknytning; till universitetet i Bo- logna:och söm" var verksam fram till 1520-talet 'då Gustav Vasa för- anstaltade” om” att. 'klostret - skulle läggas ned. och dess byggnader ri- vas. .Sanitidigt: stängdes. alla kyrkor i staden: -utom Mariakyrkan, som i församlingskyrka." - Märkligt” är, att: fö sta så gen i denna del av landet, började man: slå tegel och troligen var det dominikanerna som uppträdde som läromästare: . Gustav" Vasa" var sju alltid på jakt "efter material för si- na slottsbyggen :och dominikaner- nas" raserade. kloster" kom honom särdeles väl till "pass. I vissa ce- lar av murarna i Gripsholms slott i Mariefred kan man finna att olika slag: av .tegel' använts vid slottets uppförande. Detta tyder 'på att man använt dels ' nytt tegel,- dels 'sådant som samlats ihop från olika platser där byggnader. raserats. När :man står inför 'sådana medeltida tegel- kolosser, som ex Mariakyrkan i Sig- tuna. och slottet ' i Mariefred, blir man gripen av historiens. röst, som talar. till . besökaren från byggna- derna. "ov Den "helige Dominicanus hade föreskrivit + att " ordensbrödernas byggnader skulle: vara enkla och anspråkslösa, ' och , med "dessa be- stämmelser som' bakgrund "växte det fram en: karaktäristisk domini- kansk byggnadsstil för vilken Ma- riakyrkan änhu är .en värdig och Som : förnämlig ' representant, N de första . kristna . generationernas ärosvisshet och iver står ännu i Sigtuna ruinerna efter - S:t : Pers, «S:t Lars och S:t Olofs kyrkor. Un- . der. gudstjänsterna i dessa tre kyr- kor och dessutom i ett par andra, + som nu är jämnade med marken, log 1 den: bl . omma ; skålar — j . - vi "måste fylla dem .' -Rädda Barnens postgiro 900 100” flesta.av våra medeltida kyrkor har Mariakyrkan ' under 'gångna' sekler undergått '' många - ombyggnader, men det mesta av den ursprungli- ga ' stilen finns' kvar. Sålunda är den vackra portalen orörd. Kyrkans alla tak höjdes 'och' utformades i slutet av 1200-talet så som vi 'ser dem i dag. I samband ' med denna ombyggnad försågs kyrkan med ett koppartak donerat av Magnus La= ' Som många "andra av Mälarda-. fortsättningen "skulle användas "som | "”Himlamaja” in "förbryllar: nu: även juristerna > AVESTA (TT) "Det finns även juridiska aspek= ter på jakten -på himalayabjörnen Lisa, Hon har numera kommit att betraktas som ett veterinärärende och det har rått oklarhet om foör3 malitetérna kring användningen' av giftampuller. Därför har länsvete- rinär Erik Olsson i Falun utverkat ett : förhandslöfte från jordbruks- departementet om tillstånd att få - använda narkosgevär. > Jakt eller inte' jakt är också ett ' man på att det inte är fråga om jakt i vanlig mening -utan att. det snarare, rör sig om ett. bortsprun-, get husdjur som skall infångas, problem, På länsstyrelsen håller ' »: skötte sig storartat — i laget och på |. läktaren . fotb olislandst. + i MH Bet sk en poäng i mötet "mot : Schweiz den 29 oktober och. om den tas är Sverige klart för VM-” Å spel i i Chile nästa år. Skulle Schweiz däremot ta båda de värdefulla” . pinnarna blir det omspel, : as, ÄN Rat HH Sverige har aldrig vunnit i Schweiz, : men när det gick väg . mot Belgien så finns det alltid ett litet hopp or om triumf även då nere, na i i serade vi också vårt första nederlag, 0-1... HH Av de 13 matcherna har Sverige vunnit fem, samtliga på svensk - mark, en förlust på hemmaplan och en vid OS i Paris 1924, då vi ” vann brons och Schweiz lade sig till med silver. s - HH Av de sex matcher som spelats mot Schweiz på deras egna plac . ner "har 'samtliga förlorats utom 'en och det ; var i Zärich 1927, då det ; blev oavgjort, 2-2, : TR ASYL | I mål leder Sverige med 2823, vilk vi har a att tacka ”måtcheri i : på Solna 1946, då den svenska segern blev så stor som T— Såg laget ut.som den gången kvaddade Schweiz: .. c Sjöberg, ' H "Nilsson, [9] Holm: "qvist (ersatt av : Börje Leander i början 'av första: halvlek), : O "Äh? -lund, B Nordahl, R Emanuelsson; A Nyberg, G Gren, G Nordahl, K Nors dahl och.S Nyström. Gren var i ett briljant slag och prickade själv in fyra” mål,” Nyström - och Gunnar . Nordahl var 'sitt och ett. var själv- mål. Som framgår av ovanstående deltog tre' bröder. Nordahl — valla lägga fingrarna på. Hjäl mora”. kom tillbaka och spelets ka- betydligt fredligare. Man. ägnade sig nu mera åt spelet. Den portu= gisiske: domaren fick senare erielz lertid inte 'medhåll hos FIFA" utan avstängdes från landskamper, satt mamma: och pappa Nordahl: från Hörnefors, inbjudna Belgien > av. förbundet för att titta. .på sina - raktär under: andra halvlek: blev 2 Så här ser: VM-kvaltabel n ut - i IN- - OCK UTGÅENDE nn — - . OPNMSMEN a POIRAR DE GÖR SEJ "BÄTRE Ut DAM KRETSARNAL bollbegåvad söners föreha nde på Jr. > dulås'. vid 1600- talets” stat hade ett enklare tak "av trä,: som ,fort- farande täcker kyrkbyggnaden.! "De lågt liggande valven 'gör. att och, dyster, men. den saknar "inte : skönhetsvärden och de sentida res> taureringarna ; har givit. åt kyrko= rummet 'en "varm ; och tilltalande färgton; Det mesta. från 'dominika= nertiden är utrensat, men ett min- Dominicus, klosterordens.: stiftare, . Bilden finnes ovanför en dörr, som en gång ledde från: 'koret till: klost-- ret.:: Bilden --anses' vara "gjord : 4 Tyskland: på 1420-talet. 'Naturligt- vis har kyrkan. kvar: åtskilligt av de ' vanliga attributen" såsom grav- par, kyrkofäder och: andra dignitäs rer. :Det skulle ' föra för. långt att mera ' ingående : beskriva allt detta varför jag avstår, vor Qigtuna, av i däg” är en skol- M. stad,” som -med sind instätlo= ner helt präglar dess "liv: och : gi- vit näring till en ny blomsterings-' hovsman var nuvarande des, som jämte Nordiska ekume- niska institutionen ' utgör. den re=i ligiösa' grundval på vilken .skolor= na i stort sett vilar. oh : Bebyggelsen är. varierande, Mo= dernt och gammalt måste ju i en så liten stad som Sigtuna bli blan< dat om vart, annat, Ett pittoreskt och historiskt inslag, som besöka- Ia orginella rådhuset med sin säll- kopparn tjänat ut och ersattes av | ek artade det sig litet sått till kyrkans interiör verkar tryckande -|. ne "återstår, 'en "bild" av 'deh' helige | - stenar, sköldar, fanor och sten- och | träskulpturer. av- bemärkta » bisko— period i stadens historia. Sedan 1917 -: arbetar Sigtunastiftelsen, vars upp biskop : Manfred Björkkvist. Så har Svenska - kyrkan "en lekmannaskola därstä-' | ren gärna stannar inför, är det gam= , den gröna mattan. ' . Första kvalmatchen i våras som” bekant "med en svensk "seger på. 4-0. Mot slutet 'av första. halv- skandal, 'då "en 'schweizare bley ut= visad efter en'tackling av. ”Zamora” Nyholm. Det var 'då vår nya back- stjärna Lennart: Wing fick kränga på sig målvaktströjan, Han hade, ti- digare ; ' stått: mellan stolparna” och ; vad som 'retade honom ' var att han inte; fick någon" riktig: värta? att | Norrköping avancerat; till fj « gick förbi Brage: Ny: mi dlem ålt, all Sprinte Ove '. Ove Jonsson fortsät sorintertriumter. vPå . onsdagskväl- len':vann han 200 mi Bologna. på 21,5. ochöslog den fina trion: Foik, Polen, 21,6, Sardi; Italien, 21,8, och Prokorovskij, Sovjet, 22,1. Dét '- blev "ytterligare : en svensk seger, I höjdhopp vår nämligen Stig |; Pettersson bäst, Han klarade nu 205 cm mot två meter jämnt för. de två]: närmaste konkurrenterna, polacken |. Czernik och. jugoslaven'. Majtan. + |" > Djurgården + Landskrona "Sleipner: i. 7 Halmstads ; IFK iMalm . Brage . NBA: HOTAR: || Kalmar FF - Råå : i : Västerå: : PÄTTERSON i Westermalm & -IFK Uddevalla ; TACOMA (TT-AFP) : Hallstahammar Om Floyd Patterson inte stäl- : Gefle IF." ler upp mot utmanaren snr 1, Statteha ” Henry . Cooper, ' Storbritannien, v " Motala AIF före den 13 mars nästa år så blir” Redbergslid han fråntagen sin VM-titel; sä- Ludvika ger ordföranden i Amerikanska Norrby boxningsförbundet :' dr Charles Reymersholm Larson, = 4 . Åtvidaberg NBA erkänner inte Pattersons " Västerås IK : planerade match den 4 decem- "City, Å ber mot Tom McNeeley. isTo- Sandv ronto som en titeluppgörelse.” » Billingsfors . ; ) ha p de. plats 'förbi Gais; I övrigt <.Så 'stora förändringar: , IF" Malmö passerade Eskilstuna,' och litsällskapet blir ist f. pengar. . STOCKHOLM. (TT) ).i an ne : Den '.84-årige . di gonen . Jo=, han. August Berg : i. Roslagen, - sr som för att slippa stridigheter, Xx ;| .na med sina rotebönder i i som | .ras begärde att få ut-agamen” tet —-av Jänsstyrelsen värderat - ; fill 1.580- kr ,per' år i—. 1, reda 4 pengar, i stället för :750 kg: råge ' halm: samt; några" "tunnor: råg och. korn, kan inte »-påräkr a - CE 131 1.669 ATT”) 425 I im. c iIken” ;kollegiet” ”ellei öl | vilförvaltniné att: ta ställning ” "till 4 och "rusth; ut larna. do En än än Nn 209 ye Tr av är 1899 så att samtliga natu” 1308-—, 414 : 158..: räförmåner utbytts mot årligt pen 05 409 : 129 I ningbelopp kar endast ske' genom 204— 287108. f avtal "mellan" honom. och 'rusthål= "181— 23298 larna.; Om "han" endast ' åsyftar att 113-182 "766 7 pusthållarna skall låta honom ut n - + kvittera ” dem ' tillkommande årlig - - | 23 ersätming- från - staten / för rote” i ringsbesväret mot.att han avs | 58 a från naturaförmårerna krävs ock- : så rotehållarnas medgivande. pi uu Ir 4 135. 23 58 155 "20 | i Någon: aledning ” eller möjlighet 4: 85—' 68..:19 | för myndighet att verka i sådant ' 60 "15 syfte lär inte heller föreligga; gär » 1.56 14 Iger kollegiet. Med hänsyn till dra- 312 gönens ålder och gällande, bestäm- melser om : avsked tycker” kollé "lgiet att den: naturliga formen för 83: 6. avvecklande av” "rättsförhållandet vv 72.5 "mellan rusthållarna och honom är 84 3 litt han :tar, avsked med” gratial "> "från Vadstena krigsmanshuskassa. synt. vackra stil och hä de från 1744, Sigtuna saknar järn= väg, men hear täta bussförbindei= ser med Uppsala och Märsta på norrgående stambanan från Stock= holm; Staden är, särskilt under sommartiden, livligt 'frekventerad av turister, och åtskilliga studie= grupper. från när och fjärran har här i stillsam ro bedrivit humanis- tiska studier vid Sigtunastiftelsens skola. Stockholmårna glömmer hel- ler inte bort idyllen -och trevna= den i den lilla mälarstaden.' : "UNR OM HMM HARN -TRÖSVAL: POTATISEN: mö VN ; EUROPA .I'DAG MT: SVERIGE Storbritannien. PRIVAT KONSUMTION ; I BRUTTONATIONALPRODUKT j: - ökning i Ye 1953—59. S ökning i i 1953-59 - TF EXPORT - : Soon VART GICK EXPORTEN "| långsammåre ökning & i flerta- let andra länder visar även in- vesteringarna . och "exporten, trots ' ökningen : på "41 resp. 50 procent." (Den. privata 'konsum- tionens relativt sett långsamma ökning som . diagrammet visar har uppvägts av en starkt kad offentlig konsumtion). . - Liksom fallet är i Storbritan- nien har den internationellt "sett > | svaga expansionen gått! hand i ..| hand med en. stark: försämring "Jav ” penningvärdet. priserna ' har: sedan 1953, stigit ” med 24 procent, "vilket ger Sve- ses av att 66 procent av vår ex port går till länderna inom EEC. och EFTA: Exporten till enbart ' procent men, därav faller "när- mare hälften på Storbritannien. Als eR VERKSTADS. > en PRODUKTER Svenska Bankföreningen Även om vi under 'efterkrigs- tiden kunnat glädja oss åt en fortskridande -. ökning . av vårt välstånd ' framstår det som ett Västeuropa. Srodukten har under' perioden 1953—59 visserligen , ökat nära irriterande faktum att utveck- nog lika snabbt som i' OEEC- lingen. i Sverige gått långsam- mare än på de flesta andra "Kål produktionen har emellertid un- Bruttonational- I der. området i dess helhet, Industri- ska” uppvisar bara Belgien" och! samma tid endast "vuxit med 4 27 > procent mot 42 för OEEC-länderna ” sammantagna. En lägre ökning änden sven- Konsument-. om "markant er rige en tätplats "bland. infla- tionsländerna, "CA OM "ITS 7) VERKSTADE | Sveriges 7 beroende : av den MH PRODUKTER bel; 2 IMPORT 1760 västeuropeiska ekonomin .bely | EFTA-länderna .'uppgår till :34: >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.