mäprarr re FRAS DERA OSS FN SRS EPT PIRAT IVA SR feat ATAR ANN eerreverriYtvteeevret Prev vY FIVE YYPEPT Yyepefeveayeyry kata "Fredagen! den 10 foverber 1 106 STOCKHOLM (TT spec) - Då man under senare år I ökad I pmfattning tagit i "anspråk maski-, en del fall uppenbarat sig behov hv att tillvarata dess tjänster kon- ” kinuverligt, dvs med andra ord in=- föra skiftarbete, erinrar . TCO-seks eteraren pol mag Britt-Marie : ystedt i tidskriften Economen. Nås on" större frekvens har skiftarbe= f utrustning på 'kontoren har. nd, och det har heller inte skett Fk på kontor ännu inte fått i vårt: Kandra länder.. - : ] Det är dock sannolikt att skift- mer att äga rum i större utsträck- ning än” hittills.” Det finns enriel- feria ingen anledning att förmoda tsåndet hos' de k wara mindre än motståndet i ti-. digare' utvecklingsskeden på arbe- itarsidan. :Likväl gäller. som en all- "- män regel att man från löntagar- N ". onsdagen uppstod samtidigt tre eld. : vid Hagagatan 2, nas sida:är intresserad av förbätt- irad levnadsstandard och en för- Tängd' fritid.» Man är också med- veten om att grunden för välstån- det är en, "produktivitetsökning och att denna nås genom rationalise- "ring och. mekanisering, - | I Förenta staterna tyckte n man sig " sha märkt att det ofta är. svårare "latt genomföra förändringar på kon- for "än .på” produkti i Det- Arbete på 'kontor i framtiden kom- ställda mot skiftarbete kommer att” - 3 "dagens artikel fortsätter särskild uppmärksamhet: åt 'ningsform till EEC. D: senaste månadernas händelser innebär en ny fas i Västeuro- pas politiska liv. Sedan Englånd och Di k sökt medl i EEC är det tämligen NUlart att Efta som frih åde inte I att bli någon varaktig företeelse, Den troligaste utvecklingen är att EEC: utvidgas till att omfatta de flesta ' västeuropeiska ' staterna — men att man kommer att efter Sverige c och: . egenskap av alliansfri stat ställs. inför! slodagnnsn Sohonnes .- : ."tonsson att'diskutera europamarknaden: I Därvid ägnar han . de olika aspekter vårt land i: d val a av anslut-: stein där han som s svar vå en a frå ga 'säger: ”Sexstatsavtalet binder politiskt sina medlemmar;,: Sexland är en politisk gemenskap. Avtalets mål är att främja politisk enhet i Europa”, "Det skulle förvåna. om vi. inte från dessa 'utgångspunkter kan slå fast för: det första, att sexstatsunio- nen är en' politisk union, för det andra” att” ett” svenskt . fullvärdigt kap är oförenligt med vår sträva peciell; slutni länder. ' "Två frågor. har aktualiserats för Sveriges. del. Är. ett fullvärdigt medlemsskap” förenligt - med :'vår alliansfrihet i fred och med neutra- litet i krig? För att ge svaret: på den frågan" måste man, besvara en annan; Är-Romfördraget ett poli- långtgående är dess, politiska , syf- ten?, nn . —- associering för ett antal neutrala” neutralitetspolitik, och för det tred- je att ett fullvärdigt svenskt med- lémsskap i EEC skulle innebära att vi överlåter, väsentliga delar av vår" nationella suveränitet 'åt överstat- tiskt. dokument och t-så fak hur att erhålla fullvärdigt tetdlems kap med: väsentliga, ;: undantag . genom ärprotokoil?: Det är ju den mening Min personliga f: är att. man inte kan direkt. utläsa de poli. tiska syftena i själva EEC-stadgan. Detta beror på två faktorer. För det första att fördraget. med. dess 248 artiklar. uteslutande behandlar de ekonomiska. spörsmål. som "rent trak igt: "aktualiseradi ta beror på att de k täll- 'da inte förrän på senare år har - "ställts inför dessa” problem. Detta bör rimligen innebära' att de per- ,sonåladministrativa , åtgärderna (in- samband med upprättandet av EEC. För det andra: Romfördraget mås- te: uppfattas : som ; sett ramavtal "i "stort. format” där; iden närmäre” ut-' att at jali- somm ' högern: och . folkpartiet fört fram; Jag 3 måste säga att. när man känner EEC:s. politiska bakgrund ombination med -Atlant- pakten är det :väl'orealistiskt i över- tt tro att: deltagarländerna enägna” till väsent- liga” eftergifter därför att det lilla Sverige söker inträde.” Ännu 'mer .orealisi : utgå. från att. iman? skulle : vilja mjuka” upp tadgå ut det 'for "och omskolning) för de kontorsan=, ställda planeras noggrant, De anställdas problem måste va= .ra minst lika viktiga som de tek-. niska förändringarna om företagen skall kunna få ut maximal effekt lav sina : investeringar. Det inne- bär; i sin fur bl a att den stun- dande ' utvecklingen kommer att . ställa stora krav på den admini- strativa organisationen i företagen. I i oh +20 malmöbränder | tros vara anlagda "eu. 20- tal eldsvådör 1 i Malo. mö under hösten finns det in < -|- gen". naturlig ' förklaring . till; Inalnal. seras' och: ta: form;under' den över: gångstid som är stipulerad fråm Hill år 1970. NE vill man ha Romfördragets. p tiska karaktär "klarlagd får. man" gå till andra: dokument äns jälva stad- anda" och ” atmosfär - under vilken fördragét är upprättat... "missionen "att NR en lige en- het av” Å första hand de västeuro- talmak terna: gan. Främst / "måhända se till den |; så: att man politiska iinnehållet. därför ”att "ett litet. land ;om "sju miljoner "inne- vånare "söker 'anslutning. Fullvär- digt” medlemsskap innebär” repre- sentation ' och inflytande ; i EEC:s : överstalliga. organ betonas. det, vil ring däremot inte -gör. Fiktigt.- Men kan vi få entligt:- inflytande >. från dernas, "storlek och folkmängd? "Är 'det/ för: "övrigt praktisk politik. att. tro "att EEC-länderna skulle gå med vi: enligt alla "partier. skulle begära att. ofå la Oss ur: de: politiska stämda” målsättningen, att 'den Eko- k "med ”den i Mal- avs mö, "I Flera av dem. Vv - > enlagda;' En "man. som ålalats ; fö . mordbrand har erkänt att han vål "lat fem bränder avsiktligt. Eldsvå - dorna fortsätter: emellertid 'och på, TT upplyser kri ; härdar på vinden till hyreshuset; " Halva vinden med” "flera "vindsij I kontor härjades: qTöventarlernat + dyra, omtalar. en brandförman. Fy: » ra rökdykare tog sig genom väldi ga rökmoln in till brandhärdarna, : "I "skymningen återstod ..endast.:at| oa fullfölja arbetet med ”eftersläckning ; i gen. Yttertaket räddades. Inga störs! ; re vatt tod i vånin-. fria handeln och den "störa Samord- nade marknaden endast är. ett äv medlen, en' av vägarna "att uppnå nomiskt och : politiskt! illatet ef ter två världskrig.” "De' har sett hur I] exempelvis - "Frankrike" och Tysk- land" Kistorien : igenom förött. sina El krafter : på meningslösa ' krig: .; Vis av; erfarenheterna, har man beslu- 2 en politisk kraftinsats för 'ett enat "Västeuropa, Syftet är ldigt, els en ekonomisk kraft- d höjd ' västeurspeisk garna under vinden. Kriminalpolisen "hann 'onsda- + gen inte slutföra brandplatsunder=' ; sökningen, "Den beräknas bli klar under forsdagen. sh a [EE "Aprilskämt idé är till: ;bergbanbyggt 4 7 'Bchwelz funderar man som bäst i över det, lämpligaste sättet att ce- lebrera » Jungfrau-banans 50-års- jubileum, som infaller nästa år. Det » Imåste vara något originellt, ty ba- hans förhistoria är högst ovanlig: Det var nämligen 'ett aprilskämt i "Neue Zärcher Zeitung? som gav ådén, Det, var år 1886, en tid då man ofta hörde "talas om stora ingen- . jekt. En av tidni med= arbotsre skulle skriva en' första - Bprilhistoria och levererade ' efter &n del grubbel en utförlig och väl: Ejord. artikel som ingående skild-. rade planerna på att bygga en berg- bana” uppför Jungfrau till. Jung=' fraujoch, som Jigger 3.457 m över havet, Många skrattade | gott åt skä ty en sådan bana aNsags omöjl: att bygga. Det gjorde. också indu- strimannen Adolf Guer-Zeller till en början men så började han fun- dera på uppslaget, Det verkade än. då inte så fantastiskt, Han begav Big till ort och ställe och satte igång med grundliga undersökningar. Och efter. 13 år hade Planerna nått så . långt att han kunde ta det första å den hl; , 'd' som resultat, dels "en politisk avspänning som elimine- Irar riskerna för.nya militära kon- "flikter och. konstituerar. Västeuro- pa till en ekonomisk. och militär maktfaktor. i den ideologiska -:täv- Jan som kännetecknar: den inter-. nationella situationen efter andra världskriget. NN Instrumenten för att nå dessa nål är dels den Ekonomiska gemen- skapen EEC, Kol- och ståluni anskutriingstorm, al ä ansvars vårt” Nilla ”land då vi: vet att re- : presentationen är avvägd. after län= |:- på ”att” ge "oss: något inflytande när li att allansfriheten I inte ger OSS någö ra 'säkra garantier. "Det finns inget |. sätt för små nationer att leva risk- fritt! Men jag vill formulera det så, att alliansfriheten och neutrali- tetspolitiken "ändå ger oss den lil- la chans som vi med säkerhet vet att vi annars inte skulle ha.- ; Den sveäska utrikeskursen byg- ger på tre faktorer, Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig är den första, Ett starkt och obun- det nationellt, försvar, den” andra, och en . jordbruksproduktion 'och annan béredskapsproduktion ' som tryggar vår folkförsörjning vid av- spärrning; den tredje. Dessa 'tre faktorer är så inbördes avhängiga varandra att vi inte kan' eftersät- ta en äv dem" utan: att. de: andra två blir lidande därpå. En liten nation. som väljer alliansfriheten kan inte stödja sig på enbart sin försvarsmakt. Får jag travestera ett gammalt yttryck: Vi kan inte välja kanoner i stället för smör! Vi mås- te ha både bröd och försvarsmedel. I den tillspetsade satsen inrymmes hela jordbrukets situation inför de förhandlingar som nu stundar, ' " Vi bör sträva efter att vara med idet utvidgade västeuropeiska han- delsåmarbetet,. Men. om vi en dag ställdes inför problemet ” att accep- tera mycket .långtgå -begräns- sedan” på LT:s förlag utkom med romanen 'Ingri .Vallpiga öppnade ÄAlmered. I sin nordhalländska mil- och vidskepelse anfäktat släkte rör- kyrkoböcker...” gi, som i höst avslutas med Sme- Astrid Pettersson: Börtas, socken- horan, vandringar och gisslande av moraliskt .mer oantastliga ”med- människor; Där finns även kampen om själarna mellan den gamla, för- stenade lagkristendomen och den framträngande pietismen, ” Om .Börta. Tvåstyvra inte: för- mådde fängsla läsarnas intresse li- ka: intensivt ' som. Ingri :Vallpiga, tar författarinnan revansch härför i. årets Smederna: Där knyter hon man trådarna och människoöde- ningar i vår nationella suveränitet till: förmån: för . överstatliga / insti- tutioner” i: någon form” av" fram- tida integration skulle: jag utan tve- kan välja att behålla vårt. traditio- nella system även 'om detta skulle ske "till priset: av: en; standardök- ning i något långsammare takt. Jag skulle göra det av tre skäl. För det första hänsynen till Finlands spe- 'ciella läge. För; det 'andra' vi: Har ett så starkt näringsliv att jag tror att” våra varor, kommer att: vandra över gränserna även om det finns tullmurar.' För" det tredje! Jag tror inte att EEC i längden kan upprätt- hålla "sin. "politik som "ett exklusivt na från” de båda första romanerna till en klarbild; som skingrar vissa dunkla avsnitt tidigare. Ingri Vall- piga och hennes Martin återfinner varandra efter den” fruktansvärda anklagelse och dom som' drabbade dem och deras 'kärlek. Efter allt detta "hemska önskar läsaren” dem högtullområde gentemot länderna i sin omvärld,', EEC är. utan tvekan ett” stort . västeuropeiskt framsteg. Men ; vi . måste ändå betänka att den .stora. massan. av länder. och människor i världen finns utanför dess tullmurar! As nh eutralistkonferensen i. Belgrad isade' med få undantag en "tämli? gen” klar; uppslutning”. av de; här Jä repr afro oBtä- slutning som så långt I varar, vår utrikespolitiska” och mi- litärpolitiska 4 frihet, "kommer "att successivt framtvinga, en anpass- av” svensk” "politik : efter "de politiska riktlinjerna" inom :. den västeuropeiska". unionen, , Vi skall inté göra oss några illusioner om att associeringslinjen fritar oss från den” anpassningen. Den ' fria :han- delns "idé förutsätter ju ' att man producerar varorna där de är billi- terna. på a föra ”utrikespo- litikens : :generallinje,. Mot :- Moskva fick inga hårda ord uttalas. I sam- : | band. med denna konferens aktua- liserades frågan om finansiella kre- diter till dessa länder, = En av. de ivrigaste förkämparna i Belgrad för Sovjets utrikespolis tiska krav var Indonesiens :stats- chef Sukarho. Av Moskva har. hans land hittills erhållit krediter till ett belopp; av 100 miljoner dollar, var- till kommer 2,5 miljoner dollar från Polen, Mot denna summa. står ett belopp: av. 479 miljoner dollar som utgör USA:s och övriga 'västmak- ters' ekonomiska hjälp till Indone- sien — fem gånger-så mycket som från Östblocket. Men det hindrar gast, att i älla. Det "bä; risker för. ett, ensidigare näringsliv än vi nu har. En av förutsättnin- garna för vår självständiga" politilk har hittills varit "vårt relativt väl differentierade näringsliv. Får vi ett ensidigare näringsliv . blir vi” mer beroende : av : omvärlden för vår folkförsörjning. Det betyder att vå- ra, möjligheter - att föra en. själv- ständig politik. i" vissa lägen kan betydligt försämras, Att anknytas som en integrerande del i en nä- och Euratom, ' dels . Atlantalliansen med USA som den andra stora in- tressepartnern. "EEC och ' Atlant- "pakten är således två kompletteran- "de instrument som på två viktiga åden — det: el iska "och detgmilitärpolitiska har samma hu- ,vudsyfte, Vill man få denna åsikt| ydokumentariskt belagd så finns det 'en rad dokument som i entydiga formuleringar ger uttryck för dessa syften, Vi behöver inte i vår in> "rikespolitiska debatt 'ett ögonblick sväva 1 tvivelsmål därom. Vi har bara att läsa klartext i Sexmak- iternas gemensamma offentliggjor- da deklarationer och ledande poli- tikers personliga uttalanden. Om Romfördragets text inte ut- säger de politiska syftena så gäller motsatsen om den s k B k isk: enhet. och : samti- digt bevara 'sin rörelsefrihet poli- tiskt, blir: sannerligen ingen. lätt match! «0 - ST + Vår altanstrihet ett västeuropeiskt intresse . : Det, finns en'synpunkt på vår alliansfrihet som alltför litet beto- nas i. den allmänna debatten, Det gäller den"svenska alliansfrihetens betydelse inte bara: för. vårt eget land utan även för hela västeuro- pa. Både 'i'Sverige och ännu mer i utlandet finns det kretsar som'an- ser att' svensk alliansfrihet är en- bart vårt eget intresse betingad av vår egen'självbevarelsedrift — för att inte säga vår nationella egoism. Som jag uppfattar saken är det av väsentligt avspännande betydelse att larationen, Den avgavs den 18 juli 1 år av Sexmaktsunionens stats- r Bonndeklara- tionen är från början till slut ett Politiskt dokument, Det heter där bl a att deltagarländerna ”är bei slutna att, utveckla sitt politiska samarbete med Europas enande som mål” Vidare ar man fast att EEC- g Pp Men det blev ett besvär bete och först år 1912 kunde mun i Jungfraujoch inviga Europas högst fn förd Järnvägsstation, slutpunk. en för den a nära 10 km ba Jr långa berg- Gynna >: LT:s. enmonsörer. tat no 11 43, ma sin Dollik och komma fram till en ing för de två ktblocken Öst och Väst inte ' geografiskt mötas vid Torne älv — vilket vi kunde riskerat om inte. Sukarno att intaga en starkt sovjetvänlig .: position. .. Kambodja, vars statschef, prins Sihanuk, säl- lan . bereder: västmakterna " någon glädje; har av "Sovjet erhållit kre- diter. till ett belopp 'av 22,4" milj dollar, Men USA har i ekonomisk hjälp givit hans' land. mer än 10 gånger, detta belopp nämligen 257 miljoner dollar, os Indiens : premiärminister - Nehru hävdade . visserli att Belgrad- mötet intog en rent prosovjetisk position, men i alla fall levererade han "under konferensen 'åtskilliga uttalanden, som Moskva kunde bok- föra till sin propagandistiska för- del: Mot de 693 miljoner dollar, som Indien fått från Moskva, står ej mindre än: 1.900 miljoner' dollar från USA, Härtill kommer hund- ratals miljoner pund från Storbri- tannien, miljardbelopp från Väst- tyskland och väldiga krediter från den av västmakterna stödda världs- banken, - Burmas U Nu förhindrade före Belgradmötets öppnande, att en pro- test mot Sovjets nya atomprovserie förelades konferensen, Moskva be- talade denna välvilja med en kre- dit på 38,2 milj dollar till Burma, Mot denna summa bör man emel- lertid ställa den amerikanska eko- nomiska hjälpen till Burma, scm uppgår hittills till 173 milj dollar, Sverige anslutit sig til Atl k- ten. Att det i nordvästeuropa finns två - neutrala stater Sverige och Finland mellan de två blocken mås- te inrymma en avspännand2 faktor och minska riskerna. Vi behöver I betona detta faktum inför opinio- nen 'i Västeurcpa och USA, Jag fäster avgörande vikt vid att asso- att befordra Europas politiska en- het och” därmed stärka den atlan- | tiska alliansen”, Jag förbigår en rad andra lik Aande uttalanden. Låt mig bara ci- tera ett, Så sent som i förliden vec- ka kunde vi i svensk press läsa ett uttalande av EEC-k örhandlingarna för Sveriges | del kan föras i en anda och atmo- sfär där våra förhandlingspartners är införstådda med att Sveriges särställning som alliansfri stat är ett" gemensamt västeuropeiskt in- tresse. Det är en av de viktigas- te förutsättningarna för att vi skall kunna åstadkomma ett gynn- hRens ordförande, professor Hall- samt associationsavial. Självklart är alltså Sovjetb 1 t dubbelt upp! > "Hjälp från Sovjet måste vö - förhandsförtjänas Om man vidare ser till tidpunk- ten f r dessa västliga och" östliga krediter så kan man hl än. blodigt underkuvade" sevolten i Ungern 1956. " sval oas och då främst de amerikanska kre- diterna till neutralistländerna' ifrå- ga, 'så kan man . 'genast' fastställa att det här rör sig om ”förskotts- krediter”, .d, v..s. hjälp som, läm nåts Vid tidpunkter”då' de aritiame- rikanska - utfallen" av: resp :ledande eutralistiska statsmän framfördes på / det. mest. utmanande vis och nådde sin höjdpunkt. Västern trädde" ”business-like”. och fö te köpa sympati, utan” att fråga ef- ter om 'den åtrådda varan stod"att erhålla. eller, kunde påräknas. Det- som: krävde. att varan först skulle levereras, innan den betalades. Neu- tralisterna var:inte dummare än att de förstod att använda Sovjets hårdhet som &tt' Utpressningsmedel för” egen ' räkning. " Man tjänade Moskvas ' intressen och fick betalt för tjänsten; Sedan vände man sig till. USA och sader Moskva tvinga- de oss att handla så för att ge oss krediter. Varpå Washington i full panik lät. USA-krediterna flöda, i tro att man därmed, skulle kunna ta upp tävlan: med" ryssarna : om neutraliststaternas " sympatt. - Begynnande « omprövning i FUSA President Kennedy sade i sitt tal om USA:s utlandshjälp för inne- varande år, att Amerika borde skän- ka större "beaktande åt de länder, som” står på Amerikas sida i de internationella kriserna, Detta var ord 'som antydde" en : begynnande omprövning av USA:s utlandshjälp. Faktum är att just den stat, som på Belgradmötet intog en klart pro- västlig hållning, nämligen Cypern och dess statschef Makarios, knap- past erhållit någon finanshjälp från USA, (om '7- miljoner dollar 'skall räknas i detta kan di- :JAStrid, Petterssons — - romantriologi avslutad När, Astrid Pettersson för tre år ! hon inkörsporten till 1700-talsbyn - jö -tecknade författarinnan bilden ” av en liten älsklig skogvaktarflic- . ka, Ingri, kring vars väna gestalt. ett. hårt- och 'av. brännvin, . förtal; de 'sig. Bakom "romanens intensitet röjdes | den : muntliga berättelsen: förmedlad "av författarinnans' egen. farmor : och «kraftigt underbyggd - med flitig. forskning i arkiv. och . Hösten 1959 : kom andra "boken - -— Börta Tvåstyvra — i den triolo-' derna, . Med frän' realism" skildrar ta alltså i klar motsats mot Moskva, " Astrid Pettersson, son : or ” lycka och välgång, men att lyckan sällan blir vad den drömts att bli, underlåter inte författarinnan tala om. Och att ingen är så dålig som sitt : rykte lär. Oss. den : åldrande Börta, a Statsinkomsfernå se x blev i september 2.108. milj > mot ' 1.788 fnilj samma månad i fjol Från budgetårets början" till och komsterna till 4.830 milj (£ ö 4.234) varav skatt på inkomst, förmögen«, het och rörelse 2.646 milj. (2: 233), bilskatt 234 (237) samt tullar och acciser 1.633 milj (1.498). iI:sist+ nämnda belopp ingick tullar med 205 milj (193), allmän varuskatt med 522 milj (451) tobaksskatt med 246 milj (233) och soritskatt med 314 milj (290). : inte ensamma handlingen. Där finns den redlige Anders i Kyrkansgård, vars kamp, mot. brännvinet: och konsérvatismen beträffande ägo, delning och jordbruk » så, | småningom vinner gerklong hög den ”unga' generationen; Där finna. även en hel rad andra; aldrig like giltiga -medagerande, "Som ' en ri d tråd genom handlingen löper -för= ' fattarinnans starka erigagemang för" individens - rätt - till” 'ett > fritt. och' människovärdigt liv, Astrid Petters. ” sons nu. avslutade rornäntriologi har mot sin" historiska « bakgrund” ett allmängiltigt och "alltjämt högalk= tuellt ärende, - Men dessa | fomanfigurer "väver Si Th M-n Cr vårt "läns studenter i a ä he > och , Uppsal studenterna i synnerhet ”' ett” sovande”. försoffat släkte" eller ett vaket och sunt rea- gerahde?:”. es VETEN Det har uppstått . tressant i de- batt: om den: saken i Uppsala Nya Tidning, En "debatt, som spritt sig ut över landet och även togs upp i radions Tidsspegel: I den sistnämn- da kom man .dock' helt ' bort från den : problemställning, . som givit upphov till debatten ifråga. Den bakomliggande "orsaken! till 'denria hastigt uppkomna livaktighet på kulturfronten ä är det relativt rin- ga. 'antälet röstahde studenter vid - utdelandet:” av Frödingsstipendiet. Men icke; endast detta är orsaken utan främst det faktum, att röst- ningen ifråga resulterade i att sti- pendiet gavs åt Evert Taube. : «”Typiskt”, utropade en arg tukto- mästare i sin alarmartikel i UNT. Typiskt för nutidsstudentens kul- turella status-som en ”osjälvstän- dig kursläsningsmaskin utan and- liga intressen, vtanför föreläsnings- salarnas' behagligt anti iska anti- — Värför inte lyssna en oval: på de motiveringar, som givits för lik= giltigheten inför ett visst slag av. diktning o, diktare! Kanske har de: insändare rätt, som menar, att'nor= malt 'funtade studenter . verkligen - har anledning" vägra "acceptera allt. det ”som flertalet av. "dagens sofis+ tikerade litteraturkännare så hänz, givet dyrkar”, De kan'”inte med be” rättigande' stämplas som. vare” sig ”dum na eller andligen döda” för att de - betraktar "mycket av iden möderna - diktningen helt : enkelt inte blir mer njutbar eller begriplig, ; för. att' man ””ger. då märkvärdiga" namn tresset för viss Litteratur är "svalt — dettå är kanske ett sundheis- fecken — säger en insändare," som också beklagar, .att kritikerna red ett fåtal undantag ”berömmer Tubb och stubb av det som skrivs". ”Man > bluffar som helst”, Kanske det som kallas ”andlig ' död i detta sams KVite tee em manar sr oboe Er? produkt "av välfärdasta ens karakteristiska ”mottagarmentalitet”. är denne student, som bara ”matas |. med tankar, känslor, , åsikter: och värderingar utan att någonsin ta ställning . för ' egen del”; En indi- vid, söm" ”avtrubbas”, blir "passiv och ointresserad av sin omgivning” — utan ork för reaktion eller per- sonligt engagemang. > -— Evert Tåube räckte till för dessa tankeslappa studenters ”ber hov: av livsyttring och verklighets- analys” hette idet, Hos honom finns inga ”svårfattliga försök att' gå” till rätta med livet och verkligheten”. Inte heller möter hos honom någon ”anarkistisk, orimmad vers, inga 'svå- ra bilder”, =>, Detta sistnämnda . tycks 'vara ' det mest betänkliga - hos ” Taube," och tuktomästaren i U N T förfäras över "att studenterna - skulle'; anse det fullt i sin ordning. Då vill ”ynd- vika det svåra både i livet och i konsten”. :De vill bara roas, inte möta motstånd i någon form. Var- . ken, i livet eller i konsten, De 278 som röstade, likaväl som de 10.722 som' i Uppsala stannade hemma, demonstrerade '' sin loja obenägen- het att' intressera sig för ”verklig- heten - utanför - deras - ombonade värld”, — Onekligen hårda anklagelser. Att de skulle möta gensägelse är naturligt, En del av de synpunkter, som framkommit i motinläggen, är av den art, att de förtjänar upp- märksamhet i vidare kretsar; För- vånande och beklagligt är det att skuteras!) medan däremot Titos Ju- goslavien till dags dato ink at Tid ins kommentator inte tog upp' dessa synpunkter: utan förde in sina reflexi på helt andra 2' miljarder dollar amerikansk fi- nanshjälp.. Som ”tack” för hjälpen framträdde Tito under Belgradmö- tet med fräna och oförskämda an- grepp mot USA och dess allierade och gjorde Moskva glädjen att helt och fullt stödja Chrusjtjovs linje i den tyska frågan! Det kan tilläg- :-|gas att utan USA:s 2-miljarder- | krest "har Tito dessutom erhållit gratis tilldelningar av Amerikas öog- rara överskottsprodukter och f£ ö finansbidrag från flera västmakts- länder, till ljon- frågor på studenternas intresse för politik, samhällsreformer etc. Samt ansåg sig på basis av några hafsiga intervjuer kring huvudsak ligen sådana problem kunna förkla- ra den hårda kritiken mot studen- terna vara berättigad. När inte in- tervjuoffrens uttalanden gick i den stil han själv ansåg lämplig, var det inga självständiga tankar ce fram- förde utan de uppenbarade den ”påverkan”- de rönt från konserva- tivt inriktade äldre personers sida att Sovjet praktiskt taget icke ut- delat någon dylik finansiell hjälp sedan våren 1960 — undantagan- des Kuba. Vidare är att märka, att Sovjet aldrig beviljat några ”för- skottskrediter”; hjälpen från Sov- jet måste först ha ”förtjänats”. Ett klassiskt exempel härpå är de sov- jetryska krediterna till Indien. Dem fick Nehru inkassera först efter det Indien lämnat sitt icke oväsentliga diplomatiska stöd åt Moskva efter belopp. Det kan sannerligen vara skäl för västvärlden att fråga sig, om det "verkligen kan vara någon mening i att fortsätta denne krer ditlek med de opålitliga ”neutra- listerna” i det oändliga? På det sät- tet vinnes inga varken diplomatiska eller politiska segrar. Den gamla visdorhen besannar sig: Vänskap köpes ej med pengar. Inte ens med USA-dollar, även om guldström- men flyter aldrig så strid > -— Även o om det kanske kan Jlig- ga något i talet om behovet av mer självständigt politiskt ställningsta- |fi gande hos studenterna, hör detta knappast till frågan, varför studen- terna, antingen underlät att rösta eller gav sina röster åt en så lätt- fattlig och ”verklighetsfrämmande” poet som Evert Taube i stället för att ge dem åt rågon av de unga h » istället ä är””en sund: reak. ting, .som;totalt, It urea bristand till det aktuella .stipendiavtalet;' = Det frågas & även, om inte” möjligen” studentreaktionen & är ett uttryck för . ”gott omdöme”. istället för att be-- visa något :om ”passivitet” och ava trubbning' etc; Modern "svensk för. fattarkonst . ger inte” alltid” någon | större förtjusning, om" man vant turens vinddrag” påpekar en kvinn. lig insändare" och finner det för-., klarligt, om unga människor, sont ”grips av defaitism inför svårigheten att ur diktningen av i dag få ut vad : man önskar ”gör en eftergift åt be=" hövét" att: "uppleva öckså lyrik som” en brännpunkt av språkets växt och - sidoskott genom - tiderna”; Taubes : - lekande, ljusa > toner. har här en uppgift, oavsett 'vad som eljest 'kan .' dingsstipendiet.. - v — Tydligt är att det "bara & är: 'en minoritet svenska studenter som en5'" gagerade sig för den avancerat mo=- derna diktningsstilen. -Det hjälper inte, att dennas dyrkare höjer den till skyarha. De "sovande”.studen= terna är ändå. så pass vakna, att de känner igen den gamla historien om -kejsarens nya kläder. De upp= ordramsorna, som läsaren skall sug. gereras till att finna meningsfyllda och djupsinniga, , att tucintensas i "våra dagar kan mä- tas efter värmegraden inför tidens modernistiska "diktning," kan "dess bättre bestridas som oriktigt. Detta kulturintresse kan inriktas på andra mål än i försök att tyda vissa dik= tares sk djupsinnigheter, Mr : Man tan i detta sammanhan fråga; varför endast det fula skall”, anses vara sant, Varför de abnorm. individerna så ofta skall inta hua vudrollerna i modernt författar. ; SR och de sunda människorna | örbigås " roller? eler ges sympatiska bi Det är ingalunda för att ”yndvi- a det svåra i livet och i konsten”, , Ze sunda människor tröttnar på . alskande rotandet i abnormiteteg och dekadans, | Man håller faktiskt med den del? | tagare i studentdebatten, som kal- ning ”en enda' stor "suck över, I alltings förtvivlade intighet” 'och välkomr.ar varje försök att komma, experterna på mer ”bildsvår” och ”anarkistisk orimmad vers”, : - . Motta tern DE FLESTA OCH BÄSTA ORTSNYHETERNA FINNER I bort från denna snedvridning. Bershard J:son Exnestam. med september '. uppgick" statsin. ' > sorh ”ren smörja”. En diktning”som | bör, inte' vara mottaglig. för. vilka : opponent". , sig! "vid att ”vistas i den stora kula SE sägas om hans kandidatur till Frö= : rs kula + - et ensidiga o, ofta verklighetsför« .. - kulturintresse genom inställningen nr täcker den nakna intigheten bakom -, i lar mycket av vår generations dikta +="
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.