é | tördagen den 21 | oktober 1961. " Det hör nästan till Vida 5 och de skymmande ;: kvällarna, att det skall dyka: upp en .spökhi- |. storia'i tidningarna. Det kom- " mer. en ny nästan varje år och alltid ” väcker. skildringen både . rysningar och löje. Trots att vår. uplysta tid, tycks det fortfaran- de. finnas "människor, som "tror ” blint på” spöken och mystiska | Å En sådan” spöklig spö : bygden;' . de en långrev. Fade I. Östå kroken. Några magra mi s 4 i varefter köttet ' övertäcktes. med ” hem med, Ne ae ting i det fördolda och gärna a- 'nammar dem som, något existe- fande' bakom dunkelhetens, för- låt. 2 on É ökhistoria "kan - uppstå . på många: ; sätt, och avslöjas den inte genast mot den rena verklighetens bakgrund, så förblir den en spökhistoria-i al- - la tider. Följande -lilla: händelse; " berättades för mig av en av de | huvudagerande helt nyligen och | kan: förresten gott tjäna som en enkel förebild för' de flesta fan- tasier i den | mystiska, geni son satt ute på, sjön "och: vittja-.je tte Jo tteläg- , hannes i förnamn, .ocl I gen 'Bengt.-Det var dimmigt "och | få ; rått i; luften och! på reven slog I/ "det - nästan”. bom, . Endast några ”-beniga 5mörtar hade: accepterat de feta daggmaskarna 'och "såväl . Johannes. som Bengt var sura i ” synen, då de bärgat-in: den - Då, just som” Johannes: satte '" Jångrevslådan” ifrån! sig "med 'en bésviken suck ljöd 'ett xop strån kommer där!! Johannes "spärrade: upp körp- "gluggarna. och fick se 'en syn, Ett "femtiotal meter: från båten syn-, tes dét vackra huvudet och hor= "nen: från” em 'stor 'råbock klyva "vattnet. å 'en simtur: mellan; en! och fastlandet, . Köttbe- " gäret 'segrade över lagens bok-'l: stav Hos: J ohannes, och. nu bör- "jade en intensiv” kapprodd' "med . Bengt vid årorna 'och fadern ' i +" fören, "beväpnad : med en' slid- "kniv. Just" som bo cken” började ” närma ' sig, ”länd, SER Johannigs i honoj i hornen och g Bytet bars:upp é dunge,” "flåddes : och styckades, "grenar och löv." En del. stoppaz des ner. j den: tomma fiskekor- gen och resten. skulle Johannes " hämta på' kvällen, ty att gå ge- . nom byn med ett tjuvfångat rå- [g ve > djur, var inte -rådligt.: Det var ännu cirka tre veckor kvar: till den. lovliga tiden. "På : kvällen" skulle Johannes hämta: huvudparten :. av köttet och rustade. sig därför. Mor le- tade fram ett, av sina bästa la- kan att. svepa in det i och Jo- hannes försåg sig med en fick- . lampa: för att vara säker: på att 1 mörkret hitta gömstället i sko- gen, Och så bar det iväg mot den "rätt avlägsna ' sjön, Johannes var, Å4nte glad över att behöva gå en- sam, ty han var av naturen bå- de skrockfull. och spökrädd. So- nen, Bengt, kunde tyvärr inte följa med på grund av en brin- ”nände tandvärk, som han ä- samkat sig genom barfotagåen- det i det :daggvåta gräset på morgonens fisketur. .. .. , Om nu bara ;inte höstkvällen varit så mörk 'och hotfull, -Svar-: ta moln tornade upp sig i söder och då och då ;lystes horisonten "upp av en blixt, Johannes, den stackarn, var åskrädd också .. Men allt det goda rådjursköt- tet måste ju räddas för att inte "skämmas ut. Vid tiotiden på > kvällen tog emellertid Johannes ” Gud I hågen, lakanet under ka- vajen och masade åstad, lyst av " blixtarnas eroliga flamspel bor- ta vid horisonten... "När -han efter en timmes . Ha stod borta 1 skogsdungen vid ' sjön och väl hade fått sitt kött inknutet i lakanet, bröt ovädret ut över honom . med hela sin kraft. Blixtarna fräste i ett och åskan' fällde den ena bomben|” efter. den 'andra, åtföljda av o- täcka krevader runt omkring " honom, Johannes skalv i knä- vecken för varje smäll och kän- de sig liten, syndig och ynklig, Han trampade ju förvisso orätta FYUFETSTETTN Det var 'en tidig. september- | "morgon för flera år sedan, som. "ten. hemmansägare från .skogs-, och .-hans- femt årige |: ba olagliga stigar och É mvetet anklagade hårt. . - Halvspringande , kom, han med sin vita börda på ryggen fram | till de första gårdarna i b ovädret. började” bedarra.” "Nu hade' han bara, att smyga, förbi ett", litet .. ; ställe i > skogen, hans närmaste” "grannes. "Men där må- ste :han vara försiktig. ugan låg "alldeles inpå -vägen, och det lyste, i fönstren. Tänk om gran” nen "August, "hi " käring” "eller någon; äv ,u fick syn på hans hannes” beslöt ta en liten :omvi väg in i skogen” bakom ladugården, fast, han gjorde det högst .Ogär- na, . .. Platsen,” där "hans. en enstöring, som, sysslade: med många mystiska säker: Att gb Tudlöst förbi dem "och försvann |: in I skogen. Den svarta hunden med eldögonen satte en lång tid skräck i i.hela byn och inte, förr? i i knävecken; då. han skulle”) pas- sera , det 'farliga stället på sin smygväg. ed -det" orättfångna k knytet. Svetten stod "i pan- ; på honom, då' han trevade gusts' ladug årdsknu x; Ett 'sakta honom” 5 hålla? framför honom, ett 'skutt rakt upp i ilsken där det satte sig som en. plugg. Under”, några” sekunder 'stirrade cklampanis”. ljuskägla: rakt gon, ovanför vilka” skymtade” ett par nskrämliga hörn, Samtidigt |: av då fötter. i "buskarna,: som försvann |” i riktning” mot stugan, och” då l: tappade” Johannes den "lilla smu- la" förluft' som ännu fanns kvar. sig - buskarna och trampade gaspedalen i botten: Hur -han kom ut på” vägen och hem, viss- te han, knappast. förrän han låg H de Ungefär samtidigt stod Jol ans sande historia. August hade va- rit. ute ogl h letat efter. en av si= na kor äntligen - fått: rätt på : den! och med kon i teten, kommit i' när- heten av sin ladugård hade' han fått '.se "ett: ljussken och en' vit gestalt... Och då hade, han lagt När "August senare med stöd och hjälp av sin gemål ' och en lykta gick ut för att släppa in kon, blev saken ännu mera my- fint. lakn med en massa kött i bakom buskarna vid lagårds- knuten!! GE - Johannes : ” hade . sprungit: för August och hans ko och August hade. sprungit för Johannes och hans vita bördalt. : Och; så - uppstod. en prima spökhistoria, som inte fick sin förklaring förrän tre år senare, å Johannes själv kröp fram med den. Rätta sammanhanget hade han fått klart för sig långt innan , men inte vågat tala om det, förrän åtkomsten av rår djursköttet var preskiberat scen "Men då var det så dags att ma, vitt linnelakan.. Ser Mu där, SYNLIGT. — Ni ryter den burduse mi- btärläkaren och pekar ut ett offer, läs på tredje. raden på den tavlan. — På vilken tavla? undrade as- piranten, Jag ser i märkt — det finns heller ingen dä Grupp. 1 Bra sym > Sr där en. gammal gubbe, föremål "skym de dunkelt” rakt . Med "ett stönande; "slängde . kan |” Takanet. med rådjursköttet. ifrån | 7 nes”. gvanné,' August; inne-i' sin|- stuga och : berättade" en» hårres | å kvällen, och då han så benen på ryggen och skenat in.| 82 9 stisk, Då hittade de ett nytt, | få igen både köttet och ett priv ingen. — -Haha, skrattade läkaren, ut- Nöden — hjälpen — tron. "Det. var nöden som drev. .ho- many "och 'sådana brukade inte nöden: och bekymren, stigit, över tröskeln”; till hans hem;" , Hans] bi barn låg för döden, "och. då. var det. inte fråga om någonting. an- nat än att bringa hjälp. . I Även, bland. oss blir det ofta enligt ' psalmens ord: ”Om du "i lyckan; bortglömd är, man; 'Deta ; måste kyrka z allvar besinna., Liksom sin Her- re måste hon ha hjärta den och vara beredd att. där. ; hjälp, måste. ges. Och liksom, sin "Herre måste, Kon vara rus- tad att ge" både yttre, och inre, b själens 1 nöd. Ty människan i är enhet ' av. kropp > och. "själ, « I varje ”uppspaltning” leder. 'in i flykt från verkligheten! Det är människan, ' som +skall hjälpas; ochi henne har" Gud skapt med. nom. till Jesus, Han var hov-| +trängas med det enkla folket kring Mästaren. . Men ny hade : hjälpte hovrhannen till tro. ; kommer: att få äg : både Kropp och själ. "Därför är det .lika fel att glömma krop- pen för vård om själen som ätt glömma själen, när man "söker" hjälpa: -kroppen:" Både själavår- den och socialvården behöver lära av. "evangeliet. j : Liksom ' det. var-nöden som drey' hovmannen till Jesus, var' det: hjälpen, som . öppnade hans : ögon för vem Jesus var, så att han kom till tro med hela sitt hus. Det låg i Jesu gärning en vittnesbördets: kraft, > som för- = Ordet, som Jesus uttalt, visade sig. vara ett sanningens, kraftens i och frälsningens' ord; Det blev bekräftat” genom den yttre hjäl- pen,. som tjänarna hade att be- rätta om, när de mötte sin hus- bonde. med orden: ”Ditt'barri ”» ir t lord” att" try ga sig vid både-i glädjens och nödens tid.' Det, är ett frälsningens - och - livets; ord. Men : nu som förr vill "i män Dr kan vara svårt att säga vad, som inte är essay, ”skriver M; nus ;von : Platen, då, han” i höst Isamlat Världens bäs "essayer iur- val (Natur och; Kultur, 'klotb: 49, NE "serie - + Världens bästa,” "gjorts bland "lyrik, noveller, dra? mer," essayer, myter. och sägor. och id. | tal Essayen är ju inte "så populär Sverige. Varför är svårt att säga, är oftast lättläst, lekfull, spiri=- "ell och "stimulerande för 'debatt- lusten. - Till essayen, kan ju hän- + föras + kulturartiklar," vetenskapliga : ; uppsatser, kåserier "och" naturbe- " traktelser, Som Magnus von Platen : äger: ”Den är en moralfilo- sig fråm i. mörkret "mellan del också säg regnvåta, buskarna: bakom Au? : sofisk ” uppsats; som" "varken? sma- av : moral seller filosofi” och edan Wiristo Churchill m” sin hobby;! målningen: ör" det på ett: sånt .sätt vatt tiskt: får lust att försöka F Och" "det var just, mer "med "den korta”: essayen;| skriver Winston' Churchill; Men här finns "mycket mer inom dessa bok= pärmar, lustiga och bitska essayer om. det. mesta i vår vardagliga aro; Det kan handla om brev: till jen ;bracka, -som skrivits: av” mand ”Hesse,' eller om torrläggning som 'A A Milne "helt spontant "ut- lägger." Varför inte en essay” om :enbart; vatten, menar Alvaro” Cor- rado;'. eller om dumhet men. lika "gärna t om geni, Det är inte ofta man får ett så. brett register av och om "olika: söker som då man bläddrar vårt land.: Böcker 'som i sig själva innehåller det mesta! av d språl jag? äger det mesta om hans ut- gångsläge. Svaret lät han måla på ena takbjälkarna i boktornet.. Där se jag prövart . e. detta ; ;. utgångsläge : : skrev å ' små” solymer. Han själv att” han ' gjorde det mycket: för sin egen skull, det roa; de honom helt enkelt, Och han vill > mena . att” han" är att' räkna som. amatör. Man märker' ofta att han koketterar;' På något sätt är han en muntlig . berättare som "i ständiga - utvikningar. går. runtom' sitt ämne, och. - också: vid: otaliga" tillfällen: oa "sig med: me alintedkningar! tr fhoop” och utfall. < Essayisten, behö- "så mycket om de: vetenskapliga: bevisen; han kan. ie-: ka med” vilka ämnen "han vill och; omvärdera som han finner nyttigt. Han kan; skriva ont snart sagt all- ting, "en "underfundig' och” tokrolig - länniska kan ”stå sont modell till: en. liter” "essayistisk” ”utvikning; men lika" gärna” en "landsväg i Småland, , en slätt, en sjö eller en fågel i vår : trädgård. Det är alltså ofta vardag-" liga saker som ' behandlas! .Essayen "| ger. djupdimensioner. åt dessa; små vardagliga; händelser. Vi får se på” dem : i ”ett 7 ”miångfacetterat ljus. i Essayen. är 'väl egentligen en litte- raturart som tillfredsställer den som, vill vinna ökade "kunskaper i.livs-S visdom.” De kan” ofta göra det lät-' tare för, oss 'att förstå något. Vi kan! kanske” lära ”osö att dra på mun åt "| ökad :ley= 3 presenterad med essayén PEn drin= kares bekännelser”, säger att essa- små problem, behandlade med hu- < mor, räed satir eller med -hänförel- se. Visst kan vi säga att det i våra dagstidningar "ofta dyker :upp:små kåseriartade' saker som. bygger; på essaystiken. Många av. våra bästa i lära hos; lika näste jfär at. edaktör yen är författarens samspråk med läsaren. Detta är en fin defination som täcker mycket om essayen som", uttrycksmedel, "" vn pra : Kan Magnus von: Platens utval Pvärldens bästa essayer” betyda att, vi får en hel del nya essayvänner, Jär. "mycket vunnet. . Kanske kan essayen åter komma i ropet, vi har haft "en hel del 'alldeles ' utmärkta ' "| essayister. En av de främsta på vårt , språkområde är Frans G Benegts-, son, hans ”Tankar i gröngräset” är det en högtidsstund att plocka fram jargat "kan inte” med gott. samvete” välja saker som han själv inte finner go- Som & r preciösa, för 'svulsti- c Nu kan det' bety- ”da att berömda saker : "utelämnas, kanske ” essayer. som gett andra "människor stor behållning. För i "den som - bläddrar i denna: samlingen står "det "snart. klart att man inte har anledning att lasta” antologire- daktören för det 'som står där, var- ”för skulle man då börja leta bland alla "gamla : omtalade essayistiska "mästerverk för att finna vad som saknas." Här finns. så mycket, att .det mer: än väl kan bereda varje läsare nöje under år. De flesta små bidragen är sådana att: man .går tillbaka till dem, or ; Magnus von Platen har också gått en delvis vetenskaplig väg, då .hån gjort urvalet Han har med gott samvete valt att. avgränsa "och "precisera "urvalet. Han har funnit urvalsprincipen genom att gå: till "genrens fons et principium, Michel de. Montaignes essayer, Essayen' har här sin egentliga upphovsman. Montaigne gav i mars "1580 ut två små volymer med ti- teln Essais, Dessa hade han sam- v de i avskildhet under studier i sitt boktorn på lantgodset dit han dra- git sig tillbaka. Han utvecklar essa- yen och får den att inom sig rym- ma det. mesta i hans omgivning. Essayen blir nästan som en mono- log, eller 'en dialog. Han är 'ute för att omvärdera allt, inga doktri- "ner får finnas, inga förutfattade me- ningar," Hans små” försök är hela ' Jat Under nio långa år, tillbringa-]' "' och bläddra i då och då. , - ..En annan god essayist är "Gösta : Attorps. Han har i höst gett ut den : lilla fina' boken Rastställen, (Raben & Sjögren, inb 14:75). Det. är en" samling små" essayer kring platsen som skänker oss ro och stimulans ” efter jäkt och arbete., Här finns : hänförelsen, denria känsla | av för-? nyelse som rogivande platser kan . skänka. För läsaren förmedlar At-” torps 'sin egen kärlek till platser- ; nay' vare sig det gäller Gotland. el- ler Norge är han samma förtrogne och fine ciceron. Det känns 'upp= ' friskande att läsa honom. Just den- na sortens Kitteratur tror jag wvi i våra dagars jäkt har behov av. Att kunna ” dröja i, erinringen, :kunna . återuppleva och glädjas i minnet, - '”Världens bästa essayer” bör bli läst av många. Man ' känner ! gig: glad över att förlaget vågat satsa på denna art av litteratur. Att ta” fram, volymen då och då och läsa ” någon essay blir en upplevelse, nå- got som kanske kan utvecklas: till vana. Låt oss hoppas att essayister- na kan finna marknad för sina > böc= ker också här i Sverige, ses s ; ln nan han kunde spara till någon '|skulle han: ha: minst 50 kronor [han började att tänka”på sin” får |över, skulle : han kunna spara -- Kristi händers ämbete; Den når ; intill många hjärtan och hem alltjämt om Kristi stora frälsa- " rekärleg till de nödställda. När : Gud välsignar dess vittnesbörd, ' händer det att människor ' föras till tro, tro på Honom, som både " ILunsa M forts.) - Men” han ägde ej en "krona, och det fordrades 60 kronor för att. få biljett dit. Det: beloppet kunde ;, Nicklas Rask. ej skaffa [honom utan, sade, att ville han , nödvändigt ge sig. dit, fick han ge sig. till Göteborg och försöka att få något jobb; där, han kun- !de. förtjäna . .pengar, till resan. Men: -han trodde, att det ej var lätt att få. "något lönande arbete. Skulle” "han, lyckas att få. något :" som var bra, borde han "behålla det,. för, det. var inte så säkert, arbete i, Amerika heller. häsarnas hjälp nådde på tredjé : dagen. Kappsäcken var ej vida-: re tung.; Meri den innehöll dock . t litet i; ; matväg, så att'det' "räckte för en vecka. Efter.'ett' par da-' gars sökande fick han' tillfälligt arbete vå. en. 'skrotaffär med många ' tunga ; saker "att sortera och lasta, Men betalningen blev, låg, så det skulle dröja länge, in- amerikaresa. Han hade till .bo- stad fått ett litet krypin inder en vindskupa. Hn: bytte ' efter. nå- gon tid. plats. och fick "jobb jvid renhållningen, .. som .-.betalades något 'bättre ': men var rätt o- trevligt” "arbete" och skulle: skö- tas "nattetid. Under dagarna ha- Ide han god tid att'se sig omkring och var ofta nere; vid "hamnen och" såg: båtar, som: styrde fär- den mot Amerika; Ur hans bröst gick. många "suckar, för att han ej ägde medel, så'att han kunde lösa biljett. - HN «» En sjöman sade honom att han kunde få & Överresa gratis, om han verfarten. Men då skulle han ha . någon som kunde: ta” emot” ho-|: nom ,: vid landstigningen -; seller då han landsteg, för annars fick han arbeta sig om ” iepat till Sve- ; Han hade läst i Rasks böcker att det var möjligt att söka rätt på' personer: var: som helst i Amerika genom» konsulaten. Så Nisse ' Rask, Om hah" kunde anz träffas, kanske han ville "hjälpa honom” över,. Han ' hade vetskap om med vilken båt han rest från Göteborg.; Men sedan var spåret slut. Han besökte konsulatet och framförde sitt ärende, och i utri- kesregistret fanns hans far myc- ket riktigt antecknad;' ”Konsula- tet. Iovadé" att göra, efterforsk ningar". men « ville” ej. lova för mycket, , men skulle lämna: be- sked om ett pär månad , då han fick" höra” till, Pelle: :återgick till sitt snuski- ga arbete; med .. vilket han ej trivdes..och ej heller med kam- raterna, i. vilkas dryckeslag” han aldrig deltog. "Han. pikades ofta av kamraterna, som ; mest. : vär förfallna individer: Men hur han än sökte kunde han ej få något annat arbete- "mot "vintern, '.och han fruktäde för att bli anrbets- lös. Han hade emellertid kun- nat” börja lägga” undan; en och annan krona, Så han. trodde, att om han kunde hålla: ut. vintern ihop femtilappen; och så försöka Något "hopp om: att konsulatet arbeta . sig. över till Amerika. skulle kunna spana” upp Nisse hade' han inte, och visste ej hel- ler om fadern det minsta brydde sig 'om honom, Så det var nog|l. säkrast om han kunde' spara i- hop,'.så att han kunde taga: -sig dit själv. Men han .måste. se sig om en -annan bostad över :vin- tern, för. snön . började ryka in mellan” tegelpannorna på vinds- skorna 3 se. ordet förverkligat -t kärlekens "gärningar. Dessutom — hur många är talade eller, skrivna Gudsordet eller av sakramentens himmel- ;ska” nådegåvor. Evangeliets väg till dessa blir nu;/som på Jesu lid den yttre hjälpens. Därför är diakonien så omistlig i en kris- ten kyrka. Ty diakonien är kyr- ”kans organ för yttre hjälp, är som annars äro tillbommade för Herren Kristus, och der vittnar vill hela kroppen. och frälsa sjä- len. "Så gav sig Pelle åstad : mot Göteborg, dit: han med" apogtla-; : ville arbeta på båten.under ö-|. "| Blanda inte ihop följetongsroman- det inte, som” aldrig nås av det|- kupan. Men döt blev en' extrå kostnad, så 'det blev nästan o- möjligt 'ått' lägga undan något. Men han fick lite extra arbete med vedhuggning hos änkan, där han fått rum, så att han slapp betala: hyran för en och annan vecka, - Han . gjorde många : besök på konsulatet, och där hade de spå- rat, fadern på flera platser, sist på ' en: fabrik, där han råkat ut för någon skada :i handen och fått sluta arbetet. "Det troddes Det blev ingen ”nöjesresa pre- i cis med den tidens båtar, som tog nära 7 veckor för överfarten, Resan hade - varit mycket stor. : mig, och :Pelle kände knappt i- gen sina, händer, då han kom frafn; så tillbarkade hade de bli. slaskgöra på båten, som för ho- nom var ovant arbete. Men det . fanns inget hinder för hans land” . stigning, sedan han uppvisat 'si-7 Na pengar och för övrigt verka- ” de ung och frisk, att han” "sedan test långt västerut Pelle, aft det var” lätt att få något bra. bv Nn AN för sin "fra Av c '0.. Nilsson: . Adnan och skaffat. sig farm, men . var hade ej kunnat "tagas reda" på. Så de visste ej om fadern levde eller gått under. Sista livstecknet var från en liten nybyggarestad, som "hette Vaist. Connty stead. Detta gav ej Pelle något vidare hopp om hjälp från fadern, ; Vintetn blev ej alltför sträng, och det blev rätt tidig vår. Pel- Je : hade talat med rederiet och fått fribiljett mot arbete på bå- ten under : överresan,'.' Båten skulle avgå en av de första da- garna i maj. Han hade lyckats spara till en reskassa på 74 kro- nor, som: han, hade orörd vid framkomsten till Newyork.' In- nan han lämnade Göteborg, ha- de han skickat avskedsbrev till modern och Nicklas Rask lova- |, Det: sj blade: inombords för t han. nu uppnåt' målet. Men jublet kom för tidigt. Det var. ej så lätt som. han tänkt sig att. få arbete. Myc= "ke beroende på att han ej för snart hopsmält till några få kro- RO i 'dollarlandet.' - Inget jobb” je ha vit av blåsor .efter tågvirke och ' a stod språket, Hans reskassa var: 2 n lyckats att få i staden + ' re beslöt att ge sig ut på lan-: det, där det väl gick lättare" att få arbete: Samtidigt sökte” han - reda på åt vilket-håll han skul=" a le,:ställa kosan för att” komma > till Vaist County stead, som han - hade : antecknat >» på ett papper. Han förstod -av vad han hörde, ne , ot 2 (forts ) " DUNK.. : "Det war änns på rygan o och ka valjeren sa, |. — Att: inte batteristen slutar sitt” solo snart, ; till fotogenmotorn ute på fjärden. z - Skylt i ett kontorsfänster i Re: no, USA: To skilsmäs: de skriva då han kommit över. — ingen väntetid. 2& ie den och sett grandet-i Er nästas öga men infe bjälken : i Ert "eget. En annan inställning är på. sin plats: Dessu-' om. skulle. Ni vinna på att. "visa större tolerans, Alla. kan? ju. inte vara 'stöpta i :samma : form. .; Den omvälvning Ni funderar på bör. Ni chanser: Jängre fram. je "Vattumannen 22 jan —19 febr.: -' "Det ställs stora krav på Er, men om: Ni, bara bibehåller; Er. lugna, effektiva arbetstalkt går allting väl vänta med ett tag. Det blir bättre | = ar 'och obehag både på arbetsplat=; sen och i privatlivet. Nu gäller det” att hålla huvudet. kallt och tung rätt i mun om det inte skall bli, tråkiga konsekvenser, Klarar : i pärsen kommer "nyd; lovande möj- gångar på det' romantiska planet. Håll stadigare om portmonnän, i; ; Lejonet 22 juli 21' aug.: på "oppvatv och då går alling som” en dans. Ni gör nya, angenäma”. bekantskaper och kommer själv att ” bli d.i privatlivet. Om Ni .: Irat Er « mycket trassliga , il ser ut. art få en tillfällig uppryckning, min det betyder inte att. Ni skall köpa allt Ni ser, Låt inte en till- föllig motgång i slutet” av veckan påverka Ert. annars” strålande | hu- Fiskarna 20 föbr20 mars: - Ni har massor av saker som Ni tänkt företa Er men tiden vill lik- som inte räcka till. Kanske borde Ni sova bättre bland uppgifterna i stället för att engagera. Er i allt möjligt. Ni kommer att ställas in- för ett par verkliga kraftprov, men de" klarat "Ni tydligen med glans. hälsan skadar, inte. at Väduren 2 | mars 00 april: : Ni skall akta Er för att komma ut på. hal is när de gäller att ta ställning . till. besvärliga” problem. Gå endast efter säkra fakta och bry Er för all del inte om att lyssna på "alla ryken som når Era ögon. Större sparsamhet är av nöden: tik med verkligheten. - Oxen 21 april-20 aj? Er oro för framtiden är en pro- dukt av Er egen ånbillning. Ni står på fast mark och har det väl bäd- dat för ytterligare framgångar. Ge bara inte tappt, även om det ibland ser motigt. ut. Belöningen kommer förr eller senare, Ni råkar in i en turperiod och Ni har all anledning att vara på; suppsluppet humör. Låt inte ' små " vardagsförtretligheter förstöra den stämningen, Tvillingarna 21 maj-20 j juni; I början av veckan går allting upp och ned för Er. Det beror delvis på Ert eget slarv, Skärp- ning på sina håll är Ivändig. Ni känner Er ganska trött och utsliten, här i höstens "mörka tid Snart Mer sörn och bättre vård om| ; och i stället försöka hinna med alla "de småsaker Ni tidigare "hoppat i över.: De måste i alla” fall göras.” Könoentrera Er "bättre i arbetet, > Där finns "en hel. del fallgrögar. ” men det 'är Ni inte ensam om så | hamnar i en diskussion bör Ni inte ' : ta parti för någon: En present” är på väg : i ungfrun 22 aug—22 sept.: .. : Ni tycks definitivt ha hamnat i en återvändsgränd. Ni har- haft 0 tur med det mesta och känner Er ec alldeles ur 'gängoma. Det. är dä SS Ni också mer tillfreds med livet. ' Penningbekymren håller i sig "ett... tag ännu — det gäller att snåla och vända på slantarna om de skall” d räcka," "Vågen 2 | sept22 okt. De” planer Ni gjort upp håller wa Vv ” tyvärr inte och. Ni måste impro-, - visera en hel del för att få allting. att klaffa, Det "blir snärjigt , och ' påfrestande ” "men med Er' arbets-: vilja och seghet ordnar alling. upp gig. Kärleken går sina egna under- liga vägar och därför Skall Ni in- te bli alltför nodslagen om en viss. person nonchalerar eEr, . Skorpionen 23 okt 22 Nova I Kasta inte yxan i sjön även om ' glädjen, arbetsron och romantiken ' alldeles försvunnit för ett tag. På onsdag kommer vändningen till det bättre; Därefter hinner - Ni knap- past dra -andan" mellan alla trevliga händelser;-Ni råkar ut - Om någon ber "om ett handlån bör Ni se upp." on : |. Skyten 23 nov—20" dec.: Ni får goda nyheter men bör in- te "hoppa för högt för det. Den re- sa Ni planerat vör Ni vänta med. 1 1808 — kanske.redan"på fredag elr |" EEE sd att det var” mycketr långt "dit. "> x soadvokater Ni får vara beredd på motgång en tungan, ' tu ligheter att dyka upp. Ni får fram-. - N Veckan: får" en. trög” och olustig «. - start, "men 'snart nog «kommer Ni för dags att göra helt om och ”gå ".. vidare i en annan riktning, Då blir +." SV i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.