vv AT Yvertvere vvvTerFTYTY N vTrvY FT - + Måndagen den 30 oktober 196 i 4 a tt världens största' flottbas ligger Norfolk i den amerikanska staten NVirginia?. I "Atlanten" trafikeras dagligen av " 4.000 fartyg, som för dyrbara laster över detta hav, För att i tillfälle av krig kunna beskydda ' denna livs- Viktiga transportväg har Norfolk- basen med dess 250 krigsfartyg och 100.000 - mans . besättning. anlagts. asen är. samtidigt ' hemor. för SA:s atamubåtar, . IT pptagen stjärna SÅ pride SAT Sophia Loter.& som med "filmen ”De två kvinnorna” definitivt slagit ige- "mom som stor dramatisk .skådespe- lerska, har mycket att. stå: i och hennes arbetsprogram är fullteck- mat för lång tid framåt. F n' håller Iden italienska stjärnan på med in= Int ”R av filmen i Vittorio de Sicas regi och i nästa månad börjar hon 4 Paris tillsam- mans med Anthony Perkins arbetet på filmen . Den tredje. dimensio- nen”. Nästa uppgift blir en nunne- roll 4-”Damen från : Monza” "SM och Sartres ”Fångarna I Altona”, som i sin tur. följes av en sångroll ten musilkfilm med Danny Kaye. Vi har nu hunnit fram till 1963; då hon skall. göra en roll i filmversionen av iden engelska ”Molly, Flanders”, Här . ser vi stjärnan skära för n jätte= tårta, vid ett cocktailparey i atel- Jéerna t Rom och hon bistås av filmskädespelaren, Chorligit” Hest Den här flickan förtjänar sitt leve- bröd under vattnet. Hon uppträder nämligen som sjöjungfru vid en stor vattencirkus i Florida och har gill uppgift att underhålla publiken ked sin graciösa lek under vattnat bassängen, A - ens Utpressning " Lille Patrik har varit olydig och burit sig dumt åt. Till slut förlora= de mamma tålamodet, : = Hör du, min gunstig herre. Om du inte uppför dig hyfsat och är snäll, så kommer jag att ringa efter polisen. — Ja, gör det du — så "ska jag tala om att ni inte har löst TV-li- . €ena "Spelar ingen roll - ' Den store bayerske Koda-Koda steg en gång in i en järnvägskupé i vilken det satt en dam med sin femåriga dotter. Eftersom sällska. pet föredrog att vara ensamt ut- brast modern: —" Får jag göra er Uppmärksam På att min dotter 'har scharlskans- feber! — Äh, det gör ingenting, svarade Koda-Koda, Jag Bögår i alla fall självmord I nästa tunnel! PRENUMERERA | Jag vaknade” av att någon strök över mitt ansikte. När jag slog upp ögonen iakttog jag en ung flicka, att omedelbart. bli Klarvaken. därnist väntar filmatiseringen av |. 'gonen blåste det, öch framemot ef- .sekundmeter, vilket var alldeles för len lagun. Afrodite fick slagsida och | ; | såningsmaskiner och allt i” djupet. | | drunkningsdöd i vatten” Jängt från 1 Old Sweden, me | om, men däremot var det inte lätt vars underbara skönhet kom mig ” äv Fr Ae ” Ett av mitt livs. oförgätligaste | minnen ' härleder. sig från den tid. då jag som nyutexaminerad styr< man - mönstrade ' ombord " på - M/S. Afrodite, som 'seglade :mellan . Gö- teborg och Tahiti med last av kop- ra och maskiner. Föga' anade jag den gråkall ogh disiga oktob gon då jag: mönstrade ombord, att jag skulle få uppleva :något, som i sitt slag var unikt och .kanske inte upplevts av någon annan sjö- man före mig.= > oc Vi gjorde två resor över r Atlanten och på den, tredje. hände det. Vi befann oss 'bå väg till. Tahiti” med last av radsåningsmaskiner o. elek- triska lok, då en monsun plötsligt 'uppenbarade'- sig. Redan på mor- termiddagen friskade vinden i och när kvällen kom inregistrerades 65 mycket för M/S Afrodite, som drev för hjälplös maskin och hamnade i började ta in. vatten och 'efter en halvtimma försvann hon med rad- t Jag lyckades i allra sista stund ta mig upp på en flotte, där jag ord- nade det så trevligt för, mig som möjligt, '. : På natten mojnade' vinden och på morgonen låg Söderhavet åter- igen stilla. Jag spånade: åt:'alla håll: men kunde inte iakttaga vare sig land eller fartyg, och framemot eftermiddagen, när ' jag ätit upp min sista chokladkaka, började hu- möret. svika. Jag insåg. att jag var dömd till en säker hunger-' eller Därpå somnade jag. : Hur länge jag Sov, vet jag inte. Det kunde ha varit ett dygn eller också två eller tre. Jag vaknade av att solen stekte mitt ansikte och kom det att svida, Törsten plågade mig fruktansvärt för att nu inte tala om hungern. Jag var nära att kasta mig i vattnet för att göra slut på plågorna, men i detsamma såg jag en mörk strimma långt borta. Jag närmade mig land! Klockan kunde ha varit fem eller sex på eftermiddagen när flotten stötte mot en klippa. Jag hade nått land! "Med stapplande steg gick jag iland. Framför mig låg en lund med kokospalmer och bakom föreföll ter- rängen huvudsakligen "bestå av snårskog. Med uppbjudande av mi- na sista krafter lyckades jag släpa mig till palmlunden, där jag hit- tade några kokosnötter, som släckte min törst o. drev bort hungern. Me- dan jag tuggade på mina nötter, vårdslöst lutad mot en krokig palm- stam, tänkte jag på gamla Sverige, som låg tusentals mil långt borta och på Maja, som gick hemma i byn och väntade på mig och som kanske skrev brev vid det här laget och talade om hur mycket hon tyckte om mig och undrade när jag kom hem. s . Och så försökte jag fundera ut var jag befann mig, Att jag ham- Na? på söderhavsö var jag övertygad att lista ut vilken, Tahiti var det inte, ” | - AXEL JENSEN < Jag åt öpp åtta kokosnötter och "Sverige vid det h O |. Alla tiders: Hösten är friidrottens högsäsong] och just nu tävlas det-för fullt: mest nervspännande är väl löp- ningarna och simningarna, där fle- ra såväl Europa- som världsrekord i år fått siryka på foten. Fenome- nala tider har uppnåtts både -på banor på land och i vatten, Som tävli t har . lö -och simning ” urgamla anor. Gamla skulpturer, som grävts fram i Grek- land, visar att löparstilen fordom- dags var ganska lika den nuva- rande, -. Även nordborna var tidigt 'be- römda som goda löpare. Den gotis- ka författaren J 'rdanes använde ut- trycket ”det 'fotsnabba folket” om våra förfäder, Att bli berömd för sin förmåga i löpning vari forn- nordisk tid en ärorik förtjänst. Olof Tryggvason, ' Harald Gille, . Sigurd | Slembe, "Harald Harfot m fl var alla kända för 'sin: löparförmåga. Det berättas exempelvis om konuhg Magnus Barfots son Harald, att han efter "tvenne omgångars tävlings- kamp med en ryttare, slutligen i tredje omgången lyckades besegra denne: . De sk Psnällöparna” tilldrog sig — om vi flyttar oss fram i tiden till 1800-talets första ' hälvt stort uppseeride i Norden. Så tillkänna- "dj gav en. affisch i mitten av 1870- j laget. och hade det skönt. >= Gubben såg förvånat på mig, vände sig sedan till dottern, som rodråde djupt och gick fram till mig. Hon tog mig runt halsen, gjorde några kände mig” mätt och relativt nöjd med tillvaron. : Jag gick inåt, landet, beredd att undersöka det "lite närmare före mörkrets inbrott. i Terrängen var oländig, men: . blom-. mor i alla färger växte på mar- ken eller" dignade i luften-i form äv epifytér och väckra paridisfåglar och andra bevingade väsen kretsa- de runt omkring mig och kvittra= » Efter en timme: andring var jag trött. Jag gjorde iordning en pro- visorisk bädd under ett träd. och lade mig att sova, -.s På morgonen , vaknade jag av att någon strök - över mitt ansikte,:I hastigheten "' trodde . jag ' att det var en' leopard, men när jag slog upp ögonen, iakttog jag en' ung|' flicka, vars underbara skönhet kom mig att omedelbart vakna till, Jag reste mig, rodnande, ' och: räckte min hand och presenterade mig: -— Jensen, sa jag. How do you do? — Oå Ha lia oa oa iao Ho aa mo ni okolaioo! sade flickan och ' tog min hand, och utförde en egen- domlig . gest . med ' vänstra benet, Förmodligen var det henne sätt at hälsa, varför även jag gestikule- rade med benet, varvid I flickan brast iett hjärtligt skratt, Flickan tog därefter min hand och gjorde några antydningar om att j jag skulle följa henne. = "I det längst tvekade jag, ty jag visste ju inte om flickan ville mitt bästa eller närmast tänkte använda, mig som middag. - Men efter en stund gav jag efter. Åtskilliga gånger under de senaste dagarna hade jag ju varit nära döden, "och - var det nu "ödets mening att jag skulle bli äl cer ka - rörelser, varefter, allt var klart.. Hon stannade efter. detta kvar vid min sida, och när gubben betraktade oss två brast han i gråt. Jag förstod då att jag hade begärt hans dotters hand och att dottern svarat ja och att jag följaktligen blivit gift. I hastigheter Tänkte jag på Maja hemma i-Bankaby, men Maja' skulle jag i alla fall inte få se och ” flickan jag” var gift" ned "vår söt och rar,” Hövdingen; : som nu var "min far, annonserade nyheten för bybor- na, och den fest som följde dagen efter saknade motstycke.. Vi åt ko- kosnötter i massor, frukt' och väl- smakande blommor, och först sedan vi tröttnat på denna föda övergick vi. till: desserten,” som bestod av halstrad gris, : NS > Jag "insåg. ganska : snart: under min vistelse på ön: att den aldrig tidigare varit besökt” av:' en: civili- serad' människa, Dessutom fanns den inte upptagen på den karta, som jag bar på mig. Jag hade alltså hamnat på . ett ställe av jorden, där jag av-allt att döma aldrig skulle bli hittad, och lika bra var väl det, ty es de gick "sannerligen ingen nöd på mig.- vees -— ön "heta Nag-ao-a0-a, så min svärfar en ' dag,” varav : jag drog slutsatsen att ön hette så och. jag kallade den även så i fortsättningen. Naoao-ao-a hade sina. egna seder. Folk gick omkring nakna och det förvånade dem storligen att jag bar byxor. Jag förklarade emellertid att jag tillhörde en annan religion och att buxorna utgjorde en del av denna, varvid förvåningen till viss del lade sig. Min svärfar sysslade med allehan- da hobbies. Bl a ägnade han sig åt växtförädling, 'och jag måste i det |. ;sammanhanget "nämna den | här E] Tok av kannibaler, varför då spjärna emot detta obevekliga öde? Den unga flickan och jag gav oss iväg genom urskogen. . -— Ei iam oa oa oo! sa flickan. När vi kom fram till något som skulle föreställa porten till den hlla byn, gjorde hon tecken att jag skul- le stanna. Efter fem minuter kom hon tillbaka i sällskap med en gam- mal man, som av utsendet att döma var hennes fader, Kring hans hals hängde en massa. smycken och ordnar i form av vilddjurständer och en och annan trissa, som liknande Serafimerorden, varav jag drog den slutsatsen att han var kung över hela ön eller också chef för Bräns- lekommissionen eller något annat i den vägen. Mannen kom emot mig, viftade med vänstra benet, och log ett förbindligt leende. — la la mi na ta olo ki ki ola! sa han och såg frågande på mig. Jag kände mig dum som inte kunde svara på frågan men försök- te i alla fall att göra mitt bästa — Aa ao ii o o olle kalle pelle, sa jag och tänkte på mina gamla skolkamrater, som salt hemma i liga han lycka- talets första hälvt att mademoiselle Josephine har för avsikt att 6 gån- MM ger tillryggalägga sträckan mellan Societetshusbryggan . och Tavasttull i Åbo på en tid av 35 min ni inalles motsvarande 9 kmi' En annan affisch fr 1845. y- ; ”Med ' högvederbörligt « tillstånd ämnar Demoiselle. Catharina Reig- hart, 17 år gammal, under sin ge- nomresa till St Petersburg, sönda- gen den 29 oktober: 1845 kl 1/2 4 | em” på 'stora Tavastgatan emellan Guldsmeden” Roos "och Urmakaren Ahlstrands ' gårdar " (Abo) utföra Konst och :Snabblöpning; Hon lö- per 12 gånger fram och åter samma väg inom: 22 min; och' vid löpandet äro hennes fötter besvärade av jern-kedjor, ..villta således i i:högsta -grad försvåra detsamma” Bland dessa yrkeslöpare. kan yt- terligare "nämnas A -Dibbels, 'som 1883 uppträdde "såväl i Sverigå som Finland; I en tidningsannons 'f från ket betydde nästan” vad s som I helst. Min" hustru sam 'ut och jag lade mig på en liten flotte och somna- de. När jä vaknade. befann jag mig långt: ute" på havet,'och tre' dagar | '- | senare bley. jag; uppfiskad av: ett amerikanskt" fartyg, Jag -berättade för kaptenen vad jag upplevt; men han skrattade bara. Även andra har skrattat; ty ingen vill tro mig. Trots allt kan jag aldrig glömma Nao-ao- snabblöpare ! ” Den "världsberömda snabblöpa- ren A Dibbels från Wien springer 20 verst på 1 timme utan uppehåll De som önskar tävla kunna anmä- la sig skriftligen eller muntligen, före föreställningens” början. : Den som kan löpa 10 verst under sam- ma tid som hr D erhåller premie 100: Fmk. Det ' har: möjligen varit : dessa professionella tävlingar, som under särskilt långdistanslöpningar, be- traktades .som ”underklassidrott”, en stämpel som länge förvånans- värt nog vidlådde dem. När därför den moderna fria idrotten uppstod i England i och med den årliga matchen Oxford—Cambridge (från 1854) och engelska mästerskapen 18€6, : upptog därför löpningarna en föga observerad plats. . > En söndag i. april 1827 fick gö- teborgarna bevittna en” högst ku- riöe löpning. En man, kallad Phi- lip, hade erbjudit sig att springa tolv varv. runt fältet lika fort som. en häst travar. Långt i förväg hade - han « annonserat loppet, som han hoppades kunna fullfölja på 77 minuter. Flera timmar i förväg var det ' svart av. folk på Heden och gen satte Philip igång. Han gnodde runt .som en besatt, men när han slutade hada han dock" använt två minuter. längre tid än han :utlu- vat, "Dessutom kom åskådarna i tvist om han sprungit elva” eller Att det sedan tagit längre tid än beräknat berodde, ansåg han själv, rande samt att marken var lös och Byttjiger. sl, - ; -. Frost hette en "snabblöpare. som var särskilt. skicklig. I. maj . 1827 sprang han i Hälsingborg, och un- der löpandet drack han åskådarnas skål i vin, varvid han fattade gla- set med munnen och tänderna och sprang baklänges.” En annan snabb herre var ”minutspringaren” :Herr Hean ' från Norge, 18 år. gammal; 1852 sprang hän i Stockholm, sex fjärdingsväg på 70 minuter. "7 fick norrmannen en smart efterföl- jare. ; ”Med' högvederbörligt till- stånd; ämnar undertecknad nästa 1860-talet gjort att Jöpningarna, | 3 : en kvart över fyra på eftermidda- | tolv” varv. Själv höll-han på. tolv. |- på att det hela tiden blåst besvä-l-. - Som framgår av - nedanstående "annons ur Stockholmstidningen 1851 Lek med lejon Att. få en ridtur. på ett lejon" äv inte fy skam — även om det bare . är av sten. Det tycker 4 varje fall barnen i Frankfurt; som dagen lårg klänger på ett par stora lejonskulpa turer, som tidigare tillhört ett pris vat museum men nu flyttats ut på lekplatsen i en av stadens parker. Här slites byxbakar blanka på lör pande band. Besk' mdidn: för ” ". ligister . Ett svårt slag mot tjuvar och lis gister. utdelades” 1790” av. myndig=. heterna i Paris. Brottsligheten” hä de ökat katastrofalt och man be-' slöt” i med> hårdhandskarna. Man erupplivade mer än hund-=: ra år gamla' författningar : om "att ' låssmeder inte fick sälja en nyc- : kel, som'inte "hörde ihop med” det lås den var -giord för" "och man för- bjöd '- att” ”tillverka,' sälja, sprida, uppköpa” eller: begagna dolkar, fickpistoler; värjor, ”sablar, spjut, instuckna i käppar” osv Vapen= smeder och köpmän ”ålades att för=, störa alla sådana 'vapen': inom åtta. dagar, ” "Det "nitiska nätionalgardet onsdag, "den 28 "dennes, så vida uppehållsväder - "inträffar, visa sin skicklighet uti löpkonsten å kongl Djurgården, .. på en sträcka 'av en svensk mil, på. 'den korta, tiden av hyst till. backen mot Bell , där ten, vägen år Östra Slätten,. fram serkäpparna ur.. händerna". på” folk . :söndagspromenaden, 7 på | Klockan 7 på s aget sät=, vändningen sker och fortsätter med löpandet tio" gånger, : samt under samma - "Jaddas ; och avskjutes en -mindre pistol . uti luffen- vid varje. ända av banan; den sista gångén verkställes' korslöpning och även springes baklänges, vilket ej aooa, min hustru Taoiola och mån- skenet ö över palmlunderna. : öd "I någon bnabblöpare tillförne: här KINAS ATOM FORSKARE I SOVJET Ob-floden mo ATOM, Ö SNF NOVOSIBIRSK . É Bajkal-sjön ee Irkutsk. [ Mongoliet ” j in -" ÅT höga niv&. Det är dock Kinas kings atomforskäre. USA:s och Sovjets atomforsknilig står i dag på ung. samma världen. Trots -ökat ryskt motstånd "mot Kinas växande styrka har: Moskva änte .kunnat vägra samarbeta med Pe- I den nya ryska atomcentralen söder om Novosihirsk (N3 — se kartan) är i dag 10 /o av vetenskapsmännen kineser. atomplaner som mest oroar des framdriva genom k Dessa förädlade palmer hade dubb- la stammar med tvärslåar, varige- |" nom de kom att se ut som jättelika stegar. Härigenom underlättades av- sevärt klättrandet efter kokosnöt- ter. Min svärmor vävde och bro-|. derade och skänkte mig och min hustru en vacker brudgåva, be- stående av åtta lakan' och lika många örngott av vassväv, som vis- |. serligen var hårda att ligga -på men som man så småningom van- de sig vid, eftersom man låg för det mesta, Maten formligeri ramlade i munnen på en, och-att arbeta hade varit synd. En dag — det var en vacker dag — gick jag och min förtju- sande hästru ut för att bada Hon toppade i först, eftersom jag måste ha längre tid på mig för att få på badbyxorna. När hon fick se mig 4 i badbyxor blev hon storligen för- vånad. — Oki mona lisa osa isa! sa hon, vilket innebar att hon undrade om även badbyxor ingick i min reli- gion. - ga ia totalisator, sa jag, vil- "Charkov 3. : NYA STORA RYSKA ATOMCENTRALER ”. MOSKVA ” Sovjet me | Ba,” ATOMGRAD | NVovosibirsk PYRIGHT 2 GRAND "Kina och 2.PARKER Sovjet har nu 3 stora atomforsknings-centraler (bör så a växlas med vapenarsenaler) och i dessa institutione laboratorier arbetar i dag tiotusentald' människor. r ei I Dubna, där den omtalade Pontecorvo är 6 bland dem är finns många utländska forskare, m det kineserna som är procentuellt sl (15-—18 /0). n av cheferna, tarkast representerade tes lö; "i gång. Vördnads-. fullt. får - jag . anhålla, att. ej nå=: gon. ställer 'sig i mitten av banan,' för att derigenom bliva hinder f för den tid jag haver utfäst; Min” klädsel under Iöpandet: vit mössa med blå, gula och” röda” strutsfjädrar uti, jackan vit, rött skärp, vita trilkåer'samt röda skor, godhetsfullt vilja tilldela mig något bidrag till förtsättandet av min re-> sa, torde vara goda lämna det uti” de bössor, som äro. försedda med: små, rätt uppstående röda flaggor?" G A Nordström, 22 År "gammal; svensk nation, Även simningen och "betydelsen av att tidigt lära sig denna ädla konst har gamla .anor.. Redan under ' medeltiden syns denna idrott ha åt- njutit stort anseende. Olaus' Mag- nus ordar vidlyftigt om simningen dervisning i simning. Ännu under 1700-talet torde simkonsten också ha varit varmt omhuldad i Sveri= denna nyttiga sport. Egendomligt nog vardet ryssar som väckte de första impulserna. till simkonstens pånyttfödelse hos oss. En ung stu= dent i Uppsala, J Svanberg, hade nämligen med "förtrytelse sett, att några ryska' krigsfångar, som kun= de simma begapades av svenskarna som några underdjur. Bland kama raterna i studentkåren började han sedan bedriva ivrig propaganda för simkonsten ' med det resultat att han år 1796 kunde instifta Uppsala Simsällskap, som nog torde vara den första idrottsorganisätionen «i världen. Dock var nog. den (egent- liga .si dv [ningen i Norden under nästan he- "I Ja 1800-talet ett tämligen okänt be grepp. Förutom dykningen och al- lehanda i vattnet utförda konst stycken dominerade särskilt sim= hoppningen, Ett bevis härför har man + en annons i en' Stockholmstidning av, den 22 aug 1838: sv ”Bröderna Theodor och Alexon= der Stökel uppmuntra allmänheten med ett mindre vanligt skådespel, i konsten att simma, dyka, springa. i och på vattnet, Program 1) Th Stökel nedstörtar i vattnet och ge= nom komiska konster under vat tenytan återsynes han som en In= gick så långt att man ryckte 'spat= ' dian från Gangesfloden. 2) Alex Stökel nedför till sjöbottnen ett eldsprutande träd, kastande elden som en spripgande källa ur vattnet, Tore Leth ' EE: LOKALNYHETERNA —LOKA IREPORTAGET — DE LOKALA BILDERNA FINNS I LAHOLMS TIDNING. sr ÅA Höge och respektive årkådare, som: ” ” och speciellt nyttan av barns: un-."' ger Senare tycks man emellertid = - rätt mycket ha tappat intresset för
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.