”— LAHOLMS , TIDNING '— NR |” Pyrverkeri 4 1 frågor c och svar - Onsdagskvällens - - radioprogram Utfrågningen” blev ett bländan= de fyrverkeri av frågor och svar, där ” centerledaren : Gunnar 'Hed=' lund i egenskap av svarande bril- Jerade med blixtsnabba och klara besked på en rad frågor av vital : betydelse. Att det fanns anledning för centerledaren att ställa upp i denna frågestund, trots att hrr Ohlin, Heckscher "och . Erlander tackat - nej, fick" radiolyssnarna också -klart för sig. Bland. annat: fick han tillfälle att effektivt och : inför en förmodligen mycket stor - publik avliva alla seglivade ryk- att' vi då får tillfälle förhandla om vissa saker som medlemssta- "terna måste acceptera enligt sta- gorna och den uppfattning jord- brukets fackliga och ekonomiska föreningsrörelse har.” Här före- |. tvärtom. ett 1, som ' utgör : en styrka för jordbruket som part i det vidgade handels- utbytet. Hr” Hedlund dementera=- - ..de' dessutom bestämt. att >center-. handel en, ' utan är klart ten om att en ny ri koali tion mellan "socialdemokraterna och centerpartiet håller på att för- beredas: Hur hrr utfrågare 'än vände" och vred på sina i detta ' stycke ganska demagogiska frågor tillbakavisade svarandén koali- . tionsgissningarna ' så otvetydigt, att: hrr ledarskribenter rv Dagens : —. Nyheter "och Svenska Dagbladet .. med flera tidningar, ” som älskar. spinna på detta tema, nu. borde; kunna få ro i sina själar... .. Det ' viktigaste :i frågestunden var naturligtvis dock atf center- ledaren fick tillfälle utveckla sin och" sitt partis" synpunkter på ” europamarknaden, ” För dem som ' eventuellt blint trott på talet om 7 21 1 1. Ar "positivt . inställt till vidgat hän- delsutbyte. Men priset härför får "inte bli uppgivande av den sven-; ska. neutraliteten.” Att' en sådan : linje skulle medföra, större risk för att.svenska folket i händelse av” "krig skulle få svälta, vilket. någon av utfrågarna försökte gö- : ra gällande, föreföll allt för naivt : t för att. våra. allvarligt” menat... Samtidigt. som denna frågestund " SV i flera punkter . skingrade den ! oklarhet. som 'rått efter den i åt- skilliga stycken förvirrade” debatt ; som förts i-pressen, befäste den: "ytterligare hr Hedlunds skicklig- ! nr het 'som svarande på näsvisa' och”! 7 snärjande " frågor. ' Förmodligen d de .Partil darkollegerna vatt: I skulle vara av 'så mycket större värde än ”associering, var. ” det” nyttigt att höra' hur hr Hed=" « lund, fäste uppmärksamheten. på . ciering.. kan. vara fördel" s bl. a.ur den synpunkten . 2 — de lät. centerledaren ensam få agera under”, hela "den radiotid som var ämnad att räcka till även ; för deras. del. Men' de har sig själva "att "skylla. De var inbjudna . Det i är nu sex månader sedan de. | första tecknen på en begynnande i " konjunkturuppgång” i USA "kunde ' "spåras... Den. ekonomiska ': åter- . "hämtningen sedan dess har varit ' både kraftig”. och byggd på bred . . bas, Den industriella” broduktio- . - nen "har det senaste halvåret stigit - . med! 10 procent "och således mer ” än; "tagit igen den, Åtta-procentiga » nedgången. under 1960 års | Teces= - sion, Av alla de 28-industrigrenar; " som figurerar i det officiella ame=' tik ka 'produktionsind Fortsatt högkonjunktur. i USA | men . försmådde bjudningen, "= .varlig som de flesta tycks fö ställa” sig. "Ända "sedan 1958 års svåra ekonomiska bakslag har bo-” lagen? utvidgat sin ; produktion = kapacitet mycket sparsamt. "Enligt: + statistiska data "publicerade ” av: The Chase Manhattan ; Bank: steg USA:s” industriella - > produktions"; , " kapacitet "mellan" den 1 januari . 1957 och den r januari 1961 med : :. bara 7 procent. Under. samma tid « hår; nationa; inkomsten ökat med 719 Procent, sparandet med. 21. öch.. 4 befolkningen : med "åtta" procent... tidigt har den: "industriella : 23 deltagit i fråmmarschen; | medan 7 : . fom hållit sig statiska, ' Föregåen«= de ekonomiska. Cyklar.” Visan ätt? > uppsving äv denna bredd "hållit i sig för perioder på 25 still, "produktionen ökat med 2 procent. ”Industrien arbetar frsom "helhet ;. Yuned "drygt 90 rocent "av ”käpa-j Inom ett år, ifall "tiderna goda, är det mér än "troligt : 4 pi nadet. Det är: 'således- ”bafö st. SNR Korisumtionen & stigit? sytterligare : hysa optimism för fortsatt lång- varig": högkonjunktur! nt USA? själva" verket pekar” era faktöre på att "vad som USAF under senästé halvåret upplevt, bara är det första steget i en ekonomisk ; boom. er . Man;, kan. å andra An också säga att affärsvärlden i dag icke : » kännetecknas av den friska: optis mism tnför utvecklingen,'.. som.” vanligen brukar göra sig gällande ”; i detta stadium av den ekonomils.' ka "cykeln, , Förklaringen ligger fräråst 1 den internationella spän- ningen; som'- dämpar lusten till” planering på längre sikt, Det rå- der inom affärslivet också en vag, mén utbredd oro inför Kennedy- regeringens ekonomiska politik, Högre skatter och inflation är vad , man fruktar mest. Affärsvärlden följer också med tilltagande oro USA:s ökande internationella be- talningsdefieit och utflödet av guld, Slutligen är industrien med tanke” på överkapacitet mycket . betänksam inför ny a En sådan försiktighet i förelig- : gande fall är inte konstruktiv. En , mera realistiskt återhållande falk tor är att den ekonomiska åter >N hämtningen denna gång inte följts. av en liknande återhämtning i bo- lagens inkomster, Bolagens in=, komster' är. uppe från ressionens 1! full produktiönskapacitet. bv så att man nått upp i nuvarande : åste indusi tvidgda sin capacitet, Detta i sin tur'kommer tt ge verklig näring åt konjunk- - turen, en stimulans som t v sak- LL nats, Ifall det nuvarande forcerade rustningstempot fortfar då en si-> tuation nåtts där produktionsut-'- :vidgningarna blir allmänna; kan : konjunkturläget lätt nå febersta- diet, Allt talar således nu för: att: man, kan emotse Jängvarigt god: tider i USA, i Undervisning och. sociala förmåner: skall ihte kosta invånarna i kom. : muner 'med . svagt skatteunderlag ” mer i skatt än samma förmåner gör: å "bättre ekonomiskt lottade: kommuner, » Denna rättviseambi- : . tion ligger bl a bakom centerpar-.' tiets nya giv i kommunalpolitiken, som' i "dagarna presenteras och som i koncentrerad form redovisas i särskild "artikel. Därmed skulle även konkurrensförutsättningarna beträffande - näringslivet bli mer. likvärdiga är nu. Med tanke på ätt detta är grundvalen för en ' bygds ekonomi, siktar alltså cen- terpartiets nya kommunalprogram . till bjälp för, självhjälp för kom- muner som genom hög utdebite- ring verkar avskräckande för ny- djupläge, men »k år 1961 : som: helhet endast i få fall att kunna 'bli jämförliga med 1960 - års, En sådan situation försvårar invest för produkti ” eller mod gar, även där viljan till äventyrs finns. Får dessa faktorer överhanden, då + kommer säkert högkonjunkturen inte att bli långvarig, Men en” tablering av föret: Den kommunala självstyrelsen bör få större utrymme genom en "reform av föreslagen art, anser dessutom centerpartiets kommu- nala programskrivare, > ' Centerpartiet förefaller ha tagit delvis nya och kanske djärva Erepp på de ekonomiska samman- hangen stat-kommun i detta nya . kommunalprogram, Förmodligen ändring i sinnesstämning k - säkert till stånd — av nödtvång. > klarade, en livlig debatt att upp I stå härom, vilken i så fall ä är syns "! Vad den miångomvittnade och : . väll då rikspoli > "fruktade. överl a beträt- tiken i allt för hög grad Inta > far så är den inte längre så alls. minst i ekonomisk te xx LOGISKT | - I ett damsällskap kom man att tala om flyktingar och vad som - kunde göras för dem. Man war överens om att det var lättast att göra något för barnen, ty dem kun- " de någonlunda välsituerade famil-, -jer helt enkelt "ta till sig, En för-| att hon mycket väl kunde tänka sig att ta sig an ett sådant barn. ' . — Ja, men är al på det klara med]. att mi inte skulle kunna välja. Ni måste ta emot det ni fick, sade en av Se närvarande. st skulle. inte vara it der, 'mnade frun. något hin- — Vill ni därmed säga att ni skuie ta emot ett barn utan att ha sett det? » — Ja, blev det logiska svar; jag har då aldrig sett något av mina gna barn, innan jag fick dem, säd, tuterna.. Centerledaren fick, även " tillfälle slå fast, att det inte finns - "någon spricka mellan centerpar-' |. tiets uppfattning '1 marknadsfrå- > - partiet. vill: svensk isolationism: i. PEPEPEISTETEYFVE erna,” "Christer Gustavsson, > ta Det” le r : Man kom" ihop några sgtabbar och började” så smått att spela, fast det blev; mest för det höga nöjets skull /i början. Nu har deras spelande” tagit andra pro- portioner, ; och . varenda. lördag bokad. ".. Två” gångér veckan ' repete- rar man och kör in 'nya bitar. En' låt skall' gå felfritt i många gånger, "innan den. ”släpps,' ut” på dansbanorna: När" vi gjorde besök, "höll: iman "just ;på med Still. Vökalisten Leif Arne Ing- varsson ; var. inte riktigt nöjd med ' ct marten,' men "efter en stunds: diskussion.” "och". prö- vande, kom man. fram ' till den rätta. . ' Vår. repertoar,' ' säger Christer, "sedan - orkestern. av- "| vudsakligen' modern” och "består schlagers, En, och, annan gam>= a : mal, val; us. kör iman naturligtvis det. mest foxtrot. och slowfox för hela slanten.:Även:en del syd" amerikanska ”låtär : ingår, : det skvallrade "en stor . låda: med rekvisita Just f i r det ändamålet får man allt säga att grabbarna har. En hypermodern högtalar- anläggning med förstärkare" ch ekoeffekter” har. kostat ' mycket pengar; men så har man också ett finfint ljud som, verkligen hörs: Ivrigt går orkesterméd- lemmarna in och : visar. med stor. belåtenhet upp anläggnin- As gen, Fyra gitarrfö stärkare, två så kallade pelare, högtalare-av senaste modell samt, ekoförstär> kare. . Det är en farlig: massa sladdar och. knappar . att hålla reda på; "och man måste nästan vara en garvad tekniker: för att fatta galoppen. Totalt torde he- la -Uppsättningen. med högtalar- anläggning, instrument och an nan. rekvisita gå löst. på dryga 20.000 kr. : on "SÄTTNINGEN på" bandet är följande: : Arne Andersen : trumpet ". och ” bas, Sven-Olle. "Carlsson - ; trummor, Sven-Ove -Tholin;: saxofon . och gitarr, Leif-Arne Ingvarsson gi- tarr och vokalist och -orkester- ledaren själv Christer. Gustavs- son dragspel..l de sydamerikan- ska låtarna har man naturligt- vis också. diverse skrammelin- strument för att höja effekten. "; KORTA BITAR +; 00 har orkestern gått in för. Där- för fordras det en ganska stor repertoar föratt kunna fylla en hel. kväll med dansmusik, Om- kring sjuttio" till åttio bitar går det åt på en. kväll. Deras nu- varande repertoar omfattar un- gefär en hundrafemtio melodier. " EGNA "ARRANGEMANG kör man med i största möjliga mån. Det är mycket roligare att skapa en egen stil, där man fritt kan få låta inspirationen' flöda. I Orkestern har en vokalist, men under kvällens lopp sjunger man alltid något lite till mans. - "ATT DET ÄR en' ungdomsorkester : skvallrar det "faktumet, att genomsnitts- åldern inte är. mer än 19—20 år. Internationell kan orkestern även kalla sig. Arne är nämli- Vi besöker: JACK GUSTAVSSONS ORKESTER: och söndag fram till jul är full- . slutat kvällens Övningar, är hu-'/ Hill” största: "delen: av "dagens; med” "liksom tango... Annars: blir. N fUnga veingegrabbar har poppis ' s - orkester / med dyr utrustning «<v Redan ute på vägen hörde vi hur de sprittande toner” ha strömmade ut ur :villan i Veinge. Ju närmare, vi kom, desto. bättre hörde: vi de frambringade' musikaliska. klang; allmänt ' "känd , under. namnet Jack;', leder sedan -ett par år tillbaka en'ungdomsorkester, som med stor framgång, uppträder och ',spelar inte enbart ' här i södra Halland utan även i angränsande Jandskap och gen född på Syäsjälland men sedan 'en : längre, tid bosatt .i Veinge. Aw.de övriga orkester- medlemmarna är Sven-Ove bo- sått i Halmstad och en hemma- hörande i Hishult, men han” har sitt. arbete i Laholm. NERE 1. Skåne har: vi varit många 'gån- ger, men det längsta vi har va- rit nippåt är i Kungälv, Vad det lider, ; lär | säkert. . den . duktiga lorkestern komma Umycket läng- re,' men. ännu ' återstår : en : del firislipning. På övningskvällarna brukar = man -; hålla — till ; "hos ”Jack”; och där disponerar man ;källarutrymmet. ;". Föräldrarna ”härdar” faktiskt ut, hur kon- stigt det än” kan låta "och tyg. ker; venb det är trevligt. bra” "på; alla” sätt förkunnar de och ” tycker: det är < roligt. att grabbamas. så ido; ä för glesbygder su STOCKHOLM. (TT-spec) . :.'Trafikutredningens förslag om att. ta bort eller mjuka; upp. olika .slag av -konkurrensbegränsande 'regle- ringar på trafikorhrådet hälsas. med tillfredsställelse . .av lantbruksetys relsen, ".: Noa es "När! Udet. gäller: nedläggning av Atrafiksvaga bandelar- understryker. :styrelsen det angelägna i 'att sådana åtgärder ej vidtas utan att trafik- området i annan ordning tillförsäk- ras fullt tillfredsställandé kommu- nikationsmedel;' Då åtskilliga fakto- rer redan nu samverkar till en ut- tunning av” glesbygderna syns det styrelsen med. hänsyn. till lands- bygdens intressen i hög grad ange- läget att: denna uttunning ej kom- mer att öka ytterligare genom brist på kommunikationsmedel. : "Ett betydelsefullt” avsnitt i be- "Vänkandet behandlar trafikfrågorna på” ländsvägarna, erinrar styrelsen om och detta gäller bl a rätten till samåkning.'- Förslaget på : denna punkt innebär 'att ägare av person- bil vid direkt färd mellan bostaden och ' arbetsplatsen skall mot ersätt- "ning få.ta med sig andra personer på väg till eller från arbetsplats. Detta förslag anser styrelsen myc- ket välgrundat och åtgärden torde komma att få särskild betydelse i glesbygderna.' : De föreslagna "lättnaderna ' för kooperativ körning anser styrelsen komma att få stor. betydelse för jordbruket. Styrelsen kan dock ej ansluta sig till förslaget att inskrän- ka lättnaderna till att endast avse fordonets stationsortslän samt an- gränsande län. Härigenom ' skulle betydande olägenheter komma att uppstå och styrelsen vill därför ha bort denna passus i förslaget, " Styrelsen anser det vidare syn- nerligen angeläget att jordbrukarna i skogsbygderna får möjlighet att; utan alltför stora. administrativa: besvär använda sina traktorer för lämpliga skogstransporter. Jordhru- ken är i allmänhet så små i dessa trakter att traktordriften ställer sig alltför kostsam enbart för jordbru-' ket. Styrelsen hälsar därför -med tillfredssställelse att man nu avser att lösa frågan om traktortågtrafi- ken - . or nos HÖRT I TRAFIKEN. . Jag var ute och bilade med kusin Oskar från i det vackra söndagsvädret. Oskar är wäl ingen c. G precis, men Hammarlund kommer ibland med små råd och - ot över argentinaren” Antonio Aberton- de har som den förste i världen summit över Engelska kanalen tur och retur. I 90 år har Engelska kanalen varit en lockande simbas-" da kören men ingen har tidigare ten att korsa den ”pölen” fram och” tillbaka i ett sammanhang. Det rör sig om en distans på inemot 10 mil — i strömfyllt, kyligt vatten och vattnet höll även på att knäcka -: mast medvetslöse argentinaren full? borda bragden...” «: des prestation som . den främsta i." långdistanssimningens historia "och" ,det är den väl obestridligt, när det Sverige fostrade 'simmerskor, som tersjön, under sådana förhållanden, att de väl kan mäta sig med Aber- | ”tondes i svårighetsgrad och" sim=' mad distans. Dessa simmerskor. voro Danmarks .” Jeriny Kammersgaard och vår egen Sally Bauer. . Nära 9 veil på 29 "limmar : : Jenny Kammersgaard var ett mänskligt . vattendjur, något av: en .; knubbsäl på 90 kg, som tålde att ligga. .:i vatten nästan hur länge som helst, 'I 29 timmar fick Jenny” kämpa förtvivlat för att vinna Kat- tegatts ”blåa band”; Den 7 augusti 1936 startade hon kl'18 från Saje- lands Odde och hela kvällen, natten och den "påföljande dagen fram till kl 14 gick hennes simning som em dans.” Men sedan tornade sig be- kymren jättelika i hennes väg. Hon hade -bara” en mil kvar, då en ra- sande "norrgående ström satte in. Hur Jenny än ansträngde sig kom hon inte närmare målet, hon bara drev bort ifrån det, ut till havs. Hon drev förbi/Grenaa, förbi For- nes "fyr —' allt verkade hopplöst. Massor av båtar hade gått ut från Grenaa för. att följa Jenny på de sista kilometrarna in mot målet och över vågorna ljöd deras hurrarop: Jenny, Jenny, tag fatt du 'skall tämja . Kattegatt”. . Målet hägrade, fatt. I ren desperation försökte hon då Ten vild simning ett ta sig rakt genom strömmen -=' men: hon drev bara bakåt.' Då slog man om kur- sen och" satte" sitt sista hopp till att”kunna' nå. kusten "vid Gierilds u har det hänt — den 42-årige : säng för långdistanssimmare av bå-" vågat "utmana ödet med uppgif- : vid kanalkusterna i en ofta hopp- - lös. kamp med tidvattnet. Och tid-- Abertonde i returen, men efter 43 - i timmars vattenslit kunde den 'när- ' Världen runt prisas nu Abérton? . gäller "Engelska kanalen, Men det'-. har funnits en tid, då Danmark och besegrade både Kattegatt och Ös-". Jenny föreföll att inte kunna ta det |: "Sally Buuer välpreparerad N ; långbadning. hennes simväg upplystes av. strål- kastare, som gav vision av 'att hon sam i en strålande månskensgata. Påföljande dag och även natt möt- te Jenny med friska krafter. Hon sam som en robot och sakta men säkert nalkades hon den tyska kus- ten, som på andra dygnets morgon började skymta och där stora män- niskomassor väntade i Warnemin- de för att bringa henne sin hyllning. Och den hyllningen blev stor 'och välförtjänt, ' då danskan 'vadade i Jand efter att under mer än 40 tim- mars vattenvistelse ha ' fullbordat den första simningen "över Öster sjön. . > Sally Bauer prima interpares : Men Jenny Kammersgaard fick inte sitta i: orubbat rekordbo. så länge.” Redan 1938. var Limhamns flickan ' Sally.” Bauer. . mogen '; att överflygla henne i Kattegatt. — Ja, hon utklassade danskan genom att i Gamla beprövade fiskare Kattegatt och. Östersjön ” Och den prestationen gav - henne, även segerpremie på 5.000 danska; kronor. i Sallys "simning ' var fenomenal. , | Hon startade kl 5 en augustimorgonr från Sjaelands Odde i hög sjö. skakade ”på sina huvuden och förklarade kxa- | tegoriskt, att i den sjön Var för- söket dömt -.att misslyckas. Men Sally var nu inte av vanligt virke. I smidigaste crawl arbetade hon 'sig igenom den hårda" sjön, led, sjö » sjukans alla kval och ”kastade upp” ”— men fortsatte. I följebåten hade man samma sjösjukekval som flic- . kan .i "vattnet. som . sam där. som en klocka med 55 simtag i månu- ten genom den hävande sjön. EC” ter 8 timmars simning "var Saily drygt över halvvägs, sjösjukan bör- jade släppa och auspicierna ljusna- de än mer en timma senare, då Jyllands kust började skymta. Själv kunde Sally inte se den härliga sy- nen, ty hennes ögon var inflame- rade av. det salta vattnet och 'hon' . uppfattade ' bara hav och himmel. 'Timme efter timme .segade, sig Sal- .ly gerom Kattegatt, genom nord- gående "kalla strömmar och. på kvällskvisten.' började båtar” med ' badgäster från Grenaa och” börg- . mästare Pallesen i spetsen att fylla ' sig kring simmerskan, vars sista ki- lometer in mot målet blev en jubel= , kavalkad. Kattegatt hade ånyo be” satt ett otroligt rekord? Ax « 1 '- Det misslyckade försöket Mot denna 'rekordprestation bör - gare ”misslyckade” "försök på di- stansen. Endast 4 km från målet - följebåtarna -. saknade nämligen. hennes . simning i det fallande mörkret, Då hade Sally', summit. dryga 8 mil på 16 1/2 timmar, vil- ” ket ger en medeltid per mil av 2: timmar 4 minuter, ett fantastiskt” tidsrekord, 'som ställer alla tidigare, och efterföljande långdistanskon=" - kurrenter helt i skuggan, 2, Sally unrade sig en, veckas vila. Sedan ' blev" hon. den första, som; simmade över Ålands jäsande hav;' och på Västerskär blev krönt med: havstång och blåa blommor. 7” « När Sally året därpå — några dagar innan andra världskriget ut bröt — även krossade Engelska ka nalen,. stod det fullt klart, att Sve rige kunde stoltsera med "världens främsta långditanssimmereka., Men . det var i Kattegatt hon gjorde sin” mest sagolika prestation. besez ra Kattegatt på 11 timmar 45 klint! Tvärs emot strö gick det framåt mot de vita klitterna — men oändligt lårgsamt. 19.30 på kvällen: var Jenny: blott 5 km från kusten," ren på. de'senaste 5 1/2 timmarna; norröver! Slutsträckan blev oerhört pressande ' På '2 1/2 timmar. för- mådde hon endast forcera" två ki- lometer, tre återstod. Men all möda! har sitt slut och kl 23.15 på kväl-j len kunde ledarbåtens radiotelefon: sända ut, meddeltandet, att Jenny? Kammarsgaåard > hade summit över: Kattegatt. 29 timmar 5 miruter 'ha-' de det enastående kraftprovet tagit; . läkaren konstaterade prima liv och; Jenny, själv : kände sig bara; Nte; sömnig. . = När Ji enny dagen därpå återvände. till Köpenhamn. hyllades .hon som' en drottning, 10.000-tals köpenham-= nare hade mött upp utanför Hoved- bangården, där hon steg ner på den” särskilda perrong, som är förbehål- dast användes vid furstebesök, Jen-' Danmark. - ute Östersjön nästa : "Aret därpå valde Jenny Öster- "sjön som simbassärg och från Ged- ser till Warnemiände kämpade hon 140 timmar och 15 minuter, innan även Östersjön var besegrad. Upp- "takten till den simningen var oturs- saknades konsistensfett för insmörj- ningen, sedan mankerade det med <provianten, därpå med följebåtarna "och som klimay. på motigheterna / kom strax före starten läkarens ”. återbud. Han hade blivit sjösjuk bara vid tanken på att färdas med. en av följebåtarna. I ilfart anskaf- fades en sjukvårdskunnig "person - som ersättare och det var en ilsken . Jenny, som på kvällskvisten hop-- padei i vattnet vid Gedser, : där blombuketter kastades i henres kölvatten. ”Til Lykke”. Jenny hade' pa före der väldiga uppgiften — i villerva len glömde man 7 ämligen bort att väcka Jenny, sorh låg och ter "sara han i svår motström - S hade hon drivit närmare "25 km. och "man kunde väntat sig att fin-" N na en fysiskt utpinad person. Men .- -len kungahuset och i övrigt enm-"' ny "”Kattegatt” var dagens namn ni :förföljd i överkant. Hon skulle ha ' startat kl 4 på morgonen — hon '-v- kom iväg kl 7 på" kvällen, Först ' då bara kunnit "asta 1 sig lite sop= - nabbare ' tid. än dansk - Nildlas Skogbundl” I "> På bilden övervakar - verkmästare” Gunnar Persmark utsättningen. , z Länets. skogsbrukskola— / vid Plönninge påbörjad Arbetet med : den nya ”skogs-' 'bruksskolan vid Plönninge har på- börjats. Det skedde utan några ce- .remonier. Man släppte lös en ca- terpillar för att forsla undan mat- jorden ' där man först och främst skall. arlägga en väg till området. Höstregnen har ju börjat och le- ran på Plönninge medger" inga lastbilstransporter innan man bott- nat. upp ordentligt med lämpligt vägmaterial Om några dagar kom- mer' den första materialtransporten, cirka 15 ton armeringsjärn, och då skall det vara farbart ända fram, Medan caterpillarn forslade bort matjorden höll verkmästare Gun- nar Persmark och hans mannar på att sätta ut profiler och ”rikta in” sev på. hotellet” Den första" nat- I ”de olika byggnadskropparrna, sam- manlagt fem stycken. Det blir en- bart lansh utan källare och vinkar. Då vi I "befann OSS några km. oss, han tänker visst, å vänna. — Ja, sen han har ju inte givit något tecken. ' — Ser du inte att han har ett an- — Se upp för han som kör före , även om tomten just nu fullbelagd ' med profiler och verkar käppar”, så lär det bli ganska rym=. ligt mellan de: olika byggnaderna. Den första oktober nästa år skall det, hela vara färdigt och verk-. mare. Persmark h mild vinter, för att int skall behöva dra för” långt ut på tiden utan schemat kunna hållas. | Beträffande arbetskraften har en-! treprenören, byggnadsfirman Erik; Berg, Falkenberg, fått tag i snicka=; re från orten och : 'man hyser gotti att få Däremot är grovarbetaret . alltid ” ett problem, till ' stor ' dell - dustrialiseringen av byggnadsverk; samheten, där mer och mer sker ; till stor del faller på - byggnäds-. grovarbetarnas lott att utföra. -- " segrats 'och Sally ”XKattegatt” hade « + «-> man även se hennes 14 dagar tidi hade hon tvingats att ge upp —, strålkastare och kunde ej vägleda oppas på en! .. hopp om att även murare skall gåj - . beroende på den långt drivna in-! form av monteringsarbete, vilket! '.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.